Målrelaterad bedömning Vad innebär SU:s beslut? UHR i Oslo 28 oktober 2008 f d ik ld j fredrik.oldsjo@upc.su.se magdalena.rosell@ki.se
European Area of Higher Education, EHEA Ett europeiskt område för högre utbildning i (EHEA) 2010 Rörlighet mobility Anställningsbarhet t employability Europas konkurrenskraft och attraktionskraft som utbildningskontinent competitiveness Grundläggande utgångspunkter: Jämförbarhet och transparens
Mål = förväntade studieresultat Målen är uttryckta som förväntade studieresultat och uttrycker vad studenten förväntas kunna, förstå, förhålla sig till eller kunna utföra. (Förslag på ny HF, PM s. 18) Eempel: Exempel: Studenten ska efter genomgången kurs kunna + verb + kursinnehåll etc. Studenten ska efter genomgången kurs kunna förklara grundläggande mekaniska fenomen med hjälp av kraftbegreppet och Newtons lagar
Byte av perspektiv Kursmål enligt gamla modellen: utsaga om kursens innehåll och vad kursen ska ge till studenterna (innehållscentrerat perspektiv) p Kursmål som förväntade studieresultat: utsaga om vad studenten ska ha lärt sig efter fullgjord kurs formulerad som aktiva verb (studentcentrerat perspektiv) Förväntade studieresultat finns sedan 2007 i alla examensbeskrivningar i HF, i alla lokala utbildningsplaner och kursplaner
Hur är det med betygen? Betyg inte en del av Bolognaprocessen (men ECTS rekommenderad översättningsskala) Inga nya betygsbeslut nationellt i Sverige. Som tidigare anger HF tre grader (VG, G och U) som standard men varje lärosäte får besluta om ev. annan betygsskala Alltid varit målrelaterad bedömning i svensk högskola men utan tydliga mål och betygskriterier I skolan däremot växlat mellan relativa och målrelaterade betyg
Relativ betygssättning Prestationen bedöms/rangordnas i förhållande till andras prestationer (i gruppen, nationellt) Endast några kan få högsta betyg respektive lägsta Enligt en förutbestämd fördelning (t ex normalfördeln.) Normrelaterad ECTS-skalan är relativ!
Målrelaterad betygssättning Prestationen bedöms i förhållande till målen (de förväntade studieresultaten) Förutbestämda transparanta betygskriterier Hela gruppen kan i princip få ett visst betyg Beslut om målrelaterad 7-gradig betygskala på SU!
SU:s beslut En målrelaterad sjugradig (A-F) betygsskala med skriftliga betygskriterier formulerade utifrån förväntade studieresultat införs som ordinarie betygsskala inom universitetet och tillämpas från höstterminen 2008. Betygen ges utifrån klart angivna, skriftliga betygskriterier som tar sin utgångspunkt i de förväntade studieresultat som anges i kursplanerna. Rektorsbeslut 2007-01-18 (Dnr SU 50-1075-05)
SU:s principer Betygskriterierna anger de krav som studenten ska uppfylla för de olika betygsgraderna vid examination. Betygskriterierna ska utformas med utgångspunkt i de förväntade studieresultat som formulerats för den kurs eller delkurs som examineras. Betygskriterierna ska vara skriftliga och meddelas studenterna vid kursstart. Rektorsbeslut 2007-01-18 (Dnr SU 50-1075-05)
NIVÅBESKRIVNINGAR Europeiska (Dublin Descriptors) och nationella (i HL) NATIONELLA EXAMENSBESKRIVNINGAR (i HF) Förväntade studieresultat uppdelade i kunskapsformerna 1) Kunskap och förståelse 2) Färdighet och förmåga 3) Värderingsförmåga och förhållningssätt FÖRVÄNTADE STUDIERESULTAT PÅ PROGRAMNIVÅ Beskriver vad studenten ska kunna/kunna göra efter fullgjort program FÖRVÄNTADE STUDIERESULTAT PÅ KURSNIVÅ Beskriver vad studenten ska kunna/kunna göra efter fullgjord kurs FÖRVÄNTADE STUDIERESULTAT PÅ DELKURSNIVÅ Skall på SU användas om delkursen examineras separat FÖRV. STUDIERESULTAT PÅ UPPGIFTSNIVÅ? Kan användas som pedagogiskt hjälpmedel l
Bedömbara mål De förväntade studieresultaten bör fånga den examinerbara kärnan i en utbildning/kurs som varje godkänd student ska ha tillägnat sig. Innebär att målen måste vara bedömbara alla mål ska prövas vid examination målen fokuserar på vad varje student ska kunna (d.v.s. inte specifika mål för en viss betygsnivå) Beslut vid SU 2007-01-18
Hur hänger det ihop? Lärandemål: vad? Betygskriterier: hur väl? Bedöma andraspråkselevers språknivå med hjälp av olika språkutvecklingsanalyser JA: Bedömer andraspråkselevers språknivå å med hjälp av olika språkutvecklingsanalyser Kriterier: Eftersom A B C D E NEJ: Bedömer inte andraspråkselevers språknivå med hjälp av olika språk Fx F
Vad är kriterier? Kan användas för olika saker, bl.a. synonymt med standards. Ofta = generella kvalitetsaspekter eller bedömningsområden Bara den som har visat vetenskaplig pgoch pedagogisk gg skicklighet får anställas som professor (HL 3 kap 2 ) En lektor skall ha vetenskaplig kompetens eller annan yrkesskicklighet, om inte regeringen föreskriver någonting annat. En lektor skall också ha pedagogisk skicklighet. (HL 3 kap 5 )
Formulera en standard i steg A definite level of excellence or attainment, or a definite degree of any quality viewed as a prescribed object of endeavour or as the recognized measure of what is adequate for some purpose, so established by authority, custom, or consensus Sadler, R. (2005). Interpretations of criteria-based assessment and grading in higher education. Assessment & Evaluation in Higher Education. Vol. 30, no 2, pp. 175-194.
Standard på kursnivå Betygskriterierna motiverar varför en viss prestation får ett visst betyg. Vilka kvaliteter ger ett visst betyg? Betygskriterierna är beskrivningar på förhand av typprestationer av typstudenter Betygskriterierna ska vara tydligt kopplade till lärandemålen på en viss kurs/delkurs Betygskriterierna ska knyta an till det specifika på kursen/delkursen (ej generella kriterier) Alla betygssteg ska användas och vara möjliga att nå
Globala kriterier Bedömningsområde 1 Bedömningsområde 2 Bedömningsområde 3 A Text, text, t text, t text, t text, t text, t text, t text, t text, t text, t text, t text, t text, t A Text, text, t text t Text, text, t text t Text, text, t text t text, text, text B Text, text, text, text, text, text, text, text, text, text, text, text, text, text, text, text B Text, text, text Text, text, text Text, text, text C Text, text, text, text, text, text, text, text, text, text, text, text, text, text, text, text C Text, text, text Text, text, text Text, text, text D Text, text, text, text, text, text, text, text, text, text, text, text, text, text, text, text D Text, text, text Text, text, text Text, text, text E Text, text, text, text, text, text, text, text, text, text, text, text, text, text, text, text E Text, text, text Text, text, text Text, text, text Fx Text, text, text, text, text, text, text, text, text, text, text, text, text, Fx Text, text, text Text, text, text Text, text, text text, text, text F Text, text, text, text, text, text, text, text, text, text, text, text, text, text, text, text F Text, text, text Text, text, text Text, text, text Kriterierna bygger på följande bedömningsområden: 1. 2 3 Delbedömningarna ovan omvandlas till ett samlat betyg på delkursen genom en samlad bedömning, där bedömningsområde 1 är viktigast, och...
En pedagogisk reform Bolognaarbetet på SU innebär att alla kurser får tydligare mål studentens lärande i centrum målen lyfter fram studentens anställningsbarhet förväntade studieresultat på alla delkurser tydligt genomförd målrelaterad betygssättning skriftliga betygskriterier på alla delkurser skriftlig information om hur prestationer på delkurser vägs samman till betyg på hel kurs
Arbetet så långt vid SU Bolognareformen genomfördes 1/7 2007 (ny examensstruktur, lärandemål, ECTS-poäng) SU:s betygsreform införd senast fr.o.m. kurser som ges 1/7 2008 Ännu för tidigt att följa upp och utvärdera reformen som helhet. Sker troligen 2010 eller 2011.
Ett institutionsexempel Implementering av lärandemål och betygskriterier vid Institutionen för Biovetenskaper och näringslära (Arbetet har sett olika ut vid olika institutioner)
Arbetsprocessen En bolognaansvarig vid institutionen. Lärarworkshop 3 gånger per termin med information om Bolognaprocessen och arbete med exempel. Varje kursledare fick ansvara för sin egen kurs vad gäller både lärandemål och betygskriterier (med den bolognaansvarige som diskussionspartner). Förra läsåret gavs vissa bologniserade kurser. Detta läsår är samtliga kurser bologniserade.
Erfarenheter hittills Positiva effekter: Diskussion kring vad vi egentligen vill att studenterna ska kunna. Något ökad medvetenhet om olika slags kunskap (kvantitativ, kvalitativ) på sikt ökad kvalitet på undervisning och examination? Ökad kontakt mellan kursledarna.
Erfarenheter hittills, fort. Svårigheter Det traditionella tänkandet är svårt att ändra, både hos lärare och studenter. Svårt att tillämpa kvalitativa betygskriterier på de traditionella skriftliga tentorna. Oklart hur kopplingen mellan lärandemål, examination och betygskriterier fungerar i praktiken. Stor variation mellan kurserna! Svårt att utforma betygskriterier. Oro för överklaganden från studenterna.
Hur ser fortsättningen ut? Vi borde försöka samordna och jämföra våra betygskriterier på kurserna inom samma utbildning. Intresset för fortsatt utvecklingsarbete har svalnat nu när alla måsten är gjorda. Kurserna tycks fungera bra enligt både lärare och studenter. Kursledarna är vana vid att vara ensamma ansvariga för sina egna kurser. Ännu har ingen utomstående granskat betygskriterierna. På vilket sätt kan man utvärdera resultatet?
Några länkar Målrelaterad bedömning och betygkriterier, se UPC:s webbplats: http://www.upc.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=5434 SU:s riktlinjer (se särskilt s. 2-4 och bilaga 2!): http://www.su.se/content/1/c4/07/55/bolognariktlinjerjan2007.pdf j p SU:s Bolognasida: http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=884&a=755 Högskoleförordningen (HF): http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19930100.htm / / / / Högskolelagen (HL): http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19921434.htm Sadler, R. (2005). Interpretations of criteria-based assessment and grading in higher h education. Assessment & Evaluation in Higher Education. Vol. 30, no 2, pp. 175-194. (SUB:s tdskr)