Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Relevanta dokument
Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Vad påverkar god vattenstatus?

Operativa övervakningsstationer vad skall vi rapportera till EU? Ragnar Lagergren

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen. Niklas Holmgren Strateg, Vattenmyndigheten Södra Östersjön

Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet

Vad innebär vattendirektivet?

Samverkan och samråd

Svensk vattenförvaltning

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare

Referensgruppsmöte JordSkog

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare

Kort bakgrund om vattenförvaltningen

Vattenförekomsten Ivösjön

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

EU s vattendirektiv. - Vad innebär det för kommunen? Ragnar Lagergren Vattensamordnare Vattenmyndigheten Västerhavet

Ramdirektivet för vatten

Internutbildning EG:s ramdirektiv för vatten. Välkomna!

Fyrkantens vattensrådsområde

Lilla Å (Mynningen-Musån)

Mörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG

Övergripande om vattenförvaltning. Niklas Holmgren, SMHI

Vattenförvaltning. Samverkansmöte om Vormbäcken Vormsele Hans-Erik Johansson Länsstyrelsen Västerbottens län

Renare marks vårmöte 2010

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn Sofia Perä

Erfarenheter från statusklassning i Sverige

Piteälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Ord och begrepp inom vattenförvaltningen

Bättre vatten i sikte vattenmyndigheter i samverkan. Sara Frödin Nyman Levande åar och fiskrika stadsparker Eskilstuna 2014

Naturvårdsverkets författningssamling

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF

Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet

Vattenförvaltning vad innebär det? Lisa Lundstedt Vattenvårdsdirektör Bottenvikens vattendistrikt

Vad behöver vi särskilt jobba med inom vattenförvaltningen vad gäller övervakning och kartläggning?

Better Water! Sweden and the European Water Frame Directive. Ingemar Perä Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt

Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk

Vatten värda att vårda!

Status på Gotland och exempel på lokala åtgärder

SRK vilken roll kan den få i vattenförvaltningen och vem har tolkningsföreträde vid utformningen?

Samråd inom delområde Motala ström. Onsdag 17 april 2013

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

Vattenkvalitet i Tornedalens vattenparlamentsområde

Miljökvalitetsnormer för vatten - utvecklingen fortsätter. Sara Grahn Miljösamverkan Västra Götaland 23 januari 2013

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare

Bakgrundsinformation vattendirektivet

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet

Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram

Miljöövervakningsprogram för Bällstaån

Hur påverkas tillståndsprövning av verksamheter enligt 9 och 11 kap MB av miljökvalitetsnormer för vatten?

Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten

Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten

Vattenförvaltning. Ris och ros från kommissionen och aktuella ytvattenfrågor. Lennart Sorby

Samråd inom Smålandskustens delområde. Onsdag 13 mars 2013

Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde

REGERINGENS BESLUT I PRÖVNINGEN AV VATTENFÖRVALTNINGENS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM

Miljökvalitetsnormer för vatten Weserdomens konsekvenser för hantering av vattenfrågor i planer och miljöskyddsärenden

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Statusklassning 2013 så mår våra vatten! Vad är det vi klassar? Preliminära resultat Har det blivit bättre eller sämre?

MKN för vatten. seminarium och workshop. Välkomna! Umeå 14 september 2016

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?

Näringsämnen. En fördjupning. Philip Axe

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Dan Hellman, Ragnar Lagergren, Cecilia Niklasson, Anna-Karin Weichelt och Ann-Sofie Wernersson

Miljökvalitetsnormer och undantag. Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten

Bäveån - mynningen i havet till Nordmanneröd

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde

Så kan bedömningsgrunderna för vattendirektivet förbättras

Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet

KOMMUNSTYRELSEN

Vattenmyndigheternas beslut om åtgärdsprogram och normer - kommunernas roll. Anneli Sedin Västerbottens beredningssekretariat

Samrådssvar från Mölndals stad gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Miljökvalitetsnormer och undantag

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser

Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Stockholm stads handlingsplan för god vattenstatus Svar på remiss från kommunstyrelsen

M2016/01062/R

Vattendirektivet i Sverige

Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner.

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017

Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon

Norra Bottenvikens kustvattenråd. Samråd Luleå Malin Kronholm Malin Kronholm

Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt. Mälarregionen

Ola Gustafsson Chef Vattenstrategiska enheten

Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten i prövning och tillsyn. Thomas Rydström Miljöenheten

Svensk författningssamling

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Svensk vattenförvaltning i kortform. Niklas Holmgren Sylvia Kinberg Carola Lindeberg Katrin H Sjöberg

PM HYDROMORFOLOGISK PÅVERKAN

Transkript:

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning VARFÖR EN NY VATTENFÖRVALTNING? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område Sverige har goda förutsättningar Vatten är nödvändigt för vår överlevnad Vatten har ett stort upplevelsevärde Vatten är viktigt ur ett industriellt perspektiv För att värna om det goda vatten vi har krävs att vi fortsätter att arbeta aktivt med både gamla och nya problem! -1

EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning Vad är nytt? Avrinningsområdesvis administration Helhetssyn på vattenvård kust-, grund- och inlandsvatten Gemensam förvaltning Långsiktig förvaltning Vad är målet God status God tillgång Ingen försämring Hållbart utnyttjande EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning Olika geografiska nivåer Vattenråd lokal kunskap och förankring Beredningssekretariat samordnar arbetet inom ansvarsområde Vattenmyndigheten samordnar arbetet inom distriktet Vattendelegation fattar beslut utsedd av regeringen -2

EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning Demokrati och delaktighet Direktivet är tydligt på att alla berörda ska ges möjlighet att vara delaktiga Delaktighet uppnås via samverkan på olika nivåer Samverkan är en process EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning Vattenråd En samling aktörer som gemensamt försöker skapa ett helhetsperspektiv på vattenresurserna inom ett område Bidrar genom att på ett tidigt stadium delta i förberedelser och diskussioner om hur vattenresurser skall hanteras Speglar intressena i avrinningsområdet Ansvarar för lokal samverkan -3

EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning Kartläggning statusklassning Rapportering Uppföljning och övervakning 6 år Ange miljökvalitetsnormer Undantag Åtgärdsprogram Förvaltningsplan v Genomförande Status Hög status God status Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnorm Hög status God status Måttlig status Otillfredsställande status Dålig status God status Åtgärdsprogram Status bedöms enligt föreskrifter, allmänna råd och bedömningsgrunder Vattenförekomster får miljökvalitetsnormer. Åtgärdsprogram skall innehålla tillräckliga åtgärder så att norm uppfylls. -4

Vilka vatten bedöms? Grundvatten Inlandsvatten (sjöar och vattendrag) Kustvatten Det är vattenförekomster som kartläggs och statusklassas, för inlandsvatten gäller: sjöar > 100 ha vattendrag >10 km 2 eller längre än 15 km värdefulla objekt kommunala ytvattentäkter Resterande kallas övrigt vatten och klassas inte under denna 6- års cykel Statusklassning sjöar & vattendrag Kemisk status Ekologisk status Prioriterade ämnen Biologi Fysikaliskkemisk Hydro-morfologi God Sämre än god status Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig -5

Biologiska kvalitetsfaktorer vattendrag Visar bäst på problem med.. Fisk Hydromorfologi Bottenfauna Försurning Kiselalger Övergödning Försurning Biologiska kvalitetsfaktorer sjöar Visar bäst på problem med.. Växtplankton Övergödning Makrofyter (=vattenväxter) Övergödning (långsiktiga förändringar) Bottenfauna Försurning Övergödning Fisk Försurning Övergödning -6

Fysikaliska kemiska kvalitetsfaktorer *Näringsämnen (tot-p) *Siktdjup *Syrgas *Försurning (ph) *Särskilda förorenande ämnen Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer Kontinuitet Vandringshinder Hydrologisk regim Flödesregleringens på verkan på sjöar och vattendrag Morfologiska förhållanden Bl. a. Dikningar och markanvändning i närmiljön -7

Klassning av kvalitetsfaktorer enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder Varje parameter klassas relativt ett referensvärde Det som bedöms är påverkan snarare än tillstånd Status EK-värde Hög 0,7 God 0,5 och < 0,7 Måttlig 0,3 och < 0,5 Otillfredställande 0,2 och < 0,3 Dålig < 0,2 EK=1 EK=0 Sammanvägning av kvalitetsfaktorer Biologi Fys-kem Hydromorfologi Växtplankton Fisk ph Näringsämnen Hydrologisk regim Växter Bottenfauna Siktdjup Syrgas Morfologiska förhållanden Sämst styr one out all out Otillfredsställande Otillfredsställande God -8

Sammanvägd Ekologisk status Ekologisk status -9

Ekologisk status sjöar Antal 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Totalt 23 sjöar God Måttlig OT Dålig Ej klassad Problem sjöar 6 5 Antal 4 3 2 1 0 Övergödning Försurning Fisk Reglering -10

Status vattendrag 35 30 Antal 25 20 15 10 5 0 God Måttlig OT Dålig Ej klassad Problem vattendrag 25 20 Antal 15 10 5 0 Övergödning Försurning Fisk Reglering Kontinuitet -11

Förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt skall vara klart senast den 22:e december i år Beslut tas av vattendelegationen den 22 dec 2009 Riktar in sig på att uppnå normerna men vad skall de innehålla? Hur tänker vi idag? Åtgärdsprogram formulerade på 2 nivåer: 1. Lokalt (huvudavrinningsområde) Lämplig skala för ÅP mot vissa miljöproblem, ex. övergödning Kostnadseffektivitet Konsekvensanalys 105-003 105-004 105-002 Lokal samverkan - vattenråd 105-001 105-005 105-006 105-008 105-007 -12

2. Distriktsnivå Lämplig skala för ÅP mot vissa miljöproblem, ex. försurning Sammanställning av åtgärder Grundläggande åtgärder (bef. lagstiftning) Kompletterande åtgärder Sammanfattande konsekvensanalys Skattning av kostnadstäckning för olika branscher -13