Rehabilitering utma/ningssyndrom - Stressrehab Umeå
Stressrehab Specialistenhet som fungerar som en resurs för primärvård, FHV och specialiserad sjukhusvård 1. Bedömningar Diagnos Belastningar och stressorer (livssitua=on, arbete m.m.) Bedömning av rehabiliteringsbehov och ställningstagande =ll mest gynnsamma behandlingsmetod för pa=enten Bedömning och rekommenda=on 2. Mul2modalt Rehabiliteringsprogram för personer med stressrelaterad psykisk ohälsa, framförallt utma/ningssyndrom SYFTET ÄR ATT ÅTERSTÄLLA BÄSTA MÖJLIGA HÄLSA, FUNKTION OCH ARBETSFÖRMÅGA
Remissinflöde
Hur går det för pa=enterna? Formulär UtmaZning (SMBQ) Gränsvärde (p = poäng) Klinisk utma/ning: 4 p Depression Normal nivå: 0-7 (HAD) p Ångest (HAD) Normal nivå: 0-7 p Stressbeteende Ohälsosamt (vardagslivets beteende: 23 p stress) Före start Vid avslut Tre år eyer avslut 5,5 4,0 3,8 9,0 5,1 4,8 11,4 7,2 7,0 34,3 20,1 19,9 Sjukskrivningsgrad (n = 340) Före start Vid avslut E/ år erer avslut Tre år erer avslut 100 % 50 % 26 % 18 % 14 % 75 % 11 % 17 % 3 % 2 % 50 % 16 % 20 % 13 % 9 % 25 % 6 % 8 % 10 % 6 % 0 % 17 % 30 % 56 % 69 %
Teamarbete
Våra erfarenheter av teamarbete Utma/ningssyndrom är en komplex diagnos där det är av största vikt a/ se helhetsperspek=vet för a/ nå en hållbart mående över =d à Teamkonferens varje vecka Vik=gt med e/ tvärprofessionellt arbete för a/ åstadkomma bästa möjliga insats för pa=enten à möjlighet =ll fokussamtal Teamarbete underlä/ar för pa=enter med kogni=va svårigheter Olika ansvarsområden men gemensamt tänk vik=gt à SAMSYN
Stressrehabilitering bedömning och multimodal rehabilitering 2016 Fysisk aktivitet på recept Reviderad 2017-05-24
Stressrehabilitering Sjukgymnast/fysioterapeut deltar på gruppträff vid två olika =llfällen Pa=enterna får låna pulsklocka samt göra en målsä/ning kring fysisk ak=vitet FYSISK AKTIVITET ARBETS- REHAB Kartläggningssamtal + uppföljning Arbetsgivarkontakter Avstämningsmöten Arbetsplatsbesök ANHÖRIGTRÄFF 23 träffar + 2 individuella samtal HemuppgiRer 3 uppföljningsträffar TEAM KBT I GRUPP LÄKARBESÖK Återbesök Avstämningsmöten Medicinering Sjukskrivning
KBT i grupp
Upplägg Introduk=onsträff 23 träffar + 2 individuella samtal 8 personer Gruppträff 3 =mmar ( 9-12 ) Överenskommelse ramar Tydlig agenda Tydliga mål 3 uppföljningsträffar
Behandlingsinnehåll Återhämtning Medveten närvaro Stanna upp vara här och nu Balans mellan ak=vitet och återhämtning Ru=ner och struktur Sömn Affekter Medvetna val Gränssä/ning tydlighet
Fysisk ak=vitet
Fysisk ak=vitet vid utma/ningssyndrom Evidens från extern forskning - Informa=on i grupp (dos fysisk ak=vitet) är effek=vt (Gerber M mfl) - Doserad fysisk ak=vitet ger bä/re mental hälsa vid UMS (Lindegård A mfl) - Fysisk ak=vitet och god kondi=on hos personer som rapporterar höga stressnivåer verkar förebyggande mot psykisk ohälsa och riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom (Gerber M mfl) Evidens från vår egen forskning - BekräRelse/stöd i grupp har en posi=v betydelse för beteendeförändring - Kondi=onsträning på må/lig-hög intensitet har effekt på minne - Pulsklocka ger stöd i a/ hi/a anpassad/rekommenderad intensitet - Individuellt FaR ej =llräckligt för a/ förbä/ra kapacitet/kondi=on
Fysisk ak=vitet på Stressrehab Läkarbedömning (anamnes och informa=on Fysisk ak=vitet) Introduk=onsträff (informa=on och rekommenda=on Fysisk ak=vitet) Fysisk ak=vitet FaR samtal i grupp (ingår i KBT samtalsgruppen) Individuellt FaR samtal (vid behov) Samtalsbehandling i grupp
Rekommenderad fysisk ak=vitet Allmänna rekommenda2oner/depression Kondi=onshöjande ak=vitet 150 minuter/vecka (må/lig intensitet), 3-7 ggr/v, alterna=vt 75 minuter/vecka (hög intensitet), 3-5 ggr/v. Intensiteten kan kombineras! ELLER Muskelstärkande ak=vitet 2-3 ggr/v Bryta av s=llasi/ande ta paus variera arbetsställning * Om enbart styrketräning - komple/era med aerob fysisk ak=vitet, minska risken för kardiovaskulär sjukdom. AZ tänka på vid utmazningssyndrom - öka succesivt (trappsteg) - lyssna på kroppssignaler (dagsformen) - träning kräver återhämtning (balans ak=vitet-återhämtning) - ny/ja dagsljuset - ru=ner
FaR samtal i grupp - ingår i KBT samtalsgrupp Leg sjukgymnast/fysioterapeut håller i gruppträffarna 90 minuter/gruppträff Diskussionerna vid träffarna baseras på pa=enternas tankar, känslor och beteenden vid fysisk ak=vitet Träff 1 HemuppgiR Träff 2 Uppföljning
Träff 1 Sker ca 7:e träffen i samtalsgruppen Diskussion/brainstorm - Vad är fysisk ak=vitet? - Fysisk ak=vitet och dess effekter - Vad innebär intensitetsnivå må/lig-hög? Genomgång av hemuppgir och utprovning av pulsklocka
HemuppgiR Prova på fysisk ak2vitet i olika ak2viteter och intensitet - U=från individens maxpuls (220-ålder) - Registrering dagbok med stöd av pulsklocka och Borg skala - Prova någon ak=vitet på minst må/lig intensitet - Dagbok ger reflek=on och diskussionsunderlag =ll träff 2 Ak2vitet Tid (min) Intensitet (BORG) Intensitet /Puls L/M/H Hur oya sker ak2vitet? Individuell puls Låg intensitet: 40-59% av Vo2max Må/lig intensitet: 60-74% av Vo2max Hög intensitet: 75-94% av Vo2max BORG ska/ning (RPE) Låg intensitet: 8-11 Borg Må/lig intensitet: 12-13 Borg Hög intensitet: 14-17 Borg
Träff 2 Sker ca 10:e träffen i samtalsgruppen Uppföljning hemuppgir Rekommenda=oner fysisk ak=vitet vid UMS enligt FYSS Diskussion - hur kan man nå rekommenda=onerna? - Öka successivt - Ru=ner - Träning kräver återhämtning - Eventuellt stöd Målsä/ning fysisk ak=vitet under MMR på Stressrehab (FaR )
Målsä/ning fysisk ak=vitet - FaR Vad kan försvåra och underlä@a min målsä@ning? Rekommenderad dos Konditionshöjande aktivitet 150 min/v, 3-7 ggr/v, måttlig intensitet. (Alt. 75 min/v, 3-5 ggr/ v, hög intensitet). Eller Muskelstärkande fysisk aktivitet 2-3 ggr/v Start Typ av aktivitet Frekvens Duration Intensitet Nya delmål? Anpassa målsättning? Vid bakslag eller överbelastning! - Bibehåll dina dagliga goda rutiner - Gå tillbaka/anpassa planen - Bibehåll frekvens, men anpassa tid och intensitet - Sök stöd hos en vän - Sök stöd hos gruppbehandlare eller fysioterapeut på SR Rehabilitering Stressrehab
Uppföljning av målsä/ning Vid återbesök på Stressrehab (läkare, rehabkoordinator, fysioterapeut) Gruppbehandlare - Under gruppsamtalen - Vid avslutande samtalet
Arbetslivsinriktade åtgärder
Arbetsrehabilitering på Stressrehab ADA + (Arbetsplatsdialog för arbetsåtergång; planering, uppföljning och stöd) - Rehabiliteringskoordinator samordnar Personintervju Arbetsgivareintervju Dialogssamtal
Dialogsamtalet Problemlösningsbaserad samtalsmetod Hälsofrämjande förhållningssä/ Främja dialog Anpassning av arbetet u=från aktuell kapacitet (fysiskt, mentalt, kogni=vt) SkriRlig plan för anpassning av arbete (ansvarsfördelning) Möjlighet a/ lyra frågor om SAM Möjlighet a/ ge kunskap om UMS/psykisk ohälsa ArbetsuppgiR (begriplig, hanterbar, meningsfull) Arbetsmiljön Individen Arbetsgivaren
Uppföljningar Vik=gt med samsyn i teamet SkriRlig plan för anpassning av arbete - e/ levande dokument Avstämning handläggare FK Telefon/ e-post/träffar Avstämningsmöte n Ev fortsa/ stöd FHV/PV Succesiv återgång i arbete
Rehabiliteringskedjan enl. Socialförsäkringsbalken Återgång till vanliga arbetsuppgifter eller andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren. Arbetsuppgifter sökes även på hela arbetsmarknaden med hjälp och stöd från arbetsgivare och Arbetsförmedlingen.* Fortsatt hjälp och stöd från arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen för återgång i någon form av arbete. Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till de vanliga arbetsuppgifterna.* Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till någon arbetsuppgift hos nuvarande arbetsgivare.** Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden.*** Vid nedsatt arbetsförmåga efter 12 månaders sjukskrivning kan sjukpenning på fortsättningsnivå beviljas efter ansökan. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 månader *** * Den sjukskrivne har rätt till ledighet för att söka och pröva annat arbete (Prop 2007/08:151) ** Vid särskilda skäl kan detta gälla längre än 6 månader. *** Vid allvarliga sjukdomar betalas sjukpenning ut längre än 12 månader.
Styrkor med de/a arbetssä/ Strukturerad metod Ge kunskap om psykisk ohälsa Konkret stöd =ll arbetsgivaren hur arbetet kan anpassas Problemlösning u=från e/ individ-, grupp- och organisatoriskt perspek=v Hälsofrämjande förhållningssä/ Strukturerad samverkan =llsammans med olika aktörer (personen, arbetsgivaren, HR, teamet, FK, FHV, fack) Möjlighet a/ genomföra vissa samtal på distans
Kogni=v anpassning av arbetet
Varför kogni=v anpassning? Det som är nödvändigt för vissa är bra för alla! Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställning 2014:2 Den hjärnvänliga arbetsplatsen kognigon, kognigva funkgonsnedsä@ningar och arbetsmiljö Kogni=v ergonomi vid utma/ningssyndrom
Kartlägg och planera Vilken =d är koncentra=onen bäst? Fördela den mentala energin på e/ bra sä/ över dagen Planera in =llräckligt mer =d för arbetsuppgirer Dela upp i mindre arbetsuppgirer framförallt uppgirer som kräver uthållighet över =d
Ta hjälp av struktur och y/re hjälpmedel Använd kalender Påminnelser på mobilen Skapa e/ schema för arbetsdagen Skapa tydliga ru=ner i arbetet Använd checklistor och flödesscheman för vik=ga uppgirer
Minimera kraven på delad uppmärksamhet Gör en sak i taget Schemalägg sekundära ak=viteter Ha =llgång =ll en egen, avskärmad arbetsplats Rensa miljön på intryck som inte behövs
Balans mellan ak=vitet och återhämtning Ta pauser under och mellan arbetsuppgirer, korta och långa Planera in regelbunden återhämtning i förebyggande syre Skapa varia=on i arbetsuppgirerna Växla mellan uppgirer som kräver olika mycket koncentra=on Växla mellan s=llasi/ande arbete och fysisk rörelse
Använd knep för a/ minnas bä/re Utgå från intresse Öva uppgirer så a/ de automa=seras Bearbeta det som ska minnas: tänk högt, repetera Planera återupptagandet av en arbetsuppgir som avbryts
Skapa en god digital arbetsmiljö Ha regler och ru=ner för teknikanvändning på arbetsplatsen Ljudlöst som standard på mobiltelefoner Mobilfria möten Begränsa informa=onsmängden =ll enbart det vik=gaste Väl fungerande tekniska system
Ta hjälp av omgivningen Berä/a för omgivningen om hur du fungerar kogni=vt Involvera omgivningen i a/ genomföra kogni=va anpassningar