Klimatanpassning Sverige 2017

#klimatanpassning2017 Nätverk: Konferens 7a Lösenord: konferens786 Seminarium 1B: Framgångsrik anpassning med ekosystemtjänster Karin Skantze och Anki Weibull, Naturvårdsverket Micael Bredefeldt, Enheten för social hållbarhet och samhällsskydd, Länsstyrelsen i Norrbotten Juha Salonsaari, samordnare av Stockholms vattenprogram, Stockholms stad Kerstin Bly Joyce, miljöekonom Naturvårdsverket Moderator: Björn Svensby, Naturvårdsverket Ansvarig: Naturvårdsverket

Anpassning till ett förändrat klimat Länsstyrelsen i Norrbotten Micael Bredefeldt Enheten för social hållbarhet och samhällsskydd

Naturmiljö - komplexa samband

Försörjande Reglerande Kulturella ekosystemtjänster ekosystemtjänster ekosystemtjänster Materiella förmåner från ekosystem. Ekosystemtjänster som reglerar funktioner i Icke materiella förmåner som erhålls Mat ekosystemet. vid kontakt med Råmaterial Färskvatten Medicinalväxter Vattenrening Erosionsförebyggande Biologisk kontroll ekosystemet. Turism Rekreation Bildande av jord Kunskap Stödjande ekosystemtjänster Ekosystemtjänster som ger förutsättning för de flesta andra ekosystemtjänsterna. Habitat för arter Bevarande av genetisk mångfald Primärproduktion

Idé om studie för Areella näringar i Norrbotten: Fiske, jordbruk, rennäring, skogsbruk, turism/friluftsliv/jakt.

Areella näringar i Norrbotten klimatförändring och ekosystemtjänster Hur påverkar klimatförändringar viktiga areella näringar och relaterade ekos.tj. i Norrbotten? Hur påverkar de areella näringarna och relaterade ekos.tj. varandra, givet konsekvenser av klimatförändringar? Vilka anpassningsinsatser är lämpliga? Monetär bedömning

Exempel på resultat - Skogsbruk Förändrade ekosystemtjänster som stärker näring Produktion av fiber ökar Klimatreglering genom ökad inbindning av CO² Primärproduktion ökar Förändrade ekosystemtjänster som försvagar näring Biologisk kontroll försämras Monetär värdering Intäktsökning med 400 milj. för år 2050 jfr. med 2010

Exempel på resultat - Skogsbruk Exempel på ekosystemtjänster som påverkas Erosionskontroll Näringsreglering Minskad produktion av bär och renbete Rekreationsmöjligheter Näringar som påverkas Rennäring, turism och rekreation, fiske, jakt Exempel på anpassning Öka stormtålighet, ökad andel löv, dränering

Metodologiska utmaningar och kunskapsluckor Hur mäta förändrade ekosystemtjänster? Ekonomisk värdering Databrister Stora data/kunskapsluckor, förutom för skogsbruket

Värdering av vatten - En del av lokala åtgärdsprogram på väg mot god status Klimatanpassning Sverige 2017 Juha Salonsaari Vattensamordnare Stockholms Stad

Varför har vi genomfört en värderingsstudie? Vattennära ekosystemtjänster är nyckelfaktorer för en levande stad Dricksvatten av god kvalitet Bra badvattenkvalitet Värdefulla strandpromenader Omfattande båtliv Rik biologisk mångfald Unikt sportfiske Väga kostnad mot nytta i åtgärdsarbetet Underlag för bedömning av MKN

Värdering av vatten ett projekt med tre delar Syfte: Ekonomiskt värdera Stockholms sjöar och vattendrag. Översiktligt jämföra nyttan med att uppnå god vattenstatus och kostnaden för åtgärder som krävs för att åstadkomma detta. Övergripande metodik: 1. Kvalitativ sammanställning av nyttor som kan kopplas till vattenförekomster i Stockholm. 2. Genomförande av scenariovärderingsstudie för att skatta det totala ekonomiska värdet av att uppnå god vattenstatus i Brunnsviken och Bällstaån, samt i alla Stockholms sjöar och vattendrag. 3. Värdering av enskilda vattenförekomster i Stockholm.

Åsikter om miljötillståndet i Stockholms sjöar och vattendrag

Betalningsvilja för allmänheten i Stockholm för att god vattenkvalitet uppnås i alla sjöar och vattendrag (kr/hushåll/månad) Medelvärde Median Standardavvikelse Min Max Observationer Betalningsvilja inkl. protestsvar (som antas ha 0 kr i betalningsvilja) Betalningsvilja exkl. protestsvar 57,49 20 94,27 0 900 306 65,16 27,50 97,85 0 900 270

Slutsatser Allmänheten i Stockholm är oroade för vattenkvaliteten och ser att de har ett eget ansvar som medborgare att verka för att skydda vattenmiljön. Ett uppnående av god vattenstatus i Stockholms sjöar och vattendrag skulle generera nyttor för allmänheten i miljardklassen. Årstaviken, Riddarfjärden, Brunnsviken och Trekanten värderas högst. För alla vattenförekomster sammantaget, kommer åtgärderna att vara samhällsekonomiskt lönsamma (N>K). Undersökningspopulationen utgörs av allmänheten i Stockholms kommun. Om boende utanför Stockholm också inkluderas är nyttorna troligen ännu större. Resultaten måste tolkas med försiktighet på grund av osäkerheter såväl på nyttosidan som kostnadssidan. Resultatet av en värderingsstudie möts ibland av skepticism och behöver kommuniceras utifrån det.

Tack! Juha Salonsaari Telefon: 08-508 28 792 juha.salonsaari@stockholm.se

KRISTIANSTAD - Framgångsrik klimatanpassning med ekosystemtjänster

KONTAKT: Carina Wettermark Chef Biosfärenheten och koordinator carina.wettemark@kristianstad.se

Klimatanpassning och ekosystemtjänster - film

Paneldiskussion Micael Bredefeldt Juha Salonsaari Kerstin Bly Joyce

ÖVNING - VÄRDESKAPANDEKEDJAN

TACK för er medverkan!

Lunch 12.15 13.15 #klimatanpassning2017 Nätverk: Konferens 7a Lösenord: konferens786

#klimatanpassning2017 Nätverk: Konferens 7a Lösenord: konferens786 Seminarium 2B: Här finns projektfinansiering för klimatanpassning Cecilia Wyser, Pussel Klimatkonsult Maria Smith, Naturvårdsverket Elisabet Gärdin, Naturvårdsverket Tobias Markensten, Jordbruksverket Ansvarig: SMHI & Naturvårdsverket

#klimatanpassning2017 Nätverk: Konferens 7a Lösenord: konferens786 Paus för lokalbyte 14.00 14.15

#klimatanpassning2017 Nätverk: Konferens 7a Lösenord: konferens786 Seminarium 3C: Hur kan PBL bli ett bättre verktyg i klimatanpassningen? Staffan Moberg, Svensk försäkring Rikard Silverfur, Fastighetsägarna Lars Westholm, klimatanpassningssamordnare, Länsstyrelsen i Västra Götaland Moderator: Erik Klefbom, journalist Ansvarig: Aktuell Hållbarhet

Kaffepaus 15.00 15.30 #klimatanpassning2017 Nätverk: Konferens 7a Lösenord: konferens786