Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska

Demens en folksjukdom Demens, ett samlingsnamn för nästan 100 olika sjukdomstillstånd där hjärnskador leder till kognitiva funktionsnedsättningar. 160 000 människor i Sverige har en demenssjukdom. Tillsammans med anhöriga och närstående berörs närmare 1 miljon människor. 25 000 personer insjuknar varje år och att ungefär lika många dör. Cirka 10 procent av alla som är 65 år och cirka 50 procent av alla som är 90 år har en demenssjukdom. I Timrå har uppskattningsvis ca: 300 personer en demenssjukdom

De vanligaste demensdiagnoserna Alzheimers sjukdom Vaskulär demens (blodkärlsdemens) Frontallobsdemens (pannlobsdemens) Lewy body demens (Lewy kropp demens) Blanddemens

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Ny remissversion 2017 Övergripande för vård och omsorg vid demenssjukdom är att den ges utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Utredning (hälso- och sjukvård) Uppföljning (hälso- och sjukvård och socialtjänsten) Multiprofessionellt arbete (hälso- och sjukvård och socialtjänsten) Stödinsatser (socialtjänsten) Läkemedelsbehandling (hälso- och sjukvård) Utbildning (hälso- och sjukvård och socialtjänsten) Rekommendationernas konsekvenser innebär generellt ökade kostnader men kan skilja sig lokalt och regionalt

Personcentrerat förhållningssätt Personcentrerad vård- och omsorg är inte bara en ny modell som vi kan applicera på den nuvarande verksamheten, utan ett etiskt förhållningssätt, en människosyn som vägleder våra handlingar. Att ställa om till en personcentrerad vård- och omsorg kräver ansträngning, mod och långsiktighet eftersom det på många sätt utmanar vårdens arbetssätt och organisering. Personen med demenssjukdom ska vara i fokus vilket garanterar att varje människa alltid behandlas med värdighet, medkänsla och respekt. Personliga sammanhållna omvårdnadsinsatser som utgår ifrån varje persons förmågor, vilja och behov. Det traditionella förhållningssättet i omvårdnaden är att yrkesutövare ska behandla eller göra något för dem, snarare än möta människor och göra något tillsammans med dem. Det är svårt att inkludera de sjuka i besluten och målet för yrkesutövare ses enbart i termer av enskilda kliniska resultat, istället för att sikta mot hälsa, helhet och välbefinnande. Det låter så självklart och enkelt, men det är långt ifrån praxis.

Personcentrerade stödinsatser som rekommenderas Socialtjänsten bör erbjuda anpassad måltidsmiljö, exempelvis små grupper, tid för att kunna äta i lugn och ro och möjlighet att själv komponera måltid. Socialtjänsten bör erbjuda individuellt planerade toalettbesök. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda individuellt anpassade kognitiva hjälpmedel. Socialtjänsten kan erbjuda individanpassad fysisk aktivitet.

Utredning/Uppföljning Hälso- och sjukvården ansvarar för utredningen. Uppföljningen ska vara sammanhållen mellan hälsooch sjukvården och socialtjänsten. Uppföljning av den demenssjukes situation och behov, inklusive medicinsk bedömning och vård- och omsorgsinsatser. Uppföljning av BPSD (Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom) och utvärdering av insatta åtgärder.

Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens BPSD BPSD drabbar någon gång ca 90% av alla som lever med en demenssjukdom. Dessa symtom orsakar ett stort lidande framförallt för personen med demenssjukdom, men även för närstående och vårdpersonal. Exempel på olika beteendemässiga symtom som ingår i begreppet BPSD är: Aggressivitet (såväl fysisk som verbal), rop, gråt, rastlöshet, skrik, sexuellt opassande beteende och vandrande. Exempel på psykiska symtom som ingår i begreppet BPSD är: apati, ångest, vanföreställningar, hallucinationer, nedstämdhet, eufori, sömnlöshet och hämningslöshet Begreppet BPSD ska inte förväxlas med en diagnos. BPSD kan till exempel vara en fullt naturlig reaktion på en stökig miljö eller på att man har svårt att tolka och förstå olika situationer. Andra vanliga orsaker kan vara: - rädsla - behov att gå på toaletten - kommunikationssvårigheter - svårigheter att vänta - smärta - konflikter - kränkningar - ljud medicin trötthet. Timrå kommun arbetar med BPSD- registret, läs mer på www.bpsd.se Skattar BPSD- symtomen, gör en bemötandeplan och sätter in omvårdnadsåtgärder som sedan utvärderas (med en ny skattning) från 4 veckor upp till max ett års mellanrum beroende på problematiken.

Omvårdnadsåtgärder som socialstyrelsen rekommenderar Vårdarsång Insatser med musik, sång och dans Taktil massage Reminiscence Validation enligt Feil Djur i vården inom särskilt boende Utomhusvistelse Kognitiv träning https://www.youtube.com/watch?v=fyzqf0p73qm

Multiprofessionellt arbete Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda vård och omsorg utifrån ett multiprofessionellt teambaserat arbetssätt till personer med demenssjukdom. Vilka som ska delta i det multiprofessionella arbetet kan variera över tid. Många gånger är läkare och sjuksköterska de första som personen får kontakt med. Men allt eftersom personens behov av vård och omsorg ökar blir det aktuellt med åtgärder från andra professioner. Det kan vara biståndshandläggare, demenssjuksköterska, vårdbiträde, undersköterska, kurator, arbetsterapeut, sjukgymnast och neuropsykolog. Det finns många olika sätt att organisera det multiprofessionella arbetet. Avgörande för rekommendationen är att åtgärden innebär en förbättrad livskvalitet och funktion. Timrå Kommun arbetar med team träffar.

Stödinsatser Socialtjänsten bör/kan: erbjuda särskilt boende anpassat för personer med demenssjukdom samt med inkluderande boendemiljöer erbjuda dagverksamhet som är anpassad för personer med demenssjukdom erbjuda demensprofilerade hemtjänstlag till personer med demenssjukdom erbjuda ett utbildningsprogram till anhöriga till personer med demenssjukdom erbjuda avlösning, exempelvis i hemmet eller i form av särskilt boende eller dagverksamhet, till anhöriga till personer med demenssjukdom

Utbildning Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda långsiktig och kontinuerlig utbildning kombinerad med praktisk träning och handledning i personcentrerad vård och omsorg för vård- och omsorgspersonal som kommer i kontakt med personer med demenssjukdom Socialtjänsten bör erbjuda biståndshandläggare och LSShandläggare som kommer i kontakt med personer med demenssjukdom utbildning om demenssjukdom

Nollvision för en demensvård utan tvång och begränsningar Utbildningspaket till yrkesverksamma inom vård och omsorg och anhöriga. (Finns att läsa om på www.demenscentrum.se) Ska ge vårdpersonal och anhöriga kunskap och verktyg för att kunna förebygga och hantera svåra situationer, sådana situationer då tvångs- och begränsningsåtgärder ofta uppfattas vara de enda möjliga lösningarna Idag finns inget lagstöd för att använda tvång och begränsningar i demensvården, även om syftet är att skydda personen. Att de ändå förekommer på många håll är väl känt Det finns många demensboenden som inte har några problem med olåsta dörrar. Här finns inte tvång och begränsningar med som ett omvårdnadsalternativ. Det visar att det är möjligt att använda förhållningssätt och arbetsmetoder som kan förebygga och hantera svåra situationer Grunden är en personcentrerad omsorg med levnadsberättelsen som utgångspunkt vilket gör att var och en kan bemötas utifrån sina intressen, förutsättningar och behov Rekommendationen från socialstyrelsen är att hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda strukturerade och kontinuerliga utvärderingar av fysiska skyddsåtgärder till personer med demenssjukdom och insatta fysiska skyddsåtgärder

SveDems SÄBO-modul Det är värdefullt att kunna följa personerna med demenssjukdom genom hela sjukdomsförloppet och därför görs en årlig uppföljning i SveDem ända till livet slut. Många bor de sista åren på SÄBO och där är det speciellt viktigt att följa upp vård och omsorgen. Läs mer: http://www.ucr.uu.se/svedem/ Man går från att TRO till att VETA. Från SveDems SÄBO-modul får man sammanställda resultat på gruppnivå, där man enkelt kan mäta hur bra enskilda enheter följer Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Några exempel: Andel där levnadsberättelsen ligger till grund för vårdens utformande Andel där individuella miljöanpassningar finns beskrivna i genomförandeplanen Andel där strategier för bemötande finns dokumenterade i genomförandeplanen Andel där personcentrerade aktiviteter utifrån genomförandeplanen erbjudits senaste veckan Andel där tvångs- och begränsningsåtgärd används

https://www.youtube.com/watch?v=crzxz10fcvm

Tack för att ni lyssnat! Frågor?