Att anpassa ett småhus till prefab

Institutionen för teknik och design, TD Att anpassa ett småhus till prefab To adjust a house into prefabricate Växjö 3 juni 2008 Examensarbete nr: TD 067/2008 Kennie Svensson Avdelningen för byggteknik Institutionen för teknik och design

Kennie Svensson Institutionen för teknik och design, Växjö Universitet Att anpassa ett småhus till prefab 2008-06-03 Organisation/ Organization VÄXJÖ UNIVERSITET Institutionen för teknik och design Växjö University School of Technology and Design Författare/Author(s) Kennie Svensson Dokumenttyp/Type of document Handledare/tutor Examinator/examiner Examensarbete/ Diplomawork Sergej August Bertil Bredmar Titel och undertitel/title and subtitle Att anpassa ett småhus till prefab/ To adjust a house into prefabricate Sammanfattning (på svenska) Prefabricering eller platsbyggt hus? Många ställer sig den frågan. Vad finns det för fördelar respektive nackdelar med prefab gentemot platsbyggt hus? Vilka ritningar behövs och hur går man tillväga? Detta examensarbete är en framtagning på hur man anpassar ett småhus till prefabricering. Platsbyggt hus är ett hus som byggs på plats. Material fraktas dit, förvaras och kapas. Den vanligaste byggmetoden för byggande av hus. Prefabricering av hus är däremot ett hus som byggs i en fabrik eller industri. Huset byggs i färdiga block som kan innehålla fönster, dörrar, el och vattenledningar etc. På arbetsplatsen lyfts blocken på plats och monteras ihop. Nyckelord Prefabricering, platsbyggt, hus, ritningar Abstract (in English) Prefabricate or on-site made house? Many ask that question. What are the advantage and disadvantage with prefabricate towards on-site made house? Which drawings need to be done and how do you draw them? This diplomawork deal with how you adjust a house into prefabricate. On-site made house is a house that is build on place. Materials freights there, stores and bucks. The most common construction method. Prefabricated house is however a house that are built in a factory or in a industry. The house build in complete blocks and can include things like windows, doors, electricity and pipelines etcetera. At the workplace they lift the blocks in place and assembles together. Key Words Prefabricate, on-site made, house, drawing Utgivningsår/Year of issue Språk/Language Antal sidor/number of pages 2008 Svenska/Swedish 67 Internet/WWW http://www.vxu.se/td 2

Kennie Svensson Institutionen för teknik och design, Växjö Universitet Att anpassa ett småhus till prefab 2008-06-03 Förord Detta examensarbete har utförts år 2008 vid Instutionen Teknik och Design vid Växjö Universitet. Handledare har varit Mats Elgström och Sergej August vid företaget LBE Arkitekt AB. Jag vill därför tacka er för all hjälp och handledning jag fått och för att ni ordnade en plats åt mig på företaget. Vill även tacka er andra på företaget för den hjälp ni erbjudit och för trevligt sällskap. Kennie Svensson Juni 2008, Växjö 3

Kennie Svensson Institutionen för teknik och design, Växjö Universitet Att anpassa ett småhus till prefab 2008-06-03 Sammanfattning Prefabricering eller platsbyggt hus? Många ställer sig den frågan. Vad finns det för fördelar respektive nackdelar med prefab gentemot platsbyggt hus? Detta examensarbete är en framtagning på hur man anpassar ett småhus till prefabricering. Även en genomgång med egenskaper som man måste tänka på när man väljer byggsätt. Platsbyggt hus är ett hus som byggs på plats. Material fraktas dit, förvaras och kapas. Den vanligaste byggmetoden för byggande av hus. Prefabricering av hus är däremot ett hus som byggs i en fabrik eller industri. Huset byggs i färdiga block som kan innehålla fönster, dörrar, el och vattenledningar etc. På arbetsplatsen lyfts blocken på plats och monteras ihop. Ska man då välja prefabricerat eller platsbyggt hus? Det skiljer sig inte så mycket. Prefabricerat är bra för man vet vilket material som används och hur dess skick är. Det är lätt och går snabbt att montera. Något som talar emot är att blir det fel på något block så kostar det mer att åtgärda felet än vad det hade på ett platsbyggt hus, vilket resulterar i att det också tar längre tid. Platsbyggt är det idag vanligaste arbetssättet och arbetarna vet arbetsmetoden som skall utföras. Det tar längre tid och man är mer beroende av vädret och utav varandra. Släpar någon del så hamnar de andra också efter. Däremot om något fel skulle dyka upp så kan en arbetare på plats åtgärda felet snabbare än vad det skulle ta för ett prefabhus och kostnaden skulle då även vara lägre. Ritningarna som krävs för ett prefabhus är väldigt många. Det är mycket att tänka på och därför bör man lägga ner mycket tid på projekteringen för att undvika fel. 4

Kennie Svensson Institutionen för teknik och design, Växjö Universitet Att anpassa ett småhus till prefab 2008-06-03 Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 4 1. Inledning... 6 1.1 Bakgrund... 6 1.2 Syfte... 6 1.3 Avgränsningar... 6 1.4 Metod... 6 2. Teori/ Metod... 7 2.1 Allmänt... 7 2.2 För- och nackdelar med prefab gentemot platsbyggt hus... 8 2.3 Framtagning utav ritningar, tänkande och tillvägagående... 9 2.31 Grundplan:... 9 2.32 Måttplan:... 9 2.33 Blockplan:... 9 2.34 Syllplan:... 10 2.35 Takplan:... 11 2.36 Elevationer:... 11 2.37 Detaljritningar:... 12 2.38 Sektioner:... 12 3. Slutsats... 13 4. Källförteckning... 14 5. Bilagor... 16 5

Kennie Svensson Institutionen för teknik och design, Växjö Universitet Att anpassa ett småhus till prefab 2008-06-03 1. Inledning Detta kapitel behandlar bakgrunden till prefabricering. Syfte, avgränsningar och metod om rapporten tas upp. 1.1 Bakgrund Det byggs för fullt och att anpassa byggnaderna till prefab har ökat de senaste åren. Det man vill åstadkomma är mindre spill och mindre arbetstimmar, samtidigt som byggnaderna håller bra standard. Man arbetar också mot att minska byggfukten i byggnaderna. 1.2 Syfte Huvudsyftet med detta examensarbete är att rita ett småhus och anpassa det till prefabricering. Att få fram ritningar så huset kan produceras i fabrik. För att man skall kunna förstå ritningarna så innehåller rapporten även tänket man skall ha när man ritar de olika ritningarna. Även lite allmänt om prefabricering och dess för- och nackdelar finns med. 1.3 Avgränsningar Examensarbetet går ej djupgående in på vad prefabricering innebär, utan endast mer allmänt. Inga beräkning är gjorda. Lastplan är inte ritad. 1.4 Metod Först bestämdes för vilka huset skulle anpassas till, dvs. hur stor familjen skulle vara. Därefter gjordes en efterforskning på vilka rum som skulle ingå och dess storlek. När man fått dessa uppgifter kunde skissandet på villan påbörjas. Utifrån den sedan färdiga skissen, ritades villan upp i datorn. 6

Kennie Svensson Institutionen för teknik och design, Växjö Universitet Att anpassa ett småhus till prefab 2008-06-03 2. Teori/ Metod Detta kapitel innehåller lite allmänt om prefab och platsbyggt, för- och nackdelar. Även hur man ritar prefab ritningar. 2.1 Allmänt Prefab Begreppet att bygga prefab innebär att man inomhus i fabrik eller på en provisorisk fabrik, sk. fältfabrik bygger de olika byggelementen. Ett element kan innehålla fönster och dörrar, men även ledningar för vvs och el. Dessa element fraktas sedan till arbetsplatsen och monteras ihop där huset skall stå. 1800- talet skulle bli ett viktigt århundrade för prefabricering. Det var då idén med att förtillverka hus industriellt presenterades. Men det dröjde ända in till 1920- talet innan man presenterade villakatalogen för allmänheten. (Andersson m.fl. (2004), s.21) Den som introducerade nytänkandet för den svenska publiken var Fredrik Blom (1781-1853). Det var att på industriell väg producera färdiga monteringsfärdiga byggelement och montera ihop dem på arbetsplatsen. Nu hade man även valmöjligheten att själv bestämma var dörrar och fönster skulle uppföras (Andersson m.fl. (2004), s.21) Platsbyggt Det finns ett annat namn man också tänker på när man hör platsbyggt hus, nämligen lösvirkes hus. Med det menas att man brukar virket i form av till exempel kapning, spikning osv. på den plats där huset skall byggas. Allt kommer löst levererat och man efter hand sätta in fönster och dörrar där det skall sitta. (wikipedia, lösvirke ) 7

Kennie Svensson Institutionen för teknik och design, Växjö Universitet Att anpassa ett småhus till prefab 2008-06-03 2.2 För- och nackdelar med prefab gentemot platsbyggt hus. Prefabricering är inte lika väderberoende, utan man kan i ett behagligt klimat bygga ihop de olika byggelementen inomhus. kan bli en nackdel för arbetarna på så sätt att de kommer att få stå i en fabrik hela dagarna och deras löner kan komma sänkas till industrilöner. (Elwing m.fl. (2006), s.51) resulterar i mindre spill av material och även arbetstimmarna kan komma minskas. innebär även att arbetsplatserna blir renare då inte lika mycket byggmaterial ligger och skräpar. Vilket gör att även säkerheten ökar då man inte behöver hålla koll på vad som ligger på marken lika ofta. gör att det går snabbare att sätta ihop de olika byggelementen än platsbyggt, vilket innebär att arbetarna snabbare kommer åt att arbeta med det interiöra och familjen kan flytta in tidigare. Det är mer köldbryggor i prefabhus, då man får ha buggla reglar vid blockskarvar. Detta ger mer materialåtgång. En fördel med att ha egen tillverkning av byggelementen är att man vet var materialet kommer ifrån och vilket skick det är i. Annars vid en utomstående tillverkare så är det svårare att veta vad det finns för material under den synliga ytan och hur kvalitén är. För att få ett bra prefabhus krävs längre projektering. Konstruktörerna och arkitekterna får inte slarva med måtten vilket kan hända då de blir stressade. 8

Kennie Svensson Institutionen för teknik och design, Växjö Universitet Att anpassa ett småhus till prefab 2008-06-03 2.3 Framtagning utav ritningar, tänkande och tillvägagående Nedan kommer en beskrivning på vilka ritningar som man bör ha med vid framtagande av ett prefabricerat hus. Vad man bör tänka på och hur man i enkelhet ritar dem. 2.31 Grundplan: Grundplanen är en ritning på hur plattan, där huset skall stå, kommer att se ut. Utvändiga mått sätts ut och även rördragning för eventuell ventilationskanal till den öppna spisen märks ut. Kommer det även att komma ner tunga laster på en punkt i plattan så märks även den ut, dvs. där fundamentet kommer att stå. Även fast inredning som kök och badrum sätter man ut. Ytterväggen ritas från insida vägg till ytterkant putsad grundplatta. (Bilaga: Ritning K-301) Figur 1. Grundplan 2.32 Måttplan: Alla väsentliga mått placeras ut, som placering utav innerväggar, storlek på dörrar och fönster. Ytterväggen ritas från insida vägg till utvändigt regelverk. (Bilaga: Ritning K-302) 2.33 Blockplan: Figur 2. Måttplan Ett block är ett färdigt byggelement som byggs på en industri, detta element innehåller dörrar, fönster, el och annan nödvändig rördragning. Måtten som presenteras här är blockens längd, avstånd till fönster och dörrar och även deras längd. 9

Kennie Svensson Institutionen för teknik och design, Växjö Universitet Att anpassa ett småhus till prefab 2008-06-03 Det man börjar med att göra är att först rita ut panelen. Har man stående panel med lockläkt eller lockpanel så bestämmer man sig för om man vill utgå från mitten utav panelen eller om man hellre vill börja med mitten av lockläkten, detta är en designfråga. Vid liggande panel så gäller det att inte få skarva under varandra. Figur 3. Alternativ 1 Figur 4. Alternativ 2 Därefter så ritas panelen ut med utgångspunkt mitten utav varje fasad, detta för att få en jämn och fin fördelning utav panelen. Justering för fönster och dörrar görs så att deras foder täcker en hel lockpanel eller lockläkt. Detta för att undvika klyvning utav bräder. Figur 5. Justering utav fönsterfoder Efter det att alla fönster och dörrar är på plats, tar man enklast detaljerna som man ritat, tex. på varje hushörn eller koppling yttervägg-innervägg och placerar på blockplanen. Detta för att snabbt få in var reglarna skall sitta. Sedan är det bara till att sätta ut reglarna med angivet c/c (= centrum till centrum) avstånd. Vanligast är att man använder c/c 600 mm. Reglar för innerväggar ritas också ut. Så även flexrör för el och tele. Nu återstår det bara monteringsordningen och numrering utav block. Det man skall tänka på när man placerar ut i vilken ordning blocken skall monteras, är att börja längst in på arbetsplatsen och arbeta sig utåt vägen. Detta för att kranförare ska få det enklare att lyfta blocken på plats. (Bilaga: Ritning K-303) 2.34 Syllplan: En syll placeras ut och spikas eller skruvas fast på plattan där väggblocken skall stå. Kapning av syll för dörrhål gör man innan den fästes på plats. Detta för att man ej ska fästa syllbiten 10

Kennie Svensson Institutionen för teknik och design, Växjö Universitet Att anpassa ett småhus till prefab 2008-06-03 som ska tas bort. Måtten för syllarnas längd markeras ut och man numrerar även syllarna. Man upprättar därefter en syllspecifikation för att snickarna snabbt skall kunna kapa syllarna i deras rätta längder utan att behöva gå in i ritningen och kolla. (Bilaga: Ritning K-304) 2.35 Takplan: Takstolarnas placering styrs utav taknocken. Man utgår från mitten och arbetar sig utåt med c/c avståndet på 1200. Vilket är det vanligaste. Detta för att få en snygg fördelning. Sista takstolen placeras i ytterkant vägg. Takstolarna namnges och ritas upp. När det gäller utplacering av skorstenskanaler så är det lite att tänka på. Ytans temperatur på närbelägna byggnadsdelar får ej överstiga 85 C. Överstigs 85 C skall rökkanalen isoleras med obrännbart material. Avstånd för oisolerad rökkanal är lämpligtvis 0.5 meter. (Boverket (2002) Förut sa man att skorstenen skulle vara minst 1 meter över takets högsta punkt. Nuvarande rådtext säger att skorstenshöjden bör vara 1 meter över taktäckningen. Högre än 1 meter kan behövas om andra byggnader ligger nära. Lägre än 1 meter kan användas om man eldar med tex. pelletskamin, som ger en renare rökgas än vanlig kamin. (Boverket, Information, 09.05.2008) (Bilaga: Ritning K-305) Figur 6. Skorsten 2.36 Elevationer: En elevation är ett väggblock med utplacerade reglar. Mått för hur långa de skall vara och var i blocket de skall fästas. (Bilaga: Ritningar K-309, K-310) 11

Kennie Svensson Institutionen för teknik och design, Växjö Universitet Att anpassa ett småhus till prefab 2008-06-03 2.37 Detaljritningar: Man kan inte göra för många detaljritningar och de är väldigt viktiga för prefab byggen. De talar om hur väggblocken skall fästas ihop och även hur materialen i väggarna skall mötas. När man ska sammanfoga två block så har man ett litet utrymme på 4 mm mellan blocken, sk. nättning. Detta är för att blocken skall kunna röra på sig, men även för att det inte går att millimeteranpassa ett block. (Bilaga: Ritningar K-308) 2.38 Sektioner: Dessa upprättar man för att få en bra bild i genomskärning på hur huset kommer att se ut. Snitten tas vertikalt. (Bilaga: Ritningar K-307) 12

Kennie Svensson Institutionen för teknik och design, Växjö Universitet Att anpassa ett småhus till prefab 2008-06-03 3. Slutsats I detta kapitel redovisas intressantaste slutsatserna Att välja mellan prefabhus och platsbyggt hus är inte så stor skillnad, mest en smaksak. Prefab är något snabbare alternativ, men kan vara dyrare än platsbyggt. Sett till köldbryggor, så är det något som man skall se upp med när det gäller prefabhus. Det är dubbla reglar vid blockskarvarna och luften har tendens att smita ut och in där. Vilket orsakar drag. Framställandet av ritningar tar tid och det är många detaljer att tänka och hålla reda på. Därför krävs ett bra samarbete mellan arkitekt, ritare och konstruktörerna för att få en bra lösning på projektet. 13

Kennie Svensson Institutionen för teknik och design, Växjö Universitet Att anpassa ett småhus till prefab 2008-06-03 4. Källförteckning Litteratur Andersson, T., Börjesgård, B-M., Edlund, R,. Eklund, P., Franzén,A., Jonsson, L., Knutson, U., Rosengren, A., 2004: Kataloghuset- Det egna hemmet i byggsats, Byggförlaget, Stockholm Boverket, 2002: Boverkets Byggregler, BBR BFS 1993:57 med ändring till och med 2002:19, Karlskrona Byggforskningsrådet, 1986: Takstolsboken, Stockholm Herbers, Jill, 2004: Prefab modern, New York SIS, 2006: Svensk Standard SS 91 42 21:2006 Utgåva 5 Byggnadsutformning- Bostäder- Invändiga mått SIS, 2006: Svensk Standard SS 91 42 22:2006 Utgåva 3 Byggnadsutformning- Bostäder- Funktionsplanering Internet Andersson, David, 2005: Prefabricerade väggelement med pelar- balkstomme, Luleå, examensarbete Boverket, Information hämtat 09.05.2008 på (http://www.boverket.se) Crawford Garageportar, Information hämtat 09.04.2008 på (http://www.crawfordgarageportar.se) Diplomatdörrar, Information hämtat 09.04.2008 på (http://www.diplomatdorrar.se) 14

Kennie Svensson Institutionen för teknik och design, Växjö Universitet Att anpassa ett småhus till prefab 2008-06-03 Elwing, Charlotta och Sjögren, Kristin, 2006: Prefabricerade hus- en fråga om kvalitet, ekonomi och byggtid, Växjö, examensarbete Isover, Information hämtat 07.04.2008 på (http://www.isover.se) Nordpeis, Information hämtat 09.04.2008 på (http://www.nordpeis.eu) SBUF, Informationsblad: Modellorienterat CAD-system för prefab NR 94:46 SBUF, Informationsblad: Platsbygge jämfört med elementbygge NR 96:26 Tegelmäster, Information hämtat 10.04.2008 på (http://www.visa-vem-du-ar.se) Wikipedia, Information hämtat från (http://sv.wikipedia.org) Sökord: - Prefabrikation 13.05.2008 - Lösvirke 13.05.2008 Bilder Figur 1. Grundplan, 26.05.08 Figur 2. Måttplan, 26.05.08 Figur 3. Alternativ 1, 26.05.08 Figur 4. Alternativ 2, 26.05.08 Figur 5. Justering utav fönsterfoder, 26.05.08 Figur 6. Skorsten, 26.05.08 15

Kennie Svensson Institutionen för teknik och design, Växjö Universitet Att anpassa ett småhus till prefab 2008-06-03 5. Bilagor Bilder ritade i programmet Sketch-Up 16

Kennie Svensson Institutionen för teknik och design, Växjö Universitet Att anpassa ett småhus till prefab 2008-06-03 17

Svenssons- Svensson Hus RITNINGSFÖRTECKNING Kvarter Villa ANTAL BLAD UPPDRAGS NR SIGN KS DATUM Bygghandlingar/ Bygglov 20080529 BLAD NR SENASTE ÄNDRIN RITN.NR BET RITNINGENS INNEHÅLL SKALA, A3 RITNINGS DATUM ÄNDRINGS DATUM Bygglov A-305 Planlösning, Villa 1:100 20080529 A-306 Planlösning och Fasader, Garage 1:100 20080529 A-307:01 Fasad, Norr och Söder 1:100 20080529 A-307:02 Fasad, Väster och Öster 1:100 20080529 A-307:03 Sektion, Villa 1:100 20080529 A-388 Takplan, Villa 1:100 20080529 A-389 Situationsplan 1:400 20080529 Bygghandlingar K-301 Grundplan 1:100 20080529 K-302 Måttplan 1:100 20080529 K-303 Blockplan 1:100 20080529 K-304 Syllplan 1:100 20080529 K-305 Takplan 1:100 20080529 K-306 Detaljplan 1:100 20080529 K-307:01 Sektion, Grund- Fönster- Takfot- Taknock 1:20 20080529 K-307:02 Sektion, A-A 1:50 20080529 K-307:03 Sektion, B-B 1:50 20080529 K-307:04 Takstolar 1:50 20080529 K-308:01 Detaljer, Väggtyp V1- V2- YV1 1:20 20080529 K-308:02 Detaljer, D1- D4 1:10 20080529 K-308:03 Detaljer, D5- D8 1:10 20080529 K-308:04 Detaljer, D9- D10 1:10 20080529 K-308:05 Detaljer, D11- D14 1:10 20080529 K-308:06 Detaljer, Grund- Fönster 1:10 20080529 K-308:07 Detaljer, Takfot 1:10 20080529 K-308:08 Detaljer, Taknock 1:10 20080529 K-308:09 Detaljer, Gavel 1:10 20080529 K-309:01 Elevation, Innerväggar, I-01, I-02 1:50 20080529 K-309:02 Elevation, Innerväggar, I-03, I-04 1:50 20080529 K-309:03 Elevation, Innerväggar, I-05, I-06 1:50 20080529 K-309:04 Elevation, Innerväggar, I-07, I-08 1:50 20080529 K-309:05 Elevation, Innerväggar, I-09, I-10 1:50 20080529 K-309:06 Elevation, Innerväggar, I-11, I-12 1:50 20080529

Svenssons- Svensson Hus RITNINGSFÖRTECKNING Kvarter Villa ANTAL BLAD UPPDRAGS NR SIGN KS DATUM Bygghandlingar/ Bygglov 20080529 BLAD NR SENASTE ÄNDRIN RITN.NR BET RITNINGENS INNEHÅLL SKALA, A3 RITNINGS DATUM ÄNDRINGS DATUM K-309:07 Elevation, Innerväggar, I-13, I-14 1:50 20080529 K-310:01 Elevation, Yttervägg, YV-01 1:50 20080529 K-310:02 Elevation, Yttervägg, YV-02 1:50 20080529 K-310:03 Elevation, Yttervägg, YV-03 1:50 20080529 K-310:04 Elevation, Yttervägg, YV-04 1:50 20080529 K-310:05 Elevation, Yttervägg, YV-05, YV-06 1:50 20080529 K-310:06 Elevation, Yttervägg, YV-07 1:50 20080529 K-310:07 Elevation, Yttervägg, YV-08 1:50 20080529 K-310:08 Elevation, Yttervägg, YV-09 1:50 20080529

Svensson- Svensson Hus Syllspecifikation Dok nr. SSP:01 Sid 1(1) Ordernamn Villa Datum 2008-05-29 Littera Dimension Längd Antal Anmärkning 11-01 45x170 5125 1 Hörn beskärs i 45 vinkel -02 5195 1-03 7186 1-04 5210 1-05 900 1-06 8136 1-07 13281 1-08 8136 1 12-01 45x70 3946 1-02 3860 2-03 4006 1-04 2803 1-05 2900 1-06 1936 1 13-01 45x70 9375 1-02 4830 1-03 1220 1 14-01 45x95 2465 1-02 1513 1-03 1623 1

Institutionen för teknik och design 351 95 Växjö tel 0470-70 80 00, fax 0470-76 85 40 www.vxu.se/td