Sten-Magnus Aquilonius Gunnar Boman Dag Nyholm Från Alzheimer till Övervikt vad vi alla borde känna till om 17 folksjukdomar Uppsala Publishing House 1
Från Alzheimer till Övervikt 2007 Författarna och Uppsala Publishing House AB Adress Uppsala Publishing House, Box 2070, 750 02 Uppsala Tel 018-55 50 80, Fax 018-55 50 81 e-post info@uppsala-publishing.se, www.uppsala-publishing.se Omslag Daniel Åberg Grafisk form Daniel Åberg Omslagsbild The Bridgeman Art Library/Leonardo da Vinci/Getty Images och ett EKG vid en hjärtinfarkt Upplaga 1:1 ISBN 978-91-7005-332-0 Tryckeri Bulls Graphics, Halmstad 2007 Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. 2
Innehåll Förord 7 Tack 9 Allmänt om journaler 10 Historik utveckling 10 Läkarjournalens struktur 10 Olika typer av journalanteckningar 11 Vem äger journalen? 12 Vanligaste sökorden med förklaringar 12 Vanliga förkortningar i journaler 16 Läkemedel 17 Läkemedel i den här boken 17 Alzheimers sjukdom 18 Gunnar Permans historia 19 Utredning och behandling 21 Mer om Alzheimers sjukdom 28 Epilog 31 Benskörhet 32 Neila Mohameds historia 33 Utredning och behandling 35 Mer om benskörhet 39 Epilog 43 Mer om bröstcancer 52 Epilog 56 Depression 58 Anette Bergs historia 59 Utredning och behandling 62 Mer om depression 66 Epilog 69 Diabetes 70 Kjell Bengtssons historia 71 Utredning och behandling 74 Mer om diabetes 78 Epilog 81 Epilepsi 82 Matti Peltonens historia 83 Utredning och behandling 85 Mer om epilepsi 89 Epilog 93 Grå starr 94 Göte Ströms historia 95 Utredning och behandling 100 Mer om grå starr 101 Epilog 103 Bröstcancer 44 Ritva Ruutus historia 45 Utredning och behandling 48 3
Hjärtsvikt 116 Alice Anderssons historia 117 Utredning och behandling 119 Mer om hjärtsvikt 124 Epilog 129 Höftledsartros 130 Elisabeth von Ahrenfeldts historia 131 Utredning och behandling 133 Mer om höftledsartros 135 Epilog 138 KOL 140 Gunilla Kristofferssons historia 141 Utredning och behandling 143 Mer om kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) 144 Epilog 147 Lungcancer 148 Bo Lindgrens historia 149 Utredning och behandling 151 Mer om lungcancer 155 Epilog 159 Parkinsons sjukdom 160 Henry Perssons historia 161 Utredning och behandling 163 Mer om Parkinsons sjukdom 167 Epilog 171 Prostatacancer 172 Göran Johanssons historia 173 Utredning och behandling 176 Mer om prostatacancer 179 Epilog 183 Schizofreni 184 Erik Sörlings historia 185 Utredning och behandling 187 Mer om schizofreni 191 Epilog 195 Stroke 196 Gun Skyttes historia 197 Utredning och behandling 198 Mer om stroke 202 Epilog 206 Övervikt 208 Lena Forsbergs historia 209 Utredning och behandling 212 Mer om övervikt 215 Epilog 219 Vill du veta mer? 220 4
Förord Varför ännu en bok om sjukdomar? Alla har nytta av kunskaper om våra vanligaste sjukdomar. Okunskap ger otrygghet och oro. Kunskap ger trygghet och styrka. Men var hittar man kunskapen? Konventionella läkarböcker är ingen lockande litteratur för hängmattan eller nattduksbordet. Därför gör vi en ovanlig bok om 17 vanliga sjukdomar. Information är en grundbult i all kontakt mellan läkare och patient. Behandlingen sker i samråd patienten är en medarbetare. Men många har aldrig tidigare sett en sjukhusjournal och de flesta har aldrig sett en datortomografi av hjärnan vid stroke eller en lungröntgenbild vid KOL. Detta vill vi råda bot på med denna bok! De 17 sjukdomarna illustreras av inledande historier, som har form av korta noveller. Novellens huvudperson drabbas av sjukdom och nästa avsnitt illustrerar kontakten med sjukvården just i form av en journal. Medicinska termer och språkbruk förklaras liksom fynden vid exempelvis laboratorieundersökningar, EKG och röntgenundersökningar. Den näst sista delen i varje avsnitt berättar mer om dagens kunskap om sjukdomen och om framtiden. I en epilog träffar vi sedan huvudpersonen igen. Personerna och händelserna är helt och hållet fingerade, men de kan innehålla fragment av patientöden vi mött. De skulle alla kunna inträffa idag eller när som helst de är typiska fall. Därför kan det finnas personliga detaljer som sammanträffar med verkligheten, men det är i så fall av en slump. Kontakterna med vården sker på sjukhus och vårdcentraler på olika orter i vårt avlånga land. Sjukdomarna vi valt är så vanliga att de kan kallas folksjukdomar, vilket enligt Nationalencyklopedin innebär att 1 % av befolkningen ska drabbas av dem. Det kan säkert riktas kritik mot urvalet. Varför ingår inte migrän, missbruk, reumatiska sjukdomar eller hudsjukdomar? Ja, vi har varit tvungna att begränsa oss. Infektionssjukdomar med snuva, hosta eller symtom från urinvägarna är ju mycket vanliga, men de brukar idag inte räknas in bland folksjukdomar. De ingår därför inte heller bland de 17 inte heller barnsjukdomar. 5
Risken för alla av oss att någon gång under livet drabbas av någon av de 17 sjukdomar som boken behandlar är verkligen mycket hög långt över 50 %! Vi hoppas att läsaren ska uppleva kontakten med bokens huvudpersoner och deras sjukdomar som intressant, lärorik och positiv. Sjukvården kan ju utföra mycket; ibland bota, oftast lindra och alltid vara till stöd. Vilka är vi som skrivit denna ovanliga bok? Två av oss, Sten-Magnus Aquilonius och Gunnar Boman, har just lagt en lång verksamhet inom svensk sjukvård bakom oss som professorer, överläkare och klinikchefer inom neurologi (nervsystemets sjukdomar) respektive lungmedicin. Dag Nyholm, som disputerade med en avhandling om Parkinsons sjukdom 2003, är hälften så gammal och har nyligen påbörjat specialistutbildning i neurologi. Vi har arbetat som ett team sedan våren 2006 diskuterat sjukdomssymtom och utredningar, och vid behov fått hjälp och råd av alla dem som avtackas på nästa sida. Vi tackar också för ett utmärkt samarbete med förlaget, främst med vår redaktör Kajsa Lindroth och formgivare Daniel Åberg. Uppsala, juni 2007 Sten-Magnus Aquilonius Gunnar Boman Dag Nyholm 6
Allmänt om journaler Historik utveckling För bara några decennier sedan var journalerna inom den svenska sjukvården handskrivna. Medicinarlatin användes flitigt och språket var därför svårförståeligt för patienten. Det var bara läkare som skrev journal. Under mitten av 1900-talet ersatte skrivmaskinerna läkarnas omtalade handstilar. Diktafonen, en liten bandspelare med mikrofon, blev det allena rådande hjälpmedlet att överföra information från läkarna till läkarsekreterarna. Under det nya millenniet har skrivmaskinerna blivit antika föremål, eller skrot, till förmån för datorerna. Läkarna pratar inte längre in sina journaler på kassettband utan i digitala ljudfiler. Sekreterarna skriver elektroniska patientjournaler, som kan nås från alla datorer inom en sjukvårdsinrättning för den som har behörighet. Vissa läkare och personal i andra yrkesgrupper inom sjukvården skriver själva i den elektroniska journalen. Alla som loggar in för att läsa journalen registreras för att undvika brott mot sekretessen. Numera kan patienten beställa sin journal över Internet från vissa sjukhus. Journal ska enligt lag föras inom all hälso- och sjukvård. Även till exempel intyg, EKG-kurvor och röntgenbilder räknas som journalhandlingar. Läkarjournalens struktur Alla slags läkarundersökningar består av två huvuddelar: samtal och undersökning. Eller som det heter med medicinskt språkbruk: anamnes och status. Dessa två delar ligger till grund för läkarens slutsatser som sammanfattas under rubriken Bedömning. Anamnes Anamnesen (sjukhistorien) består av patientens berättelse om vad som har hänt. Vid akuta besök är det aktuella händelser och symtom som är viktigast, men 7
händelser av äldre datum, livsstil och medicinering kan ha stor betydelse. Allt sådant måste fångas upp i anamnesen. Status Undersökningen är ofta mer specifikt inriktad på vad patienten söker för, men läkaren lyssnar nästan alltid på hjärta och lungor samt tar blodtryck som allmän hälsokontroll. Det är viktigt att få en samlad bild av hur patienten mår. Allt som undersöks noteras i journalen, även det som var normalt. För normalfynd används ofta förkortningen u a, som betyder utan anmärkning. Bedömning Först under rubriken Bedömning skriver läkaren sin egen uppfattning om patientens tillstånd. Anamnesen är patientens subjektiva berättelse och status är de objektiva undersökningsresultaten. Bedömningen kan innebära en diagnos, förslag till vidare utredningar eller förslag till behandling. Underrubriken Åtgärder innehåller läkarens handlande. Det kan röra sig om recept, intyg, sjukskrivning, remisser till andra instanser inom vården, samt planering av fortsatta kontroller och uppföljning. Olika typer av journalanteckningar Den typiska journalanteckningen med anamnes och status skrivs vid ett läkarbesök på en vårdcentral eller en läkarmottagning på ett sjukhus. Om en patient läggs in på sjukhus skrivs en inskrivningsjournal, som mycket påminner om ovan beskrivna journal med anamnes och status. Under en sjukhusvistelse skrivs daganteckningar som ofta är kortfattade och handlar om hur patientens sjukdom utvecklas, nya undersökningsresultat, effekt av behandling eller liknande. För patienter som opereras skrivs en operationsberättelse där kirurgen detaljerat beskriver hur operationen genomfördes. När patienten lämnar sjukhuset eller flyttas till annan klinik skrivs en epikris som sammanfattar vad som hänt under vårdtiden. Andra yrkesgrupper Det är inte bara läkare som skriver journal. Sjuksköterskor skriver inskrivningsjournaler, rapportblad och epikriser. Distriktssköterskor har egna mottagningar för undersökningar och behandlingar, vilka förstås också måste journalföras. 8
Arbetsterapeuter, dietister, kuratorer, logopeder, psykologer och sjukgymnaster är exempel på andra yrkesgrupper som skriver journalanteckningar. Vem äger journalen? Det är vårdgivaren som äger journalen. Vårdpersonal som är direkt inblandade i behandlingen får läsa journalen, men ingen annan. Försäkringsbolag får bara läsa journaler om patienten godkänt detta. Om man vill läsa sin egen journal ska man begära en journalkopia från den behandlande läkaren. Ibland läser läkaren igenom journalen tillsammans med patienten så att eventuella krångliga uttryck kan förklaras. Läkaren kan vägra att lämna ut journalen om dess innehåll kan vara till skada för patienten eller annan i journalen omnämnd person. Vanligaste sökorden med förklaringar Nedanstående sökord är de vanligaste i en läkarjournal. Alla ord finns inte med i alla journalanteckningar, särskilt inte de olika undersökningarna under rubriken Status. Undersökningar av hjärta, blodtryck och lungor är så betydelsefulla att de nästan alltid ingår i en statusundersökning, medan övriga undersökningar bara ingår om de anses relevanta. Många läkarspecialiteter, till exempel gynekologi, hud, ortopedi, reumatologi och ögon, har särskilda undersökningsrutiner som inte tas upp här eftersom listan skulle bli alltför lång. SÖKORD Anamnes Kontaktorsak/ Inskrivningsorsak Ärftlighet/Hereditet Socialt Tidigare sjukdomar/ hälsoproblem FÖRKLARING Patientens sjukhistoria. Oftast bara en mening som beskriver anledningen till besöket eller inläggningen. Om det finns några sjukdomar i släkten. Ibland noteras vad föräldrar eller syskon har avlidit av. Familj, boende, sysselsättning, livsstil, tobaks-, alkohol- och drogvanor. Sådana hälsoproblem man har blivit behandlad för, t.ex. genomgången blindtarmsoperation. 9
STROKE 1 0
Gun Skyttes historia Svarteholm Gun Skytte, 58 år, träffade sin make Gustaf redan under studietiden på Svalöv och alltsedan 30-årsåldern har de tillsammans drivit lantbruk på familjeegendomen Svarteholm på slätten söder om Lund. När hon väntade deras enda barn Louise konstaterades att hon hade högt blodtryck. Sedan dess har Gun medicinerat med ett, och efter kontrollen i december förra året, med två olika läkemedel. Hon har sedan länge, liksom på senare år också Gustaf, problem med vikten. Nu försöker hon verkligen följa kostråden hon fick av dietisten på vårdcentralen i Dalby i vintras, när hon lagar mat. Mårtensgås Det kan därför tyckas som ödets ironi att Gun insjuknade vid middagsbordet den 10 november 2004 då man tillsammans med grannfamiljen gått till bords för att fira Mårtensgås. Gun tappade terrinen med svartsoppan. Hon föll samtidigt åt höger på stolen men fångades upp mot grannen Ove som frågade: Gun, hur mår du? Gun svarade bara: Ja, ja, ja. Hon verkade inte förstå frågan och situationen. Högerarmen hängde slapp och hon hade svårt att gå när hon hjälptes in i sängkammaren av Gustaf. Ove ringde samtidigt 112 och berättade att Gun plötsligt blivit förlamad i höger sida. Ambulansen hämtade Gun knappt en kvart efter det dramatiska insjuknandet på mårtensafton. 1 1
Utredning och behandling Journal från akutmottagningen, Universitetssjukhuset MAS, Malmö Universitetssjukhuset MAS 19 460613-3345 Gun Skytte Svarteholm 112 43 Staffanstorp 040-234 56 2004-11-10 Inskrivning kl 18:40 Läkare Preben Mostrup, Läkare Ordlista Afasi = nedsatt språkförmåga Alvedon = smärtstillande preparat Angina pektoris = kärlkramp Hypertoni = förhöjt blodtryck Plendil = blodtryckssänkande Salures = vätskedrivande och blodtryckssänkande läkemedel Stroke = slaganfall Inskrivningsorsak Anamnes Ärftlighet Socialt Tidigare hälsoproblem Aktuellt hälsoproblem Aktuella läkemedel Överkänslighet Status Allmäntillstånd Temp Inkommer med ambulans p.g.a. stroke. Modern avled vid 74 års ålder p.g.a. hjärnblödning, fadern avled i hjärtinfarkt vid 68 års ålder. En yngre bror har angina pektoris. Gift lantbrukarhustru, 1 vuxet barn. Icke rökare, sparsamma mängder alkohol. Hypertoni, f.ö. frisk. Insjuknar akut idag kl 18:15 med högersidig svaghet och afasi. T. Salures 1 x 1, T. Plendil 5 mg 1 x 1. Alvedon vb. Ingen känd Något slö. 38,1 o C 1 2
Gun Skytte 460613-3345 2004-11-10 UMAS Utlåtande DT hjärna 2004-11-10: Inga tecken på blödning, infarkt eller expansiv process. Ventriklar och övriga liquorrum är normala. Öppna basala cisterner. (Ett snitt av huvudet ses underifrån, med patientens högra sida till vänster i bild.) DT = datortomografi Expansiv process = växande vävnad, t.ex. tumör Ventriklar = hålrum, de svarta fälten i mitten Liquorrum = hålrum innehållande hjärn-ryggmärgsvätska Basala cisterner = hålrum nedtill i hjärnan 1 3
Mer om stroke Stroke (från engelskans strike = slag) har under senare år ersatt den gamla svenska benämningen slaganfall. Begreppet är en rubrik för två olika tillstånd, hjärninfarkt och hjärnblödning. Inom sjukvården används ofta ordet stroke innan man har fastställt om orsaken är infarkt eller blödning. Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken efter hjärtinfarkt och tumörsjukdom och står för det största antalet vårddagar på svenska sjukhus. Förekomst Årligen nyinsjuknar eller återinsjuknar cirka 30 000 människor i stroke i vårt land. Risken ökar kraftigt med stigande ålder och är högre för män än för kvinnor. Medelåldern vid insjuknande är 75 år, men en femtedel av alla som drabbas är yngre än 65 år. Orsaker Stroke orsakas i de allra flesta fallen av hjärninfarkt, men 15 % av fallen orsakas av hjärnblödning eller blödning mellan hjärnhinnorna (subaraknoidalblödning). Högt blodtryck är en viktig riskfaktor för både hjärninfarkt och blödning och det är klart visat att god blodtryckskontroll minskar risken att insjukna i stroke. Åderförkalkning (ateroskleros) innebär också en risk för hjärninfarkt eftersom den kan täppa till halspulsådrorna lokalt i hjärnan eller sprida proppmaterial från förkalkningar i halspulsådrorna till hjärnan. Proppar kan också spridas från hjärtat och denna risk är störst vid hjärtflimmer. Åderförkalkning gör kärlväggarna sköra och det ökar också risken för hjärnblödning. Därför blir riskfaktorer för åderförkalkning, som övervikt, diabetes och rökning också riskfaktorer för stroke. Ärftlighet samspelar också med miljö- och livsstilsfaktorer. I Gun Skyttes familj finns kärlsjukdom hos föräldrar och syskon. 1 4
Hjärnan har en mycket hög ämnesomsättning och behöver ständigt syre och socker från blodet för att fungera. Blir ett område som styr våra rörelser utan blod uppstår omedelbart en förlamning. Drabbas språkområdet påverkas talet (afasi). Drabbas synbarken faller delar av synfältet bort. Om blodflödet återkommer spontant, eller efter behandling, återkommer också funktionen helt eller delvis. Korta, snabbt övergående attacker av förlamning eller synbortfall är viktiga varningssignaler för hotande stroke och kallas TIA (Transitorisk Ischemisk Attack = övergående syrebrist-attack). TIA förklaras av att mycket små sköra fragment från förkalkningar, oftast i halskärlen, lossnar och följer med blodströmmen som proppar. Om patienten upplevt TIA är det viktigt med utredning och behandling för att försöka förebygga en hotande stroke. Gun Skytte hade dock inte upplevt någon varningssignal av TIA före sin stroke i november 2004. Vid en hjärnblödning pressas blod under högt tryck plötsligt ut i hjärnan. Blödningen tränger undan hjärnvävnaden och splittrar upp dess komplexa nätverk. Beroende på vilket område som drabbas inträder symtomen omedelbart precis som vid hjärninfarkt. Vid mindre blödningar, volymer mindre än 30 ml, är sjukdomsbilden ofta identisk med den vid hjärninfarkt. Vid större blödningar ökar trycket inne i skallen vilket framkallar huvudvärk, kräkningar och vid höga tryck medvetslöshet. Symtom Symtomen vid stroke inträder akut, som hos Gun Skytte. Plötsligt blir hon förlamad i höger kroppshalva, tydligast i armen. Hon svarar bara ja, ja, ja på tilltal och har alltså drabbats av afasi. Eftersom vi vet att höger kroppshalva styrs från vänster hjärnhalva och att de flesta människor har sitt talcentrum där förstår akutläkaren, doktor Mostrup, direkt att det rör sig om stroke på vänster sida av hjärnan. Han kan däremot inte av berättelsen om hur hon insjuknade avgöra om det rör sig om hjärninfarkt eller hjärnblödning. Gun Skyttes insjuknande och symtom visar ett mycket vanligt typfall. Variationen i symtom och svårighetsgrad är dock stor, beroende på vilken del av hjärnan som drabbats och hur lång tid blodförsörjningen varit nedsatt. Utöver svaghet och afasi kan en stroke medföra synfältsbortfall och nedsatt känsel i en kroppshalva. Den akuta dödligheten har successivt minskat under 1900-talet men den är fortfarande 10 15 % inom en månad efter insjuknandet i stroke. 1 5
Epilog Gustaf Skytte sitter och väntar i sin Honda CR-V på parkeringen utanför vårdcentralen i Dalby. Han är där för att hämta Gun från sjukgymnastiken som tisdagen den 11 januari öppnat igen efter ett långt helguppehåll. Han slumrar till men vaknar med ett ryck. Den unga dietisten med stora ringar i öronen hade ropat högt: Nu får ni lugna er! Ni har gått ner 80 kilo! Gustaf skrattar högt åt drömmen och tänker samtidigt på att julbordet 2004 faktiskt var helt annorlunda än tidigare. Inget dopp i grytan och ingen fläskrulle! Det småsnöar och det kan nog vara halt. Gun kommer ut på trappen och Gustaf ser att hon vinkar åt honom riktigt bra med högerhanden! Han skyndar ut och möter henne och de går arm i arm över parkeringen. Jag är bättre, bra, bra sa gymnasten och på tor... tordag talträning. Då kör vi igen, säger Gustaf och märker att Gun är glad och att hon går riktigt bra. Hon har haft sämre humör efter stroken men nu börjar hennes vanliga glada humör komma tillbaka. Han känner sig också själv riktigt lycklig trots allt. 1 6