Ett pragmatiskt perspektiv på datautvecklingen

Ett pragmatiskt perspektiv på datautvecklingen Av Tore Nordenstam Om klockor, böcker och datorer I juni 1979 samlades ett antal datorexperter och arbetslivsforskare i Sigtuna för att försöka svara på frågan "Är datorn ett verktyg?"' En av deltagarna i konferensen var snickaren och konsthantverkaren Thomas Tempte, som för sin del inte kunde se några påfallande likheter mellan datorer och det som han i sitt eget yrke var van att kalla för "verktyg". För att tydligt demonstrera sin poäng visade han bland annat den egyptiska svarv som han lyckats rekonstruera efter gamla egyptiska bilder och som nu vandrat land och rike runt tillsammans med ett antal andra rekonstruktioner av äldre verktyg med mera (utställningen "Konst och vetenskap och arbetets ara", till vilken Thomas Tempte också skrivit en tankeväckande katal~gbok).~ Men de flesta tycktes vara eniga om att datorn i en eller annan mening ar ett verktyg. En av poängerna med att framhäva att datorer ar verktyg kan vara att f3 fram att datorer ar något som kan användas av människor för olika syften i olika sammanhang. Science fiction-drömmar om maskiner med övermänsklig kompetens som med tiden kan ta över den politiska makten i samhället ligger så fjärran från det som datorer kan göra att de kan negligeras med gott samvete (trots den överdrivna tilltro till datorer-

nas möjligheter som fortfarande präglar området "Artificial Intelligen~e").~ De som betonar att datorer ar "verktyg" gör gärna detta för att framhäva att datorn inte ar något hot utan tvärtom ett i och för sig harmlöst redskap som kan användas konstruktivt eller destruktivt på samma satt som alla andra tekniska uppfinningar. "Datorn ar bara ett verktyg" kommer då som en lugnande försäkran om att man med ro och tillförsikt kan emotse den vidare utvecklingen på datorområdet. Men vad innebar det egentligen att saga att något bara ar ett verktyg? Det finns helt säkert tekniska uppfinningar som bara bidrar till att man kan utföra redan existerande arbetsmoment mera effektivt. I stallet for att plocka plastpåsarna för hand ned i kartongerna sätter man in en maskin som fyller upp lådorna med det exakta antalet påsar; arbetet inskränker sig hädanefter till att satta igång och slå av maskinen och att då och då kontrollera att den fungerar som den skall. Men normalsituationen ar att själva arbetet påverkas till sin karaktär av det förhållandet att nya verktyg införs. Det mekaniserade jordbruket ar inte bara en effektivare variant av äldre former av jordbruk; verktygen förändrar hela verksamhetens inriktning. Man kan saga att den praxis som verktygen ingår i förändrar karaktär alltefter vilka verktyg som används i praxisen. Jordbrukarens praxis ar liksom snickarens praxis det den ar bland annat därför att verksamheten bygger på att vissa verktyg ar tillgängliga. Och vissa verktyg ar av ett sådant slag att de inte bara påverkar en enstaka praxis utan hela vår livsform. En "livsform" ar helheten av alla de praxisar som tillsammans utgör en kultur. Kanske ar boken en uppfinning som kan sagas ha genomfört en förandring i människans livsform. Boken innebar ju inte bara en förbättring av sättet att lagra och meddela kunskaper. Boken öppnar för kunskapsmöjligheter som inte står till buds för kulturer som helt vilar på muntliga traditioner eller som bara har primitiva kunskapslagringssystem i stil med inskrifter på stentavlor. Den effektivisering av kunskapslagringen som boken medförde förde också med sig möjligheter att samla erfarenheter över områden och tidsrymder som vida överskred de dittills existerande möjligheterna. Och klockan ar ganska visst en uppfinning som måste sagas ha förändrat vår livsform. Utan noggrann tidmätning hade inte vår

tekniska civilisation varit möjlig. Den fortlöpande "rationaliseringen" av verkstads- och industriarbetet, som började kring sekelskiftet med Taylors tidmätning av olika arbetsmoment, hade inte varit möjlig utan klockor med sekundvisare åtmin~tone.~ Och tanker man efter en stund, kan man börja se att precisa tidsangivelser tenderar att forma vår fritid på samma satt som vårt arbetsliv. Precisa tidsangivelser ar en nödvändig betingelse for möjligheten av en stor mängd av de aktiviteter som tillsammans utgör vår livsform. Det ar åtskilligt som talar för att datorn bör betraktas som en uppfinning som ar - eller kan bli - lika genomgripande för vår livsform som klockan på sin tid. Taylorismen synes till exempel nu att vara på vag in i kontorsvärlden: utvecklingen på datorområdet öppnar för möjligheten till uppstyckning av arbetet i ideligen upprepade, monotona moment på samma satt som tidsstudierna i verkstadsindustrin tidigare. Med datoriseringen följer både möjligheten att samla rutinuppgifterna på vissa personer och möjligheten att förse andra personer med mera kreativa och stimulerande uppgifter. Att då påstå att datorerna enbart ar verktyg ar inte bara vilseledande utan direkt falskt. Våra verksamheter (praxisar) formas delvis av de tillgängliga verktygen. Genom att datorer kan användas i så många olika sammanhang på så många verksamhetsområden, finns det fog för att fråga sig om det inte ar fråga om en förändring av vår livsform som avtecknar sig mot horisonten. Vem tjänar på de förändringar som datoriseringen för med sig, direkt eller indirekt, avsiktligt eller oavsiktligt?' Datautvecklingen aktualiserar grundläggande vardefrågor. Varderingar ar så inflätade i s k faktafrågor att man i praktiken inte kan behandla dem f ep ar at.^ Om tysta kunskaper I dessa reflektioner över vad ting som klockor, böcker och datorer betyder för oss i vårt dagliga liv har jag anlagt ett bestämt perspektiv på den mänskliga tillvaron. Tillvaron ses som en

sammanfatta deras användning med hjälp av några f3 enkla regler (t ex i form av en enkel definition). Tank till exempel på vad som ligger i begrepp som "värdighet", "stolthet" och "tolerans". Vill man klargöra vad dessa begrepp innebar mera i detalj, måste man skaffa sig en överblick över vad som faller in under dessa begrepp och vad som faller utanför dem, och man måste skaffa sig en förståelse av hur dessa begrepp förhåller sig till angränsande begrepp (t ex "ara", "arrogans", "lö~lighet").'~vi lär oss ett begrepp som "tolerans" genom att göra oss förtrogna med typiska exempel på tolerant uppträdande, toleranta stater, toleranta grupper; och nar vi har lart oss en uppsättning typiska exempel på toleranta företeelser och en uppsättning tydliga motexempel och dessutom förvärvat en känsla för vad som ar svåra och oklara fall nar det galler tolerans, då kan vi sagas ha förvärvat den begreppsliga kompetens som beharskandet av uttrycket "tolerans" innebar. Det avgörande kriteriet på att man behärskar ett begrepp ar att man visar sig kunna föra serien av givna exempel vidare på ett satt som andra uppfattar som korrekt (i överensstammelse med vanligt språkbruk, omdömesgillt, adekvat i den situation som det galler). Vi kan saga att alla begrepp styrs av bestämda regler, som normalt förblir outtalade. Ibland kan regler vara mycket enkla, så enkla att de lätt kan formuleras språkligt. Jag ber dig till exempel att fortsatta serien "två, fyra, sex, åtta". Om du då säger "tio, tolv, fjorton", kanske jag nickar och säger att du har förstått regeln. Men de regler som tillsammans utgör språket och som samtidigt ar ramen för alla våra handlingar ar normalt inte enkla, mekaniska regler av detta slag. Normalt kravs det ett visst mått av omdöme för att kunna föra en given serie av exempel vidare. Goda exempel på det kan man hämta från sådana områden som etik, estetik och människokunskap. Det finns inga enkla regler för vad som raknas som klandervärt handlande mot kolleger, fullödiga konstverk eller erfarna människor, för att namna några exempel. Kärnan i all språklig kompetens, begreppslig kompetens och handlingskompetens kan sagas bestå av förmågan att på egen hand på ett korrekt vis föra givna serier av exempel vidare. De kunskaper som ligger i detta ar som isberg, den största delen av kunska-

perna ligger under det artikulerades vattenlinje i form av tysta kunskaper. Fallstudier och vetenskaplig teoribildning På det språkliga, begreppsliga, handlingsmässiga området finns det ett nödvändigt samspel mellan allmänna regler och exempel, mellan begrepp och det som faller in under begreppen. För att något skall kunna vara ett exempel måste det vara ett exempel på något, det enstaka tillfallet måste ses i ljuset av något allmant och omvänt. Av detta följer omedelbart att sådan forskning som syftar till att klargöra begrepp nödvändigtvis måste basera sig på fallstudier, genomgång av serier av exempel. Men denna modell kan generaliseras,: när det gäller forskning på det mänskliga, sociala området bör man basera sig på ett samspel mellan fallstudier och mera allmän teoribildning. Fallstudier är oundgängliga för allt teoretiskt arbete som vill vara relevant för det verklighetsområde som det gäller; och teoretiskt arbete är oundgängligt för att göra fallen till exempel på något mera allmant, något som kan vara av intresse också for andra än de omedelbart berörda. Styrande för arbetet med fallstudierna på datorområdet i PAASoch ALLFA-projekten har varit ambitionen att medverka till ett perspektivskifte på datautvecklingsområdet. Datautvecklingen behärskas idag av tekniska begrepp och förfaringssätt, och de som styr utvecklingen har hittills först och främst varit tekniker och ekonomer som arbetar utifrån sina speciella erfarenheter, perspektiv och intressen. I PAAS- och ALLFA-projekten har det, trots olikheter i bakgrund och erfarenheter, funnits en gemensam strävan att finna fram till ett mänskligt och socialt perspektiv på datautvecklingen. I den sortens humanistisk praxis som vi arbetar för lägger man inte tyngdpunkten på de renodlat tekniska aspekterna på den tekniska utvecklingen utan på de mänskliga, sociala sammanhang som de tekniska systemen är avsedda att fungera i. Skillnaden mellan en teknokratisk och en humanistisk praxis lig-

Noter 1) Brister i den s k kravspecifikationen visar sig ofta efter en korrdre tids daroranvandning. Villkoren för att utveckla eri tillfredsställande kravspecifikation är emellertid inte ett probleni soni i första hand kali lösas tekniskt. Der ar mer gruiidlaggande problem soni aktualiseras vid utvecklingen av en kravspecifikatioii. Det ar nara kopplat till de fenomen vi ska uppmarksamnia under tredje ordningens konsekvenser. Se aven Bo Göranzori m fl Doiorn soni vr,rktyg. Studentlitteratur, 19832. 2) Erik Sandewall utvecklar denna ståndpunkt i kapitlet "Kdn kunskap lagras i en maskin?". 3) Den typ av lösningar soni utvecklas för art förebygga denna typ av problem ar tex ergonomiska förbarrringar av rerniinalarbetspidrsen och avral för att reglerd arbetstiden vid trrminalarhete. Arbetsorganisatoriska lösningar nied sjalvstyratide grupper ar ett annat exenipel. Se tex Gunilla Bradley. Arbetsmiljh och rermirialer, Arbetarskyddsfonden, 1981 och Görarizon 1983a. 4) Boel Berner, Tekriikcni värld, Arkiv avhandlingsserie, 1981. s 196 och F W Taylor. Rationell arbet~dclnit'y ta yl or sy sie me^. Uppsdla 1913. 5) Kjell Jonsson, "Ordning och reda. löning på freda - några reflexioner kring effektivitetsideologi och drbetarrörelse". ingår i Koos oih ordriin~, Institutionen för idéhistoria, Unied Universitet, 1982, s 45-68. 6) IVA, Importarit Teihnolqyital Trerids. Arti- /iii01 iritelligeriie arid Camputer Siierice. IVA- Rapport 246, Stocktiolm 1983. 7) A a, s 31-32, H) A a. s 33, s 44. 9) En introduktion till Herbert Sinions teoretiska perspektiv finns i Herbert Simon & Lars Kristiansson, Blir datorri mätukli~, Forsktiingsrådsnaninden, Kallall5, 1981 Ett pragmatiskt perspektiv på datautvecklingen 1) Se Bo Sundin, red. Is the Computer a Tool!, Alniqvisr & Wiksell 1980 2) Thomas Tenipre, Arbrtcts Ara, Arbetslivscentrum. Srockholiii 1981 3) Jfr Hubert L. Dreyfus, il'kai Camp~riers Can't Do, revised edition, Harprr Colophon Books. New York 1979. 4) Jfr Joseph Weizenbaum, Campi~ter Power otid Hutri'iri Reason. W. H. Freenian and Company, San Fraiicisco 1976. j) Jfr Gun-Marie Forsberg, "Operatörsrollen i ett datasysteni för skogsvdrdering vid lanrbruksiiamnderna". i Bo Cöranzoii m fl, Perspektiv pb datosystemurveiklir!y, Studeiitlitrerarur, 1978a. h) Tore Nordenstani. bdrderin,pr iiili por'rd~rn vid ilatasysieniurvecklinq. Arbrtslivscentruni, Arbetsrapport 1980:27 (aiidrd iipplagan urider urgivnirig hösten 11)83j. 7) Målaren Mondrians utveckling ar ett bra exenipel pi kreativ vidareutveckliiig av en givrn trdditiori. Jfr Tore Nordenstam. "lntention iii Art", i Johannesseri & Nordeiisram, red, M'ii<yetistein - Aesilietin ond Trorisrerideriral Philosophy, Hölder-Pichler-Tempsky, Wien 1981. R) Ludwig Wittgenstein. Philosophical Investi~~~iiotii, Blackwell, Oxford 1953, 8 78. (Svensk översättning. FilosoJ7ska uridersöknin,qar.) Kjell S. Johannessen har utvecklat ett systematiskt pragmatiskt perspekriv på grundval av Wittgeiisteins senfilosofi. Se hans stencilbok R'ittgensteins sen/iloso/i (Filosofisk institutt Universitetet I Bergrn 1978), och hans bidrag till dntologierna Contemporory Acsihetia in Scandin<lvia (red. L. Aagdard- Mogenseri och G. Hermeren, DOSI 1980) och Wirtgensieiri - Arstheriii and Transcenderital Philosophy (red K. S. Johannessen och T Nordenstam, Wien 1981). 9) Beteckningarna för de tre kunskapsformerria har föreslagits av Kjell S. Johannessen. 10) Jfr Gilbert Ryle. "Knowing How and Knowing That", The Conicpf o/.wind, Hutchinson, Londori 1949. 11) Kjell S. Johannessen, "Witrgensteins regelbegrep"..\orsk jloiojiik iidsikri/t 1973, s 5F73. 12) Kritiken av namnteorin ar en röd trid i Witrgensteins Filoiojska ur~denc?knin~pr. 13) j/r Torp Sordeni~am, S~d~iriesr Eilriu, Almqvist & Wiksell, Uppsaid 1968; och Tore

Nordenstam, "Arabisk moralsyn", i Gudbrandson & Wyller, red, Aroberna og islom, Uriivcrsirersforlaget, Oslo 1978. 14) Se vidare diskussionen av teknokrariska och humanistiska perspekriv i Nordenstam 1980. 15) Thoniaa S. Kuhn. The Strirciure oj Scirni(fic Revolutions, 2nd ed.. Chicago 1969. (Finns i svensk övcrsattning.) Håkan Tornebohm, Porodiymkritik. Rapport nr 107, Insriturioncn for vereiiakapsteori. Goteborgs universiter, och många andra rapporrer av samme forfatrare i driiiia scric. Jfr Tore Nordenstam, Värderingor och porodigm vid dotosystetnutve~klin~. Exrttiplrr ALLFA-urredningeti, Arhetslivscentrum 1980:27. 16) Jfr diskussioiieti triellan Erik Sandewall och Bo Göranzon i Dororn - herre eller sloi,? (Källall3, 1981.) Tyst kunskap - tre exempel I) Se kapitlet "Konsultens arbetssituation" i Göranzon 1983a. 2) Se Tempte 1982. Vad ar en dator? 1) James H. Newman (red), SIGMA, En matematikens kulturhistoria, band 5. Forum, 1960, s 1762. 7) Ingela Josefson. Perer Gullers ni fl, Llryripo och /Orsid. Fockning om mrroder otrfirmedlo rerulioi i nrhetrlii~~orskningen. Arhcrslivsceritrum, 1983. 3) Darornr program kan grovr indclas i två grupper. Den ena gruppen omfartar program för enkla herakningar eller ruriner dar man tidigare hafr manuella ruriner. Den andra gruppen omfatrar prograni avsedda för problem där lösningen med manuella metoder varir för omständlig eller ohanrerlig. Det kan tex galla fördjupade analyser av marvarden för art analysera en konstrukrion. en budget i ett projekt eller dyl. Med hjälp av darorprogram av kvalificerad karakrar ar avsikten att lösa problem vilka ej ridigare kunnar praktiskt lösas. För att utnyrtja sidana program kravs: cii hög iackkomperens hos personalen en komperens arr aiialysera berakningsresultaten Speciellt den senare faktorn är av största hetydelse. Utan en djup kunskap om den me- todik som ligger bakom programmen och Grmåga art analysera beräkningarna ger detta ej mojligherer art urnytrja programmen. Fallsrudier visar emellerrid art detta villkor inte ar rillrackligt för arr kvalificerade program skall urnyrrjas. Datorprogram av kvalificerad karakrar kan trots hög fackkompetens hos en yrkesgrupp bli liggande i malpase. 4) Morris Kline, Marematikrn i den visterlätidsko kulturen. Prisma, 1968. 5) A a.. s 20. 6) A a, s 20. 7) Se t ex Jean Piager, Inielliyrnsrris psykologi. Narur och Kultur, 1971. 8) Kline, s 22 Y) Clarence Irwing Lewis och Cooper Harold Langford. "Den symboliska logikens historia" i Newman 1960. 10) M. J. E. Cooley. Compurcr Aided Designils nature ond implicn~ionr, TAAS publication. L973, s 9. Il! Aa.s9. 12) Kline, s 152. 13) A a, s 286. 14) Se t ex Ingrla Josefson, "Officiell begreppsbildning - err exempel på en morsartning niellan olika intressen", ingår i Joseison och Gullers m fl 1983, s 113-119. 15) Kline, s 223. 16) A a. s 223. 17) A a, s 261. Jfr Jörgen Eriksson, Revolt i huvet, Bonniers. 1970, s 152. 18) Torsten Landquisr, "Systemurvecklingsprocessen för en datorbaserad modell för varmeberakningar". ingir i Bo Göranzon m fl. Perjpektiv på dolosysirmutvecklin,q, Srudenrlitrerarur, 1978a. s 1%-168. 19) Göranzon 1983a, s 73. Datautvecklingens filosofi Två ofovenl iga traditioner l) Herberr Simon, The Sciencer ojthe Ancficio/, M. I. T. Press Paperback Edirion, 19711. 2) A a, s 58. 3) A a, s 60. 4) A a, s 60. 5) A a, s 79-80. 6) A a. s 83. 7) Jerker Lundequisr. Norm och modell somt yttrrliyarr nzgro bqqrepp inom drsignreorin, Kgl. Tekniska Högskolan i Srockholm, 1982, s 27