Biosfärområde Vombsjösänkan Förberedande studie på uppdrag av Eslövs, Lunds och Sjöbo kommuner
2 Vad är ett biosfärområde? Biosfären är vår planets tunna skikt av vatten, luft och levande organismer. Människan ingår i och är helt beroende av biosfären. Dessvärre är den nuvarande trenden att vi överutnyttjar många av biosfärens system och resurser. Ett biosfärområde är ett pilotområde där ekologiska resurser nyttjas utan att förbrukas, och där metoder för en hållbar utveck ling för både människa och miljö utvecklas. Biosfärområdena skall vara ledande i långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Unesco, FN-organet för kultur, vetenskap och utbildning, väljer ut biosfärområden i världen som uppvisar goda exempel på hur nyttjande och bevarande kan gå hand i hand. Urvalskriteriet långsiktigt hållbar samhällsutveckling bygger på lokalt engage mang och förankring. Därför är människorna centrala i ett biosfärområde. Biosfärområdets huvudsyften bevara biologisk och kulturell mångfald, ekosystem och landskap utveckla samhället på ett långsiktigt hållbart sätt stödja demonstrationsprojekt, forskning och miljöövervakning utsikt över Revingefältet
3 Biosfärområden är geografiska områden med unika kultur historiska och biologiska värden. I världen finns för närvarande 631 biosfärområden i 119 olika länder (2014). Närmare 300 av dessa finns i Europa och Nord amerika. Biosfärområdena ingår i ett globalt nätverk som kallas The World Network of Biosphere Reserves. Hur många bio sfär områden finns det? I Sverige finns fem biosfärområden Kristianstads Vattenrike, Vänerskärgården med Kinnekulle, Blekinge Arkipelag, Älvland skapet Nedre Dalälven och Östra Vätterbranterna. I kandidatoch förstudieläge befinner sig för närvarande Voxnadalen och Vindelälven. Biosfärområdets förvaltning fokuseras på att främja naturvård, samhällsutveckling, forskning och utbildning. Varje biosfärom råde formas efter de lokala förutsättningarna och just därför är varje biosfärområde unikt! Kumlatofta Biosfärområden i världen www.biospheresmart.org Varje bio sfär område är unikt
4 Vombsjösänkans geologi Artrik fauna och flora! Variationsrikt kulturlandskap LIFEscape har lagt grunden Vombsjösänkans geologi uppvisar många intressanta former och särdrag. De kringliggande åsarna har uppstått genom berggrundsrörelser för miljontals år sedan, medan jordarter och landformer i sänkans botten bildades när inlandsisen smälte bort efter den senaste istiden. De biologiska värdena är unika och från Vombsjösänkan har det rapporterats nästan 400 rödlistade arter, vilket är en av de högsta noteringarna i Sverige. I området ligger Krankesjön, Vombs ängar och Vombsjön som tillhör landets allra finaste fågellokaler. På de sandiga slätterna i det militära övningsområdet Revingehed betar kreatur och här kör militärfordon kors och tvärs. Genom denna speciella markstörning har det utvecklats miljöer som innehåller en lång rad rödlistade växter och djur. Stora delar av området är naturreservat, Natura 2000, Ramsar-område samt riksintresse för både naturvård och friluftsliv. Vombsjösänkan är ett av landets viktigaste områden för friluftslivet. I Vomsjösänkan finns en stor variation med både småskalighet och storslagna godslandskap. Landskapet vittnar om lantbrukets förändringar under de senaste århundradena, om militär verksamhet på Revingehed, fiskenäring i Vombsjön och om utdikningar som genomförts för att vinna odlingsbar mark. Idag restaureras de utdikade våtmarkerna för att skapa en ekologiskt hållbar vattenhantering och återskapa biologisk mångfald, men också med hänsyn till de klimatförändringar som redan börjat ge sig tillkänna. Våtmarkerna i området är viktiga för många olika fågelarter, insekter och vattenlevande djur. Enligt det Skånska landsbygdsprogrammet har Vombsjösänkan stora utvecklingsmöjligheter när det gäller betesmarker, jordbruk, våtmarker och sjöar. Här finns också mycket goda förutsättningar för turism och näringsliv, främst med inriktning på fiske och friluftsliv. Lunds och Sjöbo kommuner har genomfört EU-projektet LIFE scape där frågeställningen om ett biosfärområde i Vombsjösänkan lyfts. I linje med dessa tankar har Eslövs kommun tillsammans med föreningen ARNA i Fågelriket genomfört Leaderprojektet Ekovision. Syftet med projekten är att engagera boende och brukare samt göra naturvärdena i Vombsjösänkan mer kända.
5 Vombsjösänkan är ett mycket vackert och värdefullt landskap som innefattar det flacka landskapet nordost om Romeleåsen. Vombsjösänkan har med sin rikedom av fauna, flora, kultur historia, geologi och olika samhällsaktiviteter de bästa förut sättningarna att uppfylla kriterierna för ett biosfärområde! Möjlig gräns för biosfärområde Vombsjösänkan stubbskottskog Krankesjön Ilstorps kyrka
6 Långsiktigt arbete Kärnområde, buffertzon och utvecklingsområde För att uppnå målen om hållbar utveckling i biosfärområdet krävs det långsiktighet och att allt måste få god tid att mogna. Biosfärområdet behöver bli en naturlig del av lokala verksam heter t ex i näringslivet, kommunernas arbete och hos när boende. Biosfärområden är uppbyggda efter fasta regler och delas in kärn områden, buffertzon och ut vecklingsområde. Kärnområdena skall sedan tidigare vara skyddade t ex som naturreservat eller Natura 2000. Kultur minnesskyddade områden kan också inne fattas i kärnområde na. Kärnområdena är ofta intressanta mål punkter för besökare. I Vombsjösänken finns redan nu rikligt med sådana t ex Sövdesjön, fågeltornen runt Krankesjön och vid Vombs ängar. Buffertzonen binder samman och om gärdar kärnområdena. I buffertzonerna får det före komma aktiviteter och resursutnyttjande som följer skydden i kärnområdena, vilket inte är någon skillnad från idag. Inga nya restriktioner......men nya möjligheter! utvecklingsområde kärnområden buffertzon Den yttersta zonen kallas utvecklings område. I denna ska lokalt och långsiktigt utvecklingsarbete prioriteras t ex natur inriktad turism och ekologiska jordbruk. Ett biosfärområde innebär i sig inga nya restriktioner eller ytter ligare lagskydd. Ett biosfärområde medför heller inte några inskränkningar i allemansrätten. Tvärtom kan man arbeta för att öka tillgängligheten till naturen. Ett viktigt syfte med biosfärområdens är att stötta, stödja och stimulera lokala initiativ mot en hållbar utveckling. Ett biosfär område ger många möjligheter! Sövdesjön
7 Människorna i och kring ett biosfärområde kan gynnas på olika sätt och fördelarna varierar beroende på yrkesroller, intressen och fritidssysslor. Även samhället som helhet gynnas av biosfär områden eftersom olika samhällsinsatser riktas mot en långsik tigt hållbar samhällsutveckling. Statusen som biosfärområde ger också möjligheter till mark nadsföring. I Europa är dessa attraktiva områden att leva i och att besöka, vilket har bidragit till att besöksnäringar för bio sfärområden har utvecklats på olika håll. En turistekonomisk studie (Resurs för Resor och Turism i Norden AB 2013) visar att Kristian stad vattenrike årligen drar in 25 milj kr i intäkter från besökare som anger att Vattenriket är den huvudsakliga anled ningen till att de besöker Kristianstad. Ett biosfärområde kan ge ökade möjligheter att få medel för t ex forskning, demonstrationsprojekt och miljöövervakning. Detta beror på att man är ett modellområde där nya strategier för att koppla samhällsutveckling och landskaps- och naturvård utvecklas. Olika nätverk kan bildas som ett resultat av biosfärområdet. Biosfärområdet kan skapa förutsättningar till affärsutvecklings stöd till de företag som har ett brett hållbarhetsperspektiv. highland cattle forskning vid Krankesjön Revingehed Vilket utbyte kan kommuner och privata intressen ha?
8 Hur bildas ett Biosfärområde? Biosfärområden nomineras av regeringen men det är viktigt att de först skall vara förankrade på regional och lokal nivå. Medborgarmedverkan är mycket angeläget i vid bildandeprocessen och en förutsättning för ett långsiktigt fungerande biosfärområde. Det första steget är att ta fram en förstudie som skall belysa förutsättningarna och höja kunskapen om området. För studien, som följer en mall framtagen av UNESCO, presenteras för Svenska Programkommittén för MAB (Man And the Biosphere). I förstudien är det viktigt att få stöd av kommuner, länsstyrelse och andra aktörer som har betydelse för biosfärområdets utveckling. Kommunikation, förankrings- och demokratiprocesser är också viktiga, liksom att det finns ett underifrånperspektiv. Projekten LIFEscape och Ekovision som genomförts i Vomsjösänkan har haft liknande syften, processer och perspektiv. Efter att Svenska Programkommittén har bedömt att området har goda möjligheter att bli utnämnt till biosfärområde, inleds en kandidatur. Under denna tas en ansökan fram. Områdets avgränsning och zonering utreds och olika projekt startas. Lokala aktörer och eldsjälar blir delaktiga i arbetet. Handlingen skickas sedan på remiss. Efter remissbehandlingar behandlas ansökan i Svenska Programkommittén för MAB. Myndigheter som har särskilda åtaganden för förvaltning av skyddade områden, samt Programkommittén för MAB signerar ansökan som sedan sänds till Svenska Unescorådet. Vid positivt beslut föreslås regeringen nominera området och ärendet överlämnas till Miljödepartementet. Därefter kan Sveriges regering ta beslut om att nominera området till Unesco. Om området uppfyller alla krav så kan området få officiell status som biosfärområde! Krankesjön
9 Bildandet av ett biosfärområde är en process som tar flera år. Förstudien kan ta något till några år medan kandidaturen inklusive själva ansökan tar minst tre år. Här följer ett förslag till organisering, genomförande och tidsplan för arbetet med att göra Vombsjösänkan till ett biosfärområde. Förberedande beskrivning biosfärområdet Vombsjösänkan (denna handling) Förstudie. Dokumentation av Vombsjösänkans värden, pågående projekt, intresseorganisationer och andra intressenter. Innefattar kommunikations- och informationsarbete för att höja kunskapen om området. Under arbetet med förstudien utses en koordinator/arbetsgrupp för arbetet under kandidaturen. Kandidatur. Utformning av ansökan. Remiss, korrigeringar och godkännande. Arbetet utförs inom den lokala områdesorganisationen i samarbete med naturvårdsverket och MAB. Handläggning och slutligt beslut. Miljödepartementet, regeringen och Unesco. Biosfärområdet Vombsjösänkan får officiell status. Organisationsformen i de befintliga biosfärområdena varierar. I många fall bildas föreningar med en styrelse där kommunen och länsstyrelsen också är involverade. Utkast till organisation och tidsplan 2015 förberedande beskrivning 2015 2017 förstudie 2017 2020 kandidatur 2020 Arbetet i biosfärområdet samordnas av ett biosfärkontor som administrerar, förvaltar, genomför undersökningar och hjälper till i olika samarbeten. Biosfärkontoret i Kristianstads Vattenrike, inklusive naturum, sysselsätter f n totalt 14 personer. Biosfärområde VOMBSJÖSÄNKAN dovhjort
10 Vilka skall ingå i processen? Vad kostar ansökan?... och driften? Så många intresserade människor som möjligt bör medverka i bildandet av biosfärområdet! Hittills har Eslövs, Lunds och Sjöbo kommuner samarbetat för att ta fram denna förberedande studie. I den fortsatta processen bör länsstyrelsen i Skåne län, markägare, lokala företagarföreningar, hembygdsföreningar, naturskyddsgrupper och fiskeintressegrupper, m fl ingå. Efter att biosfärområdet bildats kan det drivas på många olika sätt, antingen genom kommunen, intressegrupper eller med andra lösningar. Östra Vätterbranterna drivs t ex av en förening, medan det i fallet Kristianstads Vattenrike är kommunen som är huvudman. En viktig förutsättning för att arbetet med biosfärområdet ska lyckas är dock att det har ekonomiskt stöd från berörda kommuner och från Naturvårdsverket. Det behövs också samarbeten och dialog med ett uttalat underifrånperspektiv med brukare i området. Organisationsformen är en löpande verksamhet och det finns ingen tidsbegränsning. Bildandet av Vänerskärsgården med Kinnekulle, som när det gäller natur- och besöksvärden, antal medverkande kommuner, liknar Vombsjösänkan, kostade 5 Mkr. Processen startade 2005 och tog 4,5 år. Förstudien tog 14 månader och kostade 800 tkr och därefter tog kandidaturen 3,5 år med en årlig budget på ca 1,2 Mkr. Till detta kom en stor arbetsinsats från kommuner och andra delaktiga organisationer. Verksamheten under hela skedet finansierades med bidrag från tre kommuner, Naturvårdsverket, Västra Götalandsregionen och Vetenskapsrådet. Naturvårdsverket var då den största bidrags givaren med ca 600 tkr/år. Den 2 juni 2010 fick området officiell status som bio sfärområde. Vombsjösänkan kan jämföras med Vänerskärgården med Kinnekulle och budgeten kan bedömas bli jämförbar. Med tanke på att det gått några år sedan denna förstudie bör dock kostnaderna för en förstudie beräknas något högre ca 1,5 Mkr. Förstudien kan finansieras med LONA-bidrag som söks av kommunerna med en bidragsfinansiering på max 50 %. För förstudie och kandidatur bör ca 1,5 Mkr/år under fyra år budgeteras. Detta ger totalt 7,5 Mkr fördelat på fem år. Den löpande verksamheten för Vänerskärgården med Kinnekulle kostar årligen 3,5 Mkr, Östra Vätterbranterna strax under 2 Mkr och Kristianstad Vattenrike (utöver naturum) ca 4,2 Mkr. Naturvårdsverket bidrar med 400 tkr. Kostnaderna för den löpande driften bedöms vara likvärdig den i Vänerskärgården med Kinnekulle och Kristianstads Vattenrike d v s 3,5 4,5 Mkr/år. Vattenriket har de senaste 9 åren beviljats externa medel motsvarande ca 40 Mkr till olika åtgärder och insatser.
11 Fram till hösten 2009 var jag ensam anställd på biosfärkontoret, 100%. Fler personer anställdes och sedan dess har vi varit minst 3 heltidsanställda per år, varav 1,5 tjänst finansierats genom anslag från naturvårdsverket och bidrag från 3 kommuner som utgör den sk grundverksamhet och drift av kontor och organisation. Resterande personal finaniseras via andra projektmedel för insatser som bidrar till biosfärområdets utveckling. Sedan 2005 har vi genererat ca 30 Mkr i extern projektfinansiering, utöver grundverksamheten. En röst från Vänerskärgården med Kinnekulle...vår budget var inte på något sätt tilltagen i överkant. Det kunde gott varit fler personer som arbetade med ansökan, förankring, skapa engagemang, kommunikation, etc. under kandidaturen. Resultat av begränsning = längre startsträcka och svårare att få människor och verksamma organisationer att förstå innebörden och biosfärområdets värdegrund. Intervju/mailkontakt (1/2 2015) med Johanna Mac Taggart, koordinator för biosfärområdet Vänerskärgården med Kinnekulle och nationell samordnare för Svenska MAB-programmet. Den totala kostnaden för en ansökan beräknas till ca 7,5 Mkr fördelat på 1,5 Mkr för förstudien och 6 Mkr för kandidaturen. Med ett årligt bidrag från Naturvårdsverket på 2,4 Mkr under kandidaturen och ett 50 % bidrag från LONA under förstudien så kvarstår 4,35 Mkr att fördela på tre kommuner under fem år. Detta betyder en årlig kostnad på 290 tkr/kommun under hela ansökningsperioden. Summan får anses vara ett bruttopris eftersom inga andra bidrag eller stöd som skulle kunna vara aktu ella räknats in. Kostnaden ovan utgår från en fördelningsprincip där de ingående kommunerna betalar lika mycket. Andra förslag på fördelningar kan vara 1 respektive kommuns andel av Vomsjösänkans tillrinningsområde, 2 antalet innevånare i respektive kommun eller 3 andel av arealen inom avgränsat projektområde. Fördelning av kostnader glador och jordbruk
Källor Andersson, S. 2011. Bildandeprocessen för svenska biosfärsområden. Kandidatarbete vid institutionen för stad och land. SLU, Uppsala. Berlin, G. & Rosqvist, G. 2014. Här finns höga naturvärden i Skåne Artpools- och traktanalys med hjälp av rödlistade arter. Länsstyrelsen i Skåne län. Biosfärkandidat Vänerskärgården med Kinnekulle. Biosfärverksamheten. Vänerskärgården med Kinnekulle. 2007/2008. Verksamhetsberättelse. Bleinge Arkipelag. www.blekingearkipelag.se/ Eslövs kommun. Ekovision. Informationsfolder. Gärdenfors, U. (red.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010. ArtDatabanken, Uppsala. Kristianstads Vattenrike. www.vattenriket.kristianstad.se/ LIFEscape. www.lifescapesverige.net/vombsaumlnkan.html Naturvårdsverket. www.naturvardsverket.se/var-natur/skyddad-natur/biosfaromraden Nedre Dalälven. www.nedredalalven.se/ Reiter, O. (red.) 2007. Det skånska landsbygdsprogrammet ett utvecklings program med landskapsperspektiv. Länsstyrelsn i Skåne län Resurs för Resor och Turism i Norden AB 2013. Vattenriket 2013. Utredning på uppdrag av Kristianstads kommun. Svenska programkommittén (MAB). www.biosfaromrade.org/arkiv-ansokningar/ Unesco. www.unesco.org/new/en/natural-sciences/environment/ecological-sciences/man-and-biosphere-programme/ Unesco. www.unesco.se/vetenskap/biosfaromraden/ Vänerskärgården med Kinnekulle. www.vanerkulle.org/ Vänerskärgården med Kinnekulle. Verksamhetsplan 2015 Engagera flera. Produktion: Naturcentrum AB 2015. Fotografier: Svante Hultengren och Jens Morin, Naturcentrum AB och Sanna Lynghed, Sjöbo kommun. Tecknade illustrationer: Carina Lindkvist, Naturcentrum AB. Karta: Lantmäteriet, Geodatasamverkan