Valar i vardande Hur blev valar valar? Valars evolution är ett spännande forskningsfält där man de senaste decennierna har hittat många nya fynd som har gett en allt mer detaljerad bild av hur valar blev just valar. 1.Moderna valar delas in i två grupper; tandvalar (Odontoceti) och bardvalar (Mysticeti). 2.Moderna valar är däggdjur som är helt anppasade till ett liv i havet. 3.Embryon (foster) hos flera moderna valar har välutvecklade bakben som sedan tillbakabildas. Ibland kan de också finnas kvar hos vissa vuxna individer. Hos bardvalarna har flera arter tänder i fosterstadiet som sedan också tillbakabildas. 4.Fossil av valar liknar mindre och mindre moderna valar när vi går tillbaka i tiden så att i oligocen för 24 miljoner år sedan så finns det inte längre moderna valar utan valliknande däggdjur (archaeocetes), fossil som sträcker sig ner i Eocen för ungefär 40 miljoner år sedan. Därför är Eocen-sediment som sträcker sg från för 35 till 50 miljoner år sedan ett bra ställe att leta efter de tidigaste valarna. Fråga: Hur blev valarna till? Hypotes: Valar utvecklades från landlevande djur och blev mer och mer anpassade till havsliv. Förutsägelse: Isåfall borde vi kunna hitta olika steg i den utvecklingen. Hittar vi en typ av fynd så borde vi kunna hitta mer eller mindre moderna valar i yngre och äldre lager. 1999 ENSI (Evolution & the Nature of Science Institutes) www.indiana.edu/~ensiweb bearbetat av Per Kornhall per
Följ med på valjakt! Följ anvisningarna nedan så får du veta hur det gick till när vi fick veta mer om valarnas utveckling. 1. Under många år hittade man olika primitiva fossila valar i lager som var mellan 25 och 45 miljoner år gamla. Exempel är Dorudon, Prozeuglodon, and Zygorhiza. Sätt fast remsa nummer 1 vid 36 miljoner år fvt (före vår tideräkning) sedan på tidslinjen. 2. Efterhand som fler fossil hittades från tidig Eocen så började vetenskapsmnnen att leta efter det landdjur som valar utvcklats ifrån. Den grupp som hade mest egenskaper gemensamma med de tidiga valarna var en grupp klövförsedda djur som kallas Mesonychider. Sättt mesonychidremsan (nummer 2) på tidslinken vid ungefär 55 miljoner år fvt. 3. Det här var allt man visste till 1983 då en ny serie fynd började fylla igen hålen i vår kunskap. En paleontolog (fossilexpert) som hette Philip Gingerich och andra hittade i Pakistan en organism som de döpte till was Pakicetus. Den hittades i vad som varit en flodmynning i ett grunt hav. Placera remsa nummer 3 med Pakicetus vid 50 miljoner år fvt. 4. 1990 hittade de sedan nya fynd av en redan tidigare känd primitiv val Basilosaurus. Den hade bakben som den inte kunde använda på land men som var mycket mer utvecklade än på moderna valar. Sätt remsa nummer 4 med Basilosaurus vid 37 miljoner år fvt. to your timeline. 5. De fortsatte att leta på ställen där det finns avlagringar från de tidsperioder man var intresserad av och 1994 hittade man fossil efter Rodhocetus, som hade en välutvecklad höft och var 9 miljoner år äldre än Basilosaurus, dvs fanns för ungefär 46 miljoner år fvt. Den hade välutvecklade bakben men svansen och muskelfästena visar att den simmade ungefär som en modern val. Näsborrarna har på den här arten också böjat vandra uppåt på huvudet. Det är den karaktären som senare blir blåshålet hs moderna valar. Placera Rodhocetus, nummer 5 på tidslinjen. 6. Lägg märke till att det nu fattas fossil för en kritisk punkt på tidslinjen mellan 50 och 46 miljoner år fvt. Det är ett gap mellan organismer som ser ut som landdjur och de som ser mer ut som valar fast med bakben. Hur borde ett sådant djur ha sett ut? Var borde man leta efter det? I sediment från havsbottnar eller från grunt vatten? Rita hur ni tänker er att djuret borde se ut och sätt upp er bild på tidslinjen. 7. Be sedan er lärare om remsan som visar hur det verkliga fyndet såg ut. För man har hittat fossil som kommer från den tiden. 8. För 1994 hittade Hans Thewissen som en gång hade varit Gingerich s student, och hans forskarteam, ett fynd i sediment som var 48 millioner år gamla i Pakistan. Det var ett nästan komplett fossil som han döpte till Ambulocetus. Placera den sista remsan som du fått av din lärare bredvid den ni ritade vid 48 miljoner år fvt. 1999 ENSI (Evolution & the Nature of Science Institutes) www.indiana.edu/~ensiweb bearbetat av Per Kornhall per
Lärararanvisningar Material som behövs: Den här filen. Saxar och tejp. Skriv ut tidslinjen, gärna i färg. Skriv ut elevhandledningen. Skriv ut förlagan till remsorna. Klipp bort den sista och behåll den själv. Dela ut materialet till eleverna. De skall: Tejpa ihop tidslinjen. Läsa anvisningarna och placera ut fossilen. När de kommer till punkt 6 rita hur den felande länken borde se ut. Sedan får de remsa nmmer 6 av dig. Vad är poängen med labben? Den ger en förståelse för hur kunskap byggs upp inom en vetenskap i det här fallet paleontologi. Den ger också inblick i hur mycket i idag vet om vissa stora övergångar mellan olika djurgrupper i det här fallet mellan landlevande däggdjur till valar. Liknande exempel finns ju inom giraffer, elefanter, hästar, från fiskar till amfibier osv. så det här blir ett exempel bland många tänkbara. Det visar också hur man arbetar inom paleontologi. Vi har så stor kunskap om de olika geologiska lagren så att vi vet var vi skall leta efter nya fynd som kan täppa till hålen i vår kunskap. Paleontologi är ett riktigt detektivarbete. Alla bilder och materialet är bearbetat från http://www.indiana.edu/~ensiweb/lessons/whale.ev.html Där finns mer material och andra aspekter på den här labben. 1999 ENSI (Evolution & the Nature of Science Institutes) www.indiana.edu/~ensiweb bearbetat av Per Kornhall per