Ordning ger tid KGS Mekaniska satsar nu extra mycket energi

N R 2 2 0 0 9 3 0 J A N U A R I E N T I D N I N G F Ö R M E D A R B E T A R E I L K A B Ordning ger tid KGS Mekaniska satsar nu extra mycket energi för att skapa ordning och reda i de olika verkstadshallarna. Investeringen SIDAN som för vissa kan vara svår att ta på har redan gett resultat och besökare 82 har häpnat över den rymd som har skapats i lokalerna. 5S är den metod som används och förväntningarna ställs nu höga inför framtida resultat. F ä r r e a n m ä l e r 4 W O L I S t i l l K i r u n a 6 I n k ö p s i n f o r m a t i o n

Per Stöckel, 5S-ansvarig, framför den typiska 5S-tavlan. Precis så som tavlorna ser ut hos biljätten Toyota. Mikael Pudas verksamhetsansvarig KGS Mekaniska. VECKOBLADET information till medarbetare i LKAB. Utges av LKAB Communication. Utkommer varannan helgfri fredag med sommaruppehåll. Får citeras, ange källan. 5S för effektivitet och konkurrenskraft KGS Mekaniska inför 5S-programmet för ökad effektivitet och förbättrad arbetsmiljö. En mjuk investering som görs för att vara ett fortsatt konkurrenskraftigt företag inom verkstadsindustrin. Vi anser det här vara minst lika konkret som investeringar i till exempel maskiner, säger Mikael Pudas, verksamhetsansvarig. Programmet, som ursprungligen utvecklats av Toyota, är idag ett viktigt verktyg inom Lean Production. Under 2000-talet har Lean Production och 5S haft stort inflytande på tillverkningsindustri världen över. Det känns otroligt spännande att arbeta med det här steget i företagsutvecklingen, säger Per Stöckel, ansvarig för introduktionen av 5S-programmet. Den definierade målsättningen för 5S innehåller ett stort antal punkter, men den enkla sammanfattningen är att det ska göra arbetet smidigare för alla. 5 S i Sv e r i g e De senaste åren har 5S och andra inslag av Lean Production blivit vanligare bland svenska företag. Bilindustrin är den ledande branschen, medan t.ex. livsmedelsindustrin är relativt nyintroducerad. Redaktion: Kajsa Lindmark, 0970-767 78, Christina Niemi Autio, 0980-710 41. E-post: veckobladet.lkab@lkab.com, Internet: www.lkab.com Ansvarig utgivare: Tore Fällén, Box 952, 971 28 Luleå. Ombrytning: imega promotion, Gällivare. Tryck: Tryckpoolen AB, Luleå. Man kan säga att cirka en tredjedel av de svenska företagen i KGS Mekaniskas storlek arbetar efter någon typ av Lean-princip, säger Björn Langbeck företagsutvecklare och 5S-konsult på Swerea IVF, resurs under 5S-introduktionen. Programmet passar utmärk för verkstadsindustrin och verkar så väl för konkurrenskraft som arbetsmiljö och trivsel. St e g - f ö r - st e g 5S är en effektiv metod för värdeskapande ordning och reda. Det är en japansk steg-för-steg metod för skötsel som rätt tillämpad skapar och upprätthåller ordning och reda på arbetsplatsen. De fem S:en utgör en stabil grund att bygga förbättringsarbete på. Syftet är att arbetslagen, genom utbildning och träning, ska ta ansvar för sin del av produktionssystemet. 5S handlar om att skapa en gemensam standard på arbetsplatsen, hålla den ren, ha var sak på sin plats och att saker och ting ska vara lätta att hitta. Det man vill uppnå är att minska slöseri så som stopp, haverier, letande och olyckor. O r d n i n g o c h r e da I de fem stegen från Sortera till det femte S:et, Skapa vana, utvärderas och planläggs utvecklingsarbetet. De tre första punkterna: Sortera, Strukturera och Städa är direkta aktiviteter som sker i verkstaden, medan punkterna Standardisera och Skapa vana är mer långsiktiga åtgärder som syftar till att skapa kontinuitet och fortsatt utveckling. Metoden utvecklades alltså av Toyota för storskalig serieproduktion, men har stora fördelar även för mer flexibel tillverkande industri. Vi har under många år arbetad med ordning och reda som en uttalad policy. 5S-programmet förtydligar detta samtidigt som det ger mer tyngd till den något vardagliga formuleringen ordning och reda, säger Mikael Pudas, verksamhetsansvarig. Man räknar med att vara inne i arbetssättet redan under 2009 medan stora delar av processen måste tillåtas ta längre tid. Som det sista S:et, skapa vana, berättar så handlar det om att göra förbättringsarbetet till en del av vardagen. Det har faktiskt hänt att besökare trott att vi byggt ut verkstaden, bara för att vi har en förbättrad struktur. Investeringen är viktig för att utvecklas och fortsätta vara ett modernt industriföretag och en attraktiv arbetsplats, avslutar Mikael Pudas. 5 S Sortera (seiri) Strukturera (seiton) Städa (seiso) Standardisera (seiketsu) Skapa vana (shitsuke) D e ö v e r g r i pa n d e m å l s ä tt n i n g a r n a i 5 S Ökad andel värdeskapande tid Ökad trivsel Högre kvalitet Högre säkerhet Bättre arbetsmiljö Bättre leveransprecision Klar Ansvarsfördelning Lättare att upptäcka fel Minskat slitage Fungerande hjälpmedel på rätt plats Mindre sökande/letande Gott intryck på besökande

Johanna Nordin, chef för Medicinsk Företagshälsovård. Färre anmäler arbetssjukdom Rutinerna som ska följas vid en arbetsskada har förtydligats. Anledningen är att LKAB ser en minskning av anmälningar samtidigt som det kommer indikationer på att det finns ett mörkertal inom kategorin arbetssjukdomar. Jag blir kontaktad av anställda som inte har anmält sin skada och då kan det redan vara för sent, säger Stig Starlind. En arbetsskada kan vara en skada som uppstår vid ett olycksfall i arbetet, ett färdolycksfall eller en arbetssjukdom och alla dessa är viktiga att anmäla. Anmälan måste göras för att man i ett senare skede ska vara berättigad till ersättning, en utredning ska också göras för att ge ett underlag för beslut om skadan är ersättningsberättigad, och nästan allra viktigast orsaken till skadan kan byggas bort. Man hjälper även andra genom att anmäla. Arbetsplatsen får ett underlag att arbeta utifrån vilket gör det möjligt att åtgärda problemet, säger Kaisu Nilsson, chef för Teknisk företagshälsovård. E r s ä tt n i n g Vi har märkt att personer ibland väljer att byta till ett lägre betalt jobb utan att anmäla sin arbetssjukdom. LKAB har i vissa fall gått in och betalat en del av lönebortfallet, men det kan betyda att man istället inte får någon ersättning från Försäkringskassan, säger Stig Starlind. Att göra en anmälan innebär att om man i framtiden blir sjukskriven eller att skadan förvärras finns goda chanser att få ersättning från Försäkringskassan. Det är viktigt att veta att när skadan är anmäld till Försäkringskassan och AFA, registreras den bara, blir det senare aktuellt Stig Starlind, försäkringsansvarig, Gruv 12:an. med ersättning för inkomstbortfall, måste den berörde personen själv begära en prövning av anmälan, säger Stig Starlind. Tyst n a d s p l i k t När det gäller arbetssjukdom är det arbetsgivaren som ansvarar för att anmälan görs men det är bara individen som kan informera arbetsgivaren och sin närmaste chef om att en anmälan ska göras. Tystnadsplikten hindrar Företagshälsovården att göra anmälan. När anmälan är gjord ska chef, skyddsombud och individen som berörs, tillsammans göra en utredning. I det läget är det mycket bra om man kontaktar Företagshälsovården för att få hjälp att utreda de medicinska orsakerna till arbetssjukdomen, säger Johanna Nordin, chef för den Medicinska Företagshälsovården. Kontaktpersoner: Stina Nilsson-Pekkari, 1010 och Mervi Söyrinki, 6200. Fac k e t b i st å r TFA Trygghetsförsäkring för Arbetsskada, är en kollektivavtalad försäkring som ersätter inkomstförluster vid arbetsskador. För arbetssjukdomar gäller att AFA träder in först då Försäkringskassan har prövat och godkänt skadan. Bedöms ärendet däremot som en olycka, prövas det direkt mot TFA som ersätter lönebortfall. Hjälp och stöd när det gäller ersättningsfrågor finns hos respektive fackförening, säger Stig Starlind. Ty d l i g b e s k r i v n i n g När det gäller olycksfall ska anmälan göras snarast tillsammans med den skadade och den närmaste chefen. Anmälan om arbetssjukdom Steg 1 Försäkringskassan Vid utredningav olycksfall med frånvaro ska även skyddsombud, huvudskyddsombud, arbetsmiljöutvecklare och verksamhetschef delta. Det är mycket viktigt att anmälan görs omgående och att händelseförloppet är tydligt beskrivet. Det eftersom kategorisering av händelsen ska bli rätt, att utredningen ska komma igång i tid (inom sju dagar), att statistiken för belöningssystemet blir rätt samt att Företagshälsovården, i de fall Arbetsmiljöverket ska kontaktas, kan göra detta snarast, säger Kaisu Nilsson. Mer information finns att hitta i PA-handboken och i SAM-databas Olycksfall, tillbud & risker Definitioner. Information Blankett doktor/sjukgymnast Steg 3 administratör Skyddsombud Chef Fyller i blankett gemensamt och skriver under Steg 2 - Finns kompetens att göra utredning på arbetsplatsen? ja Gör utredning Anmälan och utredning lämnas till adm på FHV O lyc k s fa l l En plötslig, oväntad och utifrån kommande händelse som medför personskada. A r b e t s s j u k d o m En sjukdom som beror på att man utsätts för skadlig inverkan i arbetet. F ä r d o lyc k s fa l l Ett olycksfall eller en händelse som inträffar under färd till och från arbetsplatsen, d.v.s. mellan hemmet och arbetsplatsen eller omvänt. nej Kontakta medicinsk expertis på FHV Utredning görs gemensamt Skyddsombud Chef doktor/sjukgymnast

13 lastmaskiner har WOLIS installerat i Malmberget och 18 lastmaskiner kommer att få systemet installerat i Kiruna. WOLIS styrs med hjälp av en touchscreen, något som nu är Roger Emanuelssons beslutsstöd i arbetet. WOLIS till Kiruna Lastsystemet WOLIS har använts och testats i Malmberget under tre år. Nu införs systemet även i Kiruna. Ambitionen är att göra produktionen effektivare och att förbättra produktionsstyrningen av raslastningen, säger Johan Bergström, projektledare vid införandet. WOLIS står för Wireless Online Loader Information System. Det betyder att data skickas i realtid från systemet i lastmaskinen via ett trådlöst nät till andra produktionssystem (t.e.x. Giron). Främst är WOLIS ett verktyg och hjälpmedel för lastarna. Tidigare fick vi uppdaterade lastdata vid varje skiftskarv, ungefär var åttonde timme, då lastarna själva laddade över datat från en cigarr (ett modifierat USB-minne) till datorn, säger Johan Bergström. Men i samband med beslutet att inför WOLIS i Kiruna beslutades att installera ett W-lan på lastmaskinsområdena, som är en förutsättning för systemet. Men det öppnar även dörrar för andra trådlösa system. Taggar är placerade på ortväggarna på lastområdena. Dessa taggar läses av via en WOLIS-dator som är placerad i varje lastmaskin. Lastaren får, på en skärm i hytten, upp diverse information om den aktuella ort maskinen befinner sig i. En av de viktigaste bitarna är att det nu går snabbt, man behöver bara slänga en blick på skärmen för att få den information man behöver. Jag gör det efter varje skopa, säger Roger Emanuelsson, lastare. Exempel på information som kan ses direkt på skärmen är: Teoretiska ton i raskransen Lastade ton i raskransen Utlastningsgraden (%) Malmutbytet (%) Diagram där gråbergsprocenten varierar efter utlastningsgraden Kransbilder, där ovanliggande nivåers utlastningsgrad redovisas Schaktbalans Informationen ska bland annat ge ett beslutsunderlag för när salvor ska tommas (lastning av salva avslutas) alternativt när det finns hopp om att finna mer malm. Att salvor inte tommas för tidigt gör att utlastningsgraden och malmutbytet ökar, små procentuella ökningar är av stor ekonomisk betydelse. WOLIS ger oss en bra kontroll på produktionen och när jag inte har tillgång till systemet känns det direkt i arbetet. Jag tycker att det är enkelt och man behöver inte krångla med att byta schakt eller komma ihåg ståtider. Det sköter systemet själv, säger Roger Emanuelsson. WOLIS är ett prisbelönat RFID-system som körs ihop och utbyter data med Giron, båda utvecklade av Softcenter med LKAB som beställare. Varje skopa registrerats sedan på de schakt där stenen släppts ner och informationen förs online via W-lan till Girondatabasen. Vi får på det viset full online-kontroll på vilket schakt stenen ligger i och det ger våra tågledare ett bättre underlag för att besluta till vilket schakt de ska skicka nästa tåg för tappning, säger Johan Bergström. Även lastningens produktionssamordnare i rasstaben får en bättre överblick av hur produktionen går och var stenen behövs vilket gör att lastare och lastmaskinsflottan kan användas på ett effektivare sätt. Utbildning av stab och lastmaskinsförare har genomförts och redan nu används WOLIS i fem lastmaskiner i Kiruna. Till sommaren hoppas vi att alla lastmaskiner ska ha WOLIS installerat, säger Johan Bergström. Även andra hjälpfunktioner har applicerats i systemet. Bland annat går det att få fram registrering av ståtid och information om förladdade kransar genom ett tryck på touch-skärmen. Genom att W-lan nu finns på lastområdena är förhoppningen att IP-telefoni ska bli tillgängligt för lastarna. Att det nu finns W-lan hela vägen fram till brytningsfronten gör att det bara är bandbredden och fantasin som sätter gränser för framtida funktioner och applikationer, säger Johan Bergström.

Informationsdagarna i Malmberget och Kiruna lockade till fulla hus. Tage Lundin, inköpschef, LKAB. Jag kommer från Karlskoga slitdelar och åkte upp hit till Malmberget för att ta del av LKABs information., säger Mats Björkgren. Inköp informerar LKAB har ett stort antal leverantörer. Totalt över 400 stycken deltog under två informationsdagar som anordnades av Inköp. Vi är väldigt glada att det var så stor uppslutning, säger Tage Lundin, inköpschef på LKAB. Lågkonjunkturen innebär stora omställningar för många av LKABs leverantörer, vilket gör att frågan om framtiden är mycket viktig. Leif Boström direktör för Finance berättade om hur LKAB tror att framtiden ser ut. Järnmalmsmarknaden har drabbats hårt av den finansiella krisen och nya priser kommer troligtvis att att ha förhandlats närmare sommaren. Som det ser ut nu är det osäkert hur leveranserna ser ut första kvartalet, vi kan egentligen inte säga hur första halvåret kommer att bli. Sta r k f r a m t i d st r o De senaste årens stora investeringar i kombination med kommande investeringar är en förutsättning för fortsatt gruvbrytning i Malmfälten och för att säkra en volym över 28 miljoner ton. Det här gör vi för att det finns en stark tro på framtiden. Beslutade investeringar kommer att uppgå till över 20 miljarder kronor de kommande åren, säger Leif Boström. Chef för anläggningsprojekt Anders Lundgren gick in lite mer detaljerat på vilka projekt som LKAB har framför sig. Vo ly m, m i l j ö - o c h i n f r ast r u k t u r - p r o j e k t Volymprojekten har minskat i lågkonjunkturen men vissa strategiska projekt som Gruvberget, där ännu inte några beslut har fattats, utreds vad gäller tillstånd. Rökgasrening BUV, Malmberget, DU-anläggningar, Malmberget, dammhöjningar både i Malmberget och i Kiruna, ställverksbyten och utfrakter till ny järnväg i Kiruna, nämndes också som pågående förprojekteringar. Vi har gjort en imponerande projektresa sedan 2004 som också har tagit mycket kraft. Men vi har mycket kvar att göra för att nå våra mål och de lärdomar vi tar med oss kommer att synas i kommande projekt. S ä k e r h e t e n f ö r st Bland annat kommer kravet att man redan i förprojekteringen beaktar arbetsmiljöfrågor att ställas högre. Lågkonjunkturen gör att det kommer in fler anbud och konkurrensen ökar. Kostnadseffektivitet är alltid i fokus, nu ännu mer än tidigare. Vårt mål är att bygga bra och säkra anläggningar, i rätt tid, till rätt kostnad, vilket ställer stora krav på alla inblandade och ändringshantering samt prognosarbete (kostnad och tid) kommer att striktas upp. Säkerhet och arbetsmiljö både under uppförande och i den färdiga anläggningen är av högsta prioriterat i våra projekt, säger Anders Lundgren. I n k ö p s u tv e c k l i n g För att förbättra inköpsfunktionen både inom LKAB och ut mot leverantörerna har en enkät gått ut till 600 företag, för detta ansvarar Per Landström chef för Stödjande funktioner Inköp. Vi skickade ut enkäten för att skapa ett mätetal och alla svar vi får in är värdefulla. Två viktiga delar i hur leverantörer uppfattar LKABs inköp är att vi ska vara kompetenta och affärsmässiga. Eftersom det här är ett uttryck för ständiga förbättringar kommer vi att jobba vidare med svaren och upprepa enkäten årligen, säger han. Även Per Landström tryckte på vikten att tänka på arbetsmiljön, vilket bland annat innebär att leverantörer skall veta vilka regler och specifika bestämmelser som gäller. Vi har alla ett ansvar och båda parter har ett åtagande som ska fungera. Målet är att det alltid ska fungera, säger han. Ko n k u r r e n s p å l i k a v i l l ko r LKAB har gått in i ett samarbete med Skatteverket, vilket ska förenkla och göra det möjligt att endast anlita företag som sköter sin redovisning, skatter och avgifter. LKAB kommer att begära upplysningar från Skatteverket som gör en körning i sina offentliga register, både löpande och som punktinsatser vid upphandling. Det vi då medverkar till är konkurrens på lika villkor, säger han.

10 11 Hallå där Johan Heyden, LKABs marknadsdirektör Januari har snart passerat och marknadsavdelningen går för högvarv. Kan vi se en förändring i marknadsläget och kommer priset på järnmalm att falla som en sten? Johan Heyden svarar på Veckobladets frågor. Hur ser marknaden ut just nu? Tillgången på stål är kritisk för världens utveckling och marknadsförutsättningarna för järnmalm är oförändrade mot det läge vi hade i december. Stålverken har inte aviserat några ytterligare neddragningar men visar inte heller några tendenser på att starta upp produktionen tidigare än planerat. Vad kommer LKAB att göra den närmaste tiden? De produktionsbegränsningar som beslutades om i november och december förra året står fast. Även leveransprognosen står fast då det verkar som att våra kunder efter att ha hittat en balans mellan utbud och efterfrågan nu avvaktar den osäkerhet som råder på marknaden. Vad kan du peka på som är positivt? Järnmalmsmarknaden är inte helt död. Till exempel verkar spotpriset på järnmalm till Kina ha bottnat på cirka 80 USD/t och importen till Kina ökade i december för andra månaden i rad. Positivt är också att marknaden för industrimineraler, som påverkats betydligt mindre, ser ut att ha bottnat och Minelco kan redan nu se ljusare tider (läs mer om det på sidorna 2 3). Hur går prisförhandlingarna? Prisförhandlingarna för 2009 har inletts i Asien, men parterna står fortfarande långt ifrån varandra. De asiatiska köparna vill ha en återgång till 2007 års järnmalmspris, men förhandlingarna väntas styras mer av den totala kostnaden för järnmalm inklusive frakt. Hur kommer det kommande året att se ut? Tillgången av stål är kritiskt för världens utveckling. Det är också därför vi ser våra investeringar som exempelvis nya pelletsverk och huvudnivåer i våra gruvor som ett naturligt steg i vår långsiktiga utveckling. 2009 kommer att bli ett tufft år för stål- och järnmalmsindustrin, än kan vi inte se några tecken på att det börjar bli läge för att återgå till full produktion. Det som är positivt är att läget inte heller har försämrats. Eftersom marknaden är mycket svårbedömd måste vi vara beredda både på en utdragen svacka och på en snabb återgång till ett mer normalt efterfrågeläge. L K A B I N T E R N A R B E T S M A R K N A D B o l a g s j u r i s t med placering i Luleå. Du kommer tillsammans med chefsjuristen att arbeta brett med koncernens affärsjuridiska frågor. Du har jur. kand. examen, gärna tingsmeritering och några års erfarenhet från affärsjuridiskt arbete på bolag eller advokatbyrå. Som person ser vi gärna att du är flexibel och prestigelös och du Besöksparkering i Malmberget Vi har gjort i ordning åtta besöksplatser på stora personalparkeringen, detta är ett led i arbetet att minska trafiken inne på industriområdet. TA C K Jag vill tacka arbetskamrater och LKAB för uppvaktningen vid min 50-årsdag. Dick Johansson Tack för uppvaktning vid min pensionering. Tack kära kollegor och övriga medarbetare som jag haft förmånen att lära känna. Tack LKAB för tryggheten. Bror Morén har lätt för att uttrycka dig i tal och skrift, såväl på svenska som på engelska. Har du frågor är du välkommen att kontakta Malin Sundvall, tel. 0920-38155 eller Kirsten Hallman-Petersson tel. 0970-765 05. Intresseanmälan gör Du senast 27 februari på LKABs hemsida, www.lkab.com. Fler annonser, se Insidan respektive LKABs hemsida www.lkab.com. För att nyttja dessa platser enligt nedanstående regler krävs speciellt tidsbegränsat tillstånd som hämtas från Industrivakten. Dessa platser är avsedda endast för: LKAB-anställda som skall besöka hälsan Externa besökare (ex. företag, myndighetspersoner m.fl.) LKAB Polbilar från Narvik, Kiruna, Svappavaara och Luleå Kontroller kommer att utföras löpande och övreträdelser beivras. Sven-Uno Andersson, tel: 0970-76198 Ett tack till alla som uppvaktade mig med blommor och present på min 60-årsdag. Bernt Lunkan Lundstedt Ett stort tack till arbetskamrater och arbetsledning för presenten jag fick vid min avgång från LKAB. Jörgen Larsborg F R I T I D M A L M B E R G E T G ä l l i va r e k l a s s i k e r n Vågar du anta en utmaning? Börja förbereda dig redan nu för Gällivareklassikern 2009, som inkluderar fyra motionslopp utan tidtagning. LKAB Fritid sponsrar halva startavgiften för samtliga aktiviteter. I detta ingår: Dundret runt, 33 km, 28 mars eller Trekantsloppet, 25 km, 15 mars (skidåkning) Lilla Laponialoppet från Appojaure, 75 km, prel. 27 juni eller Linasvängen, 87 km, 6 juni (cykling) Gällivare rör på sig, 10 km, 17 juni eller Toppvandringen, 13 km, 30 augusti (promenad/löpning) 1000 m simning, 2 nov 15 dec eller simkurs 10 ggr. Det här är en utmaning som du kan anta med dina egna förutsättningar. Om du genomför en av aktiviteterna i respektive grupp under 2009 och på det sättet fullföljer Gällivareklassikern deltar du i en utlottning med priser från LKAB. Samla stämplar i Gällivareklassikerhäftet, kopiera och skicka kopian till Greta Lerenius på Hälsan, vid fullföljd klassiker. LKAB Fritid betalar halva anmälningsavgiften vid föranmälan (där det är möjligt) görs och uppvisande av LKAB-kort. Motionera mera (för din egen skull)! Vid frågor: Kontakta Greta Lerenius, via tel 6215 eller via e-post.

12 Leveranser miljoner ton H U V U D P R O C E S S E N t.o.m. december ack. 2008 Ack. 2007 Belöning* tusen kronor 2009 2008 25 A R B E T S M I L J Ö Antal olycksfall med frånvaro 66 63 t.o.m. 25 januari ack. 2009 Ack. 2008 F Ä R D I G A P R O D U K T E R ( k t o n ) 40 2008 2007 Pellets 788 1430 Fines (inkl KMR) 206 283 35 F Ö R Ä D L I N G S V E R K ( k t o n ) 20 15 KK2 199 278 KK3 0 363 KK4 287 0 SK 60 282 ANR-SOVR (KMR) 79 93 AMB till MK3 53 76 ANR 127 190 BUV 242 270 MK3 0 237 PAR till Upplag 238 0 30 25 20 R Å M A L M ( k t o n ) 10 Råmalm Norra 1831 1881 Råmalm Södra 975 1217 15 P R O D U K T K VA L I T E T ( % ) K-värde (t.o.m. december) 90,9 % 92,6 % KO M M E N TA R E R, v e c k a 3 4 ( s i f f r o r n a a v s e r k t o n ) 10 5 Norra: Råmalm: -99, fullt framåt, stopp vändspåret samt häng o skut. KK2: -71, eldfast haveri kylare. KK3: Ingen produktion pga marknadsläget. KK4: -29, tomt sliglager samt fastkörd kylare. Svp: Ingen produktion pga marknadsläget. Rågods MK3: +11. Södra: Råmalm: +7. MAF: +65. MPBO BUV: -45, sligbrist, problem med motor till 23FL042. MPBO MK3: 0. 5 0 0