Ekovision Inspiration och nätverk för hållbar utveckling

Transkript

1 1

2 Ekovision Inspiration och nätverk för hållbar utveckling 2

3 Landsbygd i utveckling Hållbar utveckling är ett hett ämne för all stadsutveckling. Men vad innebär begreppet för en stadsnära landsbygd? Efter Lunds och Sjöbo kommuners samarbete i naturreservatet Klingavälsån väcktes frågan om det skulle kunna bli ett nytt UNESCO biosfärområde i Vomsjösänkan. För biosfärområden är hållbar utveckling och olika former av samarbeten centrala. Men hur skulle de utformas i Vombsjösänkan som berör flera kommuner? Ekovisionsprojektet initierade de två begreppen, hållbar utveckling och biosfärområden i ett gränsöverskridande projekt som berörde Sjöbo, Lunds och Eslövs kommuner. Genom att söka upp byaföreningar mellan Sövde i sydost till Flyinge i nordväst samt bjuda in till en faktaspäckad seminariedag var projektets mål att inspirera till nya nätverk för framtidsfrågor i Vombsjösänkan. Med stöd från Leader Lundalands Mark- och Miljöprojekt utvecklades Ekovision som ett samarbete mellan Eslövs kommun genom dess miljöoch samhällsbyggnadskontor och föreningen ARNA i Fågelriket. foto Andrew Sawyer 3

4 Vad innebär hållbar utveckling? Hållbar utveckling handlar om hur vi förvaltar och utvecklar de resurser som vi fått ta över från tidigare generationer. Att förvalta våra resurser hållbart innebär att vi alltid ser över våra beslut så att de inte minskar kommande generationers möjligheter att få ett bra liv. Detta gäller både för individer såväl som för hela samhällsstrukturer. Resurserna vi har att förvalta är: Naturen att vårda och värna dess värden. Det goda livet hälsa, mat, kunskap och kultur. Kapitalet i form av natur- och humanresurser. Eller som Brundtlandkommisssionen beskrev det på FN:s uppdrag 1987 En hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. (FN:s Brundtlandkommission 1987) Hållbar utveckling består av tre dimensioner: 1. Ekologisk hållbarhet 2. Social hållbarhet 3. Ekonomisk hållbarhet 4

5 En guidad vandring i Borstbäcken arrangerad av Eslövs kommun En guidad vandring i Borstbäcken arrangerad av Eslövs kommun Ekovision ett projektsamarbete Ekokommunen Eslöv Begreppet hållbar utveckling introducerades på 80-talet av Lester Brown och spreds över världen i FN-rapporten Vår gemensamma framtid, även kallad Brundtlandrapporten. Eslövs kommun är sedan 1995 medlem i Sveriges Ekokommuner. Vi arbetar med hållbarhet på tre plan. Ekologiskt, ekonomiskt och socialt. När det gäller ekologisk hållbarhet kan det handla om vårt natur- och vattenvårdsarbetet, ekonomiskt ska vi ha en budget i balans och göra investeringar som är långsiktigt hållbara, den sociala hållbarheten ska synas i utformningen av staden, vi ska skapa ett samhälle där alla får plats och känner sig välkomna. I ekokommunen Eslöv ska det vara lätt att göra rätt. Vi vill att du som medborgare och verksam-hetsutövare ska få stöd i dina val så att du kan göra dom hållbara, oavsett om du ska bygga ut ditt hus, välja transportmedel eller utveckla din verksamhet. Eslövs kommuns miljöchef Erika Fjelkner och ordföranden i föreningen ARNA i Fågelriket Kerstin Jakobsson planerar inför Ekovisionsdagen. 5 Samarbete för hållbar utveckling Ett annat sätt att bedriva hållbar utveckling är att lyssna in goda idéer och möjligheter till samarbete bl.a med ideella föreningar, organisationer och engagerade medborgare. När vi först fick frågan om ett samarbetsprojekt med ARNA i Fågelriket hade vi inte alla fakta på bordet för att gå vidare direkt men det dröjde inte länge förrän vi förstod potentialen i projektet och i samarbetet. Intresset och engagemanget för Harlösa, Vombsjösänkan med omnejd är nu tydligt och klart, likaså möjligheterna för området i framtiden. Från Eslövs kommuns sida har projektet Ekovision varit både framgångsrikt och lyckat och vi ser fram emot de effekter som projektet kommer att resultera i, både på kort och på lång sikt. Erika Fjelkner, miljöchef i Eslövs kommun Deltagare från kommuner, Länsstyrelsen, Lunds universitet och föreningar i samtal om hållbar utveckling under Ekovisionsdagen

6 ARNAs residenter inspireras av skånska skogar Föreningen ARNA i Fågelriket Föreningen ARNA i Fågelriket arbetar för att skapa sammanhang mellan natur, kulturarv och framtidens landskap. Vårt mål är att inspirera människor till kreativitet och delaktighet i en hållbar utveckling. ARNA Art and Nature Idag är basen i föreningens verksamhet ARNA, ett internationellt artist-in-residence. Redan efter några få säsonger har residensets målmedvetna naturprofil skapat en attraktionskraft som får kulturarbetare från hela världen att ansöka till ARNAs arbetsvistelser nära svensk natur. Ett hus i Fågelriket I vår framtidsvision kompletteras ARNAs kreativa verksamhet med ett besökscentrum för naturområdet Fågelriket. För en sådan byggnad ser vi en inspirerande placering strax utanför Harlösa, med milsvid utsikt ut över Vombsänkan. En internationell mötesplats Här vill vi förena natur, kultur och forskning till en nyfiken mötesplats som följer människans förhållande till naturen genom tiden. Med inspiration från fåglarnas rörlighet över jordklotet är en sådan mångkulturell mötesplats unik, inte bara i Sverige utan i världen. Fågelriket vår hembygd Vi förankrar allt vårt arbete i vår hembygd, den som fått namnet Fågelriket. Vi verkar för att stärka områdets identitet, främst genom att använda kultur för att synliggöra dess värden, både regionalt och internationellt. Därmed är också en hållbar utveckling en viktig del av vårt arbete. Priser och projekt Under 2013 mottog föreningen priset som Årets miljösatsning från Länsstyrelsen i Skåne bidrog Regeringskansliets program för innovativa pkulturprojekt Kulturbryggan till utvecklingen genom ett startbidrag till projektet En kreativ biosfär. Kerstin Jakobsson, ordförande Runt Harlösa har man under ett tiotal år arbetat med utvecklingsfrågor med landsbygdsperspektiv. Några av ARNAs besökande residenter sedan Fr. vänster. Fotograf Carla Andrade, Spanien. Keramiker/designer Melinda Barcs, Ungern. Textilkonstnär och Assist. Professor Xia Gao, Kina/USA.Prisbelönte filmaren Lois Patino, Spanien. 6

7 Hållbar utveckling inom biosfärer Vomsjösänkan ett framtida biosfärområde? Biosfärområden är modellområden där man visar på praktiska exempel på hur man kan jobba med hållbar utveckling, inte bara ekologiskt utan även socialt och ekonomiskt. I området ska man kombinera bevarande, utveckling och stödjande åtgärder. Det innebär att all utveckling som går hand i hand med långsiktig hållbarhet ska främjas samtidigt som området är en arena för utbildning och forskning på alla nivåer. Biosfärområden är uppbyggda efter fasta regler med kärnområde/-n, buffertzon och utvecklingsområde. Kärnområdena ska vara skyddade enligt lag, d v s de ska ha skydd som Natura 2000, naturreservat etc. Buffertzonen ska binda ihop och/eller omgärda kärnområdena. I buffertzonen får det förekomma verksamhet, aktiviteter och resursnyttjande som är i enlighet med skydden i kärnområdena. Den yttersta zonen kallas utvecklingsområdet och här ska lokalt och långsiktigt hållbart utvecklingsarbete prioriteras. Vombsjösänkan skulle kunna vara ett tänkbart biosfärområde. Det är ett område som i olika sammanhang lyfts fram som unikt, med starka naturvärden och höga krav på naturvården. Många sällsynta och hotade arter finns i området. I Det skånska landsbygdsprogrammet Ett utvecklingsprogram med landskapsperspektiv beskrivs områdets utvecklingsmöjligheter inom betesmarker, våtmarker och sjöar, jordbruk, grundvattentäkter, övergödningsproblematik, biologisk mångfald, förbättrade förutsättningar för pendling, turism och näringsliv, friluftsliv samt naturupplevelser i stort. Alla dessa områden ryms inom biosfärskonceptet. Områdets stora natur- Vombsjösänkan, preliminär geografisk avgränsnin 7 värden kan vara svåra att förena med de övriga benen i hållbarhetsmodellen, d v s social och ekonomisk hållbarhet. Denna problematik behandlar biosfärområde. Ett biosfärområde är just ett sådant område där det krävs lite extra arbete för att förena och förstärka banden mellan människan och naturen. Arbetet med biosfärområde kräver lokalt engagemang samt en omfattande dialog med brukare i området. Detta kan bidra till ökad social hållbarhet eftersom delaktigheten är stor och samarbetet kring ett gemensamt mål kan bidra till en ökad vi-känsla. Ett biosfärområde kan vara ett varumärke för området som hjälper till att skapa den gemensamma identitet i det annars splittrade och mosaikartade område som Vombsjösänkan är. Det är en bra källa till positiv marknadsföring för verksamma inom området. Det är FN-organet UNESCO som beslutar om vilka områden som har status att bli biosfärområde. Innan UNESCO tar ställning till ett område i Sverige krävs det att den svenska regeringen tycker att området är lämpligt. Ställningstagandet görs utifrån en förstudie som ska peka ut värden och utvecklingsmöjligheter i området. Idag är Sjöbo kommun den drivande parten i arbetet för att få till stånd ett biosfärområde i Vombsjösänkan. För att lyckas räcker inte detta. Det krävs att Sjöbo, Eslöv och Lunds kommuner samarbetar med varandra och med verksamma och boende i Vombsjösänkan för att utvecklingen ska bli hållbar, oavsett om det blir ett biosfärområde eller ej. Sanna Lynghed, planingenjör i Sjöbo kommun

8 Biosfärområden i Sverige och i världen De svenska biosfärområdena är en del av arbetet inom den svenska sektionen av Unescos Man and the Biosphere Programme (MAB). MAB-programmet samlar in och sprider erfarenheter och kunskap från biosfärområdena. Det svenska arbetet samordnas av en nationell kommitte' och utvecklas med hjälp av en samordnare fanns 621 biosfärer i 117 länder, alla med sin egen särart. I Sverige finns det idag 5 biosfärområden - Kristianstads vattenrike, Vänerskärgården med Kinnekulle, Älvlandskapet Nedre Dalälven, Blekinge Arkipelag och Östra Vätternbranterna. Det finn även 1 nytt kandidatområde, Hälsingebygden i Voxnadalen. Älvlandskapet Nedre Dalälven (2011) De mycket unika naturvärdena vid Nedre Dalälven har skapats av älven samt mötet mellan nordlig och sydlig svensk natur, sk. limes norrlandicus. Biosfärområdet berör 9 kommuner i 3 landskap. Kristianstad Vattenrike (2005) Vattenriket i Kristianstads kommun är tre gånger tre mil från skogen i norr längs Helgeån och vidare ut i Hanöbukten. Blekinge Arkipelag (2011) biosfärområde Blekinge Arkipelag är det första svenska biosfäromårdet med fokus på Östersjöfrågor. Området omfattar merparten av Blekinges skärgårds- och kustlandskap. Vänerskärgården med Kinnekulle (2010) Från toppen av Kinnekulle kan man blicka ut över hela Biosfärområdet där Götenes, Lidköpings och Mariestads kommuner samverkar och utvecklar ett långsiktigt hållbar samhälle där livsmiljön värdesäts högt. Östra Vätternbranterna (2012) Öster om Vätterna utbreder sig ett unikt mosaiklandskap med brukade marker och skogar. Det kultur historiskt intressanta Visingsö ingår också i området. 8

9 Ekovisionsdagen inspiration och nätverk Seminariedagen den 5 februari 2014 var den första i sitt slag i Vombsjösänkan där både offentliga verksamheter och föreningsliv möttes över kommungränserna. Genom en rad korta presentationer av hög kvalitet och med efterföljande gruppsamtal var målet att öka kunskapsutbytet om områdets stora naturvärden samt inspirera till nya former av nätverk, det första steget för hållbar utveckling. Klingavälsåns återskapade meandring Här följer talarlistan. De flesta finns som pdf-dokument på Varför en Ekovisionsdag? Kerstin Jakobsson, föreningen ARNA i Fågelriket Vad är hållbar utveckling ur ett kommunperspektiv? Erika Fjelkner, miljöchef i Ekokommunen Eslöv Ett landsbygdsperspektiv på hållbar utveckling Annethe Yng, verksamhetsledare Leader Lundaland Intresserad allmänhet i LIFEscapeprojektet undersöker livet under ytan i Klingavälsån vid Hemmestorps mölla. Naturen basen för hållbar utveckling Förvaltning av skyddad natur Jörgen Nilsson, Länstytelsen Skåne Fågelforskning i Fågelriket och Holkprojektet vid Stensoffa Andreas Nord, dr. vid biologiska institutionen, Lunds universitet Vombsänkan i det långsiktiga perspektivet Sven Stridsberg, docent i geologi Länsstyrelsen bevarar och återskapar, tex i nya naturreservatet Veberöds ljung LIFEscape filmen om Klingavälsån producerad inom LIFEscape-projekt i samarbete mellan Lunds och Sjöbo kommuner Människan och naturen Cecilia Backe, kommunekolog Lunds kommun Biosfärvisionen Sanna Lynghed, planingenjör Sjöbo kommun Vikten av att väcka barns nyfikenhet på djur- och naturfrågor togs upp. Nod för Lokalt Ledd utveckling Annethe Yng, Lundaland ideell förening Äventyret runt knuten Anders Åsberg Sharing knowledge for future - världens mötesplats Kerstin Jakobsson, föreningen ARNA i Fågelriket 9 Genom storkprojektet finns nu storkar i hela området, från Sövde till Flyinge

10 Återkoppling från deltagare i Ekovisionsdagen Jag tyckte dagen var väldigt givande och intressant. Bra blandning av presentationer, mycket hög kunskapsnivå så det var både lärorikt och inspirerande. Bra tillfällen för nätverkande också Frida Linde'n, Admin. utvecklare/eu-samordn, Sjöbo kommun På Lunds universitets fältstation Stensoffa forskar man med stor framgång på bl. a fåglars migration och navigationsförmåga När jag före seminariet läste om Arna hade jag lite svårt att förstå vad det innebar, men tycker nu efteråt att jag kan se vad ett arbete för en levande landsbygd kan innebära. Det var intressanta föreläsningar som gav mig en inblick i vissa områden som geologi, forskningsstationen o kommunernas arbete för att bevara naturvärda områden. Jag fick också lite mer vidgade vyer vad gäller den trakt där jag bor, genom att bli intresserad av områden i närheten som ligger utanför Hällestads närområde. Marianne Brogren, Torna Hällestads byaförening Vombs ängar och Krankesjön tillhör Sveriges finaste fågelområden Det var en givande dag. Mycket spännande, och härligt att se att det finns sådant driv och sådan initiativkraft. Kul. Spontant tycker jag att idén med ett rullande seminarium låter lockande. Det hade sannolikt varit av stort intresse för såväl Biologiska institutionen och Stensoffas företrädare. Andreas Nord, dr. biologiska institutionen, Lunds universitet Jag tror att det skulle vara bra att bilda en arbetsgrupp som jobbar med detta på regelbunden basis, med representanter från kommunerna och föreningar, näringsliv, markägare e t c, så att det inte bara blir en kommunal konstruktion. Hur kan de olika områdena bidra, finns det groende (projekt-)idéer som kanske kan skulle kunna ingå i biosfärverksamheten? Sara Ericsson, Flyinge utveckling Geologin är mycket intressant ur ett geologiskt perspektiv i Vomsjösänkan Ofta saknar jag deltagare som vi kan kalla ungdomar (för mej är det alla som är yngre än c:a 40 år) min tanke är här att få in fler exjobbare på banan t.ex. från SLU, LTH eller Malmö högskola. Anders Åsberg Dagen avslutades med ett kortare grupparbete i vilket vi diskuterade dagens innehåll samt en eventuell uppföljning. Alla var eniga om att det var ett utmärkt program och ett bra tillfälle för olika aktörer att träffas och knyta kontakter. Vi vill fortsätta med Ekodagar. Mötesplatsen kan alternera mellan kommunerna. Gemensamt för oss deltagare är det geografiska området. Gruppsamtal vid Ekovisionsdagens slut Ingela Tordenmalm, Revinge byaförening 10

11 Möten - från Sövde till Flyinge Under december 2013 samt januari och februari 2014, besökte två projektmedarbetare byaföreningar och en del andra föreningar i områden runt Fågelriket för att diskutera hållbar utveckling och tanken på ett biosfärsområde i Vombsjösänkan. En av projektmedarbetarna presenterade Ekovisionsprojektet samt dess historia, förklarade begreppet hållbar utveckling samt möjligheterna till ett biosfärsområde i Vombsjösänkan, varpå den andre av projektmedarbetarna ledde en diskussion om arbete med hållbar utveckling i området och de utmaningar som finns. Genomgående var intresset stort och då speciellt ibland de yngre medan de äldre kunde uttrycka en viss försiktig avvaktande hållning om vad hållbar utveckling kunde komma att innebära och huruvida en biosfär i området kunde medföra förändringar som kunde innebära begränsningar eller svårigheter i det dagliga livet. De utmaningar som finns är framförallt i form av samarbeten både mellan byarna och mellan de tre kommuner som har sina gränser i området. Det finns en vi och dom -tradition i hela området men även en insikt och vilja att börja arbeta Ekovisionsprojektet besöker Veberöds Byaråds styrelse 11 gränsöverskridande för att åstadkomma en hållbar utveckling som gynnar alla inom Vombsjösänkan. Man ser även mycket positivt och med förväntan på arbetet för skapandet av en biosfär. En enkät lämnades till föreningarna som genom internt arbete, kunde svara på den samma och sända in till projektet. Dessa svar har varit mycket värdefulla för projektets fortsatta arbete och de visar, med önskvärd tydlighet, att det finns ett intresse och en vilja i Vombsjösänkan att arbeta tillsammans för en hållbar utveckling i hela området. Lars Persson, föreningen ARNA i Fågelriket Följande föreningars styrelser deltog: Löberöds hembygdsförening, Revinge byaförening, Vombs byalag, Flyinge utveckling, Hammarlunda mölleförening, Harlösa byalag, Föreningen ARNA i Fågelriket, Dalby byaråd, Torna Hällestad byaförening, Sövde byalag och Veberöds byaråd. Två möten öppna för allmänheten gjordes också. Föreningsliv och representanter för länsstyrelse och kommuner i gruppsamtal under Ekovisionsdagen i Harlösa 5 februari 2014.

12 Avslutande rekommendation Sedan många år tillbaka har ett stort antal byar i Vombsjösänkan arbetat aktivt med framtidsfrågor som berört framför allt boendefrågor så som trafik, skola och trygghet. Harlösa har varit en av dessa byar och sedan 2009 har man runt byn även arbetat med olika utvecklingsprojekt, ofta tillsammans med andra föreningar i det område som 2010 gavs namnet Fågelriket. Att på detta sätt engagera sig för utvecklingen i ett område med stora naturvärden väcker också frågor om hållbar utveckling. Boende och utveckling möts naturligt med ett landsbygdsperspektiv. I EU-projektet LIFEscape samarbetade Lunds och Sjöbo kommuner vid Klingavälsåns naturreservat. Projektet hade fokus på att testa och öka brukar-inflytandet när det gäller landskapsoch natur-frågor i den fysiska planeringen. Vid projektets slut formades tankar på att fortsätta arbetet genom att initiera utvecklingen ett nytt UNESCO biosfärområde i Vombsjösänkan. De tankarna har Sjöbo kommun beslutat arbeta vidare med. Biosfärområdens utveckling i Sverige bygger på brukardelaktighet för hållbar utveckling av sin hembygd. Här möts frågor som berör livskvalitet, naturskydd, jordbruk, turism och forskning. Hållbar utveckling handlar därmed också om att bygga nätverk så att de privata, ideella och offentliga delarna i utvecklingsfrågorna på olika sätt kan mötas. Ekovisionsprojektet med stöd från Leader Lundaland har fungerat som ett pilotprojekt i Vombsjösänkan för att initiera båda begreppen, hållbar utveckling och biosfärområden, främst hos byaföreningar. Projektet har arbetat gränsöverskridande mellan tre kommuner, Sjöbo, Lund och Eslöv. Begreppet hållbar utveckling är stort och svårt att snabbt grunda sig en personlig åsikt om. Ändå har responsen på projektet varit mycket god. Vår rekommendation är att göra Ekovisionsdagarna till återkommande arrangemang. Fokus bör ligga på att inspirera till gränsöverskridande nätverk vilket uppnås genom att skapa en öppen atmosfär samt hålla en hög kunskapsnivå runt frågor som berör områdets stora natur- och kulturhistoriska värden. Att skapa en arena där ideell och offentlig sektor kan mötas med inriktning på hållbar utveckling är en viktig del av ett demokratiskt samhällssbyggande som välkomnar till både diskussion och delaktighet. Deltagarna i Ekovisionsprojektet har visat på ett starkt intresse för att fortsätta utveckla ett nätverk i Vombsjösänkan som arbetar gränsöverskridande, både över kommungränserna och mellan ideell, kommunal och regional verksamhet. Projektets starka förhoppning är att Ekovisionsdagarna kan bli återkommande och att Eslövs, Lunds och Sjöbo kommuner växelvis blir arrangörer. Det är även vårt mål att en uppföljning till Ekovsionsprojektet sker redan till hösten Projektutvecklare Kerstin Jakobsson Utsikt ut över Vombsjösänkan 12

13 Kulturarbetares intryck från sina vistelser hos ARNA i Fågelriket. Mer information om Vombsjösänkan Länsstyrelsen Skåne På Länsstyrelsens sida finner du mycket information om alla de naturreservat som finns i Vombsjösänkan. Bland annat om det senaste tillskottet Veberöds ljung. Maria Fernanda Maro del Rio, Bolivia. Länsstyrelsens naturkalender Här finner du tips på naturäventyr i Skåne och guider att ladda ner. LIFEscape EU-projekt i ett samarbete mellan Lunds och Sjöbo kommuner kring lansdskapsfrågor. Deborah Bouchette, Oregon, USA Handbok i delaktig landskapsplanering Lunds kommun Startsida för naturupplevelser Sjöbo kommun Startsida för Natur och friluftsliv Andrew Sawyer, England Eslövs kommun Startsida för Friluftsliv och natur Fågelriket Del av Vomsjösänkan som innehåller drygt 10-talet skyddade naturområden och som av fågelskådare anses ha några av Sveriges finaste fågellokaler. Birgit Petri, Österrike ARNA Art and Nature Föreningen ARNA i Fågelrikets internationella artist-in-residence Medverkande i Föreningen ARNA i Fågelrikets rapportarbete: Omslag: Arnold Hagström Text, foto och layout: Kerstin Jakobsson Övriga i arbetsgruppen: Rolf Jönsson, Ulf Ohlsson och Lars Pesson Anna Glynn, Australien 13

14 Ekovision Leaderprojektet Ekovision initierade begreppen hållbar utveckling och biosfärområden i Vombsjösänkan. Genom att arbeta gränsöverskridane inom tre kommuner, Sjöbo, Lund och Eslöv verkade projektet för att inspirera till nya nätverk mellan Sövde i sydöst till Flyinge i nordväst. Eslövs kommun Miljö- och samhällsbyggnadskontoret Eslövs kommun Eslöv kommunen@eslov.se Föreningen ARNA i Fågelriket c/o Harlösa byahus, Lidvägen Harlösa Leader Lundaland Kullagatan Kävlinge arna.fagelriket@gmail.com verksamhetskontoret@lundaland.se 14