Samrådshandling 2013-06-14
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 5 SAMMANFATTNING 6 1 FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN 7 1.1 VAD ÄR EN FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN? 7 1.2 PLANARBETETS FÖRUTSÄTTNINGAR 7 1.3 ORGANISATION 8 1.4 DEN FÖRDJUPADE ÖVERSIKTSPLANENS REDOVISNING 8 1.5 PLANENS UPPLÄGG OCH INNEHÅLL 9 1.6 SAMRÅD 9 1.7 UTSTÄLLNING 9 2 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR PLANFÖRSLAGET 11 2.1 DEN BEFINTLIGA ANLÄGGNINGEN 11 2.1.1 Fritidsboende och bäddkapacitet 11 2.1.2 Service och arbetstillfällen 12 2.1.3 Friluftsliv 13 2.1.4 Trafik 14 2.1.5 Parkering 14 2.1.6 Teknisk försörjning 15 2.1.7 Markägoförhållanden 20 2.2 LAGSTIFTNING 21 2.2.1 Plan- och bygglagen 21 2.2.2 Miljöbalken 21 2.2.3 Riksintressen, Natura 2000, Naturreservat 22 2.2.4 Miljökvalitetsnormer 23 2.2.5 Nationella miljökvalitetsmål 25 2.3 GÄLLANDE PLANER 27 2.3.1 Översiktsplan för Malung-Sälens kommun med MKB 27 2.3.2 Gällande detaljplaner 28 2.4 NATURMILJÖ 29 2.4.1 Allmän beskrivning 29 2.4.2 Värdefull naturmiljö 30 2.4.3 Ekologiskt känsliga områden 31 2.4.4 Strandskydd 32 2.5 KULTURMILJÖ 34 2.6 SKOGSBRUK 35 3 PLANFÖRSLAGET 36 3.1 PLANOMRÅDETS AVGRÄNSNING 36 3.2 PLANOMRÅDETS DISPOSITION 36 3.2.1 Pister och liftar 36 3.2.2 Bebyggelseområden 37 3.2.3 Redovisning av bäddkapaciteten 39 3.2.4 Vägar/trafik 40 1 (81)
3.2.5 Parkeringar 40 3.2.6 Järnväg 40 3.3 KARTOR 41 3.3.1 Rekommendationskarta 41 3.3.2 Illustrationskarta 42 4 PLANENS KONSEKVENSER 43 4.1 UTGÅNGSPUNKTER 43 4.2 PÅVERKAN PÅ MILJÖMÅL 43 4.3 PÅVERKAN PÅ MILJÖKVALITETSNORMER 43 4.4 PÅVERKAN PÅ MÄNNISKORS HÄLSA 45 4.4.1 Buller 45 4.4.2 Trafiksäkerhet 47 4.4.3 Luft 47 4.5 PÅVERKAN PÅ NATURMILJÖN 48 4.5.1 Riksintressen och Natura 2000 48 4.5.2 Övriga naturmiljöer av utpekat värde 49 4.5.3 Naturmiljön i övrigt 51 4.5.4 Strandskyddet 51 4.6 PÅVERKAN PÅ FRILUFTSLIVET 53 4.6.1 Riksintressen 53 4.6.2 Liftar och pister 54 4.6.3 Bebyggelseområden 54 4.6.4 Spår och leder 54 4.7 PÅVERKAN PÅ LANDSKAPSBILDEN 55 4.7.1 Liftar och pister 55 4.7.2 Bebyggelseområden 56 4.8 PÅVERKAN PÅ SAMHÄLLSFUNKTIONER 57 4.8.1 Arbetsmarknad och service 57 4.8.2 Trafik 57 4.8.3 Vatten och avlopp 58 4.9 PÅVERKAN PÅ ANNAT LAND 59 5 OMRÅDESVISA BESKRIVNINGAR 60 5.1 BB SERVICEANLÄGGNINGAR M M 60 5.2 BC CAMPING 60 5.3 BF FRITIDSBEBYGGELSE, STUGBY 61 5.4 BFR RESERVOMRÅDEN 68 5.5 B BOSTÄDER 70 5.5 BH HOTELL, FRITIDSBOENDE, SERVICE, HANDEL M M 71 5.6 CC CENTRUMANLÄGGNINGAR 72 5.7 CS RESTAURANGER, SERVICE, HANDEL M M 73 5.8 EA TEKNISKA ANLÄGGNINGAR 74 5.9 NL LIFT- OCH PISTOMRÅDEN 75 2 (82)
5.10 NY REKREATION/RÖRLIGT FRILUFTSLIV 76 5.11 P PARKERING 78 5.12 S SKOGSOMRÅDEN 79 5.13 T VÄGOMRÅDE 80 6 PLANENS GENOMFÖRANDE 82 Till översiktsplanen hör följande kartor: - REKOMMENDATIONSKARTA, skala 1:10 000 (A1-format separat) I denna handling medföljer endast nedförminskad karta (A3-format) - ILLUSTRATIONSKARTA, skala 1:10 000 (A1-format separat) I denna handling medföljer endast nedförminskad karta (A3-format) Som underlag till översiktsplanen hör följande handlingar: - ÖVERSIKTSKARTA FÖR VA-SYSTEM I STÖTEN Bilaga 1a - FÖRSTUDIE, STÖTENS VATTENFÖRSÖRJNING Bilaga 1b - STÖTENS VATTENFÖRSÖRJNING - NY VATTENTÄKT - LÅNGSIKTIG Bilaga 1c LÖSNING - BESKRIVNING AV NÄSTA STEG - HANDLINGSPLAN, STÖTENS KORTSIKTIGA LÖSNING FÖR VATTEN- Bilaga 1d FÖRSÖRJNINGEN - KARTA ÖVER MARKÄGARE Bilaga 2 - NATURVÄRDESINVENTERING Bilaga 3 - GEOTEKNISK KARTA Bilaga 4 - PM FJÄLLVÄRLDEN FRÅN TRANSTRANDSFJÄLLEN OCH NORRUT, Bilaga 5 RIKSINTRESSE MB 4 KAP 2 - PÅVERKAN PÅ RIKSINTRESSET 3 (82)
4 (82)
INLEDNING Stötens skidanläggning i Sälenfjällen har behov av att kunna fortsätta utvecklas med boende, liftar, service, handel etc. Gällande fördjupad översiktsplan för Granfjällsstöten, daterad 1989-08-29, har blivit inaktuell till vissa delar och måste därför förnyas för att möta anläggningens framtida behov. Därför ansökte Stötenanläggningen 2009-10-20 om planbesked för att få påbörja framtagandet av en ny fördjupad översiktsplan. Byggnadsnämnden i Malung-Sälens kommun beslutade därefter 2009-11-12 att arbetet får påbörjas. Den gällande fördjupade översiktsplanen anger en övre gräns för utbyggnad som har en direkt koppling till reningsverkets dåvarande tillstånd på 7 000 pe (personekvivalenter) och som redan intecknats i gällande detaljplaner. Ett nytt tillstånd för reningsverket har dock erhållits 2008-01-23 som medger en belastning på 11 650 bäddar motsvarande 8000 pe och reningsverket har under 2009 byggts ut i enlighet med det nya tillståndet. I den kommuntäckande översiktsplanen, antagen 2009-03-30 anger kommunen att Oavsett att en större bäddvolym än det hittills förutsatta kan tillåtas, kvarstår att endast smärre förtätningar i den befintliga strukturen kan vara acceptabelt innan konsekvenserna av en utökad utbyggnad i Stöten mer ingående beskrivits i en ny fördjupad översiktsplan. En fördjupad översiktsplan är vägledande, såväl när kommunen upprättar detaljplaner och områdesbestämmelser samt prövar bygglov enligt plan- och bygglagen, som när kommunen eller andra myndigheter fattar andra beslut som rör mark- och vattenanvändningen. Översiktsplaner är således inte juridiskt bindande och därmed inte absolut styrande när projekt eller planer ska genomföras. Det är först vid prövningen av detaljplaner/områdesbestämmelser eller marklov/ bygglov eller andra beslut enligt miljöbalken, väglagen m fl som enskilda intressen vägs mot allmänna intressen. Ett förslag till en ny fördjupad översiktsplan har med anledning av ovanstående arbetats fram som huvudsakligen omfattar Stötenanläggningen med omgivningar samt mark på ömse sidor om Görälven vid Grundforsen samt området Nymon väster om Granfjällsstöten och Rv 66. Planområdet har anpassats till område A18 Granfjällsstöten i den kommuntäckande översiktsplanen. Malung-Sälens kommun har tagit fram riktlinjer Vattenförsörjning i Sälenfjällen ur ett planperspektiv (2012-05-28) för planearbetet i Sälenfjällen. I enlighet med dessa är en grundläggande förutsättning för att tillåta vidare planarbete i Stöten att en plan för en långsiktig vattenförsörjning för Stöten tas fram och godkänns av Malung-Sälens kommun. Arbetet med vattenförsörjningsfrågorna har gjort att planarbetet har dragit ut på tiden. 5 (82)
SAMMANFATTNING Planförslaget redovisar översiktligt de förutsättningar som finns för områdets framtida utveckling, i första hand för de närmaste ca 10 åren. Planen anger också var marken ur allmän synpunkt är lämplig för utbyggnad av fritidsboende, liftar, service, handel, vägar m m. Totalt planeras ett tillskott på ca 3500 bäddar inom planområdet. Boende planeras som ski in - ski out i form av nya stugområden nära liftar och längdåkningsspår samt i form av centrumförtätning. Idag finns totalt ca 5200 bäddar inom Stötenanläggningen fördelat på stugor, hotell och camping. Ytterligare ca 2900 bäddar är beviljade inom området enligt redan lagakraftvunna detaljplaner och som håller på att byggas ut. Utöver boende planeras även nya områden för service, handel, restauranger, förråd och verkstäder, parkeringar etc. Stötens skidområde planeras också utökas med nya nedfarter både öster och väster om befintligt skidområde på Granfjällets nordvästsluttning. En utökning planeras även på sikt i nordost i förhållande till befintlig anläggning. Flera nya liftar redovisas också som avses försörja nya nedfarter samt länka samman nya boendeområden med skidsystemet. När det gäller utvecklingen av pister och liftar eftersträvas stora åkytor per gäst, långa backar och skidåkning i alla typer av terräng. Längdspårsystemet utvecklas med ytterligare spår på olika höjdnivåer och i olika typ av terräng. Ett längdåkningscentrum planeras vintertid inom golfbanans klubbhusområde. Skoterlederna inom Stötens skidanläggning anpassas för att leda åkaren från fritidshuset ut från skidanläggning till externa rutter. Lederna planeras för att orsaka så små störningar som möjligt inom skidanläggningen. Då nya nedfarter och liftar planeras och centrumanläggningarna utökas finns behov av att öka antalet p-platser för besökande daggäster. Inom planområdet finns i dagsläget ca 900 p-platser för daggäster. Ett tillskott planeras successivt med sammanlagt ca 700-800 p-platser varav en del av dessa kommer att nyttjas av hotell/lägenhetsgäster. I den kommuntäckande översiktsplanen redovisas intresse av att i framtiden kunna förlänga en järnväg från Sälen/Lindvallen vidare till Norge och som även kommer att passera Stöten. Ett reservat för en ev. framtida järnväg har utlagts inom planområdet samt en möjlighet att uppföra ett resecenter i anslutning till järnvägen. 6 (82)
1 FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN 1.1 VAD ÄR EN FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN? Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen ha en översiktsplan som omfattar hela kommunen. Planen kan innehålla kommunens vision och vara dess strategiska dokument för den framtida utvecklingen. En fördjupad översiktsplan tas oftast fram som ett tillägg för att bredda beslutsunderlaget. Det kan t ex handla om speciella sakfrågor som ex. vindkraft, eller som i detta fall, ett område under stark expansion vilket kräver flertalet ställningstaganden i ett tidigt skede. Både översiktsplanen och den fördjupade översiktsplanen är vägledande, såväl när kommunen upprättar detaljplaner och områdesbestämmelser samt prövar bygglov enligt plan- och bygglagen, som när kommunen eller andra myndigheter fattar andra beslut som rör mark- och vattenanvändningen i kommunen. Översiktsplaner är vägledande men inte juridiskt bindande och den är således inte absolut styrande när projekt eller planer ska genomföras. Det är först vid prövningen av detaljplaner/områdesbestämmelser eller marklov/bygglov eller andra beslut enligt miljöbalken, väglagen som enskilda intressen vägs mot allmänna intressen. Den fördjupade översiktsplanen för Stöten som nu tas fram är en fördjupning av den kommuntäckande översiktsplanen för Malung-Sälens kommun 2009 avseende delområde A18 Stöten. 1.2 PLANARBETETS FÖRUTSÄTTNINGAR I översiktsplanen ska redovisas de allmänna intressen enligt 2 kap PBL och de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användning av mark- och vattenområden. Vid redovisningen ska riksintressen enligt 3 eller 4 kap miljöbalken anges särskilt. Enligt PBL 3 kap 5 och 6 ska framgå av planen, grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden, kommunens syn på hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras, hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och följa gällande miljökvalitetsnormer samt hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen. Översiktsplanen ska utformas så att innebörden och konsekvenserna av den tydligt framgår. Miljöbalken tillämpas också i planeringen. Miljöbalken ska enligt 1 kap 1 tillämpas i planeringen så att människans hälsa och miljö skyddas mot störningar, värdefulla natur- och kulturområden skyddas och vårdas, den biologiska mångfalden bevaras, en god hushållning med mark och vatten tryggas samt så att återanvändning och återvinning främjas. 7 (82)
Den fördjupade översiktsplanen för Stöten ska översiktligt klargöra de förutsättningar som finns för områdets framtida utveckling, i första hand för de närmaste ca 10 åren. Planen ska ange var marken ur allmän synpunkt är lämplig för utbyggnad av fritidsboende, liftar, service, handel, vägar m m. Utvecklingen inom planområdet ska överensstämma med intentionerna för Sälenfjällens turistområde och dess natur- och friluftsvärden redovisade i den kommuntäckande översiktsplanen. Den fördjupade översiktsplanen ska också ge ett underlag för beslut om fortsatt detaljplaneläggning, bygglov m m. Malung-Sälens kommun har tagit fram riktlinjer Vattenförsörjning i Sälenfjällen ur ett planperspektiv (2012-05-28) för planearbetet i Sälenfjällen. I enlighet med dessa är en grundläggande förutsättning för att tillåta vidare planarbete i Stöten att en utredning om Stötens långsiktig vattenförsörjning tas fram som visar hur Stötens kapacitetsproblem vad avser vattenförsörjningen ska lösas. Utredningen omfattar provpumpning som påvisar tillräcklig kapacitet och godkänd vattenkvalitet genom provtagning. Utredningen måste vara godkänd av Malung- Sälens kommun innan antagandet av den fördjupade översiktsplanen. 1.3 ORGANISATION Stöten Fastighets AB har gett Sweco Architects AB i Falun i uppdrag att utarbeta en fördjupad översiktsplan för Stötenanläggningen. Planarbetet har utförts av Hans Göran Skogsjö arkitekt SAR/MSA, Marina Fyhr planeringsarkitekt MSA, Björn Fallström landskapsarkitekt LAR/MSA, Åsa Hermansson landskapsarkitekt LAR/MSA. Samråd har främst skett med tf stadsarkitekt Rodel Stintzing på stadsarkitektkontoret samt med övriga berörda förvaltningar och tjänstemän. 1.4 DEN FÖRDJUPADE ÖVERSIKTSPLANENS REDOVISNING Den fördjupade översiktsplanen för Stöten har upprättats av Sweco Architects AB på uppdrag av Stöten Fastighets AB och Liljefjäll AB. Planförslaget redovisar främst Stötens och Liljefjälls önskemål om utbyggnader och förändringar inom planområdet. Planens beskrivning och redovisning är dock utformad i samråd med kommunen. Synpunkter som framförts från kommunens sida i samband med planens upprättande, har i vissa avseenden varit styrande för den fördjupade översiktsplanens utformning, bl a vad gäller: Redovisning av vilka förändringar som kan få prövas i denna fördjupade översiktsplan. Krav på redovisning av naturinventeringar, VA etc. Angivande av inom vilka områden förändring av markanvändningen ska föregås av detaljplaneläggning och angivande av vilka faktorer som ska beaktas vid detaljplaneläggning och bygglovprövning. 8 (82)
I planbeskrivningen lämnas redogörelser för hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras, redovisning av riksintressen/miljökvalitetsnormer och bedömningar om dessa kan tillgodoses. Eftersom föreliggande beskrivning och planutformning granskats av kommunen kan sägas att redovisningen i princip återspeglar kommunens syn på hur olika frågor hanteras i enlighet med direktiven i 2 kap PBL. Kommunen tar successivt ställning till den fördjupade översiktsplanen och dess innehåll i samband med de olika handläggningsstegen; samråd med därpå följande samrådsredogörelse, utställning med därpå följande utlåtande och slutligen prövning om den fördjupade översiktsplanen ska antas. 1.5 PLANENS UPPLÄGG OCH INNEHÅLL Den fördjupade översiktsplanen anger riktlinjer för markanvändning, byggande och detaljplaneläggning. Den visar också hur olika allmänna intressen som t ex natur- och kulturvård, friluftsliv, skogsbruk och kommunikationer kan tillgodoses. Den fördjupade översiktsplanen består av en textdel samt två separata kartor - en rekommendationskarta i skala 1:10 000, en illustrationskarta i skala 1:10 000. Kartorna medföljer även textdelen nedförminskade till A3-storlek. Den fördjupade översiktsplanens textdel har huvudsakligen följande innehåll: I avsnittet Förutsättningar för planförslaget ges bakgrundsfakta om olika intressen och förutsättningar samt en beskrivning av nuvarande markanvändning och förhållanden. I avsnittet Planförslaget redovisas planens omfattning och vilka förändringar som planeras. Under rubriken Planens konsekvenser redovisas de förändringar som planen i sin helhet innebär samt en bedömning av de konsekvenser förändringar medför. I avsnittet Områdesvisa beskrivningar finns beskrivningar över samtliga delområden som redovisas på rekommendationskartan. Riktlinjer i form av rekommendationer anger hur de olika delområdena får nyttjas och hur olika intressen ska tas tillvara. 1.6 SAMRÅD Den fördjupade översiktsplanen kommer att vara på samrådsremiss 8 veckor under hösten 2013. Inkomna synpunkter ställs samman och bemöts i en av kommunen upprättad samrådsredogörelse. Planförslaget kommer därefter att bearbetats med utgångspunkt från inkomna synpunkter. 9 (82)
1.7 UTSTÄLLNING Den fördjupade översiktsplanen kommer efter samrådsskedet att ställas ut. Synpunkter som kommer in under utställningstiden sammanställs i ett utlåtande och eventuella revideringar görs. Om revideringarna är av mindre omfattning och inte föranleder ytterligare handläggning av planen går översiktsplanen därefter vidare till kommunfullmäktige för antagande. 10 (82)
2 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR PLANFÖRSLAGET 2.1 DEN BEFINTLIGA ANLÄGGNINGEN 2.1.1 Fritidsboende och bäddkapacitet Inom Stötenanläggningen finns ett stort utbud av fritidsboende i olika former som hotell, lägenheter, stugor och husvagnscamping. Bebyggelsen är huvudsakligen koncentrerad invid Stöten centrum och Soltorget samt längs Stötenvägen och Kronoparksvägen. Inom Stötenanläggningen finns idag sammanlagt ca 5200 bäddar för fritidsboende. De boendeanläggningar som finns inom området presenteras kortfattat nedan. 11 (82)
I eller nära Stöten centrum finns Stöten hotell med dubbelrum eller familjerum med 2-4 bäddar samt Stöten Mitt lägenhetshotell med upp till ca 6-7 bäddar. Invid Soltorget öster om Stöten centrum finns Soltorgsbyn som inrymmer stora friliggande hus med en stor lägenhet i varje hus med ca 12-16 bäddar. Inom området finns också nybyggda radhus med stora lägenheter i två plan med ca 10 bäddar. Norr om Soltorgsbyn ligger Granfjällsbyn där försäljning av och utbyggnad på byggklara friliggande tomter pågår. I planområdets nordöstra del längs Snövägen ligger Kronoparkens stugor med huvudsakligen friliggande hus men med inslag av några parhus. Husen inrymmer mellan 6-14 bäddar. I planområdets mitt ligger Stöten Ranch som inrymmer parhus eller större storstugor med upp till 5 resp. 8 bäddar. Inom Stöten Ranch finns förutom fritidslägenheter även en husvagnscamping med 80 platser. Väster om campingen ligger också renodlade personalbostäder inom ett par byggnader. Vid infarten av Stöten ligger Nedre resp. Övre Yrsnöbyn med lägenheter som inrymmer mellan 5-10 bäddar. Invid Branta Torget i planområdets västra del ligger Varglyans lyor som utgörs av parhus med upp till 4 bäddar per lägenhet. Strax invid ligger Varglyans våningar som utgörs av större lägenhetshus med upp till 10 bäddar per lägenhet. Perifert utanför liftsystemen finns Stöten camping som ligger direkt vid Görälven, ca 1,5 km nordväst om Stöten centrum. Inom campingen inryms 100 husvagnsplatser, 50 tältplatser samt några stugor. 2.1.2 Service och arbetstillfällen Inom Stötenanläggningen finns Skid-shop, skidskola, matvaruaffär, kiosk, spa och bad, bio, bowling samt ett 10-tal caféer, restauranger och nattklubbar. De större byggnaderna som finns inom planområdet och som inrymmer olika former av serviceverksamhet presenteras kortfattat nedan. I Stöten Centrum ligger restaurangerna Brasseriet och Slalomkrogen med såväl lunch- som kvällsservering. I källaren under Slalomkrogen ligger baren Tipi bar. I aktivitetsanläggningen Vattufjäll ligger Vattufjälls sportbar. Vattufjäll i Stöten är ett aktivitetshus med ett stort äventyrsbad, en mindre barnpool, bastu, utomhusbubbelbad och spa, skidshop med skiduthyrning och försäljning, bowling bio etc. Vattufjäll inrymmer även en konferensanläggning. 12 (82)
I Stöten centrum ligger en ICA-butik och strax invid centrum finns en automatstation för bensin. Vid Soltorget ligger serveringarna Jaktstugan och Våffelstugan. Mitt i slalombacken i höjd med Soltorget ligger serveringen Vildmarkskåtan. Nere vid Branta Torget ligger restaurangen Lyan Bar & Kök och Café Branten. Idag finns inte någon kommunal service inom Stötenområdet/Grundforsen. Kommunal service återfinns dels i Rörbäcksnäs, dels i Sälen. Under vintersäsongen finns läkare i Stötenanläggningen. Inom planområdet arbetar idag ett 50-tal personer året runt som anställda eller egna företagare. Under vintersäsongen ökar antalet till ca 300 personer. Förutom skötsel och service kring allt som har med utförsåkningen att göra, är det främst arbete inom serviceverksamhet som handel, restaurang, hotell m m. 2.1.3 Friluftsliv Pister och liftar I Stöten finns 20 liftar som tar ca 18 000 personer i timmen och 30 backar med en sammanlagd pistlängd på ca 36 km. Högsta fallhöjd är 365 meter och längsta pist 2,6 km. De preparerade pisterna har varierande svårighetsgrad allt ifrån de branta svarta nedfarterna Älvan, Näcken och Parallellen i backsystemets västra delar till flackare barn- och familjebackar i de södra delarna. Spår- och leder Inom planområdet finns tre preparerade spår för längdskidåkning, 3, 5 och 7 km, varav 3 km spåret är elbelyst. Spårcentraler ligger vid Stöten Ranch och Kronoparken. Vid gynnsam väderlek finns även ett 5,5 km spår draget på toppen av Granfjällsstöten. Vid toppen av liftarna löper också Kungsleden som är en 15 mil rösad led (kompisled skidor/snöskotrar). Vintertid kommer på sikt också golfbaneområdet att användas för spårsystem med anslutning till klubbhuset. Ett nytt längdåkningsspår på 7,3 km planeras att anläggas i planområdets sydöstra del och vidare österut, från Stöten runt Östra Granfjället till Närfjällsstugan. Allmän skotertrafik är förbjuden inom Stor-Närfjället Natura 2000-område och inom detaljplanelagda områden vilket i praktiken innebär kring all bebyggelse. Skotertrafik för allmänheten får därför bara ske längs allmän markerad skoterled. 13 (82)
En allmän skoterled löper längs Kungsleden och vidare ned från fjället mellan Soltorgsbyn (Bf13) och Soltorget. Vid Kronoparksvägen förgrenar sig leden där en led fortsätter vidare längs Stötenvägen och avslutas vid Branta Torget (Bh1). Den andra leden passerar längs Kronoparksvägen och ner längs östra kanten av golfbanan och förbi Kronoparken (Bf15) och vidare längs Granfjällsvägen österut. Snöskotersafari upp på Granfjället och vidare längs Kungsleden samt miniskoteråkning för barn finns inom anläggningen. 2.1.4 Trafik Stötenanläggningen nås med bil eller buss från riksväg 66 eller väg 1054. Två tillfarter finns till anläggningen, en västlig (Stötenvägen) och en östlig (Kronoparksvägen). Dalatrafik trafikerar området med flera bussturer dagligen. Busshållplatser finns vid infarten till Stöten (Stötenvägen) och vid Stöten centrum invid hotellet. Veckoslutsbussar och abonnerade skidresebussar går under högsäsong från Stockholm, Göteborg m fl orter i Sverige samt även från Trysil i Norge. Anslutning till järnväg finns närmast i Malung respektive Mora. 2.1.5 Parkering Större parkeringar för besökare till anläggningen finns vid Stöten centrum (ca 400 bilplatser), vid Soltorget (230 bilplatser) och vid Branta torget (120 bilplatser). Stugboende i området har sin parkering på den egna tomten eller inom kvartersmark i närheten av sin fritidsbostad. 14 (82)
2.1.6 Teknisk försörjning Stötens verksamhetsområde för vatten och avlopp Idag är Stötens verksamhetsområde för vatten och avlopp enskilt och allmänförklarat. Enligt lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) ska verksamhetsområdet övergå till kommunalt huvudmannaskap senast 31 december 2016. I bilaga 1a bifogas en översiktskarta för VA-systemen i Stöten. Nedan summeras de befintliga och planerade antalet bäddar i Stötens verksamhetsområde för vatten och avlopp. Samtliga befintliga bäddar är anslutna till den allmänna VA-anläggningen. Områden för Befintliga (utbyggda) bäddar t.o.m. 2011 Återstående bäddar enligt fastställda detaljplaner Utbyggnad enligt denna översiktsplan Summa totalt: 5 230 bäddar 2 940 bäddar + 3 480 bäddar 11 650 Totalt antal bäddar inom ramen för denna översiktsplan Några områden i anslutning till Stöten, utanför ramen för denna fördjupade översiktsplan och som ej är detaljplanelagda har egen vatten- och avloppsförsörjning. Till dessa hör stugbyn Nymon (40 bäddar), Stöten Camping Granfjällsbyn vid Grundforsen (240 bäddar), enskilda fritidshus i Skarsåsen (130 bäddar) och runt Görälven (100 bäddar) samt Gräshedens vildmarksby (250 bäddar). Dricksvatten Förutsättningar Stötens verksamhetsområde för vatten försörjs av tre vattenverk, vars ledningssystem är sammanlänkade. Vattenförsörjningen har successivt byggts ut allteftersom ny bebyggelse tillkommit. Vattenförsörjningen sker från VV Ranchen och VV Tomtområdet samt VV Stöten Centrum. I princip är samtliga vattenverk i drift under hela året. Kapacitetstest under våren 2013 av befintliga brunnar visar att Stötens vattenverk precis klarar att möta behovet vid full beläggning av anläggningarna i området. Eftersom kapaciteten ligger precis på gränsen till behovet är systemet känsligt. Idag är 5 230 bäddar anslutna till Stötens vattenförsörjning. Dessutom finns ytterligare behov av vattenförsörjning för 2940 bäddar, dvs för redan fastlagda detaljplaner. Dessutom planeras ytterligare 3480 bäddar inom ramen för denna fördjupade översiktsplan. Totalt innebär detta ett behov av att försörja 11650 bäddar med vatten, vilket också är så långt som denna fördjupade översiktsplan sträcker sig. 15 (82)
I ett ännu längre perspektiv finns planer för en utbyggnad av totalt ca 16 000 bäddar. Se även i sammanfattningen längre fram i detta kapitel. Vattenförsörjning ur ett planperspektiv Malung-Sälens kommun har tagit fram riktlinjer Vattenförsörjning i Sälenfjällen ur ett planperspektiv för detaljplanearbetet i Sälenfjällen. I enlighet med dessa är en grundläggande förutsättning för att tillåta vidare detaljplanearbete i Stöten att en plan för en långsiktig vattenförsörjning godkänns av Malung-Sälens kommun. Vidare måste arbetet med en ny vattentäkt i Stöten fortskrida enligt planen inför övergåendet till kommunalt huvudmannaskap 2016. Det måste även gå att visa att det kortsiktigt går att lösa vattenförsörjningen, innan vidare detaljplanearbete kan tillåtas. Med anledning av detta behöver arbetet med en långsiktig och en kortsiktig lösning för vattenförsörjningen pågå parallellt. För alla nya detaljplaner inom Stötenområdet kommer exploateringsavtal att behöva upprättas, mellan Malung-Sälens kommun och exploatören, fram till dess att huvudmannaskapet övertagits av kommunen. Detta för att reglera hur vattenförsörjningen ska lösas för respektive detaljplan. Långsiktig lösning för vattenförsörjningen Ett flertal undersökningsområden i Stötens närområde har identifierats i en förstudie för Stötens långsiktiga vattenförsörjning, daterad 2012-07-02, som bifogas denna fördjupade översiktsplan som bilaga 1b. I bilaga 1c bifogas även en kort beskrivning av nästa steg för den långsiktiga lösningen, daterad 2013-06-04. För den långsiktiga lösningen finns flera aktuella undersökningsområden där täktens tillrinningsområde och uttagsmöjligheter, täktens skyddsbehov, avstånd till Stöten samt framtida exploateringar behöver vägas samman. De mest intressanta alternativen för vidare undersökningar ligger i sandstensberggrund i Syndan och Stordalen. Eftersom Stordalens undersökningsområde överlappar de eventuellt framtida exploateringarna på Faxfjället bedöms Syndan vara det område som i första hand ska undersökas vidare. Vidare finns tre alternativa isälvsavlagringar runt Stöa som är av intresse om det på lång sikt finns intresse att sammanbinda Stötens och Tandådalens vattentäkter. Dessa undersökningsområden ligger dock helt eller delvis på andra sidan riksgränsen till Norge. 16 (82)
För en vattentäkt, med den kapacitet som krävs, är bedömningen i programförslaget att det troligtvis kommer att ta uppemot 6 år, inkl. tillstånd och vattenskyddsområde, innan anläggningen är utbyggd och färdig att ta i drift. Kortsiktig lösning för vattenförsörjningen Kortsiktigt är det enda realistiska alternativet att bygga vidare på nuvarande lösning med fler bergborrade brunnar. Arbetet med att hitta en kortsiktig lösning för vattenförsörjningen har påbörjats genom att befintliga brunnar har kapacitetstestats. Vidare pågår ett arbete med en risk- och sårbarhetsanalys för de befintliga brunnarna. Med utgångspunkt från kapacitetstesten och risk- och sårbarhetsanalysen kommer en bedömning att göras av vilka brunnar som är lämpliga för en fortsatt användning i den kortsiktiga lösningen. Efter att en hydrogeologisk undersökning genomförts kommer lägen för nya kompletterande bergborrade brunnar att tas fram. Nya brunnar kommer därefter efter sommaren 2013 att borras med målsättningen att i första hand hitta den mängd vatten som krävs för att klara att försörja tillkommande bäddar i redan fastställda detaljplaner samt de detaljplaner som erhållit planbesked. Samtliga nya brunnslägen kommer att anläggas på platser som är fördelaktiga ur ett riskoch sårbarhetsperspektiv. Även vattenledningsnätet och reservoarkapaciteten kommer att ses över. Närmast planeras att en principlösning för ett robustare distributionssystem tas fram. Ledningsnätet kommer dessutom att utformas så att det även fungerar för den framtida långsiktiga lösningen för vattenförsörjningen. En uppgradering av driftövervakningen och styr- och reglersystemet för vattenläggningarna planeras också. I bilaga 1d redovisas en handlingsplan för Stötens kortsiktiga lösning för vattenförsörjningen, daterad 2013-06-11, där ovanstående planerade arbeten beskrivs mer ingående. Avlopp Stötens reningsverk är beläget norr om Stötens tomtområde, i skogsmarken mellan Granfjällsvägen och Görälven, och tar emot avloppsvatten från hela verksamhetsområdet. Idag har reningsverket tillstånd att behandla avloppsvatten från en anslutning av 8 000 pe, motsvarande ca 11 650 bäddar. Detta motsvarar det bäddantal som det planerades för i Malung-Sälens kommuns översiktsplan från 2008 och i denna fördjupade översiktsplan (exkl. reservområden). 17 (82)
Idag är ca 5 230 bäddar anslutna till Stötens reningsverk, vilket motsvarar ca 3750 pe. Under maxsäsong utnyttjas ca 45 % av reningsverkets kapacitet. Stötens reningsverk har kapacitet att ansluta den framtida planerade exploateringen inom planområdet (exkl. reservområden). I ett ännu längre perspektiv finns planer för en utbyggnad av 16 000 bäddar (11650 bäddar + reservområden). För att kunna ansluta fler än 11 650 bäddar krävs en ny tillståndsprövning och en utbyggnad av reningsverket. Sammanfattning av antal bäddar: nuläge, behov och utbyggnadsbehov av VA-system Sammanfattning Dricksvatten (bäddar) Avlopp (bäddar) Kapacitet (utbyggt VA-system t.o.m 2011) 5230 11650 Nuläge Antal anslutna bäddar t.o.m 2011 5230 5230 Nollalternativ (befintliga utbyggda bäddar + återstående 8170 8170 bäddar enligt fastställda detaljplaner) t.o.m 2011 Planerad utbyggnad Nytillkommande bäddar inom ramen för FÖPL 3480 3480 Totalt antal bäddar inom ramen för FÖPL (befintliga + 11650 11650 nytillkommande) Utbyggnadsbehov av VA-system Utbyggnadsbehov av VA-system för att klara nollalternativ (befintliga utbyggda bäddar + återstående bäddar enligt fastställda detaljplaner) Utbyggnadsbehov av VA-system för att klara behov inom ramen för FÖPL 2940-6420 - Vatten till konstsnö Ett nyligen erhållet tillstånd för uttag av vatten till konstsnö, daterat 2010-12-22, säkrar Stötens behov av konstsnö för den planerade utbygganden enligt denna översiktsplan. 18 (82)
Energi Befintlig bebyggelses energiförsörjning inom planområdet är i huvudsak baserad på el. Vid nya större exploateringsområden bör värmesystemen baseras på vattenburna system med förnybar energi som bas. Anläggande av en gemensam mindre värmecentral med pellets/fliseldning kan här vara ett möjligt uppvärmningssätt. Planer finns eventuellt på att ordna en värmecentral nedanför ICA-anläggningen. Med fördel bör även alternativa energikällor kunna utnyttjas, t ex bergvärme eller jordvärme i kombination med värmepump. Oavsett lösning bör endast undantagsvis direktverkande el användas. Enligt 1 kap 1 samt 2 kap 5 miljöbalken ska samtliga verksamheter hushålla med energi. I första hand ska förnybara energikällor användas. El Stötenanläggningen är ansluten till Malungs Elnäts högspänningsnät. Elförsörjningen sker genom två 50kV-ledningar en från Horrmunds kraftverk vid Fulunäs och en från Tandådalen. 50-kV-ledningen från Horrmunds kraftverk löper parallellt med den norra sidan av Görälven och den från Tandådalen löper parallellt med den östra sidan av rv 66. Inom Stötenanläggningen löper en 20 kv-ledning längs den norra sidan av Stötenvägen och en 20 kv-ledning längs Kronoparksvägen. Inom en femårsperiod planeras markförläggning av 20-kV ledningarna i de centrala delarna på en sträcka mellan Branta Torget (Bh1) och fram till och med Granfjällsbyn (Bf14). Som allmänt vedertaget riktvärde vid nybebyggelse anses att magnetfältet bör understiga 0,2T (mikrotessla) vid långvarig vistelse (åretruntboende, arbetsplatser etc). Kommunen tillämpar normalt att byggnader där människor vistas stadigvarande inte ska placeras närmare än 50 meter till högspänningsledning. Undantagsvis kan byggnader få placeras ned till 30 meter från 10-20 kv-ledning. Magnetfälten från fria högspänningsledningar minskar logaritmiskt ju längre avståndet från ledningarna är. Det innebär att fältstyrkan avtar snabbt när avståndet ökar. Magnetfälten är beroende av flera faktorer, framför allt belastningsström och avstånd mellan ledarna. Det innebär t ex att under kalla vinterdagar, när ledningarna är hårt belastade, är magnetfälten betydligt större än under tider då mindre ström förbrukas. Ledningsspänningen har i sig ingen betydelse för magnetfältens storlek. Avståndet mellan de oisolerade ledarna måste dock vara större om spänningen är högre, vilket av den anledningen innebär kraftigare magnetfält vid samma belastning. Magnetfälten minskar avsevärt om ledarna läggs ihop till ett kabelförband. Som exempel kan anges, att magnetfältet från en hårt belastad 40kV fri luftledning 19 (82)
som istället läggs som kabel, på 10 meters avstånd minskar från ca 0,9T till under 0,1T och på 20 meters avstånd från ca 0,4T till i stort sett ingenting. Luftledningarna som löper längs den sydöstra sidan av Stötenvägen (före infarten till Stötenanläggn.) kan behöva markförläggas på en del av sträckan när det blir aktuellt att utveckla områden söder/sydost om Stötenvägen (Bb1, Cc2 och Cs3). Avfall Stöten ligger inom område med kommunal sophantering. Kommunen har beslutat att alla hushåll i kommunen ska sortera sitt avfall i en brännbar och en komposterbar fraktion. Möjligheter till källsortering och lämpliga uppställningsplatser för återvinningsstationer ska beaktas vid all nybyggnad. Räddningstjänst Planområdet är beläget inom högst 40 minuters insatstid från Lindvallens räddningsenhet. Insatstiden har föranlett att en särskild branddepo (värn) placerats inom anläggningen. Depon innehåller brandsläckningsutrustning och en 1 000 liters tank med släckvatten som personal på plats kan nyttja för en första räddningsinsats. Räddningsväg ska anordnas där så erfordras för att ge tillräcklig åtkomlighet. För att klara insatstiden ska, där gångavståndet från räddningstjänstens fordon är längre än 50 meter, underlaget vara hårdgjort eller finnas plogad väg. I samband med detaljplaneläggning ska brandposter och/eller påfyllningsställen redovisas. Vid detaljprojektering ska räddningstjänstens stegutrustning (11 meter) beaktas. För att säkerställa att en bra lösning erhålls för brandvattenförsörjning vid detaljplaneläggning, bygglovshantering etc har kommunens räddningsnämnd fastställt riktlinjer för brandvattenförsörjning. Räddningsnämndens fastställda riktlinjer ska följas vid framtagande av planer, utredningar samt vid bygglovgivning. 2.1.7 Markägoförhållanden Huvuddelen av marken inom planområdet ägs av Stöten Fastighets AB och LiljeFjäll AB, se karta över markägare bilaga 2. Dessutom finns avstyckade fastigheter ägda av andra bolag, bostadsrättsföreningar och privata tomtägare. 20 (82)
2.2 LAGSTIFTNING 2.2.1 Plan- och bygglagen Enligt plan- och bygglagen ska mark och vattenområden användas för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Till planeringens viktigaste uppgifter hör enligt plan- och bygglagen (PBL): Att medverka till en ändamålsenlig struktur av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar Att främja goda miljöförhållanden och en långsiktigt god hushållning med mark och vattenområden samt energi och råvaror Att främja en från social synpunkt god livsmiljö Planeringen ska ske med utgångspunkt från de natur- och kulturvärden som finns i den byggda miljön och i landskapet. 2.2.2 Miljöbalken Miljöbalken ska tillämpas så att: Människans hälsa och miljö skyddas mot störningar Natur- och kulturområden skyddas och vårdas Den biologiska mångfalden bevaras En god hushållning med mark och vatten tryggas Återvinning och återanvändning främjas Miljöbalken omfattar hänsynsregler, hushållningsregler, miljökvalitetsnormer, områdesskydd, strandskydd samt regler för förorenade områden samt vattenverksamhet m.m. Vid alla åtgärder som kan få inverkan på miljön eller på människors hälsa ska de allmänna hänsynsreglerna följas. Syftet med reglerna är att förebygga negativa effekter och att miljöhänsynen i olika sammanhang ska öka. 21 (82)
2.2.3 Riksintressen, Natura 2000, Naturreservat Ett område som utpekas som riksintresse enligt 3 kap miljöbalken ska anses vara betydelsefullt i ett nationellt perspektiv. Det kan gälla ett område med speciella förutsättningar för någon verksamhet eller en miljö med värdefulla kvalitéer, t ex naturmiljöer. Riksintressen ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada dess värden. Särskilt skydd av naturområden kan ges med stöd av 7 kap 28 miljöbalken, så kallade Natura 2000-områden. Dessa områden bedöms vara av gemensamt intresse för EU:s medlemsländer och har ett mycket starkt skydd. Regeringens tillstånd erfordras för att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i dessa områden. Alla Natura 2000-områden är av riksintresse, många av Natura 2000-områdena är också naturreservat. Till varje Natura 2000-område ska det finnas en bevarandeplan. Den ger en beskrivning av området och dess naturvärden, vad som kan skada eller påverka naturvärdena samt vad som krävs för att de ska finnas kvar. Särskilt skydd av naturområden kan också ges med stöd av 7 kap 4 miljöbalken genom bildande av naturreservat. För varje reservat finns en skötselplan som beskriver hur området ska skötas för att naturvärdena ska bevaras och utvecklas. Inom planområdet finns/gränsar följande riksintressen, Natura 2000-områden och naturreservat: Infrastruktur Fjällvägen/riksväg 66 är av riksintresse enligt 3 kap 8 miljöbalken. Detta innebär att vägens funktioner ska skyddas så att god transportkvalitet och närhet till andra regioner erhålls, god tillgänglighet för samtliga trafikanter som färdas både längs och tvärs vägen uppnås, god trafiksäkerhet och god miljö vad gäller hälsa, skydd av stads- och landskapsbild samt en god estetisk utformning erhålls. Turism och friluftsliv Transtrandsfjällen är landets sydligaste fjällmassiv och samtidigt landets intensivast besökta vintersportort. Även under sommartid har fjällen många besökare. Allmänt används idag benämningen Sälenfjällen för denna del, varvid avses fjällområden och vintersportanläggningar från Kläppen i söder till Näsfjället i norr. Transtrandsfjällen är av stor betydelse för turism och rörligt friluftsliv och är därför av riksintresse såväl enligt 3 kap 6 som enligt 4 kap 1 och 2 miljöbalken. Västerdalälven med Görälven, där Görälven rinner inom planområdet, är av riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap 6 miljöbalken. 22 (82)
Naturmiljö Görälven-Västerdalälven är utpekad som Natura 2000-område med stöd av 7 kap 28 miljöbalken samt av riksintresse för naturmiljö enligt 3 kap 6. Natura 2000-området omfattar endast vattendraget medan riksintresset omfattar en 0,5-1 km bred zon längs älven (samma avgränsning som riksintresset för friluftslivet.) Stor-Närfjället som ligger söder om Granfjället och gränsar till planområdet, är utpekat som Natura 2000-område med stöd av 7 kap 28 miljöbalken samt av riksintresse för naturmiljö enligt 3 kap 6. Riksintresseområdet benämns Stornärfjället Synddalen Öjskogsfjället och är större än Natura 2000-området. I gränsen mot det aktuella planområdet har de dock samma avgränsning. Norra Transtrandsfjällen är skyddat genom bildande av naturreservat enligt 7 kap 4 miljöbalken. (Naturreservatet omfattar samma område som riksintresset Stor-Närfjället.) Västerdalälven uppströms Hummelforsen är av riksintresse enligt 4 kap 6 miljöbalken, som anger att vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål inte får utföras. I detta objekt ingår Görälven och ett par större biflöden som ligger inom planområdet. 2.2.4 Miljökvalitetsnormer Kommuner och myndigheter är skyldiga att i sin prövning och tillståndsgivning tillse att gällande miljökvalitetsnormer uppfylls. All verksamhet omfattas, t ex även fritidsaktiviteter och trafik. Planering och planläggning ska göras på sådant sätt att möjligheterna att uppfylla normerna underlättas. Varje kommun ska kontrollera att miljökvalitetsnormerna uppfylls inom kommunen. För närvarande gäller fyra förordningar; förordning för utomhusluft, fisk- och musselvatten, omgivningsbuller samt förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Förordning för utomhusluft Förordningen för utomhusluft anger maximala föroreningsnivåer för kvävedioxid och kväveoxider, svaveldioxid, bly samt partiklar (PM 10). Inga gator eller vägar i kommunen bedöms idag av länsstyrelsen överstiga något av gränsvärdena. Detta gäller även den mer intensiva fjälltrafiken under december till april. Förordning för fisk- och musselvatten Förordningen för fisk- och musselvatten anger begränsningar för vissa ämnens förekomst i fisk- och musselvatten samt i fisk- och musselkött. Inget utpekat fiskevatten finns inom kommunen. 23 (82)
Förordning om omgivningsbuller Förordningen om omgivningsbuller anger att buller från vägar, järnvägar, flygplatser och industriell verksamhet ska kartläggas genom upprättande av bullerkartor och åtgärdsprogram för större kommuner (över 100 000 invånare) samt för större trafikleder (över 3 miljoner fordon/år), större järnvägar och flygplatser. Malung-Sälens kommun berörs inte av förordningen. Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön Förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön anger kvalitetskrav i form av miljökvalitetsnormer för ytvatten, grundvatten och skyddade områden. Syftet med normerna är att tillståndet i våra vatten inte ska försämras och att alla vatten ska uppnå en bestämd miljökvalitet. Av tabellen nedan framgår de vattendrag inom kommunen som berörs av fördjupad översiktsplan för Stöten och omfattas av miljökvalitetsnormer för vatten, samt vilken statusklassificering som gäller idag 1. Görälven och Flatbäcken rinner delvis inom planområdet. Näran angränsar till planområdet. Grundvattenmagasinet Malung-Särna är mycket stort och täcker bl a in hela planområdet. Alla vattenförekomster som omfattas av miljökvalitetsnormer för vatten och som ligger inom planområdet har idag god ekologisk, kemisk och kvantitativ status. YTVATTEN Ekologisk status och ekologisk potential Kemisk ytvattenstatus (exkl. kvicksilver) 2 Vattenförekomst, EU-ID Ekologisk status 2009 Kvalitetskrav och tidpunkt Status 2009 Kvalitetskrav och tidpunkt Görälven 3, SE 680229-133743 God ekologisk status God ekologisk status 2015 God kemisk ytvattenstatus God kemisk ytvattenstatus 2015. 4 Flatbäcken, SE 680016-134414 God ekologisk status God ekologisk status 2015 God kemisk ytvattenstatus God kemisk ytvattenstatus 2015 Näran, SE679539-134083 God ekologisk status God ekologisk status 2015 God kemisk ytvattenstatus God kemisk ytvattenstatus 2015 GRUNDVATTEN Kvantitativ status Kemisk grundvattenstatus Vattenförekomst, EU-ID Status 2009 Kvalitetskrav och tidpunkt Status 2009 Kvalitetskrav och tidpunkt Vattenförekomst Malung-Särna, SE680726-136256 God kvantitativ status God kvantitativ status 2015 God kemisk grundvattenstatus God kemisk grundvattenstatus 2015 1 Begreppen måttlig ekologisk status, god ekologisk status etc finns definierade i Vattenmyndighetens föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster. 2 Gränsvärdet för kvicksilver överskrids i alla svenska ytvattenförekomster. 3 Benämns Västerdalälven i Vattenmyndighetens register 4 Miljökvalitetsnormen innebär att 2015 ska vattendragen ha god ekologisk och kemisk status 24 (82)
2.2.5 Nationella miljökvalitetsmål Riksdagen har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål. Syftet är att skapa goda livsmiljöer för våra efterkommande. Miljömålen ska vara vägledande i samhällsplaneringen och samhällsbyggandet. Flera av miljöproblemen är globala och kräver internationell samordning, men åtgärder på kommunal nivå kan bidra till att förbättra situationen. De nationella miljömålen är: Frisk luft Grundvatten av god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Myllrande våtmarker Hav i balans samt levande kust och skärgård Ingen övergödning Bara naturlig försurning Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Giftfri miljö Säker strålmiljö Skyddande ozonskikt Begränsad klimatpåverkan Ett rikt växt- och djurliv 25 (82)
Storslagen fjällmiljö Det tionde miljömålet, Storslagen fjällmiljö, bedöms som särskilt relevant att beakta vid all fjällplanering. Miljömålet säger att Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Länsstyrelsen i Dalarna antog i maj 2007 även regionala miljömål. Dessa mål är en anpassning till länet av de nationella målen. Malung-Sälens kommun har i sin kommuntäckande översiktsplan gjort följande tolkning av vad målet Storslagen fjällmiljö (inklusive de regionala delmålen) innebär för Malung-Sälens kommun. I Transtrandsfjällen bibehålls karaktären av storslaget landskap med vidsträckta sammanhängande områden utan betesprägel av ren. Fjällens biologiska mångfald bevaras och utvecklas. Kulturmiljövärden knutna till fäbodar och fjällbondekulturen bevaras och utvecklas. Rennäring, turism, jakt, fiske och annat nyttjande av fjällen liksom bebyggelse och annan exploatering bedrivs med hänsyn till naturens långsiktiga produktionsförmåga, biologisk mångfald, natur- och kulturmiljövärden samt värden för friluftsliv. Låga bullernivåer eftersträvas. Förslitningen av fjällvegetationen minskar och lavtäckets utbredning ökar i omfång och tjocklek. Inom exploateringsområden, både befintliga och tillkommande, begränsas förslitningen i så stor utsträckning som möjligt. Arealen områden med stora rekreationsvärden eller höga natur- och kulturvärden som är fria från buller och andra störningar ökar. 26 (82)
2.3 GÄLLANDE PLANER 2.3.1 Översiktsplan för Malung-Sälens kommun med MKB Kommunfullmäktige antog 2009-03-30 den kommuntäckande översiktsplanen för Malung-Sälens kommun. Till översiktsplanen hör också en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) där den betydande miljöpåverkan som översiktsplanens genomförande kan antas medföra identifierats, beskrivits och bedömts. I den kommuntäckande översiktsplanen sägs att den fördjupade översiktsplanen för Granfjällsstöten som antogs 1989-08-29 fortsätter att gälla tills dess den ersätts av ny fördjupad översiktsplan. Gällande översiktsplan för Granfjällsstöten anger en övre utbyggnadsram som har en direkt koppling till reningsverkets dåvarande tillstånd på 7 000 pe (personekvivalenter) och där anslutningsrätterna säkerställts genom både avtal och genom servitut i reningsverkets fastighet, Transtrands Kronopark 1:142. Ett nytt tillstånd för reningsverket har erhållits 2008-01-23 som medger en belastning på 11 650 bäddar motsvarande 8000 pe. Reningsverket har under 2009 byggts ut i enlighet med det nya tillståndet. I den kommuntäckande översiktsplanen, antagen 2009-03-30 anger kommunen att Oavsett att en större bäddvolym än det hittills förutsatta kan tillåtas, kvarstår att endast smärre förtätningar i den befintliga strukturen kan vara acceptabelt innan konsekvenserna av en utökad utbyggnad i Stöten mer ingående beskrivits i en ny fördjupad översiktsplan. I den kommuntäckande översiktsplanen redovisas även för område A18 Granfjällsstöten följande rekommendationer som ska utgöra vägledning vid framtagande av en ny fördjupad översiktsplan för Granfjällsstöten: Vid framtagande av ny fördjupad översiktsplan får prövas möjligheterna att exploatera Stöten i sådan omfattning att antalet bäddar sammanlagt uppgår till ca 10 000-12 000 bäddar. Kommunen bedömer det som möjligt att i samband med framtagande av ny fördjupad översiktsplan pröva möjligheterna att uppföra ny lift som sammanbinder reservområde Fe2 (i gällande fördjupad översiktsplan) med backsystemet. I övrigt anser kommunen att det bör vara möjligt att bygga ut liftsystem inom redovisade områden för liftutbyggnad enligt gällande fördjupad översiktsplan. I en översyn av den fördjupade översiktsplanen för Granfjällsstöten förutsätts en noggrann uppföljning av funktionen hos reningsverk och påverkan på Görälven. 27 (82)
Naturinventering ska tas fram som underlag för planläggning. Påverkan på Natura 2000-områden ska särskilt belysas. Särskild uppmärksamhet erfordras i fortsatt planläggning, för att tillgodose Transtrandsfjällens värden för friluftslivet. I den kommuntäckande översiktsplanen redovisas även intresse av att i framtiden kunna förlänga en järnväg från Sälen/Lindvallen vidare till Norge. I samband med framtagande av ny fördjupad översiktsplan förutsätts att behovet av en ev. framtida järnvägssträckning genom områdets norra del beaktas. 2.3.2 Gällande detaljplaner Följande detaljplaner gäller inom området (2013): T43 Detaljplan för Stötens stugby Fastställd 1985-01-28 T44 Detaljplan för Stötens camping Fastställd 1985-01-29 T46 Detaljplan för Stötens Tomtområde Fastställd 1985-03-12 T51 Detaljplan för Stötens Stugby Fastställd 1986-03-13 T54 Detaljplan för Stötens Centrum, ändring Fastställd 1987-09-09 T71 Detaljplan för Stöten Personalbostäder Laga kraft 1989-02-24 T83 Detaljplan för Kronoparken 1:58 Laga kraft 1993-05-24 T94 Detaljplan för Transtrands Kronopark 1:53 Laga kraft 1995-05-19 T105 Detaljplan för Stöten Södra-tomtområde Laga kraft 1996-10-18 T128 Detaljplan för Ändr. Stötens tomtområde Laga kraft 2004-01-09 T138 Detaljplan för Stöten Granfjället Laga kraft 2005-05-16 T145 Detaljplan för Kullen och Backen Laga kraft 2007-05-10 T149 Detaljplan för Stöten Mitt i pisten Laga kraft 2007-07-12 T164 Detaljplan för Stöten centrum lägenhetshotell Laga kraft 2009-12-08 T178 Detaljplan för Stöten stugby Laga kraft 2011-10-21 Ändring samt upphävande av delar av detaljplan för Kullen och Backen Laga kraft 2013-06-17 Följande detaljplaner har fått planbesked och där upprättande pågår: - Detaljplan för Stöten Ski Lodge - Detaljplan för Stöten Ranch - Detaljplan för snö- och pistmaskinsgarage 28 (82)