MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN

MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN 1 (11) MÅL, VERKSAMHETSPLANERING OCH KVALITETSARBETE - 2010 Innehåll Miljö och hälsoskyddsnämndens vision... 3 Kommunstyrelsens inriktningsmål och Nämndspecifika mål... 3 Verksamhetsplanering... 4 Kvalitetsarbete... 4 Personal... 5 Uppdrag... 5 Staben... 6 Strategi... 6 Uppdrag:... 6 Målgrupp:... 6 Verksamhetsystem... 6 Uppdrag:... 6 Målgrupp:... 6 Kundservice... 6 Tillsynsprocesser... 6 Miljöbalkstillsyn inklusive smittskydds- och strålskyddslagen... 6 Livsmedelskontroll inklusive tobakslagen... 7 Omvärldsorientering och förutsättningar... 7 Effektmål/nyckeltal och uppföljning... 8 Målområde - Ekonomisk tillväxt... 8

2 (11)... 8 Målområde Livsmiljö... 8... 8 Målområde - Trygghet och omsorg... 9... 9 Målområde - Kunskap och lärande... 9 Nämnden har inget specifikt mål inom detta område... 9 Ekonomi (tkr)... 10 DRIFTBUDGET... 10 INVESTERINGSBUDGET... 10 Verksamhetsutveckling... 10 Bilagor 1.Modell för målstyrning 2. Rutin för verksamhet och budget 3. Organisation Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen 4. Tillsynsplan 2010 5. Sammanfattning av nämndspecifika inriktningsmål och effektmål/nyckeltal 6.Internkontrollplan

3 (11) Miljö och hälsoskyddsnämndens vision Vi är med och formar morgondagens livsmiljö. Solna ska ha en god och hälsosam miljö för människor, djur och växter. Visionen anger vår gemensamma färdriktning och ambitionsnivå. Dess syfte är att skapa sammanhållning och se till att vi alla drar åt samma håll. Visionen är ett av flera instrument för att styra förvaltningen. Den kompletteras och binds ihop med tydliga uppdrag, gemensam värdegrund, övergripande inriktningsmål samt konkreta och mätbara mål. Kommunstyrelsens inriktningsmål och Nämndspecifika mål Målområde - Ekonomisk tillväxt Solna ska vara en attraktiv stad för boende och skapa goda förutsättningar för en växande befolkning Solna ska vara Sveriges mest företagsvänliga kommun och erbjuda goda förutsättningar för ett växande näringsliv Solnaborna och Solnaföretagarna ska erbjudas god service, som kännetecknas av ett starkt kundfokus. Målområde - Livsmiljö Solna ska utvecklas på ett miljövänligt och stadsmässigt sätt, som främjar en god miljö och hälsa Solnaborna ska ha ett rikt och varierande kultur- och idrottsliv Solna stads verksamheter ska kännetecknas av hög kvalitet, kostnadseffektivitet, mångfald och tillgänglighet Solna stad ska vara en attraktiv arbetsgivare Solna ska utvecklas på ett miljövänligt sätt, som främjar en god miljö och hälsa, genom en nära samverkan mellan solnaborna, solnaföretagen och staden. Solna ska ha en sund yttre miljö, som kännetecknas av frisk luft, god vattenkvalitet och marker där föroreningar inte utgör någon risk I Solna stad ska arbetsklimatet vara gott. Målområde - Trygghet och omsorg Det ska vara tryggt att växa upp, leva och åldras i Solna Solnaborna ska kunna trygga sin försörjning genom eget arbete

4 (11) Solna stads omsorg ska kännetecknas av hög kvalitet, trygghet, värdighet, valfrihet och självbestämmande I Solna är inomhusmiljöer sunda och produkter säkra vilket gör att de som vistas i Solna kan känna sig trygga Målområde - Kunskap och lärande Solnas förskolor och skolor ska ge barn och ungdomar kunskap, som ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete Solna ska vara en attraktiv utbildningsstad med ett varierat utbud av utbildningar på olika nivåer och med olika inriktningar Nämndens Inriktningsmål: Nämnden har inga mål under denna rubrik. Verksamhetsplanering Miljö - och hälsoskyddsförvaltningens modell för planering och uppföljning utvecklas fortlöpande. Under 2009 har en modell för målstyrning utvecklats som framgår av bilaga 1. En rutin för verksamhetsplanering och budget är också framtagen, se bilaga 2. Utgångspunkten inför budget 2010 är en mer sammanhållen målstyrning, där kommunfullmäktige anger prioriterade målområden, inriktningsmål och ekonomiska ramar för nämnderna. De prioriterade målområdena och inriktningsmålen är uttryck för övergripande prioriteringar och strategiska ställningstaganden. Inriktningsmålen anger den inriktning som staden ska sträva efter att uppnå och har sin utgångspunkt i visioner, policys och program. Inriktningsmålen kan antingen vara finansiella eller verksamhetsanknutna. Inför 2010 ska varje inriktningsmål förtydligas i nämndspecifika inriktningsmål och effektmål/nyckeltal, som ska ha en tydlig koppling till och rymmas inom respektive inriktningsmål. För varje effektmål eller nyckeltal redovisas eventuella förändringsåtgärder som krävs för att uppnå målet samt hur de ska följas upp. Ambitionen är att förvaltningen inom olika verksamheter också ska kunna presentera sådana nyckeltal som gör jämförelser med andra kommuner möjlig. Sammantaget innebär detta att förvaltningen får tydligare indikatorer för den samlade bedömning som i samband med bokslutet ska göras av i vilken grad varje inriktningsmål uppfyllts. Resultat och åtgärder redovisas löpande i verksamheten, i delårsrapporter samt bokslut. Uppföljning av effektmålen redovisas till nämnden månadsvis. Redovisningen av effektmålen ska i uppföljningen innefatta analys och slutsatser. Kvalitetsarbete Miljö - och hälsoskyddsförvaltningens kvalitetsarbete utgår från Solna stads kvalitetspolicy samt de krav som ställs på verksamheten i kommunstyrelsens beslut om inriktningen på förnyelse och utvecklingsarbetet i Solna stad. Staden har nyligen inlett ett arbete med att se över och utveckla såväl verksamhetsstyrning som uppföljning och kvalitetsarbete vilket i hög grad kommer att påverka förvaltningens arbete i dessa frågor framöver. Kvalitetsarbetet utgör en integrerad del av förvaltningens modell för verksamhetsplanering och dokumenteras därmed inom ramen för denna. Detta står också i över-

5 (11) ensstämmelse med vad som sägs i Budget 2010 om att styrsystemet bör integreras med de befintliga system för budget- och verksamhetsplanering som nämnden har. De frågor som kommer att prioriteras under kommande verksamhetsår är: Översyn av förvaltningens system för synpunkts- och klagomålshantering Arbetet fortsätter med att ta fram enkla modeller för att mäta såväl måluppfyllelse som effekter av olika insatser I samarbete med andra kommuner och under ledning av Miljösamverkan i Stockholms län kommer förvaltningen att engagera sig i följande projekt: Nyckeltal ett benchmarkingprojekt som möjliggör jämförelse med andra kommuner avseende effektivitet i tillsynen Service och bemötande i tillsynen ett projekt som syftar till att samordna en utbildning för inspektörer i gott bemötande Personal Under 2010 kommer årsarbetskraften på förvaltningen att uppgår till 20,4 fördelat på Stab och verksamhetssystem: 3,0 ÅA, Strategi: 3,0 ÅA och Tillsynsprocesser: 14,4 ÅA. Staden genomförde en medarbetarenkät våren 2008. Resultatet redovisades på förvaltningsnivå och visade på fortsatt dåligt resultat för Miljö - och hälsoskyddsförvaltningen jämfört med föregående mätning 2006. Medarbetarundersökningen är ett viktigt hjälpmedel för att skapa delaktighet och engagemang och på så sätt utveckla förvaltningen. Resultatet av enkäten ledde till ett handlingsprogram som prioriterade införandet av målstyrning och att etablera samarbetsformer med övriga förvaltningar. Under 2009 införde förvaltningen ett systematiskt arbetssätt för arbetsmiljöarbetet. Förvaltningen har också intensifierat arbetet med att öka attraktionsförmågan, bl. a genom att införa och tydliggöra fler ledande roller. För att minimera/förebygga sjukfrånvaro bedriver förvaltningen ett målmedvetet arbete med långsiktighet för att skapa goda förutsättningar för såväl medarbetare som arbetsledare på alla nivåer, t ex har alla anställda rätt till en friskvårdstimme i veckan på arbetstid. Effekten av åtgärderna kommer att kunna mätas i medarbetarenkäten 2010. En fråga som kommer att prioriteras under kommande verksamhetsår är att arbeta med en gemensam värdegrund Uppdrag Miljö- och hälsoskyddsnämnden ansvarar för tillsyn enligt miljöbalken, livsmedelslagen, smittskyddslagen, vissa delar av tobakslagen samt strålskyddslagen. Nämnden ansvarar även för stadens strategiska miljö- och hälsoskyddsarbete. För att effektivare kunna utföra uppdragen har miljö- och hälsoskyddsförvaltningen omorganiserats under 2009, varvid nya ledarroller med tydligare befogenheter har introducerats, se bilaga 3. Nämnden ska enligt lagstiftningen föra register över de verksamheter som kräver åtkommande tillsyn, avsätta resurser som i tillräcklig grad svarar mot behovet av tillsyn samt ha personal med tillräcklig kompetens för tillsynsarbetet. I enlighet med detta ska nämnden årligen upprätta en plan för hur tillsynen ska bedrivas. I bilaga 4 finns tillsynsplanen för år 2010.

6 (11) Staben Uppdrag: Stabens verksamhet avser förvaltningsledning och gemensam administration för hela miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Den övergripande verksamhetens uppdrag är att ge administrativt stöd och service till nämnden och förvaltningens verksamheter. Funktionen har ett övergripande ansvar för personal, budget och verksamhetsplanering. Målgrupp: Stabsfunktionen vänder sig främst till nämndens ledamöter, stadsledningen och förvaltningens anställda. Strategi Uppdrag: Funktionen ansvarar för strategiskt viktiga arbetsuppgifter och projekt inom ramen för hållbar utveckling. Sådana arbetsuppgifter omfattar samarbete med näringsliv och organisationer, strategier för att uppfylla miljö- och hälsomål bl. a i exploaterings- och planeringsärenden. Under 2009 var en prioriterad uppgift att ta fram en kommunikationsstrategi för förvaltningen och kommunikationsplaner avseende olika målgrupper. En annan prioriterad uppgift var att stödja energieffektiviseringen i näringslivet. Under 2010 kommer fokus att vara på utveckling av den hållbara staden och projekt som stöder denna utveckling. Målgrupp: Målgruppen är näringsidkare, medborgare, organisationer, stadsledningen och stadens politiska ledning. Verksamhetsystem Uppdrag: Funktionen är en stödjande resurs och har en samordnande roll i processerna vad gäller lagstiftningsbevakning, ekonomistyrning, verksamhets- och kvalitetssystem. Den håller samman och driver förvaltningens arbete med budget, uppföljning av ekonomi och verksamhet samt utveckling av administrativa rutiner och att juridisk kompetens upprätthålls. Funktionen ansvarar för information och för webb samt intranät. Samarbete sker främst med stadens centrala ekonomi- och kommunikationsfunktioner. Processen kundservice med syftet att öka förvaltningens tillgänglighet och ge en god service till stadens medborgare och brukare ligger inom denna funktion. Fokus under 2010 kommer att vara att driva frågan om förbättringar i stadens verksamhetssystem för att öka rättssäkerheten. Målgrupp: Funktionen vänder sig främst till stödfunktionerna IT, kommunikation, ekonomi, inköp, till förvaltningens anställda och andra förvaltningars controllerfunktioner samt till stadens medborgare. Kundservice Uppdrag: Öka förvaltningens tillgänglighet och ge en god service till stadens medborgare och brukare Målgrupp: Stadens medborgare och verksamhetsutövare Tillsynsprocesser Uppdrag: Funktionen kontrollerar att bestämmelserna i miljöbalken, smittskyddslagen, strålskyddslagen, livsmedelslagstiftningen och tobakslagen följs. Den ger även information och råd till verksamhetsutövare för att skapa förutsättningar för att lagstiftningens syfte uppfylls. Målgrupp: Stadens medborgare samt de som vistas och verkar i Solna Miljöbalkstillsyn inklusive smittskydds- och strålskyddslagen Uppdrag: Att minska uppkomsten av negativa miljö- och hälsoeffekter. Syftet med tillsynen är minska olägenheten för människors hälsa samt att minimera utsläpp av

7 (11) föroreningar till mark, vatten och luft. Vi kontrollerar även att hanteringen av kemiska produkter och farligt avfall sker på ett godtagbart sätt. En viktig del av arbetet är att förebygga framtida störningar genom att bevaka miljö- och hälsoskyddsskyddsfrågor i planeringsskedet. Fokus under 2010 är tillsyn av förskolor, skolor, fritidshem, solarium samt C-verksamheter. Inventering av U-verksamheter, dagvattenhantering, avlopps- och latrinhantering i koloniområden och radon är särkskilt angelägna frågor som kommer att bedrivas i projektform. Livsmedelskontroll inklusive tobakslagen Uppdrag: Att kontrollera att livsmedelsföretagaren följer lagstiftningen. Syftet är att konsumenter inte ska riskera att bli sjuka eller bli vilseledda av märkning eller presentation av maten. Högst prioritet under 2010 har kontroll av livsmedelsanläggningar riskklass 2 som inte kontrollerats under 2009. Omvärldsorientering och förutsättningar Den omfattande utbyggnaden av bostäder inom Solna Stad innebär fler invånare och därmed tillkommer fler medborgare och verksamhetsutövare i Miljö - och hälsoskyddsförvaltningens olika verksamheter. Dock har det senaste årets finansiella kris bromsat upp utvecklingen något i Solna. Fr.o.m. den 31 december 2009 upphör de regler som nu finns för godkännande innan restauranger och livsmedelsbutiker får starta sin verksamhet. Istället räcker det med en anmälan till miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. De regler som livsmedelsföretagaren ska uppfylla styrs huvudsakligen av EU-förordningar och ändras inte. Förändringen innebär att istället för att i förväg godkänna en livsmedelsverksamhet ska förvaltningen genom inspektioner kontrollera att verksamheten uppfyller reglerna. Resursbehovet bedöms bli oförändrat, den tid som f.n. ägnas åt godkännandeprövning kommer att behövas till kontroller. Möjligen kan en ökad mängd beslut om förelägganden och förbud bli följden av förändringen. Miljökvalitetsnormer för sjöar och vattendrag kommer troligen att införas, bl.a. på grund av EU:s vattendirektiv. Även fler miljökvalitetsnormer för utomhusluft än de som redan finns kan komma att införas. Den nya Plan- och bygglagen som förväntas träda i kraft under 2010 ställer bl.a. krav på samordning av Stadsbyggnadsförvaltningen och Miljö- och hälsoskyddsförvaltningens hantering av bygglovsärenden avseende vissa miljöfarliga verksamheter. Inflationen i landet är mycket låg vilket innebär att kostnadsutvecklingen för nämnderna de närmsta åren blir begränsad. I dagsläget begränsar stadens IT-system möjligheten att införa ett effektivare verksamhetsstöd för förvaltningen.

8 (11) Effektmål/nyckeltal och uppföljning Målområde - Ekonomisk tillväxt Solnaborna och solnaföretagarna ska erbjudas god service, som kännetecknas av ett starkt kundfokus. Nämndens effektmål/nyckeltal: NKI för miljötillsyn ska öka (SBA-undersökningen). All kommunal miljö- och hälsoskyddsinformation som behövs för företagens etablering och miljöcertifiering ska finnas lättillgänglig på Solnas webbplats senast utgången av 2010 Handläggningstiderna för bostadsärenden ska minska med minst 50 % från 2009 till 2011 Förändringsåtgärder: Kommunikationen med näringslivet behöver utökas och förbättras. Insatserna inom förvaltningen behöver samordnas. Uppföljning/redovisning: Redovisning i delårsrapporter, bokslut och månadsvis redovisning till MHN. Målområde Livsmiljö Solna ska utvecklas på ett miljövänligt sätt, som främjar en god miljö och hälsa, genom en nära samverkan mellan solnaborna, solnaföretagen och staden. Solna ska ha en sund yttre miljö, som kännetecknas av frisk luft, god vattenkvalitet och marker där föroreningar inte utgör någon risk I Solna stad ska arbetsklimatet vara gott. Nämndens effektmål/nyckeltal: Solna stad ska införa Miljödiplomering som ett koncept för företag i staden senast utgången av 2010. Ett policydokument för ekologiskt hållbart byggande ska tas fram senast 31/12 2010 En workshop för att utbilda små- och medelsstora företag i aktuella miljöoch hälsoskyddsfrågor ska genomföras under 2010 En bullersaneringsplan tas fram senast 31/12 2010 Alla miljöfarliga verksamheter som är klassade som U-anläggningar ska identifieras under 2010 och minst 50 stycken ska ha haft tillsyn senast 31/12 2011

9 (11) Under 2010 ska 35 stycken C-verksamheter ha haft tillsyn Medarbetarindexet (NMI) ska öka från 50 år 2008 till 60 år 2010 Förändringsåtgärder: Former för samarbete med Stadsbyggnadsförvaltningen måste ses över och förbättras. Handlingsprogrammet från NMI 2008 ska genomföras och följas upp. Uppföljning/redovisning: Redovisning i årsrapport Målområde - Trygghet och omsorg I Solna är inomhusmiljöer sunda och produkter säkra vilket gör att de som vistas i Solna kan känna sig trygga Nämndens effektmål/nyckeltal: 27 livsmedelsanläggningar med riskklass 2 ska kontrolleras under 2010. 15 förskolor, fritidshem och skolor ska inspekteras under 2010. Förändringsåtgärder: Resurserna behöver stärkas upp med bättre styrning och kompetensutveckling. Taxan för tillsyn enligt miljöbalken bör ses över och riskbaseras. Förberedande arbete för att stödsystemen i staden ska bli effektivare behöver göras i samarbete med andra förvaltningar. Uppföljning/redovisning: Redovisning i delårsrapporter, bokslut och månadsvis redovisning till MHN. Målområde - Kunskap och lärande Nämnden har inget specifikt mål inom detta område Nämndspecifika inriktningsmål och effektmål sammanfattas i bilaga 5 (blanketten för nämndspecifika inriktningsmål).

10 (11) Ekonomi (tkr) DRIFTBUDGET Ansvar Benämning Budget 2010 nr nettokostnader Budget 2011 nettokostnader Budget 2012 nettokostnader 8100 Stab och strategi 3126 3126 3126 8120 Processer tillsyn 3676 3676 3676 8130 Verksamhetssystem 3602 3602 3602 Summa 10404 10404 10404 INVESTERINGSBUDGET Verksamhet/ Ansvar Benämning Nettoutgifter 2010 Nettoutgifter 2011 Nettoutgifter 2012 Kapitalinventarier 0 0 0 Summa 0 0 0 Verksamhetsutveckling Kvalitetssäkring av tillsynsprocesser och administrativa processer: Planeringen för kommande år framgår bl.a. av plan för uppföljning och kvalitet respektive förvaltningens handlingsplan för internkontroll, se bilaga 6. Förvaltningen fortsätter att delta aktivt i det stadsövergripande arbetet med att utveckla stadens webbplats inkl. e-tjänster. En viktig fråga för att säkra en god tillgänglighet med ett gott bemötande är också det arbete som har inletts under 2009 med att ta fram en värdegrund för förvaltningen. Den NKI (nöjdkundindex)-undersökning som genomfördes under året visade på en svag försämring jämfört med tidigare undersökning. Ett fokusområde för miljö- och hälsoskyddsförvaltningen är att utveckla informationen till kunderna och kundbemötandet. I jämförelse med motsvarande förvaltningar i andra kommuner debiterar miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Solna betydligt mindre per inspektör för sin tillsyn. Detta leder i förlängningen till att förvaltningen inte kan tillgodose behovet av tillsyn eftersom det inte finns kostnadstäckning för resurserna. T.ex. kräver bullerfrågan stora arbetsinsatser av förvaltningen utan att kostnaderna för arbetet har kunnat täckas med det nuvarande avgiftssystemet. Under 2010 är det därför angeläget att se över tillsynstaxorna och riskbasera dessa. Samverkan och samarbete, internt och externt: Det är väsentligt för stadens arbete att vi kommunicerar på ett effektivt sätt för att visa på sambandet mellan miljö och tillväxt och att en god miljö tillför ett värde till Stadens aktiviteter. Engagerade ledare och ambassadörer inom stad och näringsliv är förutsättningar för en bra kommunikation. En av de viktigaste frågorna för Solna stad är bullret från genomfartstrafiken som måste reduceras för både hälsans och miljöns skull. Ett större samarbete mellan förvaltningarna och mellan stad/region och stat är nödvändigt för att

11 (11) åstadkomma detta. Former för samarbete mellan stadsbyggnadsnämnden och miljö och hälsoskyddsnämnden utvecklas under 2010. Förvaltningen deltar i interna och/eller externa nätverk och samverkansforum för erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling, t.ex. i frågor som rör förvaltningsledning, ekonomi, IT, kvalitet, värdegrundarbete, energi- och avfallsfrågor, miljöskydd, hälsoskydd och livsmedel. Arbetet med särskilda genomlysningar av olika processer och verksamheter kommer att ha hög prioritet under 2010: LEAN-metodologin kommer att tillämpas på förvaltningen Arbete med att följa upp och genomföra förvaltningsgemensam utbildning i handläggning och dokumentation. Processen avseende fel och brister samt synpunkter och klagomål ska systematiseras Personal- och kompetensförsörjning : Planera, genomföra och följa upp avseende personalens kompetensutveckling Solna miljö- och hälsoskyddsförvaltning 2009-09-30 Helena Uddholm Miljö och hälsoskyddschef Lars Hallgren Kvalitetschef