Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker
Miljöhälsoenkäter (NMHE) 1999, 2007 Omkring 1,2 miljoner av den vuxna befolkningen (18%; något fler kvinnor än män) rapporterar att de minst en gång i veckan har symtom de anser beror på inomhusmiljön i bostaden, i skolan eller på arbetet. Personer med allergi anger oftare besvär. Synlig fuktskada, synligt mögel, mögellukt hemma NMHE 99 25 % NMHE 07 18 % 2
Fukt i bostäder 3
Besvär på grund av boendet 4
Vad är byggnadsrelaterade besvär? Irritation av slemhinnor (näsbesvär, ögonbesvär, hosta ) Astma, allergi Infektioner Luktöverkänslighet Huvudvärk Yrsel, trötthet, allmän sjukdomskänsla Hudsymtom 5
Klagomål Lukt, t ex instängd, källare, fukt, mögel Torr luft För hög eller för låg temperatur Drag, belysning, buller, städning, damm Finns ett tidssamband med vistelse i en viss byggnad? 6
Vetenskap WHO-rapport 2009 WHO guidelines for indoor air quality. Dampness and mould. 7
WHO 2009 Tillräcklig evidens för samband mellan fukt, mögel och: luftvägssymtom luftvägsinfektioner (fr a barn) försämring av astma De med allergier är särskilt känsliga Viss evidens hos barn för samband mellan fukt, mögel och: nyinsjuknande i astma allergiska näsbesvär 8
Prognos Prognosen för besvär vid vistelse i miljöer med fuktskador är oklar. Kliniskt är erfarenheten att de flesta blir bättre eller helt besvärsfria efter åtgärder. En del av de svårast drabbade kan få långvariga besvär. Uppföljningsstudier har främst gjorts på personer som utretts på specialklinik (selektion). De flesta av dessa har haft långvarig exponering (> 5 år) och långvariga symtom (> 3 år). 9
Koppling till Allmänna råd FoHMFS 2014:14 Närvaro av mikrobiell lukt Synlig mikrobiell påväxt Bristfälligt åtgärdade fuktskador Finns belagt i studier att vistelse i sådan inomhusmiljö kan ge en ökad risk för symtom, framför allt slemhinnebesvär (ögon, näsa, svalg, stämband (heshet), luftrör) Astmatiker och allergiker särskilt känsliga 10
Orsaker till inomhusmiljöproblem Fukt Fysikaliska faktorer Personlighet symtom Ventilation Psykosocialt Partiklar Dammsamlande ytor 11
Fukt? symtom Emissioner från fuktskadat material t ex formaldehyd, 2-etylhexanol Mögel, bakterier, kvalsterallergen 12
Hälsoeffekter av mögel Artbestämning av olika mögelsorter kunskapen är i dag för bristfällig för att kunna koppla specifika mögelsorter till byggnadsrelaterad ohälsa Mögeltoxiner kunskapen om mögeltoxiner och ohälsa är för bristfällig för att kunna göra en hälsomässig riskbedömning 13
Hälsoeffekter av mögelsporer I arbetsmiljöer där man hanterar stora mängder organiskt material, tex lantbruk, träflis, soptippar etc. kan man uppmäta höga halter mögelsporer Finns risk för luftvägsjukdom, både akuta och kroniska Flertal patienter på kliniken 14
Allergi mot mögel sällsynt hos vuxna, oklar klinisk betydelse! 15
Utredning av inomhusmiljöproblem Finns besvär/ohälsa? Hälsoundersökning VC, FHV, AMM Frågeformulär/intervju Finns fukt/mögelproblem? Byggnadsteknisk undersökning 16
Enskilda personer (patientsekretess gäller) Grupper av personer Boende, förskolebarn, skolelever, arbetstagare 17
18
Patientutredning på vårdcentral, företagshälsovård eller på AMM Allmänsymtom trötthet huvudvärk Slemhinneirritation Hudbesvär 19
AMM - patientutredning Allergi (växter, pälsdjur, kvalster), tidigare sjukdomar Luftvägsbesvär, ögonsymptom, övrigt Tidssamband, försämring, provocerande faktorer Ev. psykosocial arbetsmiljö Status (ögon, näsa, hud, lungor, neurologiskt, ev. psykiskt) Pricktest, lungfunktionsundersökning, PEF, NO, ev. blodprov Diagnos (rinit, astma, konjunktivit, eksem) Ev. remiss till öronläkare, lungläkare, hudläkare etc. Hem/arbetsplatsbesök för utreda exponering/riskkommunikation Behandling Sambandsbedömning Prognos 20
Örebroenkäten Baseras på WHO strategi början 1980-t Väl förankrad hos brukare och beslutsfattare Viktigt definiera gruppen och bortfallet (<25%) >20 personer för att se skillnader Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro www.orebroll.se 21
Örebroenkät Min boendemiljö 22
Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö 23
Lyssna - visa respekt Ta klagomålen på allvar Visa ödmjukhet Fånga snabbt upp problemen Skaffa överblick Involvera brukarna 24
Miljöhygienisk utredning av byggnadsrelaterad ohälsa Samtal med boende (ev. som del av patientutredning) Kontakt med Miljöförvaltningen Kontakt med konsult som utfört byggnadsteknisk undersökning Insamling av dokumentation i ärendet Besök på plats tillsammans med ovan nämnda parter Finns konstaterad fukt/mögelskada i bostaden? Andra brister? 25
Luftmätningar och koppling till hälsobesvär Varför gjordes en luftmätning? 26
VOC - Volatile Organic Compounds Flyktiga organiska ämnen med kokpunkt mellan 50-260 ºC (WHO, 1989) VOC finns i alla inomhusmiljöer Härrör från: byggnadsmaterial, tobaksrök, matlagning, konsumtionsprodukter, människor, fuktskadat material och mögel mm. Utomhuskällor: trafikavgaser, industriutsläpp, vedeldning mm. Kemiska ämnen har flera olika källor 27
VOC-mätningar VOC-mätningar kan sällan användas som underlag för bedömning av hälsobesvär Hälsobaserade riktvärden saknas för de flesta kemiska ämnen vi kan mäta i inomhusluft Lufthalter av kemiska ämnen kan variera mellan olika miljöer och mellan olika dagar 28
TVOC - Total Volatile Organic Compounds TVOC = ALLA flyktiga ämnen i luften? Nej, bara ämnen inom visst kokpunktintervall Formaldehyd ingår inte Intervallet valt utefter mättekniska grunder, inte av hälsomässiga skäl. Hälsobaserat riktvärde saknas TVOC representerar många skilda typer av ämnen med olika egenskaper 29
Microbial Volatile Organic Compounds, MVOCs Ämnen bildas som biprodukter vid mikroorganismers metabolism MVOC började mätas i matproducerade industri på 70-talet Mätningar i inomhusmiljö med syfte att påvisa ämnen från mikrobiologisk växt i byggnadskonstruktionen började göras på 90-talet Olika typer av ämnen: alkoholer, terpener, aldehyder etc. 30
Mätningar av MVOCs MVOC antal ämnen och vilka ämnen som inkluderas varierar mellan olika labb Hälsobaserade riktvärden saknas Uppmätta haltintervall har funnits överlappa mellan misstänkt fuktpåverkade områden, kontrollområden och utomhushalter 31
Ämnen som ofta benämns tillhöra MVOCs kan även ha andra källor såsom emissioner från byggnadsmaterial, människans metabolism, matlagning, bakning, kompost, städkemikalier, avlopp mm. Specifika MVOCs kan inte kopplas till särskild mikrobiologisk art eftersom samma MVOCs produceras av olika arter (MVOCs från både svampar och bakterier) 32
Hälsoeffekter av MVOCs Inga akut toxiska hälsoeffekter vid de nivåer som generellt kan mätas i inomhusmiljöer Akuta effekter (irritation i ögon, näsa, luftvägar) rapporterade för ett fåtal ämnen i exponeringsstudier i kammare, vid betydligt högre halter än vad som brukar uppmätas i inomhusmiljöer 33
Arbete och hälsa 2006:13 Behandlar MVOCs i stort samt 15 av de ämnen som ofta analyseras, t ex geosmin, dimetyldisulfid, 3-metyl-1-butanol https://gupea.ub.gu.se/dspace/bitstream/2077/4367/1/ah20 06_13.pdf 34
Hämta gärna vårt faktablad Byggnadsrelaterad ohälsa www.amm.se/faktablad 35