BILDNINGSCENTRALEN Verksamhetsidé Bildningscentralens uppgift är att erbjuda stadens invånare mångsidiga och kvalitativa tjänster inom småbarnsfostran, utbildning, fri bildning, fritid, museum, kultur och bibliotek. Servicen erbjuds utgående från kundens behov och upprätthålles och utvecklas i samarbete med övriga förvaltningsenheter, invånare och föreningar. Bildningscentralen satsar i sin verksamhet på barns och ungas välbefinnande, på att förbättra livskvaliteten, på att skapa en gemensam kulturprofil samt på sunda levnadsvanor och på att befrämja ett aktivt medborgarskap. Följande ansvarsområden hör till bildningscentralen: - Förvaltning och utveckling - Småbarnsfostran - Utbildning - Gymnasie- och yrkesutbildning - Fritt bildningsarbete - Fritidsväsende - Musei- och kulturväsende - Biblioteksväsende Mål för verksamheten 1. Upprätthållande och utvecklande av bildningstjänster på hela området och för stadens samtliga invånare 2. Skapande av en positiv bild av staden 3. En förutsägbar, balanserad ekonomi De anslag som centralen förfogar over( verksamhetsbidraget är bindnade I förhållande till stsdfullmäktige) C40 Bildningscentralen (1 000 ) BS 2011 BG 2012 PROGNOS 1-12/2012 Förslag Förändr BS 2011/ Försäljningsintäkter 1 017 965 960 995-23 Avgiftsintäkter 1 021 963 982 1 008-14 Understöd och bidrag 422 148 147 131-291 Övriga verksamhetsintäkter 25 14 14 15-10 Hyresintäkter 72 68 68 55-17 Verksamhetens intäkter totalt 2 558 2 158 2 171 2 204-354 Personalkostnader -18 227-18 326-18 334-18 990-763 Köp av tjänster -2 520-2 913-2 933-2 964-445 Material, förnödenheter och varor -782-853 -850-870 -88 Understöd -1 363-1 417-1 417-1 574-212 Övriga verksamhetskostnader -391-466 -524-363 27 Verksamhetens kostnader totalt -23 283-23 975-24 058-24 762-1 480 Verksamhetsbidrag -20 725-21 818-21 887-22 559-1 834
De i förhållande till stadens strategi och stadsfullmäktige bindande verksamhetsmålen för år 2013 vilka baserar sig på målen för verksamheten samt en verksamhetsplan för hur målen ska nås. Centralens mål för verksamheten: Upprätthållande och utvecklande av bildningstjänster på hela området och för stadens samtliga invånare NYCKELMÅL Målnivå Mätare (Åtgärder / ansvarsperson) Kompetent och yrkeskunnig personal ansvarar för utbudet av tjänster 80 % av bildningscentralens personal uppfyller de formella behörighetskraven Den behöriga personalens andel i förhållande till hela personalen Till ordinarie vakanser väljs formellt behöriga sökande Personalen uppmanas delta i fortutbildning Ansvarspersoner är centralens direktör och ansvarsområdenas chefer Centralens mål för verksamheten: Skapande av en positiv bild av staden NYCKELMÅL Målnivå Mätare (Åtgärder / ansvarsperson) Serviceutbudet har som mål att göra vardagen smidigare och befrämja en aktiv fritid samt medverka till att skapa en positiv bild av staden som ökar stadsbornas trivsel samt påverkar nya invånares lust att flytta till orten Uppfylla de krav lagen ställer samt erbjuda små och stora upplevelser, med vars hjälp man på ett positivt sätt kan skilja sig från andra Utvecklingen av invånarantalet samt granskning av hur serviceutbudet motsvarar förändringen av antalet invånare Intern övervakning, utveckling av tjänsterna och reaktion på behoven av förändring Ansvarsområdenas chefer är ansvarspersoner för sina egna ansvarsområden Centralens mål för verksamheten: En förutsägbar, balanserad ekonomi NYCKELMÅL Målnivå Mätare (Åtgärder / ansvarsperson) Ekonomin sköts planmässigt De bindande målen i budgeten uppfylls Utfall och uppföljning av budgeten, prognostisering, reaktion på avvikelser, ledningens åtgärder Direktören för centralen och cheferna för ansvarsområden Nyckelmålen på ansvarsområdesnivå, verksamhetsplaner samt plan för uppföljning av hur målen uppnås under åren 2013-2015 Ansvarsområdets namn: Förvaltning och utveckling Ansvarsperson: bildningsdirektör, ekonomiplanerare, planerare Ansvarsområdets uppgifter Ansvarsområdets uppgift är att upprätthålla och producera jämlika bildningstjänster utgående från kunden på hela området och till alla invånare på området. Ansvarsområdet administrerar centralens gemensamma ekonomi- och förvaltningstjänster. Verksamheten styrs av författningar angående utbildning, finansiering av undervisnings- och kulturtjänster, anskaffningsanvisningar och förvaltningsförfarande. Ansvarsområdet handhar ytterligare administreringen och koordineringen av elevtransporter.
Ansvarsområdets mål för verksamheten Ansvarsområdet strävar efter att utnyttja specialkunnandet inom de olika ansvarsområdena inom centralen och ytterligare utveckla det mångprofessionella samarbetet mellan de övriga centralerna samt med stödtjänsterna. Ansvarsområdet strävar till att ta hand om personalens välbefinnande och i mån av möjlighet ge personalen möjlighet att upprätthålla och utveckla sin yrkeskunskap. Målsättningen på lång sikt är även att granska organisationens uppbyggnad, serviceutbud och sätt att producera olika former av service. Förändringar i verksamhetsmiljön under planperioden och projekt som pågår Inom bildningscentralen granskar man kontinuerligt serviceutbudets tillräcklighet i förhållande till servicebehovet och förändringar i antalet invånare. De åtgärdsförslag som omnämns i utvecklingsplanen för skolnätet 2013-2018 bör förverkligas i enlighet med de centrala målsättningarna i planen, förutsatt att de godkänns av fullmäktige. Ansvarsområdet deltar i de regionala utredningarna, som t.ex. inom II-stadiets yrkesutbildning och gymnasieutbildningen. Ansvarsområdet strävar fortsättningsvis att aktivt söka extern finansiering till olika utvecklingsprojekt. (De operativa) Nyckelmålen för år 2013 och en plan för hur de ska nås samt uppföljning av hur målen nås Fortbildningsplaner görs upp enhetsvis I samtliga enheter inom bildningscentralen är fortbildningsplaner uppgjorda Bildningscentralens ledningsgrupp instruerar enheterna om tillvägagångssätten Enheternas chefer rapporterar om hur processen förlöper och förverkligas till ansvarsområdets chef Eventuellt förverkligande av utredningsresultatet för IIstadiets yrkesutbildning och gymnasieutbildning Precisering av de utvecklingsmodeller och åtgärdsförslag som finns i mellanrapporten för utvecklingsplanen för skolnätet Servicen anordnas även i fortsättningen så att de stöder skapandet av en positiv bild av staden Den av bildningsnämnden valda nya arbetsgruppen fortsätter sitt arbete år 2013. Centralens direktör tar aktivt del av processen Centralens direktör, utbildningschefen, ekonomiplaneraren och planeraren tar aktivt del av processen Centralens direktör följer upp och rapporterar om processens gång till förtroendevalda och stadens ledning Centralens direktör följer upp och rapporterar om processens gång till förtroendevalda och stadens ledning Uppföljning av budgetförverkligandet och uppgörande av prognoser, reaktion på avvikelser och ledningens åtgärder Budgetens målsättningar uppfylls Rapportering om ekonomin och behövliga åtgärder av ledningen Behärskade kostnader, ekonomisk verksamhet, utveckling av nya arbetsformer, ständig förbättring och effektivering av processerna och servicekedjorna Delårsrapport 2 gånger/år
De anslag som står till förfogande för verksamheten Förvaltning och utveckling Ansvarsområdets uppskattade inkomster och anslag (riktgivande) (1 000 ) BS 2011 BG 2012 PROGNOS 1-12/2012 FÖRSLAG bg 2013 Förändr BS 2011/ Verksamhetens intäkter 27 21 20 26-2 Verksamhetens kostnader -804-936 -923-952 -148 Verksamhetsbidrag -777-915 -903-926 -149 Enhetskostnader, prestationer och nyckeltal (informative uppgifter) (externa) Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Ekonomiplan 2015 Nettokostnader /inv. 50,1 58,3 58,5 xx,x Nyckelmålen på ansvarsområdesnivå, verksamhetsplaner samt plan för uppföljning av hur målen uppnås under åren 2013-2015 Ansvarsområdets namn: Tjänster för dagvård och småbarnsfostran Ansvarsperson: Chefen för småbarnsfostran Ansvarsområdets uppgifter Ansvarsområdets uppgift är att erbjuda barnfamiljerna i Lovisa mångsidiga och kvalitativt goda tjänster inom småbarnsfostran. Enligt lagen om barndagvård har barn under skolåldern subjektiv rätt till dagvård, vilken i mån av möjlighet skall anordnas i den form vårdnadshavarna önskar. I förordningen om barndagvård definieras dagvårdens personaldimensionering. Ansvarsområdet omfattar 11 daghem, 6 gruppfamiljedaghem och 5 familjedagvårdare som arbetar i eget hem. I två av daghemmen erbjuds kvälls- och veckoslutsvård. Den öppna småbarnsfostran erbjuder stimulerande verksamhet till arbetslösa och hemmavarande föräldrars barn och minskar därmed efterfrågan på heldagsplatser. Öppen småbarnsfostran erbjuds i lekklubbar och i öppna daghemmet Treffis, som har verksamhet förutom i stadens centrum också i Liljendal och Forsby. De ambulerande specialbarnträdgårdslärarna ger information och handledning åt föräldrar med barn i behov av särskilt stöd samt personalen inom småbarnsfostran. De hjälper till att bedöma barnets individuella behov av stöd samt att planera och förverkliga olika stödformer enligt stödets trestegsmodell inom småbarnsfostran. Ansvarsområdets mål för verksamheten Dagvården strävar efter att erbjuda en kvalitativt god småbarnsfostran som främjar uppväxten, utvecklingen och inlärningen hos barn under skolåldern i en trygg och inspirerande miljö. Målet är att utveckla olika dagvårdsformer som motsvarar barnfamiljernas behov och önskemål på bästa möjliga sätt.
Genom att betala ut kommuntillägg till Fpa:s lagstadgade privatvårdstöd ges barnfamiljerna möjlighet att alternativt välja en privat dagvårdsplats i familjedagvård eller gruppfamiljedagvård. De privata dagvårdsplatserna utgör ett viktigt komplement till den kommunala dagvården. Enligt lagen om stöd för hemvård av barn kan föräldrar med barn under 3 år välja att vårda sitt barn hemma. Lovisa stad stöder familjer genom att betala ut kommuntillägg till Fpa:s lagstadgade hemvårdsstöd. Möjligheten att erhålla kommuntillägg till hemvårdsstöd har visat sig vara av stor betydelse för många barnfamiljer som överväger att flytta till orten. Barnprognos för åren 2013-2015 Födelseår Sammanlagt 2007 150 2008 141 2009 143 2010 144 2011 145 Enligt prognosen som baserar sig på uppgifter från befolkningsregistret kommer antalet barn under skolåldern att hålla sig på någorlunda samma nivå under planperioden 2013-2015. Inflyttningen syns mest i Forsby och Tessjö. Förändringar i verksamhetsmiljön under planperioden och projekt som pågår Antalet familjedagvårdare som arbetar i eget hem minskar. Nya familjedagvårdare anställs inte i samband med pensioneringar och några familjedagvårdare på områden där barnantalet stadigt minskat har överförts till motsvarande lediga uppgifter i daghemmen. Av samma orsak kommer en familjedagvårdaruppgift från början av år 2013 att omvandlas till en uppgift som ambulerande dagvårdare, vilket utökar antalet ambulerande dagvårdare till tre. Detta underlättar till en del det ständiga behovet av vikarier i dagvårdsenheterna och minskar behovet att anställa utomstående vikarier. Det privata gruppfamiljedaghemmet Peikonpesä har upphört med sin verksamhet 31.7.2012, vilket minskar de privata dagvårdsplatsernas antal i kommunen med 10. Samhällsförändringar som t.ex. stigande arbetslöshet kan i fortsättningen minska efterfrågan på heldagsplatser. Å andra sidan ger den subjektiva rätten till dagvård möjlighet åt föräldrarna att hålla kvar dagvårdsplatsen också under den tid de inte har arbete och på detta sätt försäkra sig om att inte mista platsen. Dagvården kan i många fall ha en stödande funktion och hjälpa familjer att orka i vardagen.
(De operativa) Nyckelmålen för år 2013 och en plan för hur de ska nås samt uppföljning av hur målen nås Utveckla den innehållsmässiga kvaliteten inom småbarnsfostran Målnivå: Att öka motivationen och intresset att utveckla det egna arbetet och nya arbetssätt t.ex. smågruppsverksamhet Regelbundna skolningar på egen ort, med interna och/eller utomstående föreläsare. Hela personalen har möjlighet att delta. Enhetsvisa fortbildningsplaner för personalen tas i bruk Ansvarspersoner: chefen och ledaren för småbarnsfostran, daghemsföreståndarna Mätare: Deltagarantalet i skolningar förhållande till hela personalen Uppdatering av den kommunala planen för småbarnsfostran Trygga en god servicenivå Målnivå: Att verksamheten och tjänsterna inom småbarnsfostran motsvarar barnfamiljernas behov i deras olika livssituationer Mätare: Utbudet av dagvårdsplatser och olika dagvårdsformer i förhållande till barnfamiljernas behov och önskemål. Enkäter bland barnfamiljerna Utveckla tjänsterna inom småbarnsfostran och reagera på förändringsbehov Utreda möjligheterna att utöka öppna verksamheten inom småbarnsfostran genom att inrätta en finskspråkig lekklubb i centrum av Lovisa. Utreda möjligheterna att starta en språkbadsgrupp i centrum av Lovisa hösten 2014. Ansvarsperson: chefen och ledaren för småbarnsfostran, daghemsföreståndarna Planenlig ekonomihushållning Målnivå: De bindande målen i budgeten uppfylls. Mätare: Uppföljning av budgetens utfall, reaktion på avvikelser och behövliga åtgärder av ledningen Ansvarsmedvetenhet för budgetuppföljningen på varje enhet. Behovet att anställa ny personal/vikarier övervägs noggrant från fall till fall och med beaktande av bestämmelserna i förordningen om dagvårdens personaldimensionering. Delårsrapportering två gånger per år. Ansvarspersoner: chefen och ledaren för småbarnsfostran samt daghemsföreståndarna Befintlig personal överförs om möjligt från en enhet till en annan eller verksamheten omstruktureras.
De anslag som står till förfogande för verksamheten Dagvård och småbarnsfostran Ansvarsområdets uppskattade inkomster och anslag (riktgivande) tabell BS 2011 BG 2012 PROGNOS FÖRSLAG 1-12/2012 bg 2013 (1 000 ) Förändr BS 2011/ Verksamhetens intäkter 857 834 850 836-21 Verksamhetens kostnader -5 942-6 035-6 049-6 370-428 Verksamhetsbidrag -5 085-5 201-5 199-5 534-449 Enhetskostnader, prestationer och nyckeltal (informativa uppgifter) (externa) Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Ekonomiplan 2015 Daghemsvård barn /barn, netto 441 6269 480 5 968 480 6 868 480 x xxx Gruppfamiljedagvård barn /barn, netto 57 8 826 60 8 005 60 8 062 60 x xxx Familjedagvård barn /barn, netto 49 7 018 30 11 242 20 15 704 16 x xxx Totalt i dagvård - i behov av särskilt stöd - i behov av skiftesvård Stöd för hemvård - lagstadgat (barn) - kommuntillägg Stöd för privat vård - lagstadgat (barn) - kommuntillägg (barn) Öppen småbarnsfostran - Treffis/familjer/år - lekklubbar 58 37 273 familjer 225 52 52 128 20 60 35 255 familjer 210 54 54 135 40 80 35 280 familjer 240 45 45 140 40 90 40 290 familjer 250 45 45 150 45 Nyckelmålen på ansvarsområdesnivå, verksamhetsplaner samt plan för uppföljning av hur målen uppnås under åren 2013-2015 Ansvarsområdets namn: Utbildning Ansvarsperson: Utbildningschef och skolornas rektorer/föreståndare Ansvarsområdets uppgifter Arrangerande av förskoleundervisning och grundläggande utbildning i enlighet med lagen. Upprätthållande av morgon- och eftermiddagsverksamhet. Ansvarsområdets mål för verksamheten Verksamheten ordnas i enlighet med lagen om den grundläggande utbildningen. Läroplanen, som
utvecklas och uppdateras kontinuerligt, fungerar som det centrala dokumentet. Via skolornas läsårsplaner förverkligas de nationella läroplansgrunderna och den lokala läroplanen. Detta möjliggör och förenhetligar en utvärdering av verksamheten. Man strävar till att gruppstorlekarna ska vara ändamålsenliga. Utbildningschefen leder, stöder och följer med de olika enheterna och upprätthåller ett samarbete med övriga aktörer. Målet är en attraktiv grundläggande utbildning på två språk. Förändringar i verksamhetsmiljön under planperioden och projekt som pågår I Lovisa fungerar 18 grundskolor, varav 14 är för årsklasserna 1-6, två för årsklasserna 7-9 och två specialskolor för årsklasserna 1-9. Förskolorna integreras stegvis med skolorna. I skolorna fungerar också eftermiddagsverksamhet. I en del av skolorna fungerar även klubbverksamhet för årskurserna 1-9. Undervisning enligt verksamhetsområde (VOM) är en verksamhetsform som utvecklas för båda språkgrupperna. Byggandet av det finskspråkiga skolcentret inleds. Det möjliggör en verksamhet för sammanhållen grundskola. Utvecklingsplanen för skolnätet 2013-2018 beaktas i verksamheten. (De operativa) Nyckelmålen för år 2013 och en plan för hur de ska nås samt uppföljning av hur målen nås Mål 1: En ny läroplansprocess inleds Mål 2: Utveckla det allmänna, intensifierade och det särskilda stödet och befästa nya verksamhetsmodeller i samarbete med övriga centraler och tredje sektorn Mål 3: Utveckla skolorna i enlighet med utvecklingsplanen för skolnätet och utveckla skolskjutsarna Mål 4: Utveckla den regionala fortbildningen samt uppbygga en fortbildningsplan för varje enhet
Uppdatering av läroplanerna Utveckla planerna och inleda förarbetet för den nya läroplansreformen Grundande av läroplansarbetsgrupper Anordnande av fortbildningsoch informationstillfällen. Sektionerna godkänner planerna som sedan sänds till skolorna för förverkligande Befästa verksamhetsmodeller inom allmänt, intensifierat och särskilt stöd (trestegsmodellen) samt VOM-undervisningen Granskning av timfördelningen och integrering med årsplanerna Befästa nya verksamhetsmodeller för intensifierat och särskilt stöd. Fortsätta med stödfunktioner som Kelpo-koordinator inlett Behörig personal för VOMundervisningen En arbetsgrupp tillsätts som förenhetligar den rådande timfördelningen Information via en Kelpohandledaren och speciallärarna Rekrytering samt fortbildning Sektionerna godkänner planerna som sedan sänds till skolorna för förverkligande KELPO-förfrågan, rapporter och skolornas utvärdering av läsåret Kelpo-handledaren, rektorerna, grundtrygghetscentralen, sektionerna Utvecklande av elevvården Man satsar på att främja barns och ungdomars välbefinnande med hjälp av ett mångprofessionellt samarbete Kelpo-handledaren förenhetligar verksamhetsprinciperna genom infobesök och genom att utarbeta material KELPO-förfrågan, rapporter och skolornas utvärdering av läsåret Uppfölja målsättningarna i utvecklingsplanen för skolnätet Man upprätthåller som en förebyggande undervisningsmetod flexibel grundläggande utbildning för årsklasserna 7-9 (JOPO) Granskning av skolornas skick och uppdatera elevprognosen Förenhetliga stegvis förskolemodellen samt personalens anställningsform Olika ledarskapsmodeller och deras ekonomiska effekter utreds Det planeras en ny administrations- och koordineringsmodell för specialskolorna/-undervisningen *) JOPO-verksamheten ingår i läroplanen. Stadens mark- och bostadspolitiska program och ekonomiska situation avgör skolnätets utformning. En arbetsgrupp tillsätts. Stegvis föra förskolorna samman med skolorna. Ändra förskollärarna till timlärare i förskola Försöksverksamhet i mindre skala. Fastslå formen och ledarskapsmodellen för det nya finska skolcentret **) Rektorerna för åk 7-9 följer upp verksamheten Tillkännages till skolorna och vårdnadshavarna, godkänns av fullmäktige Personalsektionen och nämnden godkänner Utbildningschefen verkställer Bildningsdirektören, utbildningschefen, sektionen Utveckla skolskjutsprinciperna Skjutsplanen granskas De farliga vägavsnitten kontrolleras utgående från Koululiitu-programmet Utarbetas av utbildningschefen och planeraren, godkänns av nämnden Skolpersonalens fortbildning Utveckla den regionala fortbildningen samt uppbygga en fortbildningsplan för varje enhet Skolskjutsarna konkurrensutsätts i Hilma i samarbete med andra sektorer om möjligt. Deltagande i det regionala KKK/UUU-projektet inom (Osaava/Kunnig). De lokala fortbildningsansvariga informerar och Utbildningschefen och planeraren utarbetar och nämnden godkänner KKK/UUU-ledningsgruppen, rektorerna, nämnden
De anslag som står till förfogande för verksamheten Utbildning utvecklar kursutbudet Ansvarsområdets uppskattade inkomster och anslag (riktgivande) (1 000 ) BS 2011 BG 2012 PROGNOS 1-12/2012 FÖRSLAG bg 2013 Förändr BS 2011/ Verksamhetens intäkter 1 067 897 879 900-167 Verksamhetens kostnader -12 073-12 532-12 528-12 683-610 Verksamhetsbidrag -11 006-11 635-11 649-11 784-777 Enhetskostnader, prestationer och nyckeltal (informativa uppgifter) (externa) Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Ekonomiplan 2015 Antal Skolor 18 18 18 16 *) **) Förskolegrupper/Antalet elever i förskolan 17/170 18/182 17/141 16/136 Antalet grundskolundervisningsgrupper/antalet elever 112/1481 111/1462 110/1525 108/1488 Överförda till specialundervisning i klass, % 8,0 % 8,2 % 7,9 % 7,5 % Antalet grundskolelever/skolgångsbiträde 26 25 28 28 Ekonomi Förskolkostnader/elev, netto 4648 4807 5966 6309 Förskolans skjutskostnader/elev, netto 437 593 467 494 Grundläggande utbildningskostnader/elev, netto 6818 7409 6980 7297 Grundläggande utbildningens skjutskostnader/elev, netto 655 803 736 770 *) Ny modell för ledandet av specialundervisningen **) En enhetsskola inrättas i det finska skolcentret Nyckelmålen på ansvarsområdesnivå, verksamhetsplaner samt plan för uppföljning av hur målen uppnås under åren 2013-2015 Ansvarsområdets namn: Gymnasie- och yrkesutbildning Ansvarsperson: bildningsdirektör, rektorer Ansvarsområdets uppgifter Ansvarsområdets målsättning är att trygga gymnasieutbildningen samt en planenlig elevrekrytering och förbättrande av synligheten. Verksamheten utvecklas aktivt bl.a. genom att skapa samarbetsnätverk och genom att utveckla den nätbaserade undervisningen och flexibla undervisningsarrangemang. Gymnasierna ger sina studerande en undervisning av hög kvalitet vilket möjliggör goda möjligheter till fortsatta studier. Inom II-stadiets yrkesutbildning sker det troligtvis stora förändringar under planeringsperioden. Uppgiften är dock, som en aktiv aktör, att ge goda möjligheter till yrkesstudier för stadens ungdomar. Ansvarsområdets mål för verksamheten Ansvarsområdet strävar till att satsa på ett samarbete inom landskapet och på så sätt kunna utöka gymnasieutbildningens dragningskraft. Via samarbete med övriga läroinrättningar (gymnasier och
yrkesutbildning) företag, föreningar och övriga institutioner kan man erbjuda de studerande ett större kursutbud. Förändringar i verksamhetsmiljön under planperioden och projekt som pågår Under planeringsperioden sker förändringar/ minskningar i statsandelarna (på nationell nivå 30 milj. euro) som har en inverkan på gymnasiernas statsandelar. (De operativa) Nyckelmålen för år 2013 och en plan för hur de ska nås samt uppföljning av hur målen nås Att trygga och utveckla en kvalitativ gymnasieutbildning Utöka gymnasiernas dragningskraft En höjning av elevantalet i jämförelse med läsåret 2012-2013 Kursutbudet utökas Att aktivt delta i regionala utvecklingsprojekt för gymnasieutbildningen Att utveckla det internationella samarbetet för de studerande och lärarna Att utveckla bl.a nätbaserad undervisning, flexibla undervisningsarrangemang och samarbetet med företag Att hitta nya samarbetsparter och nya verksamhetsformer Rektorerna tillsammans med ledningsgrupperna rekryterar elever Rektorerna tillsammans med bildningsdirektören Rektorerna tillsammans med bildningsdirektören Eventuellt förverkligande av utredningsresultaten för II- stadiets yrkesutbildning Deltagande i regionala utredningar gällande gymnasieutbildningen Servicen anordnas även i fortsättningen så att den stöder skapandet av en positiv bild av staden Servicen anordnas även i fortsättningen så att de stöder skapandet av en positiv bild av staden Centralens direktör tar aktivt del av processen Centralens direktör tar aktivt del av processen Uppföljning av budgetförverkligandet och uppgörande av prognoser, reaktion på avvikelser inom det egna ansvarsområdet Budgetens målsättningar uppfylls Rapportering om ekonomin och behövliga åtgärder Behärskade kostnader, ekonomisk verksamhet, utveckling av nya arbetsformer Centralens direktör följer upp och rapporterar om processens gång till förtroendevalda och stadens ledning Centralens direktör följer upp och rapporterar om processens gång till förtroendevalda och stadens ledning Delårsrapport 2 gånger/år
De anslag som står till förfogande för verksamheten Gymnasie- och yrkesutbildning Ansvarsområdets uppskattade inkomster och anslag (riktgivande) (1 000 ) BS 2011 BG 2012 PROGNOS 1-12/2012 FÖRSLAG bg 2013 Förändr BS 2011/ Verksamhetens intäkter 53 0 1 3-49 Verksamhetens kostnader -1 363-1 285-1 286-1 337 25 Verksamhetsbidrag -1 310-1 285-1 285-1 334-24 Enhetskostnader, prestationer och nyckeltal (informativa uppgifter) (externa) Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Ekonomiplan 2015 Antalet studerande 184 186 188 190 Antalet undervisningstimmar 371 376 376 376 Netto /studerande 7 020 6 836 7 120 x xxx Nyckelmålen på ansvarsområdesnivå, verksamhetsplaner samt plan för uppföljning av hur målen uppnås under åren 2013-2015 Ansvarsområdets namn: Fritt bildningsarbete Ansvarsperson: bildningsdirektör, rektor Ansvarsområdets uppgifter Lovisa svenska medborgarinstitut och Valkon kansalaisopisto erbjuder undervisning i enlighet med lagen om fritt bildningsarbete i tre kommuner (Lappträsk, Lovisa och Pyttis). Enligt principen för livslångt lärande och jämlikhetsprincipen riktas kursutbudet till alla åldrar och till olika målgrupper. Den undervisning som sker i grupp baserar sig i huvudsak på gemenskapens eller den enskilda individen behov. Ansvarsområdets mål för verksamheten 1. Att upprätthålla ett finskspråkigt och svenskspråkigt kursutbud som motsvarar det nuvarande 2. Att förstärka en verksamhetskultur som gynnar samhörighet och nätverksbildning 3. En verksamhet som är ekonomiskt hållbar och ändamålsenlig Förändringar i verksamhetsmiljön under planperioden och projekt som pågår Lovisa har sökt upprätthållartillstånd för Lovisa svenska medborgarinstitut och Valkon kansalaisopisto inom process som leds av undervisnings- och kulturministeriet. Regionalförvaltningsverkets svenska enhet har beviljat 55 000 statsunderstöd för Kunnig II. Projekt har som mål att höja undervisningspersonalens kompetens via fortbildning och att stöda kvalitetsarbete och arbetsvälfärd. Projektet administreras av Lovisas bildningsväsende. (De operativa) Nyckelmålen för år 2013 och en plan för hur de ska nås samt uppföljning av hur målen nås
1. Att upprätthålla ett finskspråkigt och svenskspråkigt kursutbud som motsvarar det nuvarande Kursutbudet motsvarar efterfrågan och förverkligas i enlighet med timantalet för statsandelarna Timantalet mellan de planerade och förverkligade timmarna hålls i balans, antalet studerande hålls konstant eller ökar Verksamhetsprocessen följer de föreskrifter som är skrivna i kursplaneringsdirektiven Rapportering till direktionerna 2. Att förstärka en verksamhetskultur som gynnar samhörighet och nätverksbildning Samarbete med övriga läroinrättningar och parter så att det motsvarar kraven i den nya lagen samt stärker det fria bildningsarbetets betydelse och synlighet Bibehållande av de nuvarande samarbetsformerna och inledande av nya i mån av möjlighet De i årsplanen inskrivna samarbetsplaner och projekt Förstärker samarbetet med de lokala gymnasierna Rektorn rapporterar till direktionerna Elevantalen rapporteras till bildningsnämnden 3. En verksamhet som är ekonomiskt hållbar och ändamålsenlig Hållbar ekonomi Uppfylla budgetmålsättningarna Förbättring och effektivering av processerna och servicekedjorna Delårsrapportering 2 gånger/ år till direktionen och bildningsnämnden De anslag som står till förfogande för verksamheten Fritt bildningsarbete Ansvarsområdets uppskattade inkomster och anslag (riktgivande) BS 2011 BG 2012 PROGNOS FÖRSLAG 1-12/2012 (1 000 ) Förändr BS 2011/ Verksamhetens intäkter 254 171 170 181-72 Verksamhetens kostnader -919-966 -938-998 -79 Verksamhetsbidrag -666-796 -768-817 -152 Enhetskostnader, prestationer och nyckeltal (informativa uppgifter) (externa) Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Ekonomiplan 2015 Studerande Undervisningstimmar 1 376(Mi)+ 1 757(Vako) =3 133 5 486(Mi)+ 6 901(Vako) =12 487 1 350(Mi)+ 1 750(Vako) =3 100 5 490(Mi)+ 6 930(Vako) =12 420 1 400(Mi)+ 1 800Vako) =3 200 5 500(Mi)+ 7 000(Vako) =12 500 1 400(Mi)+ 1 800(Vako) =3 200 5 500(Mi)+ 7 000(Vako) =12 500 Nettokostnader /studerande 257 254 274 280 Nettokostnader /underv.timme 64 63 70 72
Nyckelmålen på ansvarsområdesnivå, verksamhetsplaner samt plan för uppföljning av hur målen uppnås under åren 2012-2014 Ansvarsområdets namn: Fritidsväsendet Ansvarsperson: Chefen för fritidsväsendet Ansvarsområdets uppgifter Fritidsväsendet skapar förutsättningar för kommuninvånarens idrotts- och motionsverksamhet genom att understöda föreningsverksamhet, genom att erbjuda idrotts- och motionsanläggningar, genom att ordna ledd idrotts- och motionsverksamhet för kommuninvånare som inte är föreningsaktiva, såsom specialgrupper, samt genom att utveckla motionsformer som gagnar hälsan. Till Lovisa stads ungdomsarbete hör fostrande instruering av ungdom, en bred ungdomsgårds verksamhet, understöd av verksamheten i de lokala ungdomsföreningarna och understöd av ungdomsföreningarnas utrymmen, uppsökande ungdomsverksamhet, deltagande i den flexibla grundutbildningen (JOPO), ledd verksamhet för unga samt ungdomsfullmäktige verksamhet. Stadens vaktmästarverksamhet är en del av fritidsväsendet. Till vaktmästarverksamheten hör Agricola-hallens och idrottshallens vaktmästarskap under vardagar och kvällar, skötsel av stadens interna post samt skötsel och flyttjänster av lösöret i staden. Ansvarsområdets mål för verksamheten Fritidsväsendets mål är att ha ett fungerande ungdoms- och idrottsväsende som betjänar stadens invånare jämlikt i hela kommunen. Fritidsnämnden beviljar, på basis av verksamheten, ungdomsoch idrottsföreningarna samt specialgrupper understöd. Fritidsnämnden skapar på detta sätt verksamhetsförutsättningar för föreningslivet. Ungdomsväsendet samarbetar aktivt med stadens skolor genom gemensamma projekt. Staden upprätthåller ungdomsgårdar i Lovisa centrum men också i egen regi eller i samarbete med övriga aktörer ungdomsgårdar i Forsby, Strömfors Kyrkoby, Tessjö och Valkom. I Liljendal samarbetar fritidsväsendet med den lokala ungdomsföreningen. Syftet med uppsökande ungdomsarbete är att nå unga som är i behov av stöd och att hjälpa dem att anlita sådana tjänster och övrigt stöd som främjar deras tillväxt och självständighetsprocess och som bidrar till deras möjligheter till utbildning och till inträde på arbetsmarknaden. De unga skall anordnas möjlighet att delta i behandlingen av ärenden som gäller ungdomsarbete och ungdomspolitik på lokal och regional nivå. De unga skall därtill höras i ärenden som berör dem. Ungdomsfullmäktige i Lovisa arbetar aktivt för ungdomen i Lovisa. Idrottsväsendets huvuduppgift är att skapa allmänna förutsättningar för idkandet av idrott och motion. Målsättningen är att skapa förutsättningar för invånarna att idka idrott och hälsomotion. Idrottsväsendet aktiverar befolkningen utgående från individens egna förutsättningar, ordnar idrotts- och motionsverksamhet för olika grupper och åldrar. Kommuninvånare i olika åldrar och med olika kondition erbjuds ledda motionsgrupper och möjlighet att under instruktion röra på sig. Idrottsväsendet erbjuder gratis salturer för stadens föreningar då det är fråga om ledd idrotts- och motionsverksamhet av barn och unga. Fritidsnämnden anser att det skulle vara naturligt och önskvärt att planskötseln skulle höra till fritidsväsendet.
Förändringar i verksamhetsmiljön under planperioden Planeringen av idrottsparken i Hagalund fortsätter En ny gymnastiksal byggs i det finska skolcentret, på gårdsplanen byggs en närmotionsplats Nya närmotionsområden byggs i olika delar av kommunen (De operativa) Nyckelmålen för år 2013 och en plan för hur de ska nås samt uppföljning av hur målen nås Enligt Ungdomslagen ingår ungdomsarbete och ungdomspolitik i kommunernas uppgifter. Enligt Idrottslagen ska kommunen skapa förutsättningar för kommuninvånarnas idrottsutövning. Fritidsväsendet stöder föreningsverksamheten. Ungdomsfullmäktiges roll som aktiv aktör förankras. Det uppsökande ungdomsarbetet utvecklas och förankras Understöd betalas på basis av verksamhet. Ungdomsfullmäktige förblir en intressant och effektiv påverkningskanal för stadens ungdomar. Fritidsnämnden ansöker om finansiering för verksamhetsåret 2013-14 Föreningsmöten Utredningar till finansierare och nämnden Arbetet med fritidsväsendets strategier slutförs Ett långsiktigt program för stadens fritidsverksamhet i samklang med stadens strategi Stärkande av delaktighet Unga hörs i ärenden som berör dem Ungdomsfullmäktige representation i alla nämnder Chefen för fritidsväsendet Fungerande samarbete Ett konkret samarbete mellan sektorerna Ett omfattande och avbrutet informationsflöde Ungdomsnätverket De anslag som står till förfogande för verksamheten Fritidsväsendet Ansvarsområdets uppskattade inkomster och anslag (riktgivande) (1 000 ) BS 2011 BG 2012 PROGNOS 1-12/2012 FÖRSLAG Förändr BS 2011/ Verksamhetens intäkter 168 120 133 141-27 Verksamhetens kostnader -764-759 -771-812 -48 Verksamhetsbidrag -596-639 -638-671 -75 Enhetskostnader, prestationer och nyckeltal (informativa uppgifter) (externa) Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Ekonomiplan 2015 Beviljade understöd/invånare - idrottsväsendet - ungdomsväsendet 2,77 1,71 2,67 1,72 2,75 1,75 2,75 1,75
Ungdomsväsendets öppethållning: kvällar/vecka 11 11 13 11 Idrottshallarnas användningsgrad: (kl. 16-22) - Idrottshallen - Agricolahallen - Liljendal idrottshus - Valkom allaktivitetshus - Ishallen 100 % 90 % 56 % 85 % 100 % 90 % 90 % 80 % 80 % 80 % 100 % 100 % 75 % 85 % 100 % 100 % 100 % 80 % 85 % 100 % Ordnade evenemang 80 80 80 80 Nyckelmålen på ansvarsområdesnivå, verksamhetsplaner samt plan för uppföljning av hur målen uppnås under åren 2013-2015 Ansvarsområdets namn: Musei- och kulturväsendet Ansvarsperson: Chefen för musei- och kulturväsendet Ansvarsområdets uppgifter Museiverksamhetens syfte är att upprätthålla och stärka befolkningens förståelse av sin kultur, sin historia och sin miljö. Museerna skall främja tillgången till information om kultur- och naturarvet genom att ta tillvara och bevara det materiella och visuella kulturarvet för kommande generationer, forska, undervisa och sprida information om det samt bedriva utställnings- och publikationsverksamhet. (Museilagen nr 877/2005) Kulturverksamhetens syfte är att erbjuda invånarna kulturupplevelser, arrangera kulturevenemang av olika slag för alla åldersgrupperingar samt stöda yrkesmässigt utövande konstnärer samt organisationslivet både genom ekonomiska bidrag och genom tillgång till lämpliga utrymmen. Ansvarsområdets mål för verksamheten Inom hela verksamhetsområdet arrangeras aktiviteter med målsättningen att på sikt öka invånarnas trivsel och ortens attraktionskraft. Kulturverksamheten bygger dels på årligen återkommande evenemang som hör ihop med kalenderåret eller stadsdelar och dels på mer spontant arrangerade evenemang för olika åldersgrupper och med olika teman. Föreningars och organisationer stöds både via årliga verksamhetsbidrag och via gemensamma aktiviteter och projekt. Verksamheten inom den internationella Gästateljén fortsätter, såsom även samarbetet med Logimar Oy och Kino Marilyn. En ny samarbetspartner är Stödföreningen för Lovisa konstcentrum rf, som arrangerar kulturverksamhet i det sk. Almska huset. Samtliga kulturprojekt noteras i budgeten, de äldre i enlighet med tidigare praxis och för kulturverksamheten i det nya Almska huset reserveras 50 000 per år. Satsningarna på barn och unga fortsätter bl.a. via ett konstpedagogiskt projekt i museet, samarbete med skolorna, konstkurser och skolkonserter. Musikkapellets 125-åriga verksamhet uppmärksammas med en jubileumskonsert 13.4.2013 och Sibeliusdagarna arrangeras i augusti. Museiverksamheten sker inom tre enheter, Kommendantshuset, Bruksmuseet i Strömfors och Virböle hembygdsmuseum. Inom samtliga enheter satsas dels på en gemensam framtida historia dels på att värna om de tidigare kommunernas historia, kulturhistoriska miljöer mm. i form av olika
aktiviteter och utställningar. För staden viktiga och aktuella teman försöker man uppmärksamma såsom t.ex. temat Bröllop i museets sommarutställning 2013. I stadsmuseet satsas de kommande åren särskilt på katalogiseringsarbete med sikte på att inleda en övergång till databaserad katalogisering 2013-2014. Ett eventuellt arkeologiskt utgrävningsprojekt i Abborfors med Helsingfors universitet 2013-14 och 4-6 specialutställningar årligen. Förändringar i verksamhetsmiljön under planperioden Almska husets förvandling till ett centrum för utställnings- och konsertverksamhet innebär nya möjligheter för kulturaktörerna i staden. Planeringen och nyinstallationerna av Kommendantshusets elnät samt saneringen av exteriören kommer i viss mån att påverka utställningsprogrammet och verksamheten 2013-14. (De operativa) Nyckelmålen för år 2012 och en plan för hur de ska nås samt uppföljning av hur målen nås Mångsidigt kulturutbud för alla åldersgrupper på två språk inom hela staden Erbjuda alla invånare kulturupplevelser av olika slag Arrangera evenemang och utställningar, stå i kontakt med föreningar Hela personalen/ ansvarsområdets chef Antal arrangerade evenemang/ år Utökad information och marknadsföring Okatalogiserat material åtgärdas i museet Katalogisera 40 % av det okatalogiserade materialet Mätare: Antal föremål Under året försöker man, vid sidan av arbetet med specialutställningarna, ordna tid för katalogiseringsarbetet Museichefen De anslag som står till förfogande för verksamheten Musei- och kulturväsendet Ansvarsområdets uppskattade inkomster och anslag (riktgivande) (1 000 ) BS 2011 BG 2012 PROGNOS 1-12/2012 FÖRSLAG Förändr BS 2011/ Verksamhetens intäkter 90 81 84 79-11 Verksamhetens kostnader -563-600 -600-620 -58 Verksamhetsbidrag -473-520 -516-541 -69 Bokslut 2010 Budget 2011 Budget 2012 Ekonomiplan 2014 Kostnad/invånare,netto 30,12 33,02 33,49 ---- Antal katalogiserade föremål - - 500 500 Antal museibesökare - Kommendantshuset 2 500 3 500 4 000 4 000
- Bruket 10 000 4 500 10 000 11 500 Antal kulturevenemang 90 93 95 95 Antal utställningar, Kommendantshuset 7 4 5 5 Nyckelmålen på ansvarsområdesnivå, verksamhetsplaner samt plan för uppföljning av hur målen uppnås under åren 2013-2015 Ansvarsområdets namn: Biblioteksväsendet Ansvarsperson: Chefen för biblioteksväsendet Ansvarsområdets uppgifter Uppgiften för och syftet med biblioteksväsendet är att främja befolkningens lika möjligheter till bildning, litterära och konstnärliga intressen, fortlöpande utveckling av kunskaper och färdigheter samt medborgerliga färdigheter, internationalisering och livslångt lärande. Biblioteksväsendet bör också arbeta för att virtuella och interaktiva nättjänster samt deras kulturrelaterade innehåll utvecklas. (L904/1998) Ansvarsområdets mål för verksamheten Målet för verksamheten under kommande treårsperiod är att fortsättningsvis upprätthålla och utveckla biblioteksservicen inom hela Lovisa. I Lovisa fungerar förutom ett huvudbibliotek fem närbibliotek, en bokbuss och en läshörna i Agricola-hallen. Biblioteken servar hela befolkningen från spädbarn till åldringar. Barnbiblioteksverksamheten är en väsentlig del av serviceutbudet och inom de närmaste åren är det meningen att ytterligare fördjupa samarbetet med skolor och daghem, ifall huvudbibliotekets personalresurser tillåter detta. Förändringar i verksamhetsmiljön under planperioden och projekt som pågår Biblioteket skaffar från början av år 2013 tidningstjänsten epress, en tjänst som kommer att vara tillgänglig för kunderna i alla bibliotekets verksamhetspunkter. epress är en elektronisk tidningstjänst som erbjuder c. 100 inhemska lokal- och landskapstidningar i elektronisk form. Det växande utbudet samt en förmodligen växande efterfrågan av elektroniskt material kommer att föra med sig en ökad satsning på elektroniska tjänster de kommande åren. Lovisa är med i Det nationella digitala biblioteket projektet, vars syfte är att bygga upp ett webbaserat kundgränssnitt för Finlands bibliotek, arkiv och museer. I slutet av planeringsperioden börjar pensioneringen av ett flertal arbetstagare. (De operativa) Nyckelmålen för år 2013 och en plan för hur de ska nås samt uppföljning av hur målen nås Upprätthållande och utvecklande av serviceutbudet. Målet är ett levande bibliotek där kunderna trivs. Behörig personal anställs till lediga vakanser och personalens kunnande utvecklas Målnivå: Ett brett och färskt urval av material, vilket cirkulerar effektivt. Vid sidan av låneverksamheten ordnas evenemang och annan verksamhet. Mätare: Materialanslag, antal lån, mängden och kvaliteten på evenemang Kunniga och kompetenta biblioteksyrkesutövare. Ökning av formellt behörig personal då nya människor anställs. Främjande av personalens kunnande via intern och extern skolning. Cirkulationen av samlingarna mellan biblioteken effektiveras. Evenemang ordnas inom ramen för budgeten. Till lediga vakanser anställs formellt behörig personal. Arbetsuppgifter omfördelas enligt behov och arbetstagarna delar med sig av sitt kunnande. Chefen för biblioteksväsendet ansvarar för uppföljning och Chefen för biblioteksväsendet ansvarar för uppföljning och Ökning av utbudet på Elektroniskt material är Bibliotekets samlingar utökas Chefen för biblioteksväsendet
elektroniskt material och utvecklandet av nättjänster tillgängligt i bibliotekets alla verksamhetspunkter genom anskaffning av elektroniskt material, inledningsvis 3 st epresslicenser.nättjänsterna utvecklas genom deltagande i projektet Det nationella digitala biblioteket. ansvarar för uppföljning och De anslag som står till förfogande för verksamheten Biblioteksväsendet Ansvarsområdets uppskattade inkomster och anslag (riktgivande) (1 000 ) BS 2011 BG 2012 PROGNOS 1-12/2012 FÖRSLAG Förändr BS 2011/ Verksamhetens intäkter 43 34 34 38-6 Verksamhetens kostnader -855-861 -871-897 -42 Verksamhetsbidrag -812-827 -837-859 -47 Enhetskostnader, prestationer och nyckeltal (informativa uppgifter) (externa) Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Ekonomiplan 2015 Anslag för bokinköp 90 804 (budg. 101 000) 100 000 100 000 102 000 Bokinköp/st. 6 725-6 300 6 300 Helhetsutlåning 226 131 227 000 227 000 229 000 Utlåning/invånare 14,59 14,65 14,65 14,77 Verksamhetsställen 6 bibliotek 1 bokbuss 2 lånestationer + depositioner 6 bibliotek 1 bokbuss 1 läshörna + depositioner 6 bibliotek 1 bokbuss 1 läshörna + depositioner 6 bibliotek 1 bokbuss 1 läshörna + depositioner