nr 1/2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KST 1 KST 2 KST 3 KST 4 KST 5 KST 6 KST 7 KST 8 KST 9 Mötets konstituering Förteckning över motioner som fullmäktigeledamöter har gjort och som är under beredning enligt fullmäktiges arbetsordning Ekonomisk uppföljning Utlåtande till förvaltningsdomstolen om besvär som gäller utnyttjande av förköpsrätten (Böle by RNr 2:49, 4:38, 4:39, 9:2, 5:9, 5:17) Utredning över betydelsen för kommun att arbetsresebiljetterna subventioneras Upphandling av försäljnings- och marknadsföringstjänster inom turism av Lumo matkailu Oy under åren 2014-2016 Fullmäktigemotion om uppgörande av en skriftlig instruktion för skolornas elevvårdsgrupper Svar på fullmäktigemotion gällande ökning av undervisning av konstämnen i kommun Fullmäktigemotion om grundande av en sparkbrädes- och skateboardspark KST 10 Röstningsplatser vid val till Europaparlamentet 2014 KST 11 Val av valnämnder och valbestyrelse / val till Europaparlamentet 2014 KST 12 KST 13 KST 14 KST 15 KST 16 Projektet kommun till en rökfri arbetsplats inleds Utnämnande av representanter till temaseminarier som ordnas av en arbetsgrupp som bereder lagstiftningen om metropolförvaltningen Övervakning av lagligheten i nämnd- och tjänsteinnehavarbeslut Anlända skrivelser, anmälningar och beslut Övriga ärenden
MÖTESPROTOKOLL Sida 2 Nr 1/2014 Mötesplats och -tid Kommunhuset kl. 18.00-20.10 Närvarande medlemmar Övriga närvarande Laaksonen Merja, ordförande Kaisla Heikki, medlem Karell Anders, medlem Koroma-Hintikka Maria, medlem Martin Kirsi, medlem Parviainen Kristian, medlem Pitkänen Kirsti, medlem Sneck Minna, medlem Svanfeldt Stefan, medlem Tanskanen Veikko, medlem Alho Arja, FGE-ordförande, anlände under behandlingen av 1 kl. 18.02 Nordström Marcus, FGE I vice ordförande, avlägsnade sig under 16 kl. 19.52. Penttinen Arto, FGE II vice ordförande Isotupa Juha-Pekka, kommundirektör Löfbacka Mikko, förvaltningsdirektör Röntynen Antti-Pekka, utvecklingschef Nordman Tina, bildningschef Kiljunen Taneli, markanvändningsingenjör, avlägsnade sig efter 4, kl. 18.40 Ärenden 1-16 Underskrifter Merja Laaksonen ordförande Mikko Löfbacka protokollförare Veikko Tanskanen protokolljusterare Antti-Pekka Röntynen protokollförare 14 Protokollet framlagts till påseende, tid och plats Kommunhuset 27.1.2014 Kirsi Martin protokolljusterare Intygar, underskrift Tjänsteställning Mikko Löfbacka förvaltningsdirektör
Sida 3 KST 1 MÖTETS KONSTITUERING beslutar 1. konstatera mötet vara lagenligt sammankallat och beslutfört 2. välja två protokolljusterare beslöt 1. konstatera mötet lagenligt sammankallat och beslutfört 2. valde Veikko Tanskanen och Kirsi Martin till protokolljusterare. === Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 4 KH:19 /2014 KST 2 FÖRTECKNING ÖVER MOTIONER SOM FULLMÄKTIGELEDAMÖTER HAR GJORT OCH SOM ÄR UNDER BEREDNING ENLIGT FULLMÄKTIGES ARBETSORDNING Enligt 5 i kommunfullmäktiges arbetsordning har fullmäktigegrupperna och fullmäktigeledamöterna rätt att väcka skriftliga motioner som gäller kommunens verksamhet och förvaltning. Motionerna skickas för beredning i kommunstyrelsen. Före utgången av februari månad varje år skall kommunstyrelsen framlägga för fullmäktige en förteckning över de motioner som väckts av fullmäktigeledamöterna och som tillställts kommunstyrelsen, men som fullmäktige inte har behandlat slutgiltigt före utgången av föregående år. Samtidigt skall kommunstyrelsen meddela vad som gjorts med anledning av motionerna. Fullmäktige kan konstatera vilka av motionerna har slutbehandlats. Följande fullmäktigemotioner, som ännu är under beredning, har inlämnats under åren 2011, 2012 och 2013: 1. En av SFP:s fullmäktigegrupp 31.1.2011 inlämnad motion om grundandet av en språkbadsgrupp har på sitt möte 14.2.2011 32 beslutat skicka motionen till bildningsnämnden för beredning. Bildningsnämnden har 16.6.2011 60 behandlat motionen och skickat svaret vidare till kommunstyrelsen. har 22.8.2011 165 behandlat motionen och antecknat läget med beredningen för kännedom. Kommunfullmäktige har 27.2.2012 12 antecknat beredningsläget för motionen för kännedom. Motionen bereds vidare på bildningsavdelningen. 2. En av fullmäktigemedlemmarna Varpio, Nordström och Calin 28.2.2011 inlämnad motion, som gällde uppgörande av en säkerhetsplan har på sitt möte 14.3.2011 51 beslutat skicka motionen till tekniska nämnden för beredning. Tekniska nämnden har på sitt möte 4.9.2012 gett sitt svar till kommunstyrelsen. har 17.9.2012 169 behandlat initiativet och sänt det vidare till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige har 8.10.2012 66 remitterat ärendet för ny beredning. Ärendet bereds vidare på tekniska avdelningen. Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 5 3. En av fullmäktigemedlem von Essen och ersättare Halonen 8.10.2012 inlämnad och undertecknad motion, där motionsundertecknarna önskar att kommunen skulle med alla medel arbeta för att en cykel- och gångväg skulle förverkligas från kommuncentrum ända till stamväg 51. har på sitt möte 22.10.2012 201 beslutat skicka motionen till tekniska nämnden för beredning. Ärendet bereds vidare på tekniska avdelningen. 4. En av fullmäktigemedlemmarna Pesonen och Paasikivi 8.10.2012 inlämnad och undertecknad motion, som gällde förverkligandet av en sparkcykel- och skateboardpark. Bildningsnämnden har på sitt möte 25.10.2012 gett kommunstyrelsen sitt svar på fullmäktigemotionen. har 19.11.2012 233 behandlat initiativet och sänt det vidare till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige har 10.12.2012 92 remitterat ärendet för ny beredning. har vidare på sitt möte 21.1.2013 17 skickat motionen till bildningsnämnden. Bildningsnämnden har på sitt möte 12.12.2013 98 gett kommunstyrelsen sitt svar på fullmäktigemotionen. Motionen behandlas på kommunstyrelsens möte. 5. En av fullmäktigeledamöterna Parviainen, Tuomi, Oinonen, Savinainen, Sirpa Kaisla, Penttinen, Heikki Kaisla, Paasikivi, Kokkonen, Laaksonen, Keränen, Varpio, Ekström, Vierinen, Svanfeldt, Forsblom, Dahlqvist och ersättare Sarviaho 12.11.2012 inlämnad och undertecknad fullmäktigemotion, som gäller uppgörandet av ett cyklingpolitiskt program i. har på sitt möte 19.11.2012 231 beslutat skicka motionen till bildningsnämnden för beredning. Motionen bereds vidare på bildningsavdelningen. 6. En av fullmäktigemedlemmarna Karvonen, Haanpää, Alho och Turunen samt ersättare Sneck 14.1.2013 inlämnad och undertecknad motion, där motionsundertecknarna föreslår att undervisning i konstämnen i skolorna i ökas. har på sitt möte 11.2.2013 33 beslutat skicka motionen till bildningsnämnden för beredning. Bildningsnämnden har 99 gett sitt svar till kommunstyrelsen och vidare till fullmäktige. Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 6 Motionen behandlas på kommunstyrelsens möte. 7. En av fullmäktigemedlem Holmlund 25.2.2013 inlämnad och undertecknad motion där han föreslår att kommunen förhandlar med Vichtis kommun om att avloppsvatten som leds in i å skulle i framtiden ledas till Finnå i Esbo för att renas där. har 11.3.2013 52 sänt motionen till miljö- och byggnadsnämnden för beredning. Ärendet bereds vidare på tekniska avdelningen. 8. Upplästes en av fullmäktigemedlemmarna Westermarck, Louekoski, Mäenpää och Valtavaara 8.4.2013 inlämnade och undertecknade motion där det föreslås att ett ekonomiskt balanseringsprogram uppgörs och mängden av avdrag utreds. har på sitt möte 13.5.2013 94 beslutat skicka motionen till förvaltningsnämnden för beredning. har 16.12.2013 251 gett kommunfullmäktige sitt svar. Kommunfullmäktige behandlar motionen på sitt möte 3.2.2014. 9. En av fullmäktigemedlemmarna Haanpää, Parviainen, Tanskanen, Turunen, Alho, Honkasalo, Karvonen, von Essen, Raivio, Rehnberg, Rosengren, Svanfeldt, Laaksonen, Paajes, Mäenpää, Valtavaara, Louekoski, Dahlqvist och Karell 8.4.2013 inlämnad och undertecknad motion där det föreslås att miljövänliga verksamhetssätt utvecklas. har på sitt möte 13.5.2013 93 beslutat skicka motionen till tekniska nämnden för beredning. Tekniska nämnden har 5.11.2013 89 gett sitt svar till kommunstyrelsen och vidare till fullmäktige. har på sitt möte 2.12.2013 233 remitterat motionen till tekniska nämnden för beredning. Ärendet bereds vidare på tekniska avdelningen. 10. En av fullmäktigeledamot Valtavaara 17.6.2013 inlämnad och undertecknad motion där det föreslås att man uppgör instruktioner för att förenhetliga elevvårdsgruppernas arbete. har på sitt möte 19.8.2013 153 beslutat skicka motionen till bildningsnämnden för beredning. Bildningsnämnden har 12.12.2013 97 gett sitt svar till kommunstyrelsen och vidare till fullmäktige. behandlar motionen på sitt möte. Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 7 11. En av fullmäktigemedlemmarna Louekoski, Mäenpää, Valtavaara, Kaisla och ersättare Holm 2.9.2013 inlämnad och undertecknad motion där undertecknarna föreslår att representanter för Lojo stad kallas till ett möte för att förhandla om kommunsammanslagning. har på sitt möte 16.9.2013 165 beslutat skicka motionen till förvaltningsavdelningen för beredning. Ärendet bereds vidare av förvaltningsavdelningen. 12. En av fullmäktigemedlemmar Svanfeldt, Karell, Penttinen, Linnala, Alho, Pesonen, Paajes, Raivio, Laaksonen, Gottberg, Nordström, Turunen, Honkasalo, Parviainen, Valtavaara, Dahlqvist, Rehnberg, Louekoski, Mäenpää, Karvonen, Haanpää och ersättarna Janhunen, Sneck och Holm 2.9.2013 inlämnad och undertecknad motion där undertecknarna föreslår att en läroplan för toleransuppfostran bereds och tas i bruk. har 16.9.2013 166 beslutat skicka motionen till bildningsnämnden för beredning. Motionen bereds vidare på bildningsavdelningen. 13. En av fullmäktigemedlemmarna Linnala, Raivio, Paajes, Mäenpää, Louekoski, Parviainen och ersättarna Koroma-Hintikka och Kokkonen 7.10.2013 inlämnad och undertecknad motion, där det föreslås att kommunen omedelbart inleder förhandlingar med markägaren om att avstå från stenbrottsverksamhet. har 21.10.2013 201 sänt motionen till miljö- och byggnadsnämnden för beredning. Miljö- och byggnadsnämnden har 13.11.2013 124 gett sitt svar till kommunstyrelsen och vidare till fullmäktige. har 2.12.2013 231 beslutat skicka motionen vidare till tekniska nämnden för beredning. Ärendet bereds vidare på tekniska avdelningen. 14. En av vänsterförbundets fullmäktigegrupp 7.10.2013 inlämnad motion där det föreslås förhandlingar mellan kommun och (Rantasipi Siuntion Kylpylä) Spahotell Rantasipi Siuntio om ett avtal som skulle ge kommuninvånarna möjligheter att under vissa tider använda (badets) spahotellets service till nedsatt pris. har 21.10.2013 203 beslutat skicka motionen till bildningsnämnden för beredning. Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 8 Motionen bereds vidare på bildningsavdelningen. 15. Fullmäktigegruppen för centern i har 9.12.2013 inlämnat en fullmäktigemotion med ett förslag att kommunen öppnar en infotjänst /- punkt i kommunbiblioteket. har 16.12.2013 252 beslutat skicka motionen till bildningsnämnden för beredning. Motionen bereds vidare på bildningsavdelningen. 16. En av fullmäktigemedlemmarna Tanskanen, Honkasalo, Haanpää, Turunen och ersättare Sneck 9.12.2013 inlämnad och undertecknad fullmäktigemotion där det föreslås att kommunen uppgör en användningsoch reparationsplan över alla fastigheter som kommunen äger och besitter och reserverar ett anslag som behövs för att förverkliga planen redan i början av nästa år. har på sitt möte 16.12.2013 253 beslutat skicka motionen till tekniska nämnden för beredning. Ärendet bereds vidare på tekniska avdelningen. 17. En av fullmäktigemedlemmarna Svanfeldt, Laaksonen, Gottberg, Parviainen, Haanpää, Turunen, Tanskanen, Honkasalo, Alho, Karell, Paajes och Rosengren samt ersättarna Kokkonen och Sneck 9.12.2013 inlämnad och undertecknad fullmäktigemotion om att ta emot kvotflyktingar till kommun. har 16.12.2013 254 skickat motionen till grundtrygghetsnämnden för beredning. Ärendet bereds vidare på förvaltningsavdelningen. 18. En av fullmäktigemedlem Valtavaara 9.12.2013 inlämnad och undertecknad motion om utredning av mögelskador i Aleksis Kivi skolan och om undersökning av skolelevernas hälsotillstånd i syfte att utreda huruvida eleverna är utsatta för mögel. har 16.12.2013 255 beslutat skicka motionen till tekniska nämnden för beredning. Ärendet bereds vidare på tekniska avdelningen. Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 9 19. En av fullmäktigemedlem Valtavaara 9.12.2013 inlämnad och undertecknad motion om att slopa avgifterna för maskinell dosdispensering av läkemedel för personer i hemvård. har 16.12.2013 256 skickat motionen till grundtrygghetsnämnden för beredning. Ärendet bereds vidare på grundtrygghetsavdelningen. Kompletterande material och bilagor - Fullmäktigemotionerna finns som kompletterande material. Beredare: utvecklingschef Antti-Pekka Röntynen, tfn 044 386 1100, e-post: förnamn.efternamn@siuntio.fi. Förslag: föreslår att kommunfullmäktige antecknar sig förteckningen över fullmäktigeinitiativ som har lämnats under år 2011, 2012 och 2013 och initiativ som ännu är under beredning för kännedom. Förslaget godkändes enhälligt. === Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 10 KST 3 EKONOMISK UPPFÖLJNING behandlar ekonomisk uppföljning på varje möte. behandlar bokslutsprognosen för det föregående året på årets första möte. Bokslutsprognosen för år 2013 delas ut på bordet så att den skulle innehålla de mest aktuella uppgifterna av räkenskapsperioden. Då föredragningslistan skickas ut saknas till exempel uppgifterna om specialsjukvårdens fakturering för december månad vilka avsevärt inverkar på kommunens resultat. Styrelsen får den första ekonomiska uppföljningsrapporten för 2014 års del på årets andra möte måndagen den 24 februari 2014. Förslag: antecknar den ekonomiska uppföljningen för kännedom. antecknade uppföljningen av ekonomin för kännedom. === Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 11 KH:566 /2013 KST 4 KST 7.10.2013 184 UTLÅTANDE TILL FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN OM BESVÄR SOM GÄLLER UTNYTTJANDE AV FÖRKÖPSRÄTTEN (BÖLE BY RNR 2:49, 4:38, 4:39, 9:2, 5:9, 5:17) Med förköpsrätt avses en kommuns rätt att inlösa en såld fastighet till ett pris som säljaren och köparen har kommit överens om. Enligt förköpslagen kan kommunen utnyttja förköpsrätten vid köp av fastighet mot vederlag, då fastigheten omfattar en areal av över 5 000 m2 och då köparen inte är staten eller en statlig inrättning, och då det inte gäller en överlåtelse till släktingar eller försäljningen inte sker genom exekutiv auktion. Förköpsrätten kan enligt lagen utnyttjas enbart för förvärv av mark, för samhällsbyggande samt för rekreations- och skyddsändamål. Förköpsrätten kan inte utnyttjas för förvärv av mark för något annat ändamål än för det som avses i lagen. Om kommunen beslutar att nyttja sin förköpsrätt till en såld fastighet, ska kommunen skriftligt meddela detta till köparen och säljaren och till den inskrivningsmyndighet inom vars verksamhetsområde fastigheten är belägen. Beslutet ska fattas och anmälan om det göras inom tre månader från det att överlåtelsebrevet blivit bestyrkt. Ändring i beslut får köparen och säljaren söka genom besvär hos förvaltningsdomstolen. Förköp är slutfört, när kommunens beslut vunnit laga kraft. Efter detta ersätter kommunen köparen köpesumman, samt eventuella kostnader för besittningen, skötseln och underhållet av fastigheten och de nödvändiga finansieringskostnader som följer av köpet. På köparens prestationer skall kommunen betala ränta enligt räntelagen. Då landskapsplanen uppgjordes fördes för kommuns del diskussioner som gällde utvecklandet av samhällsstrukturen, och då framhöll man från Nylands förbund att det är nödvändigt att överväga att uppgöra planer för en ny tågstation och samhällsstruktur som stöder den mellan nuvarande Kyrkslätt och station, eftersom befolkningsantalet i huvudstadsregionen ökar och samhällsstrukturen utvidgas. En ny station effektiverar användningen av banan och minskar för sin del behovet av att använda privata bilar. kommun har mottagit ett meddelande om fastighetsöverlåtelse (som bredvidläsningsmaterial). Föremål för köpet omfattar ungefär 34,6516 ha vid Östra Kungsvägen nära tågbanan. (en karta finns som bredvidläsningsmaterial) Områden som säljs finns på området för generalplanen för sydöstra och består av jordbruksmark, utom fastighet Ljungarskulla, som finns på ett område märkt med M-2/sk i planen. Köpeskillingen är 355000. Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 12 En del av fastigheten belastas av en legorätt och legoavtalet överförs till den nya ägaren. Markområdet finns inom den tilltänkta stationens influensområde, varvid det kan tänkas att byggnadseffektiviteten motsvarar effektiviteten i kommuncentrum dvs 0,32. Med effektiviteten i fråga kan 110.884 våningsm2 byggas. Priset på vånings-m2 i kommuncentrum är 120. Då kommunen är markägare är det lättare för kommunen att utveckla och fatta beslut om områdets samhällsstruktur. Enligt markanvändningens utvecklingsbild kommer kommun att utveckla kommuncentrum och Störsviksområdet och förbindelserna mellan dessa under det närmaste årtiondet. Markpolitiken och anskaffning av mark är dock verksamhet på längre sikt och då skall man ta i beaktande utvecklingstryck som man inte enbart i kan fatta beslut om. Medelhyran på åker i är 200 /ha/år. har på sitt möte 30.9.2013 behandlat ärendet. Det är ändamålsenligt att behandla ärendet på nytt p.g.a. omständigheter kring kompetensen. Förslag: Behandling: 1. beslutar använda sin förköpsrätt i fråga om detta köp förutsatt att fullmäktige beviljar anslag som behövs för användningen av förköpsrätten och 2. föreslår att kommunfullmäktige beviljar ett tilläggsanslag på 355 000 euro i budgeten för år 2013 för användningen av förköpsrätten i fråga 3. beslutar justera denna paragraf på mötet. Tanskanen understödd av Karell föreslog, att förköpsrätten inte används. Eftersom det hade gjorts ett från föredragandens förslag avvikande understött förslag var det nödvändigt med en omröstning. Omröstningen skedde med namnupprop. De, som understöder föredragandens förslag röstar ja, och de, som understöder Tanskanens förslag, röstar nej. Vid förrättad omröstning vann föredragandes förslag med 9 röster (Kaisla, Koroma- Hintikka, Laaksonen, Louekoski, Martin, Parviainen, Pitkänen, Sneck, Malmgren) mot 2 röster (Karell, Tanskanen). Förslaget godkändes. === Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 13 KST 4 Bilaga 1 har på sitt möte 7.10.2013 184 beslutat utnyttja sin förköpsrätt till fastigheten. Kommunfullmäktige har på sitt möte 7.10.2013 88 beslutat bevilja ett tilläggsanslag för utnyttjande av förköpsrätten. Köparen vid fastighetsköpet har överklagat det ovannämnda beslutet hos Helsingfors förvaltningsdomstol Förvaltningsdomstolen anhåller om kommunstyrelsens utlåtande om ärendet före 30.12.2013. På kommunens begäran har beviljats tillläggstid för ingivande av utlåtandet fram till 31.1.2014. Köparen yrkar att kommunstyrelsens beslut skall upphävas och att kommunen förordas att ersätta köparens rättegångskostnader. Yrkandet motiveras enligt följande: a) Beslutet grundar sig inte på gällande planer, inte på den gällande generaloch inte heller på landskapsplanen. b) Beslutet grundar sig inte på de mål och strategier som kommunen har uppgjort och vilka den har förbundit sig att följa. Beslutet har inte motiverats på ett förutsägbart sätt, för det grundar sig inte på kommunens tidigare beslut. c) Beslutet uppfyller inte det krav att samhällsbyggandet skall förverkligas inom en rimlig tid, dvs. kommunen behöver inte området för det ändamål som avses i förköpslagen inom en rimlig tid. d) På basen av 6 i förköpslagen är beslutet uppenbart oskäligt. Enligt förköpslagen (5.8.1977/608) har kommunen förköpsrätt vid köp som gäller fastigheter i kommunen med vissa begränsningar. Förköpsrätten kan utnyttjas för förvärv av mark för samhällsbyggande samt för rekreations- och skyddsändamål. Fastigheterna i fråga finns på delgeneralplaneområdet för sydöstra. Området är märkt som område för jord- och skogsbruk (MT-2) och för en liten del som ett område ämnat till övervägande del för jord- och skogsbruk med (M-2/sk) med ett värdefullt bergsområde. Delgeneralplanen har godkänts av kommunfullmäktige 22.3.1993. har på sitt möte 20.8.2012 143 beslutat att revideringen av delgeneralplanen anhängiggörs. Området för delgeneralplanen har försätts i byggnadsförbud enligt MRL 38 och i åtgärdsbegränsning enligt MRL 128 (TEKN 6.11.2012 87). På området för Böle by har glesbygdsbyggandet enligt generalplanen varit livligt under de senaste åren. Öster om tågbanan har uppstått en bebyggelse som är synnerligen tätt bebyggd och omfattar ca 40 byggnadsplatser. Nordost om det område som besväret gäller har uppstått vid Grönalundsvägen under 20 byggnadsplatser och dimensioneringen enligt generalplanen skulle tillåta ytterligare byggande så att antalet invånare vid vägen skulle vara t.o.m. 250. Närheten till stamväg 51 och motorvägen som nu fortsätter ända till Kyrkslätt gör Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 14 området ännu mera intressant och ökar tillväxttrycket på området. Med hänvisning till nämnda exempel och annan bosättning på närområdet kan man konstatera att det finns behov för planering på området bl.a. i syfte att trygga tjänsterna. Situationen i Böle by är en av orsakerna bakom ändringen av generalplanen i sydöstra. Enligt Statistikcentralens befolkningsprognos av 30.10.2012 kommer befolkningen i Nyland växa snabbast i (www.uudenmaanliitto.fi). Prognosen för befolkningstillväxten i år 2030 är över 30 % i förhållande till befolkningen år 2011. Detta innebär en ökning på över 1800 invånare. I verkligheten har invånarantalet i kommunen ökat under de gångna årtiondena med ca 3 % årligen med några undantag när. En årlig befolkningstillväxt med 3 % innebär en ökning av antalet invånare med över 2500. En så här stark befolkningstillväxt orsakar tryck på markanvändning vilken man inte kan påverka enbart med att utveckla centrumområdet. Antalet invånare borde enligt Banförvaltningscentralen vara ca 5 000 invånare för att rälstrafik på ett tillfredsställande sätt kan ordnas (för att förverkliga en ny station). Av denna orsak är det motiverat för kommunen att i sitt ägo skaffa stora markområden på området. De ifråga varande områdena har i Nylands etapplandskapsplan 2 antecknats som utvecklingsområde för stationsområde som stöder sig på rälstrafik. Beteckningen är en beteckning för utvecklingsprincip, som betecknar områden i söder (på båda sidorna av stamväg 51) med beteckning arbetsplatsområde och område för tätortsfunktioner eller reservområde för arbetsplatsområden. I sin helhet förutsätter dessa ovannämnda, i landskapsplanen visade områden, att Kälaområdet med omnejd betraktas som en ny tätort. I planen har man reserverat sig att stamväg 51 fortsätter som motorled ända till vägen. Om målsättningarna med landskapsplanen kan ännu nämnas förenhetligande av region- och samhällsstrukturen, som styr planeringen av kommunernas markanvändning så att befintliga strukturer och förbindelser utnyttjas. Detta befrämjar ett effektivt kollektivtrafiksystem som baserar sig på banor för regiontrafiken vilket minskar koldioksidutsläpp genom att stävja en växande personbilstrafik. Detta mål följer också kommuns klimatstrategi (MILJÖN 13.9.2006 214). 2. Etapplandsskapsplan 2 har godkänts av landsskapsfullmäktige 20.3.2013 och är för närvarande på miljöministeriet för fastställelse. Landskapsplanen gäller inte på områden som omfattas av generalplanen med rättsverkan, men den är riktgivande då generalplanen ändras. Då det gäller revideringen av den anhängiggjorda delgeneralplanen för sydöstra skall man ta i beaktande de principiella lösningar som landsskapsplanen ställer. Likaså skall de ramar som landsskapsplanen ställer beaktas i markpolitiken. Uppdateringen av Sjun- Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 15 deå kommuns markpolitiska program har tagits med i budgeten för år 2014 som ett av verksamhetsmålen. Kommunens markpolitik styrs bl.a. av det markpolitiska programmet (FGE 23.4.2006) och utvecklingsbilden för markanvändningen (TEKN 6.11.2012 86). Det beslut som har överklagats understöds bl.a. av följande av de ovannämnda verktygen: - Markpolitikens målsättningar o regionalt samarbete och i synnerhet kommunens gränsområden - Markpolitiska linjedragningar o de markpolitiska åtgärder som används bör vara enhetliga med allmänt intresse och ändamålsenliga med tanke på planeringen av markanvändning. o generalplaner görs i första hand för områden som kommunen äger - Markpolitiska verktyg o kommunen har färdighet både att inlösa råmark och allmänna områden och utnyttja förköpsrätt. o målet är att mark skaffas till kommunen som råmark (skogs-, åkermark) så tidigt som möjligt, dock senast innan byggnadsplanen uppgörs varvid kommunen får den värdestegring som planeringen för med sig.o kommunen utnyttjar förköpsrätten då området är viktigt med tanke på samhällsbyggande och stöder ett planenligt utvecklande av kommunen (generalplan) Av nämnda markpolitiska linjedragningar skall i synnerhet betonas uppgörande av byggnadsplaner på markområden som kommunen äger. Ett markanvändningsavtal och utvecklingsersättning är inte helt och hållet problemfria instrument. I synnerhet då det gället planering av en helt ny, tät tätort är det speciellt viktigt att kommunen äger de områden som skall planeras. Då finns det också bättre förutsättningar att förverkliga planen. Så som det har konstaterats i beskrivningsdelen till kommunstyrelsens beslut av 7.10.2013 184 är markpolitiken verksamhet på längre sikt och då skall man ta i beaktande utvecklingstryck som man inte enbart i kan fatta beslut om. SAMMANDRAG Med hänvisning till det ovan sagda konstaterar kommun att kommunen har tillräckligt utrett behovet av området för samhällsbyggande och att kommunstyrelsens beslut inte skall upphävas på basen av grunderna a) och b) så som ändringssökanden har yrkat. Beslutet kan inte heller med tanke på allmänt intresse anses vara oskäligt enligt 6 i förköpslagen sås som ändringssökanden har framfört i punkt d) i sina motiveringar. Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 16 Vad som beträffar punkt c) bland ändringssökandens motiveringar kan konstateras att enligt kommunens syn det att områdets utvecklingsbehov har visats i etapplandskapsplan 2 som har godkänts av Nylands landsskapsfullmäktige Besväret skall förkastas i sin helhet som omotiverat och således även kravet på ersättande av rättegångskostnaderna. Kompletterande material och bilagor - Som bilaga o Helsingfors förvaltningsdomstols begäran om utlåtande med anledning av besväret o besvärsskrift (bilagorna till besvärsskriften är till påseende på mötet) - Som kompletterande material: o etapplandskapsplan 2 (utdrag ur planekartan och beteckningar och bestämmelser) o utdrag ur Lantmäteriverkets fastighetstjänsts karta över Böle by o kommuns klimatstrategi o Beredare: markanvändningsingenjör Taneli Kiljunen, tfn 044 386 1286, e- post: förnamn.efternamn@siuntio.fi Förslag: Behandling: beslutar högaktningsfullt 1. som sitt svar ge Högsta förvaltningsdomstolen utredningsdelen, bilagorna, tilläggsmaterialet och nämnda protokollsutdrag som gäller besvär över utnyttjande av förköpsrätten; 2. anhålla Helsingfors förvaltningsdomstol att förkasta besväret i sin helhet som omotiverat; 3. konstatera som sin ståndpunkt att även krav på att ersätta rättegångskostnaderna förkastas Karell föreslog att följande punkter avlägsnas från utlåtandet: Med hänvisning till nämnda exempel och annan bosättning på närområdet kan man konstatera att det finns behov för planering på området bl.a. i syfte att trygga tjänsterna. Situationen i Böle by är en av orsakerna bakom ändringen av generalplanen i sydöstra. samt Antalet invånare borde enligt Banförvaltningscentralen vara ca 5 000 invånare för att rälstrafik på ett tillfredsställande sätt kan ordnas (för att förverkliga en ny station). Av denna orsak är det motiverat för kommunen att i sitt ägo skaffa stora markområden på området. Eftersom förslaget inte fick understöd, konstaterade ordföranden, att förslaget hade förfallit i brist på understöd. Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 17 godkände beslutsförslaget. Karell lämnade avvikande mening. === Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 18 SIVLTK:666 /2013 KST 5 UTREDNING ÖVER BETYDELSEN FÖR SJUNDEÅ KOMMUN ATT ARBETSRESEBILJETTERNA SUBVENTIONERAS SIVLTK 12.12.2013 96 Kommunfullmäktige har 11.11.2013 i 97 godkänt kommuns program för balansering av ekonomin för åren 2014-2017 och i 98 budgeten för år 2014 samt ekonomiplanen för åren 2015-2017. Som en åtgärd för balanseringen av ekonomin beslöt kommunfullmäktige att kommunen fr.o.m. augusti 2014 slutar subventionera kommuninvånarnas arbetsresekostnader. Under kommunfullmäktiges behandling föreslog fullmäktigeledamot Turunen understödd av ledamot Alho om inlämning av en kläm i enlighet med 23 i fullmäktiges arbetsordning som lydde: Då kommunfullmäktige godkänner budgeten för 2014 och det ekonomiska balanseringsprogrammet förutsätter den att kommunstyrelsen utreder beskattningsgrunderna för arbetsresestödet och arbetsreseavdraget. kommun stöder kommuninvånarnas arbetsrese- och besökstrafik med en kommunandel. Subventioneringen av arbetsresebiljetterna grundar sig på avtal med Matkahuolto, HRT och Statsjärnvägarna. Under år 2013 subventionerade kommun arbetsresebiljetter enligt följande (situationen 3.10.2013): - regionbiljetter 149 - arbetsresebiljetter 746 - kombibiljetter i huvudstadsregionen 6 155 - VR 10 % 6 863 Sammanlagt 13 913 Kommunen har i september 2013 fått statsbidrag för finansiering av kollektivtrafikbiljetter 4 275,96 (gäller endast biljettstöd angivna med kursiv stil). I budgeten för år 2013 har på kostnadsstället budgeterats 40 000, utfallet för år 2012 var 28 000. Kollektivtrafiken och logistiken lyder under bildningsavdelningen och bildningsavdelningen har arbetat mycket för att utveckla kollektivtrafiken. Beslutet om att upphöra med subventioneringen av arbetsresor inverkar på bildningsnämndens möjligheter att utveckla kollektivtrafiken i större skala, det är inte enbart fråga om att minska på kostnaderna. Även följande saker borde tas i beaktande: Minskning av skatteinkomster Om subventioneringen av arbetsresorna upphör kommer kommun att mista skatteinkomster. Således får de kommuninvånare som nu erhåller arbetsresestöd i sin beskattning avdra mera resekostnader än för närvarande. De som använder egen bil för arbetsresorna (utan rätt att använda egen bil) Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 19 bör göra avdraget för arbetsresekostnader enligt det billigaste resesättet, det innebär att de i beskattningen bör beakta att kommunen subventionerar arbetsresebiljetter. Genom att stöda arbetsresorna får kommunen mera skatteinkomster. Bildningschefen har varit i kontakt med en sakkunnig på Skatteförvaltningens som berättade att de nog känner till att resorna subventioneras och att detta beaktas i beskattningen. Verkningarna för kommun år 2012; Inverkningarna för kommun (VR) 2012 Stamresor Stamresans rabattprocent 10 % Stamresans rabatterade kundpris 139 Försäljning 640 /år Försäljningsinkomster 88 960 /år Stamresornas värde 98 844 /år Länsstyrelsens stöd - /år Kommunens utgifter 9 884 /år Anslutningar (HSL) Antalet sålda kombibiljetter 308 /år Stödet i medeltal för kombibiljetten 47 Stödandelen på anslutningsresor 14 476 Länsstyrelsens stöd 6 948 Kommunens utgifter 7 528 /år Kommunens utgifter sammanlagt 17 412 /år Kommunalskatteprocenten 21,00 % Antalet pendlande till huvudstadsregionen 1 000 Nuvarande avdrag för arbetsresor i medeltal 154 /mån Det skatteavdrag som kan göras för arbetsresebiljetten 139 /mån. Minskning av skatteavdragsrätten per år 165 /år Kommunens skatteinkomststegring 27 646 /år avdrag enligt kollektivtrafiken Under-/överskott 10 234 /år Ur tabellen framgår att även om kommunen subventionerar arbetsresebiljetterna är slutresultatet ett överskott på 10 000 euro. I kalkylen gällande skatteinverkningarna har för HRT-biljettens del räknats endast kommunens utgifter, verkningarna på skatteinflödet genom att stöda eller använda dem är svårt att bedöma. HINKU som en kolneutral kommun Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 20 anslöt sig i slutet av år 2012 tillsammans med Hangö, Raseborg och Lojo till projektet HINKU. I projektet Mot en kolneutral kommun kommer kommuner, företag och invånare med idéer och fullföljer lösningar för att minska på växthusgasutsläppen. HINKU-kommunerna strävar efter att minska utsläppen i förtid jämfört med de nationella målsättningarna: kommunerna har förbundit sig att före 2030 minska växthusgasutsläppen i sina respektive områden med 80 procent från 2007 års nivå. Utsläppen minskas speciellt genom att förbättra energiproduktionen och genom att öka användningen av den förnybara energin. Förutom kommunernas eget agerande kan de i och med sitt beslutsfattande bl.a. inverka på utsläppen i anknytning till markanvändning, energiproduktion och trafik. Genom att subventionera arbetsresebiljetterna sporrar kommunen sina dagligen pendlande invånare att använda kollektivtrafiken i stället för sin egen bil, vilket i sin tur bidrar till minskade utsläpp. Om man upphör med subventioneringen av arbetsresebiljetterna kan det leda till att kommuninvånarna inte i längden använder sig av kollektivtrafiken. Utvecklande av s trafiktjänster kommun har beslutat att inleda ett utvecklingsprojekt för att utveckla anskaffandet av trafiktjänster, projektet är samtidigt en del av det riksomfattande projektet Hinku. Enligt mätningarna är kommuns kolspår stort (KuntaJälki2010), vilket är en följd av den glesa bebyggelsen, pendling samt att barn och unga måste transporteras till sina aktiviteter. familjerna har 2-3 fordon för att vardagen ska fungera. Ifall kommunen lyckas erbjuda kommuninvånarna mera omfattande trafiktjänster kunde kommuninvånarna minska på användningen av privatbilar och kolspåret skulle minska. Följande mål har ställts för utvecklingsprojektet: en höjning av trafiktjänsterna och servicenivån och inbesparing av kostnader, en minskning av kolspåret och skapande av en ny innovativ anskaffningsmodell. Utvecklingsprojektet har framskridit enligt planerna och det ser ut som om vi skulle nå vår målsättning. I och med projektet har man uttryckligen strävat efter att förbättra trafiktjänsterna och utveckla kollektivtrafiken så att allt flera kommuninvånare skulle ha möjlighet att använda kollektivtrafiken i stället för sin egen bil. Avskaffandet av arbetsresestödet stöder inte de målsättningar som ställts för projektet. kommuns och ELY-centralens samarbete Nylands ELY-central och HRT har sinsemellan underhandlat om att från början av hösttrafiken 2014 ordna s busstrafik österut (mot Kyrkslätt) i enlighet med trafikavtalsförordningen. Som bäst konkurrensutsätts trafiken och där ingår s förbindelser till Kyrkslätt och därifrån till huvudstadsregionen. Som modell har man använt den s.k. Göteborgs Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 21 modellen där myndigheten håller biljettinkomsterna. Trafikidkaren får under det första året en full och fast ersättning, under det andra året binds förmodligen 50 % av ersättningen vid antalet påstigningar. Kostnaderna för turerna kommer för ELYs och s del att vara ca 100 000 euro/år. Eftersom ELY får biljettinkomsterna och ersättning för påstigningar av resenärer i Kyrkslätt av HRT, är det meningen att dela kostnaderna i förhållandet 25/75 och således skulle ELY betala tre fjärdedelar och en fjärdedel. Den procentuella fördelningen av kostnaderna baserar sig på de arbetsresestöd som kommunen betalar. Samarbetsavtalet mellan ELY och kommunerna är under beredning och det borde komma kommunerna till handa ännu under slutet av år 2013. Det faktum att kommun efter lyckade samarbetsförhandlingar avskaffar stödet för kollektivtrafiken signalerar på ett negativt sätt till ELY-centralen. Beslutet kommer troligtvis även att inverka på den procentuella fördelningen av kostnaderna så att kommuns andel kommer att stiga. Pohjolan Liikenne har inte ansökt om linjetrafiktillstånd för de turer som slutar mellan och Kyrkslätt. Om dessa turer inte tas upp genom konkurrensutsättningen hos HRT/ELY har detta en stor betydelse för skolskjutsarna i och på kostnaderna för dem. VR Beträffande tågturerna och ökande av dem har man varit i kontakt med representanter för VR alltid då planer har funnits på att öka antalet resenärer på Kustbanan. De senaste ärenden som tagits upp har varit s Hjärta som kommer att medföra mycket nya invånare i närheten av station. Då detta projekt blir klart kommer kommunen att fortsätta underhandlingarna med Kommunikationsministeriet, HRT och VR om möjligheterna att få bättre tågförbindelser både i riktning mot huvudstadsregionen och mot Karis. Sannolikt är att om beslutar att avskaffa kollektivtrafikstöden kommer det i samband med de fortsatta underhandlingarna med HRT, ELY och VR att ha en stor betydelse för hur kollektivtrafiken utvecklas. Beredning: bildningschef Tina Nordman, tfn 050 386 0826, e-post:: fornamn.efternamn@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar föreslå för kommunstyrelsen att den föreslår för kommunfullmäktige - att kommunfullmäktige beslutar att kommun även i fortsättningen subventionerar arbetsresebiljetterna eftersom; Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 22 o Beslutet om att upphöra med subventioneringen av arbetsresor inverkar på bildningsnämndens möjligheter att utveckla kollektivtrafiken i större skala, det är inte enbart fråga om att minska på kostnaderna o Om subventioneringen av arbetsresorna upphör mister kommun skatteinkomster. o Genom att subventionera arbetsresebiljetterna sporrar kommunen sina dagligen pendlande invånare att använda kollektivtrafiken i stället för sin egen bil, vilket i sin tur bidrar till minskade utsläpp. Som HINKU-kommun har förbundit sig att minska på växthusgasutsläppen o I kommunen har inletts ett projekt för utvecklande av trafiktjänsterna. I och med projektet har man uttryckligen strävat efter att förbättra trafiktjänsterna och utveckla kollektivtrafiken så att allt flera kommuninvånare skulle ha möjlighet att använda kollektivtrafiken i stället för sin egen bil. Avskaffandet av arbetsresestödet stöder inte de målsättningar som ställts för projektet. o Det är ytterst sannolikt att om beslutar att avskaffa kollektivtrafikstöden kommer det i samband med de fortsatta underhandlingarna med HRT, ELY och VR att ha en stor betydelse för hur kollektivtrafiken utvecklas, t.ex. då det gäller kommuns och ELYs samarbetsavtal samt för att utöka tågförbindelserna i och med att projektet s hjärta framskrider. Enligt förslaget. Detta ärende justerades på mötet. KST 5 Kommunfullmäktige har 11.11.2013 97 godkänt ekonomiskt balanseringsprogram. I programmet föreslås som en åtgärd att bildningsavdelningen slopar subventioneringen av arbetsresebiljetterna, vilket skulle ge en inbesparing på 16 500 euro per år under åren 2014 och 2015. Enligt bildningsnämndens utredning inverkar subventioneringen av arbetsresebiljetterna dock positivt på kommun och kommunen får sammanlagt ca 10 000 euro i inkomster per år på grund av subventioneringen av arbetsresebiljetterna. Förslag: beslutar föreslå att kommunfullmäktige 1. antecknar för kännedom den utredning som har gjorts med anledning av den kläm som godkändes på kommunfullmäktiges möte 11.11.2013 97; 2. beslutar att kommun även i framtiden att subventionera arbetsresebiljetterna på ovannämnda grunder; Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 23 3. avlägsnar för bildningsavdelningens del punkten Subventoidut työmatkatuet från det balanseringsprogram som har blivit godkänt 11.11.2013 97. Behandling: Martin understödd av Pitkänen föreslog att ärendet remitteras för beredning. Eftersom det hade gjorts ett från föredragandens förslag avvikande understött förslag var det nödvändigt med en omröstning. Omröstningen skedde med namnupprop. De, som understöder föredragandens förslag röstar ja, och de, som understöder Martins förslag, röstar nej. Vid förrättad omröstning vann Martins förslag med 6 röster (Karell, Koroma-Hintikka, Martin, Pitkänen, Svanfeldt, Laaksonen) mot 4 röster (Kaisla, Parviainen, Sneck. Tanskanen). beslöt remittera ärendet till bildningsnämnden för beredning. === Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 24 KH:22 /2014 KST 6 UPPHANDLING AV FÖRSÄLJNINGS- OCH MARKNADSFÖRINGSTJÄNSTER INOM TURISM AV LUMO MATKAILU OY UNDER ÅREN 2014-2016 Företag inom turismen i västra Nyland uppgjorde i samarbete med den offentliga sektorn regionens första turismstrategi som publicerades 18.6.2013. Turismstrategin har godkänts av sju kommuners kommunstyrelser (Ingå,, Kyrkslätt, Raseborg, Högfors, Hangö, Lojo). i har 3.6.2013 114 beslutat godkänna västra Nylands turismstrategi och inleda förverkligande av de strategiska målsättningarna för turismstrategin tillsammans med västnyländska kommuner och företag. I strategin konstateras att västra Nylands område bör saluföras och marknadsföras som en helhet. En gemensam bränd skall också skapas för området. För detta ändamål har grundats ett icke-vinstsyftande aktiebolag Länsi- Uudenmaan Lumo matkailu Oy, som ägs av företag inom turismbranschen. Man söker finansiering för aktiebolagets verksamhet från tre håll: o Företag o Kommuner o Eventuell projektplanering Fram till 15.12.2013 har sammanlagt 26 företag inom turismen förbundit sig att delta i Lumos verksamhet. Enligt förslaget har det framförts att varje kommun stöder Lumos verksamhet med en euro per invånare per år under tre år, varefter situationen bedöms på nytt. Lumo kommer att göra viktigt arbete inom marknadsföringen framför allt via elektroniska kanaler samt med hjälp av sk. förtjänad media. Även intern marknadsföring inom regionen har lyfts fram som en betydelsefull faktor. Man satsar på marknadsföring med hjälp av en gemensam nätaffär och med samarbete med researrangörer. Dessutom spelar försäljning av mötesturism via olika kanaler en viktig roll. Den mest betydelsefulla ökningen av inkomsterna från turismen kommer från utlandet. För marknadsföring till utlandet behövs omfattande samarbete på grund av de resurser som detta kräver och detta är en betydande orsak till varför Lumo behövs. Lumo kommer att fungera i nära samarbete med turismväsendet i kommunerna. Några överlappande verksamheter kommer inte att skapas. Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 25 Kommunare Antal invå- Betalningsandel Andel % (euro) 6 170 6 170 6,3 Lojo 47 516 47 516 48,8 Ingå 5 538 5 538 5,7 Raseborg 28 829 28 829 29,6 Hangö 9 267 9 267 9,5 Sammanlagt 97 320 97 320 100 Finansiering från företag samlas med hjälp av två olika stora samarbetspaket. Ett mindre paket kostar 1200 euro per år (700 euro, om företaget förbinder sig på 2013 års sida) och ett större paket 6666 euro per år. Företag förbinder sig under åren 2014-2016. Från har hittills SE-Aktion anmält sig att delta. Lönsamhet ur kommuns synvinkel Om man antar att företag anställer en ny arbetstagare alltid då omsättningen stiger med 100 000 euro, kommer det att uppstå sammanlagt närmare 700 nya arbetsplatser inom turismområden fram till år 2022. I kommer det enligt uppskattning uppstå sammanlagt 31 nya arbetsplatser fram till år 2022 så att under de tre första åren uppstår fyra nya arbetsplatser och under åren 2017 2022 kommer det uppstå 27 arbetsplatser. Om varje arbetstagare som har fått arbete betalar skatt för minst 3000 euro till kommunen, kommer kommunen att få sammanlagt 12 000 euro större skatteinflöde via personlig beskattning under åren 2014 2016 och under åren 2017 2022 sammanlagt 81 000 euro. Inflödet av samfundsskatt som kommunen får är i 10 045 euro under åren 2014 2017 och under åren 2017 2022 sammanlagt 65 905 euro. Man har uppskattat att då arbetssökande lämnar arbetslöshetsregistret inverkar detta på inkomstsidan med 1 600 euro under åren 2014 2016 och under åren 2017 2022 sammanlagt med 10 800 euro. Enligt lönsamhetskalkyler kommer Lumo ge kommun 1 712 euro i inkomster år 2015 och sammanlagt 5 653 euro år 2016. Det är meningen att verksamheten ger kommunen ca 121 000 euro i inkomster under åren 2017 2022 enligt input-output-modellen. I de regionala förhandlingarna har det blivit klart att varje kommun som finns med i beräkningen är villiga att vara med då turismtjänster utvecklas och marknadsförs i regionen. Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 26 Kompletterande material och bilagor I kompletterande material ges kommunerna motiveringar till att Lumo inleds. Beredare: tf. förvaltningsdirektör Antti-Pekka Röntynen, tfn 044 386 1100, e-post: förnamn.efternamn@siuntio.fi. Förslag: Behandling: beslutar föreslå för kommunfullmäktige att 1. kommun anskaffar av en serviceproducent som Novago Yrityskehitys Oy har konkurrensutsatt försäljnings- och marknadsföringstjänster inom turismen under 36 månader för 1 euro per invånare per år, för sammanlagt 6 170 euro per år under åren 2014 2016; 2. den reserverar ett tilläggsanslag på 6 170 euro i förvaltningsavdelningens budget för upphandling av tjänsten för 2014 års del Under behandlingen av ärendet beslöt föredraganden att ändra beslutsförslaget genom att avlägsna punkt 2 i sin helhet. beslöt föreslå för kommunfullmäktige att kommun anskaffar av en serviceproducent som Novago Yrityskehitys Oy har konkurrensutsatt försäljnings- och marknadsföringstjänster inom turismen under 36 månader för 1 euro per invånare per år, för sammanlagt 6 170 euro per år under åren 2014 2016; === Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 27 KH:420 /2013 KST 7 FULLMÄKTIGEMOTION OM UPPGÖRANDE AV EN SKRIFTLIG INSTRUKTION FÖR SKOLORNAS ELEVVÅRDSGRUPPER BILDN 12.12.2013 97 Kompletterande material Fullmäktigeledamoten Heikki Valtavaara har 17.6.2013 inlämnat en fullmäktigemotion om uppgörande av en skriftlig instruktion för att förenhetliga arbetet för elevvårdsgrupperna i skolor och för att förbättra rättsskyddet i skolorna och för elevernas vårdnadshavare. Fullmäktigeledamoten föreslår att detaljerna och linjedragningarna kring de barnskyddsanmälningar som elevvårdsgrupperna gör borde vara elev- och vårdnadshavarmässigt säkra och strikt förenhetligade i alla skolor. Lagen om grundläggande utbildning (21.8.1998/628) ändrades fr.o.m. 1.1.2011. I och med lagändringen kompletterades reglerna för behandling, sekretess och utlämning av elevvårds- och elevers personuppgifter. Med de ändringar som gjordes fastställdes även elevens rätt till planenligt, tidigt och förebyggande stöd för inlärning och skolgång. Behovet av stödet har graderats och man talar om ett s.k. trestegsstöd; allmänt stöd, intensifierat stöd och särskilt stöd. För att förankra lagändringarna fick bildningsavdelning och Ingå bildningsavdelning statsbidrag under åren 2011 och 2012. Anslagen har använts för att bearbeta gemensamma blanketter som behövs i arbetet samt en handbok om trestegsstödet (utdelad till alla lärare). Den största delen av anslagen användes för att utbilda undervisningspersonalen. Utbildning skräddarsyddes åt olika yrkesgrupper; speciallärare, skolornas rektorer, elevvårdsgrupper, skolgångsbiträden, klasslärare och ämneslärare. Elevvårdsgruppens medlemmar och den övriga undervisningspersonalen har under tidigare år fått undervisning angående anmälningsskyldighet i barnskyddsärenden och då socialservicen övergick till har socialväsendet ordnat undervisningstillfällen under hösten 2013. Barnskyddslagens (13.4.2007/417) syfte är att trygga barnets rätt till en trygg uppväxtmiljö, en harmonisk och mångsidig utveckling samt till särskilt skydd. Anmälningsskyldigheten börjar då den anmälningsskyldige får veta om ett barn, vars vård och behov av omsorg, omständigheter som äventyrar utvecklingen eller egna handlingar förutsätter en utredning av behovet av barnskydd. Anmälningsskyldigheten är personlig, sekretesskyldighet behöver inte iakttas och anmälan bör göras utan dröjsmål. Ett alternativ är anhållan om utvärdering av barnskyddsbehov som görs i samråd med barnet eller vårdnadshavarna. Elevvårdsgruppernas verksamhetsmetoder varierar från skola till skola i kommun och varje grupp har sina egna starka sidor och behov av Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 28 att utvecklas. Elevvårdsgrupperna samlas under ledning av bildningschefen fem gånger under läsåret 2013-2014. Under träffarna går man igenom de uppgifter och processer som elevvårdsgrupperna har och gemensamma verksamhetsmetoder överenskoms och eventuella behov av fortbildning kartläggs. Processerna registreras och samlas till en handbok för elevvårdsgrupperna. Kompletterande material och bilagor - som kompletterande material finns fullmäktigeledamot Valtavaaras motion. Beredning: bildningschef Tina Nordman tfn 050 386 0826, e-post: fornamn.efternamn@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar föreslå för kommunstyrelsen att den föreslår för kommunfullmäktige - att utredningsdelen antecknas som svar på fullmäktigemotionen gällande uppgörande av en skriftlig instruktion för skolornas elevvårdsgrupper - att motionen förklaras slutbehandlad. Enligt förslaget. Detta ärendet justerades på mötet. KST 7 Förslag: === 1. utredningsdelen antecknas som svar på fullmäktigemotionen av 17.6.2013 gällande uppgörande av en skriftlig instruktion för skolornas elevvårdsgrupper 2. beslutar anteckna motionen slutbehandlat. Förslaget godkändes enhälligt. === Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 29 KH:47 /2013 KST 8 SVAR PÅ FULLMÄKTIGEMOTION GÄLLANDE ÖKNING AV UNDERVISNING AV KONSTÄMNEN I SJUNDEÅ KOMMUN KH 11.2.2013 33 Fullmäktigeledamöterna Karvonen, Haanpää, Alho och Turunen samt ersättare Sneck har 14.1.2013 lämnat in en fullmäktigemotion, där de föreslår att undervisningen i konstämnen ökas i. Fullmäktigemotionen finns som tilläggsmaterial. Förslag: besluter sända fullmäktigemotionen till bildningsnämnden för beredning. Förslaget godkändes. === BILDN 12.12.2013 99 Kompletterande material Ledamöterna Karvonen, Haanpää, Alho och Turunen samt ersättare Sneck har 14.1.2013 lämnat in en fullmäktigemotion gällande en ökning av undervisningen av konstämnen i kommun. Motionärernas målsättning är att maximera andelen undervisning i konstämnen inom timresursen i den grundläggande utbildningen. Ledamöterna vill också skapa nationellt unik timkvot och ämnesinnehåll för konstämnen i samarbete med olika konstuniversitet. Regeringen fattade beslut om timfördelningsreformen 28.6.2012 (Statsrådets förordning om riksomfattande mål för utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning och om timfördelning i den grundläggande utbildningen 28.6.2012/422). Reformen innebär ett ökat timantal i konst och färdighetsämnen, samhällslära samt idrott och gymnastik.. Den konst- och färdighetsundervisning som är gemensam för alla ökar med fyra årsveckotimmar. Genom att öka timantalet inom idrott och gymnastik, musik och bildkonst stöder man konstfostrans likvärdighet samt utvecklandet av en aktiv rörlig hobby för alla unga. Som en följd av timfördelningsreformen har Utbildningsstyrelsen startat arbetet med skapa nya grunder för läroplanen för förskole- och grundläggande utbildning. Utbildningsstyrelsen fastställer de nya läroplansgrunderna för förskolundervisning och grundläggande utbildning före utgången av år 2014. Därefter fortsätter läroplansarbetet lokalt i kommunerna. De nya för- Nämnd Kommunfullmäktige