Sexuellt våld. Utmaningarna i utvecklingen av Södra Österbottens sjukvårdsdistrikts modell. Kirsi Korkiamäki överskötare, HTM 16.3.

Relevanta dokument
Att kartlägga våld och föra våld på tal

RIKTLINJER VID MISSTANKE OM FYSISK MISSHANDEL AV BARN OCH SEXUELLT UTNYTTJANDE

LasSe RIKTLINJER VID MISSTANKE OM FYSISK MISSHANDEL AV BARN OCH SEXUELLT UTNYTTJANDE. Österbottens

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN AKUTEN - Sexuellt övergrepp

Att ställa frågor om våld

Patient berättelse 1

Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen

Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå

Tystnadsplikt inom ungdomsverkstäder och uppsökande ungdomsarbete

BARN SOM BEHANDLATS ILLA HANDBOK FÖR DEM SOM ARBETAR I BORGÅ MED BARN SOM BEHANDLATS ILLA

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om psykologisk bedömning vid skador orsakade av våldseller

Sekretess inom hälso- och sjukvården (25 kap 1 )

Anmäl vid misstanke om barn far illa

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

Helsingfors /2015. Ändringar i fråga om brådskande placering inom barnskyddet

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

Vad händer på smittskyddet. Sörmland

EN CHEFLÄKARES ERFARENHET. Hans Rutberg Professor, ordförande i SLS kommitté för säker vård Tidigare chefläkare, Universitetssjukhuset i Linköping

Barnahusmodellen En samordningsmodell för åländska myndigheter

Vad händer på smittskyddet. Lag, förordning, föreskrift. Smittspårning av sexuellt överförbara sjukdomar

Vem hjälper unga utsatta för sexuella övergrepp?

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15)

Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa

Förändringar i barnskyddet 2016

Bilaga 2. Förskolans elevvårdsplan i Åbo

Nr Bilaga 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE TJÄNSTER INOM DEN PRIVATA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN. 1. Basuppgifter om verksamhetsberättelsen

Sexuella övergrepp/misshandel män, checklista

Barn som far illa & våld i nära relationer

Hur påverkar vård- och landskapsreformen servicen för personer med intellektuell funktionsnedsättning?

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Tidigt ingripande i familje- och närståendevåld på rådgivningsbyråer för mödra- och barnavård

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15)

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

ÖVERVAKAD BEHANDLING I SYD-ÖSTERBOTTENS SJUKVÅRDSDISTRIKT. Anna-Maija Perttula

KÖNSSJUKDOMAR. Hiv-stiftelsen / Hiv-stödcentralen

Relationsvåldscentru m

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Är du orolig för dig själv, ditt barn, en anhörig, vän eller granne? Här kan du se vart du kan vända dig för råd och hjälp. Alla instanser har

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter

SAMVERKANSMODELL FÖR BARNSKYDDSARBETE

Regeringens proposition Kundens valfrihet inom social- och hälsovården

ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Smittskyddslagen. 64 anmälningspliktiga sjukdomar varav. 26 allmänfarliga ( ska ) 38 övriga anmälningspliktiga ( bör )

11 Svar på skrivelse från Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet om övergreppsmottagning för barn under 13 år i

INFORMATION OM BROTTSOFFERS RÄTTIGHETER

Sexuella övergrepp. Faktaägare:

Cleosensa och Cleosensa 28

Våld i nära relationer

Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen

Elevhälsans samarbetsprocesser (grundläggande utbildningen, andra stadiets utbildning)

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

CARINA BÄCK. Trygga idrottsmiljöer TILLSAMMANS ÄR VI SKATE SWEDEN. Utvecklare Trygga Idrottsmiljöer, Riksidrottsförbundet

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Publicerat för enhet: Kvinnoklinik; Barn- och ungdomsklinik Version: 6

Budget & ekonomiplan 2016 Hälsovård. Pargas stad HÄLSOVÅRD

2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Satu Hintikka. Setlementti Tampere ry. enhetschef Enheten för arbetet mot sexuellt våld Välitä! Familjevåldskliniken DIDAR Hederskulturarbete

Fagkonferanse Smittevern Scandic Hell, Stjørdal

BARNSKYDDET BAKGRUNDSGARANTI FÖR BARNENS VÄLFÄRD. Vasa Eva Gottberg Jur.dr., docent Åbo universitet, juridiska fakulteten

Gör lex Maria vården säkrare?

Handlingsplan mot hot och våld Hörby Yrkesgymnasium

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

relationer VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Tove Corneliussen,, utbildningsledare, VKV

Antalet läkare ökar. Läkarutvecklingen Antal Kvinnor Specialister Nya Läkare i År läkare % % med. stud. arbetsför ålder

Anhörigstöd på akutmottagningen

Cleonita. Så här verkar Cleonita. Vad är Cleonita? Drospirenon/Etinylestradiol, 3 mg/0,02 mg

Sex handlar inte bara om teknik, preventivmedel och smittskydd utan också om relationer, kärlek, lust, ömhet och samhörighet.

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

Könssjukdomar i Gävleborg SRHR dag

Vaccinationsrekommendationer för hälso- och sjukvårdspersonalen i Finland

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum

Blankett fastställd av social- och hälsovårdsministeriet 1 (6) Efternamn Tidigare efternamn

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

HAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT?

Flyktingmedicinsk mottagning. Hälsoundersökning av asylsökande Allt du behöver veta Britt Tallhage verksamhetschef Neda Zakeri barnmorska

Hälsa en nyckel till integration. Britt Tallhage verksamhetschef

Handläggning av stick- och skärskador. Rutiner i Umeå, NUS

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

Inledning

Uppföljning av Sprututbytesverksamheten

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Särskilt sårbara grupper som juridisk utmaning

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

Plan vid hot och våld Ådalsskolan

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Samverkansrutin Demens

Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Författare: Patientsäkerhetsansvarig Ann-Christin Elmvik Augusti 2015

Kungsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Diagnostik, vård och omhändertagande Cardiologi vårdkedjedokument Handläggare Anne-Christine Ahl

Sammanställning 1. Bakgrund

Transkript:

Sexuellt våld Utmaningarna i utvecklingen av Södra Österbottens sjukvårdsdistrikts modell Kirsi Korkiamäki överskötare, HTM 16.3.2017

Medlemskommuner 18, invånare ca 196 600 (1.1.2017)

Invånarnas åldersfördelning i medlemskommunerna 31.12.2015 Kvinnor Män

Statistik Södra Österbottens sjukvårdsdistrikt Öppenvård specialsjukvård Besök kumulativ År Diagnos Yttre orsak diagnos 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 T743 Psykiskt våld Y968 Olycksfall av annan typ 2 T743 Psykiskt våld Sammanlagt 2 T742 Sexuellt utnyttjande Y969 Obestämd typ av olycksfall 1 1 1 2 T742 Sexuellt utnyttjande Y968 Olycksfall av annan typ 2 T742 Sexuellt utnyttjande Okänd 1 T742 Sexuellt utnyttjande Sammanlagt 2 2 1 1 2

Vad vi redan har gjort..

Samarbete med Tammerfors universitet Enheten för hälsovetenskaper vid Tammerfors universitet (Tampereen yliopiston terveystieteiden yksikkö) har tätt samarbetat med personalen i Södra Österbottens sjukvårdsdistrikt och socialoch hälsovårdscentralen i Seinäjoki i arbetet mot familje- och närståendevåld under åren 2008-2013 Akutpolikliniken och läkarnas mottagningsverksamhet deltog i projektet från social- och hälsovårdscentralen Från centralsjukhuset i Seinäjoki deltog polikliniken för cancersjukdomar, avdelningen för inre sjukdomar A32, ortopediavdelningen A22, polikliniken för öron-, näsa-, halssjukdomar, jourpolikliniken, akutpsykiatriska avdelningen T10, mödrapolikliniken samt enheten för neurologi och hematologi A42

Verksamhetsanvisning för vårdsituationer för dem som utsatts för familje- och närståendevåld och de som utfört våld (2010) Verksamhetsanvisning för barn som utsatts för våld (2011) En fickversion av verksamhetsanvisningen har gjorts för praktiska situationer i arbetet Fortbildning för personalen (2009-2013) i samarbete med fortbildningsenheten vid yrkeshögskolan i Seinäjoki vars mål var att förbättra de professionella färdigheterna att ta itu med våld I Väkivalta-projektet förverkligades under åren 2011-2013 projektet STOPPIA ta i bruk, lära in, och utvärdera verksamhetsanvisningar för att identifiera och tidigt ingripa i familje- och närståendevåld. Syftet är att sprida, lära in och utvärdera praxis i arbetet mot våld

Verksamhetsanvisning för vårdsituationer för de som upplevt familjeoch närståendevåld och våldsförövare

Tabell 2 Hinder för att identifiera relationsvåld enligt rapporter från personalen (n=142) Hinder för identifiering Frekvens % Patienterna vill inte tala om våldsupplevelsen 119 18 Patienten som upplevt våld medger inte detta vid förfrågan 96 14 Våldsförövaren medger inte våldet 82 12 Patienten anger en annan orsak än våldet som orsak till besöket på mottagningen Motstridiga berättelser om händelserna av parterna i våldet försvårar identifiering 78 12 58 9 Det är pinsamt/känsligt att diskutera saken 53 8 Jag har inte fått utbildning i våldsarbete 47 7 Patientens skador/symptom stämmer inte överens med berättelsen om vad som hänt Det finns inget lugnt ställe där man fråga om våldet som upplevts 44 7 29 4 Jag har inte tid att fråga om våldsupplevelsen 29 4 Jag känner inte till symptomen som förorsakas av våld som pågått en längre tid 20 3 Jag känner inte till kännetecknen för akut våld 8 1 Något annat försvårar identifiering av relationsvåld 6 1 totalt 669 100 Identifiering av våld i relationer, att ingripa och mångprofessionell utbildning. Mellanrapport i undersökningsoch utvecklingsprojektet 2009 Södra Österbottens sjukvårdsdistrikt (Flinc, Leppäkoski, Paavilainen) (på finska). Parisuhdeväkivallan tunnistaminen, siihen puuttuminen ja moniammatillinen koulutus. Tutkimus- ja kehittämishankkeen väliraportti 2009. Etelä-Pohjanmaan sairaanhoitopiiri. (Flinc, Leppäkoski, Paavilainen)

Tabell 3 Hinder för att ingripa i relationsvåld enligt rapporter från personalen (n=141) Hinder för ingripande frekven % s Patienten skyddar våldsförövaren 111 16 Patienterna vill inte berätta om våldet 105 15 Patienten medger inte att hen upplevt våld vid förfrågan 94 14 Våldsförövaren eller någon annan närstående är med 79 12 patienten på mottagningen Jag upplever att jag inte fått tillräckligt med utbildning i 50 7 arbete med våld Det är pinsamt/känsligt att diskutera saken 43 6 Jag känner inte till saken tillräckligt bra 36 5 Vår arbetsgemenskap har ingen verksamhetsanvisning för 31 5 att ingripa i våld Jag har inte tid att fråga om/diskutera våldet 28 4 Det finns ingen lugn plats i vår arbetsgemenskap där man kan diskutera/fråga om våldet Patientens hälsotillstånd/kondition hindrar ingripande i våldet Jag känner inte till lokala hjälpinstanser dit jag kunde hänvisa patienten som upplevt våld för vidare vård 26 4 24 4 24 4 Jag känner inte till lokala hjälpinstanser dit jag kunde 21 4 hänvisa våldsförövare för att på hjälp med sitt våldsamma beteende Jag blir frustrerad då jag inte vet hur jag skall vårda 9 3 patienten eller våldsförövaren Jag vill inte lägga mig i patientens privatliv 6 1 Annat hinder försvårar ingripande i våldet 5 1 Identifiering av våld i relationer, att ingripa och mångprofessionell utbildning. Mellanrapport i undersöknings- och utvecklingsprojektet 2009 Södra Österbottens sjukvårdsdistrikt (Flinc, Leppäkoski, Paavilainen) (på finska Parisuhdeväkivallan tunnistaminen, siihen puuttuminen ja moniammatillinen koulutus. Tutkimus- ja kehittämishankkeen väliraportti 2009. Etelä-Pohjanmaan sairaanhoitopiiri. (Flinc, Leppäkoski, Paavilainen)

Jag frågar patienten direkt Jag uppmanar patienten att göra en brottsanmälan om det är fråga om fysiskt våld Jag diskuterar med kolleger Jag informerar patienten om platser för fortsatt vård (tex. Skyddshem) Jag diskuterar med patienten och med patientens tillåtelse för jag saken vidare till hjälpinstanser (t.ex. polisen) Jag styr till specialarbetstagare (psykolog, socialarbetare od.d.) Jag diskuterar våldet med patienten på tu man hand även om patienten har en ledsagare med Jag bokar en ny tid för diskussion med patienten Jag styr till tilläggsundersökningar Jag ingriper inte i våldet om patienten tiger om det som hänt Jag gör på något annat sätt Våldet är patientens ensak och jag ingriper inte Bild 3 Personalens verksamhet då de märker att patienten utsatts för relationsvåld (n=142) Identifiering av våld i relationer, att ingripa och mångprofessionell utbildning. Mellanrapport i undersöknings- och utvecklingsprojektet 2009 Södra Österbottens sjukvårdsdistrikt (Flinc, Leppäkoski, Paavilainen) (på finska). Parisuhdeväkivallan tunnistaminen, siihen puuttuminen ja moniammatillinen koulutus. Tutkimus- ja kehittämishankkeen väliraportti 2009. Etelä- Pohjanmaan sairaanhoitopiiri. (Flinc, Leppäkoski, Paavilainen)

Jag diskuterar med kolleger om hur jag ska göra i ärendet Jag frågar patienten direkt om våldet Jag informerar patienten (muntligt/skriftligt) om olika hjälpinstanser som kan kontaktas Jag diskuterar med våldsförövaren och för med hens tillstånd ärendet vidare Jag diskuterar på tu man hand med våldsförövaren Om det är fråga om fysiskt våld, talar jag om att det är ett brott och uppmanar vederbörande att kontakta polisen Jag diskuterar våldet på tu man hand med förövaren även om personen har ledsagare med Jag styr till vidare undersökningar Jag gör på annat sätt Jag ingriper inte i ärendet Bild 4 Personalens (n=142) verksamhet då de möter våldsförövare Identifiering av våld i relationer, att ingripa och mångprofessionell utbildning. Mellanrapport i undersöknings- och utvecklingsprojektet 2009 Södra Österbottens sjukvårdsdistrikt (Flinc, Leppäkoski, Paavilainen) (på finska). Parisuhdeväkivallan tunnistaminen, siihen puuttuminen ja moniammatillinen koulutus. Tutkimus- ja kehittämishankkeen väliraportti 2009. Etelä-Pohjanmaan sairaanhoitopiiri. (Flinc, Leppäkoski, Paavilainen)

Att identifiera risk för våld mot barn: ibruktagande av riskutvärderingsverktyg, multiprofessionellt stöd och utbildning 2016-2018 Eija Paavilainen, Tuija Leppäkoski, Hanna Peräaho Tammerfors Universitet, Södra Österbottens sjukvårdsdistrikt Målsättning Att förebygga våld Att känna till vårdrekommendationen (www.hotus.fi) Att kunna använda riskutvärderingsverktyget Att hitta de familjer som behöver stöd Att kunna hjälpa familjerna mångprofessionellt, utan uppehåll, i alla barnfamiljstjänster, systematiskt Det mångprofessionella samarbetet fungerar Familjerna och barnen mår ännu bättre

Anvisningar för undersökningar av offer för sexualbrott Patient som utsatts för våldtäkt eller sexuellt utnyttjande i Södra Österbottens sjukvårdsdistrikt

Över 18 år, myndig Om det inte för patienten finns en begäran om handräckning, anmälan till polisens situationscentral 24/7, undersökningar akut vid hälsovårdscentralen, inte i specialsjukvården 0-prov för könssjukdomar (klamydia, gonorré) och blodprov (HIV, hepatit C, hepatit B, cardiolipin) tas vid undersökningsplatsens (hälsovårdscentralen, Y- husets jour) laboratorium i den omfattning läkaren föreskriver. Akut p-piller Fortsatta prov (graviditetstest efter 4 veckor samt HIV, HBV och HCV-prov efter 6 månader) som jourhavande läkare programmerar Bedömning av behov av mental förstahjälp

Ung person 16-18 år Om det inte för patienten finns begäran om handräckning, görs anmälan till polisen, barnskyddsanmälan + somatiska undersökningar akut vid Seinäjoki centralsjukhus gynekologiska akutmottagning utan remiss Undantag utvecklingshämmad ung person: Alla undersökningar av personer under 18 år TAYS Vänta tills polisen kommer, som har med sig ett undersökningspaket för sexualbrott. Proven tas enligt anvisningarna så fort som möjligt och med omsorg och genom att noggrant följa de anvisningar som följer med

0-prov för könssjukdomar (klamydia, gonorré) och blodprov (HIV, hepatit C, hepatit B, cardiolipin) tas vid centralsjukhusets laboratorium i den omfattning läkaren föreskriver. Akut p-piller Fortsatta prov (graviditetstest efter 4 veckor samt HIV, HBV och HCV-prov efter 6 månader) som jourhavande läkare programmerar Anmälan om person i behov av socialvård (har ersatt barnskyddsanmälan i akuta fall) och bedömning av behov av mental första hjälp

Under 16 år Alla undersökningar TAYS. Undersökningarna skall inledas i TAYS inom ett dygn efter att begäran om handräckning kommit. Undantag utvecklingshämmad ung person; alla unga personer under 18 år undersöks vid TAYS Barn eller ung person under 16 eller utvecklingshämmat barn eller ung person som misstänks ha blivit sexuellt utnyttjad En fysisk undersökning av offret gjord av en läkare är nödvändig Provtagning, prov för sexualbrott (SERI-förpackning) För att kunna konstatera skador och dokumentation inför en eventuell rättegång

Det är fråga om ett fall som behöver akut undersökning om det gått mindre än 3 dygn sedan händelsen som lett till anmälan Särskild brådska är det att samla sexualbrottsproven inom ett dygn efter den misstänkta händelsen när det är fråga om prepubertala barn, då hos dem fås 90% av de positiva sexualbrottsproven inom det första dygnet Det rekommenderas att brådskande undersöka alla fall, där det gått mindre än 14 dygn sedan den misstänkta händelsen så att eventuella färska skador kan dokumenteras

På lokal nivå (hälsovårdscentral, centralsjukhus) ges vid behov endast första hjälp till eventuella skador, blödningar och nödvändig smärtlindring med medicin I akuta fall är det skäl att bedöma om offret på grund av händelsen har behov av vård av förstahjälpstyp t.ex. på grund av skador, blödningar eller behov av smärtlindring innan transport till Tammerfors I samband med detta kan man göra en bedömning av om eventuella andra skador från händelsen (t.ex. våld som använts vid händelsen) är sådana att det kräver att transporten sker med ambulans så att vårdpersonalen ledsagar patienten till Tammerfors

Hälsovårdens skyldigheter Till polisen görs anmälan om misstanke om sexualbrott riktat mot barn eller om misstanke om brott som riktar sig till barns liv eller hälsa. Gör anmälan om person i behov av socialvård (har ersatt barnskyddsanmälan i akuta fall) Barnet och ledsagaren sänds till akutmottagningen för barnsjukdomar vid TAYS

Vad har vi ytterligare gjort. Stärkt yrkeskunnandet sexualrådgivare, -terapeuter, poliklinik för sexualhälsa, lokalt nätverk Mental första hjälp i akuta situationer

Verksamhetsprocessen för sexualbrott barn under 18 år

Var är patienterna? Utmaningar i utvecklingen I statistiken finns endast några patienter som upplevt sexuellt våld! En attitydförändring behövs Saken måste anses viktig Det behövs mod Tröskeln att ta upp saken är hög? Information och kunskap behövs Fortbildning det behövs mer information både åt medborgare och yrkesmänniskor Att uppmärksamma sexualitet är en del av vårdarbetet Man har tvingats annullera utbildningar om ärendet då det varit för få anmälda

Utmaningar.. Samarbetet mellan olika instanser Klienten i fokus Fungerande vårdkedjor utan gränser Kedjan får inte brytas, utan byte mellan olika instanser ska ske med ledsagning Gemensamma datasystem Kommunicerar systemen med varandra mellan olika enheter? Beskrivning av vårdkedjan Varje del av kedjan vet sin egen roll och sitt ansvar samt helheten Statistik transparens

Utmaningar. Kulturella skillnader Traumat aktiveras vid en senare tidpunkt erfarenheterna/upplevelserna kan komma fram flera år senare t.ex i samband med graviditet och förlossning Förebyggande, hur? Rättsprocessens smidighet, lång process Är personerna som vårdar de rätta, vid rätt plats, i rätt tid? Att uppmärksamma individualiteten

Tack!