10 Vår miljö 10.1 1 Energi igår, idag och i morgon 2 Energislukande prylar 3 Att resa energisnålt och miljövänligt OH1 Världens energianvändning 4 Oljekatastrof i miniformat 5 Handlar du miljövänligt? 6 Buller eller njutning? 10.2 7 Växthuseffekten 10.3 8 Ozonhål kan ge cancer 10.4 9 En försurad värld 10.5 10 Övergödda sjöar och hav 10.6 11 Återanvändbara sopor OH2 Anrikning i näringskedjan 10.7 12 Adress: Rymden 13 Det goda livets baksida hur miljövänlig är du? 14 Tillverka ett miljöspel 15 Stadsbon en modern stenåldersmänniska
10.1 1. Energi igår, idag, i morgon Energiförbrukningen har ökat år från år i en rasande takt. Hur länge kan vi hålla på så? Du behöver: Miniräknare A Vilka energikällor känner du till? Vilka är förnyelsebara och vilka är ändliga, fossila energikällor? Behöver du hjälp läser du i grundboken på sidorna 180 183, eller i lightboken sidan 99. B Hur stor del av världens energianvändning tror du kommer från förnyelsebara respektive fossila energikällor? När du gjort egen gissning kan du utläsa svaret ur diagrammet på sidan 184 i grundboken, eller sidan 100 i lightboken, som visar världens energiförsörjning. C Med hur mycket behöver den rika världen minska sin energianvändning enligt FN för att den fattiga världen ska få en rimlig levnadsstandard? Ge förslag på hur vi kan lyckas med det. D Diskutera med en kamrat hur ni tror att energiutvecklingen kommer att se ut i framtiden. Hurdan är situationen år 2015 respektive år 2050? Anteckna vad ni kommer fram till och jämför med resten av klassens resultat.
10.1 2. Energislukande prylar Vårt moderna liv innebär att vi gör av med en hel del energi. Men framställning och användning av energi påverkar alltid vår miljö. Därför är det nödvändigt att vi minskar vår energiförbrukning. A Gör en lista över elektriska apparater du kan hitta i skolan och hemma. Anteckna hur många watt varje apparat förbrukar. Vilka apparater är mest energislukande? B Hur ofta används apparaterna per vecka? Anteckna i listan. Vilken apparat förbrukar mest energi under en vecka? C Hur stor är elräkningen för din familj per månad? Varierar den under året? Skulle du kunna tänka dig att sänka temperaturen inomhus någon grad för att spara energi och pengar? Finns det andra sparsätt? D Spara energi kan vi göra dels med hjälp av bättre och nyare teknik, dels genom att ändra våra vanor. Ge några exempel på tekniska framsteg som minskar vår energianvändning. Ge några exempel på förändrade vanor som minskar vår energianvändning. E Många nya tvättmaskiner och kylskåp är märkta med bokstavssymboler som visar hur mycket energi de förbrukar. Ta reda på vad bokstäverna står för. Vilken bokstavsmärkning är bäst för miljön?
10.1 3. Att resa energisnålt och miljövänligt Olika färdsätt slukar olika mycket energi, tid och pengar. Inte minst påverkar valet av färdsätt vår miljö på olika sätt. Du behöver: En kartbok med avståndsmarkeringar och internet eller en telefon. A Ta reda på vad det kostar och hur lång tid det tar att färdas på olika sätt mellan exempelvis Stockholm och Umeå. Jämför bil, buss, reguljärflyg, tåg (2:a klass) och båt. Vilket energislag används i de olika fallen? Vilket färdsätt är dyrast? Vilket tar längst tid? Gör en tabell som visar färdsätt, energislag, tid och kostnad. En bil kostar ungefär 25 kronor per mil. B Ta med hjälp av grundboken på sidan 181, eller lightboken sidan 98, reda på vilket av de möjliga färdsätten som är energisnålast. Varför är det även miljövänligast? C Hur kan du till vardags färdas så energisnålt och miljövänligt som möjligt? Hur gör du och dina föräldrar?
10.1 OH 1 Världens energianvändning Fossila bränslen Biobränslen Kärnkraft Vattenkraft Vindkraft och solenergi
10.1 4. Oljekatastrof i miniformat För att få energi används ofta olja som transporteras i stora tankfartyg. Men fartyg kan gå på grund eller rengöra sina tankar så att oljan kommer ut i havet med svåra följder. Du behöver: Spillolja, en sked, två stora skålar, sågspån, diskmedel, pappershandduk, två tavelkritor, en mortel och två duniga fjädrar. A Häll vatten i en skål. Häll med skeden en droppe olja i vattnet. Vad händer? B Häll i ytterligare en sked olja i vattnet och rör om med skeden i skålen. Vänta en stund och anteckna sedan vad du ser. C Strö ett par söndermalda tavelkritor över oljefläcken och rör om. Notera efter en stund vad som hänt. Vilka nackdelar kan den här metoden att ta hand om olja ha? D Strö sågspån över en ny oljefläck på vattenytan. Vad händer? Samla upp oljan med skeden och lägg den på en pappershandduk. Anteckna fördelarna med den här metoden. Finns det några nackdelar? E Häll diskmedel på en ny oljefläck på vattenytan och rör om. Anteckna vad som händer. Vilka för- och nackdelar kan den här metoden ha? F Häll vatten i två skålar. Droppa några skedar olja i den ena skålen och rör om. Lägg en fjäder i varje skål. Vad händer? Anteckna och försök förklara vilka följder det kan ha för sjöfåglar att få fjädrarna oljeindränkta. Lägg fjädrarna på tork. Hur ser de ut? Vad händer när du lägger dem i blöt igen? Ta reda på hur man tar hand om och rengör oljeskadade fåglar. G Samla in oljan ni använt i en plastdunk och lämna den på en miljöstation.
10.1 5. Handlar du miljövänligt? Att handla kravmärkta varor är ett bra sätt att skydda miljön. Arbeta två och två. A Hur tror du att vissa livsmedel kan bli miljöbovar? Läs i grundboken sidan 181 och 207, eller sidan 98 och 111 i lightboken. B Diskutera olika livsmedels vägar från producent till konsument. Ta till exempel en morots väg från odling till tallrik. Hur påverkas miljön under vägen? På vilka sätt är till exempel ett miljö- och rättvisemärke livsmedel skonsammare för miljön? Påverkar det priset? C Besök din mataffär och undersök hur miljövänlig den är. Finns exempelvis miljö och rättvisemärkt mat? Vilka olika miljömärkningar kan man hitta på förpackningar? Varför har de olika produkterna fått miljömärkningen? Vilka miljöfördelar har de? Vilka varor tycker du säljs med onödiga förpackningar? Intervjua föreståndaren om hur affären verkar för en bättre miljö. D Skriv ner vad ni kommer fram till och jämför med resten av klassens resultat.
10.1 6. Buller eller njutning? Runt omkring oss finns olika typer av buller som kan skapa stress och ge ohälsa. Du behöver: Decibelmätare. A Vilka ljud upplever du som obehagliga respektive njutbara? Diskutera med en kamrat. B Undersök med hjälp av en decibelmätare olika ljud i din omgivning. C Ta reda på hur höga decibelvärden vårt öra tål utan att skadas. Vilka gränser för oljud finns i samhället?
10.2 7. Växthuseffekten Tack vare växthuseffekten kan vi leva på jorden. Utan den skulle det vara 35 grader kallare här. Men om växthuseffekten ökar blir det problem. Du behöver: Kartbok med höjdangivelser. A Växthuseffekten är en naturlig process på jorden. Varför kallas det växthuseffekt? Vad beror den på och hur skulle vi ha det utan den? Läs sidan 186 i grundboken, eller sidan 101 i lightboken. B Varför har det bildats mer koldioxid i luften under senare år och vilka effekter tror man att det kan medföra i framtiden? Hur kommer till exempel klimatet i Sverige kanske att förändras? Läs sidan 187 i grundboken, eller sidan 101 i lightboken C När landisen under den senaste istiden smälte för drygt 10 000 år sedan blev vattennivån på flera platser i Sverige cirka 100 meter högre än idag. Hur såg kusten närmast dig ut på den tiden? Ta med hjälp av kartboken reda på vilka områden i världen som idag skulle hamna under vatten om vattennivån steg så mycket. Vissa forskare tror att växthuseffekten i framtiden kanske gör att vattennivån höjs med cirka 1 meter, kanske mer. Vad skulle det innebära för folkrika och låglänta områden som Nederländerna och Bangladesh? D Diskutera växthuseffekten i klassen.
10.3 8. Ozonhål kan ge cancer Genom utsläpp av olika gaser uppstår hål i det skyddande ozonlager som omger vår jord. Genom hålen tränger skadliga ultravioletta strålar från solen ner och ökar risken för hudcancer. A Det här är en värderingsövning av typ Linje. Följ din lärares instruktioner. B Hur viktigt är det för dig att sola och bli brun och samtidigt kanske utsätta dig för en ökad cancerrisk? C Ställ dig längs en tänkt linje på det ställe som motsvarar det du tycker. Diskutera med dem som står intill dig så att du vet att du står rätt. Flytta dig annars längs linjen. D Lyssna på en person från varje ände av linjen. Avbryt inte. Kom ihåg att inget är rätt eller fel. E Diskutera övningen med en kamrat. Sammanfatta diskussionen i klassen.
10.4 9. En försurad värld Både svaveldioxid och kväveoxider från vår energianvändning omvandlas till syror när de blandas med luftens fuktighet. Det sura regnet faller sedan ner och försurar både sjöar och land. Du behöver: Regnvatten eller snö från olika områden, surt vatten, ph-papper, tavelkrita, mortel, sked, några barr, några löv, vitlökspress, fyra små bägare och två vanliga järnspikar. A Testa med ph-papper ph-värdet i regnvatten eller smält snö från olika områden. Anteckna ph-värdet och varifrån proverna kommer. B Vilka slutsatser kan du dra av mätningarna? C Krossa en tavelkrita i en mortel och häll den i en bägare med surt vatten. Rör om. Mät ph-värdet. Hur har det ändrats? Berätta om hur man i naturen använder sig av denna metod i större skala. D Läs om försurning på sidorna 194 198 i grundboken, eller sidorna 104 105 i lightboken. E Ställ en spik i en bägare med vanligt kranvatten och en annan spik i en bägare med surt vatten. Märk bägarna och låt dem stå några dagar? Studera sedan spikarna och beskriv resultatet. Vilka slutsatser kan du dra av försöket? F Smaka på ett barr och ett löv. Vilket smakar surast? Pressa några barr och några löv i taget genom en vitlökspress, blanda med lite vatten i varsin bägare och mät deras ph. Vilka hade lägst ph? G Undersök några försurade granar. Vilka skador kan du se? Jämför med bilden på sidan 195 i grundboken, eller sidan 104 i lightboken.
10.5 10. Övergödda sjöar och hav Utsläpp av kväve och fosfor bidrar till att många sjöar blir övergödda. Du behöver: Fyra bägare (200 ml), akvarie- eller sjövatten, andmat eller annan snabbväxande vattenväxt, fosfatrikt tvättmedel, flytande krukväxtnäring, maskeringstejp och en tuschpenna. A Märk de fyra bägarna med ditt namn och klass och en siffra från 1 4. B Fyll de fyra bägarna enligt nedan: Bägare 1: kranvatten Bägare 2: kranvatten + några droppar växtnäring Bägare 3: sjövatten Bägare 4: kranvatten + en nypa fosfattvättmedel. C Lägg tio andmatsplantor i varje bägare och ställ dem ljust. D Rita av bägarna och ange vad du har i dem. Vad tror du kommer att hända? Anteckna din hypotes. E Studera bägarna regelbundet i några veckor och notera hur de förändras. F Sammanfatta och rita av försöket. Vilken slutsats kan du dra? Stämde din hypotes? G Ange några orsaker till övergödning i sjöar och hav. Hur kan vi minska övergödningen? Behöver du hjälp kan du läsa sidorna 198 200 i grundboken, eller sidorna 106 107 i lightboken.
10.6 11. Återanvändbara sopor Sopbergen växer i takt med vårt köp och släng samhälle. Men många har börjat sortera sopor, kompostera och återanvända. Hur gör du? Arbeta i grupp Ni behöver: En soppåse, gamla tidningar, gummihandskar och en termometer. A Varje person lämnar efter sig cirka ett kilo sopor per dag. Hur många kilo blir det på ett år? Hur många kilo producerar din familj på fem år? Vart förs era sopor och vad händer med dem där? Gör eventuellt ett studiebesök på sopstationen. B Töm ut en soppåse utomhus på några tidningar. Sortera med handskar upp innehållet i återanvändbart, glas, papper, tyg, plast, metall och komposterbart. Vilken hög blev störst? Hur skulle man praktiskt kunna sortera soporna hemma? C Samla in skräp i närområdet och gör en skräputställning. Vad fanns det mest av? Vilka tror du lämnat skräpet efter sig? D Var kan du panta flaskor och burkar? Hur mycket får man för olika sorters flaskor och burkar? Vilka fördelar för miljön har pantningssystemet? E Hur ofta samlar man in returpapper i ditt område. Vad kan man framställa av returpapper? Diskutera med en kamrat och sammanfatta i klassen. F Ta reda på var dina närmaste affärer som säljer begagnade kläder ligger. När köpte du senast något begagnat? Vilka fördelar kan det ha att handla begagnat? G Läs grundboken sidorna 201 204, eller lightboken sidorna108 109. Besvara sedan följande frågor: 1. Försök beskriva några olika kretslopp. Börja från produkt och gå sedan via avfall till en ny produkt. 2. Människor i Västeuropa, Nordamerika och Japan utgör 20% av jordens befolkning, men står för 80% av jordens totala konsumtionen. Vi måste ändra våra konsumtionsmönster och spara på jordens miljö och råvaruresurser! Hur tycker du det ska gå till? På vilket sätt kan du bidra? H Tillverka en kompost för matrester och skolträdgårdsavfall i skolan. Din lärare berättar hur den kan byggas. Mät temperaturen i och utanför komposten. Förklara resultatet. Vad händer i en kompost? I Många ämnen innehåller gifter som sprids med vårt avfall. Ta med hjälp av grundboken sidorna 201 203, eller i lightboken sidan 108, och nätet reda på, mer om DDT och tungmetaller. Vad menas med att ämnen kan anrikas?
10.6 OH 2 Anrikning i näringskedjan
10.7 12. Adress: Rymden Världen är full av prylar men vad behöver vi egentligen? Arbeta i liten grupp A Tänk er att ni ska utrusta en rymdstation på en annan planet där tjugo människor ska klara sig i fem år utan hjälp från jorden. B Diskutera, rita och anteckna vad ni behöver och hur rymdstationen ska se ut. Vad är nödvändigt och vad är lyx? Ni har tillgång till solenergi men måste själva producera er mat, ert syre och ta hand om ert avfall. Kontrollera regelbundet med er lärare att ni är på rätt spår. C Jämför med vad övriga grupper kommit fram till. Vilka är människans basbehov? Vilka paralleller kan ni se mellan livet på den lilla rymdstationen, och förutsättningarna för liv på planeten jorden.
10.7 13. Det goda livets baksida hur miljövänlig är du? Vår moderna livsstil gör att vi skapar problem för miljön. Vad kan du göra åt det? Arbeta i liten grupp A Diskutera med en kamrat på vilka sätt ni bidrar till att skapa problem för miljön. Anteckna vad ni kommer fram till. På vilka sätt kan ni ändra era vanor så att miljön skonas? Jämför med vad resten av klassen kommit fram till. Läs i grundboken på sidorna 205 207, eller i lightboken sidorna 110 111. B FN vill att vi ska ha en hållbar utveckling på jorden. Förklara vad som menas med en hållbar utveckling.
10.7 14. Tillverka ett miljöspel Du behöver: Ett stort papper, färgkritor och en tärning. A Rita en spelplan i stil med den på bilden. På vissa rutor händer det saker. Du har kanske handlat miljövänligt och får flytta fram ett antal steg, eller du har handlat eller gjort något så att miljön skadats och får backa. Tillverka händelsekort om energi och miljö i vår vardag. B Tillverka varsin spelpjäs och kasta tärningen. Högst börjar vid start. Ta ett händelsekort varje gång du hamnar på en händelseruta. Först i mål vinner. Men kom ihåg du måste svara ärligt på frågorna! Lycka till.
10.7 15. Stadsbon en modern stenåldersmänniska De äldsta spåren av arten Homo sapiens är ungefär 200 000 år. Först för cirka 200 år sedan började vi bo i städer. Hur levde vi tidigare och hur påverkar det oss? Arbeta i grupp Du behöver: En historiebok A Diskutera med en kamrat hur vi levde för flera tusen år sedan, innan vi blev bofasta. Vad levde vi av? Vad gjorde männen, vad gjorde kvinnorna? Hur bodde vi och hur var vi? B Hur påverkades människans levnadsförhållanden av att vi blev bofasta? C På vilket sätt är vi idag påverkade av vårt ursprung som jägare och samlare? Hur får vi utlopp för våra behov idag? D Vilka fördelar och nackdelar tror ni stadsliv har jämfört med att bo på landet? E Hur skulle man kunna göra det mer trivsamt för människor att leva i städer?