Jäv Georg Lagerberg Marie Zernig Avdelningen för regler och behörighet/enheten för förvaltningsjuridik 2016-10-05
1 kap. 9 regeringsformen (1974:152) Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.
11 förvaltningslagen (1986:223) Den som skall handlägga ett ärende är jävig 1. om saken angår honom själv eller hans make, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående, 2. om han eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång,
11 förvaltningslagen (1986:223) forts. 3. om ärendet har väckts hos myndigheten genom överklagande eller underställning av en annan myndighets beslut eller på grund av tillsyn över en annan myndighet och han tidigare hos den andra myndigheten har deltagit i den slutliga handläggningen av ett ärende som rör saken, 4. om han har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken, eller 5. om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet. Från jäv bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse.
12 första och andra stycket förvaltningslagen (1986:223) Den som är jävig får inte handlägga ärendet. Han får dock vidta åtgärder som inte någon annan kan vidta utan olägligt uppskov. Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom, skall självmant ge det till känna.
Jävsgruppen nio myndigheter E-hälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten Inspektionen för vård och omsorg Livsmedelsverket Läkemedelsverket Socialstyrelsen Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Statens veterinärmedicinska anstalt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket
Jävsdeklaration med tillhörande jävsinformation Har tagits fram av jävsgruppen. För externa experter/uppdragstagare. Finns både på svenska och engelska. Ska fyllas i av experten/uppdragstagaren innan ett uppdrag påbörjas. Först ska dock experten/uppdragstagaren ha tagit del av tillhörande jävsinformation. Komplettering kan begäras in. Bedöms av projektledaren och enhetschefen. Beslutet ska motiveras. I svårbedömda fall kan jurist vid enheten för förvaltningsjuridik kontaktas.
Övriga dokument Information till myndigheternas handläggare om hantering av jäv, intressekonflikter och övriga anknytningar när externa experter och uppdragstagare anlitas. Bedömning av jäv, intressekonflikter eller andra bindningar några exempel från myndigheterna.
Tack!
Jäv i Rikssjukvårdsnämnden - med anledning av ledamots koppling till landsting Anders Kring, jurist Enheten för hälso- och sjukvårdsjuridik
Utgångspunkter för jävsbedömningen i RSN
Rikssjukvårdsnämnden är en del av Socialstyrelsen Ledamöterna i nämnden har ett uppdrag hos Socialstyrelsen. Nämnden fattar Socialstyrelsens beslut i rikssjukvårdsfrågor.
Rikssjukvårdsnämndens sammansättning Sex ledamöter ska representera landstingen (19 tredje stycket förordningen [2015:284] med instruktion för Socialstyrelsen) Ledamöterna skall i sina överväganden och beslut representera staten och se till hela nationens bästa utan att drivas av några som helst särintressen. (Prop. 2005/06:73 s. 24)
Delikatessjäv i RSN p.g.a. koppling till landsting
Situation En ledamots landsting har ansökt om tillstånd som nämnden ska besluta om. Ledamoten kan också ha deltagit i beslutet att ansöka om tillståndet.
JO 1983/84 s. 396 Två kommuner sökte tillstånd för en verksamhet hos regeringen. Länsstyrelsen fick yttra sig över kommunernas ansökan och tillstyrkte den. I Länsstyrelsen satt styrelseordförandena från de två kommunerna och deltog i beslutet. Frågan hos JO var om de var jäviga där.
Vad kom JO fram till? Att en kommunstyrelseordförande i vissa fall kan företräda sin kommun medför inte att han eller hon ska ses som ställföreträdare enligt jävsbestämmelsen i dåvarande förvaltningslagen. När förtroendemän från kommuner finns i en statlig myndighet som ska fatta beslut som berör kommunen får frågan om jäv bedömas utifrån vilken befattning de har tagit med saken tidigare och hur beslutet berör kommunen.
Den ena kommunstyrelseordföranden hade deltagit i beslutet att ansöka hos regeringen om tillstånd och deltagit i bildandet av ett gemensamt kommunalt bolag som skulle driva verksamheten. Den andra ordföranden hade deltagit i beslutet att bilda bolaget som skulle driva verksamheten och haft viss övrig befattning med bolagets bildande. JO ansåg att båda var jäviga.
JO dnr 1297/1987 En länsskolnämnd (statlig myndighet) fattade beslut om statsbidrag till kommuner för att driva skolverksamhet. Vissa ledamöter i länsskolnämnden var också ledamöter i kommunala skolstyrelser och hade där deltagit i beslut att ansöka om statsbidrag. Det var inte reglerat att det skulle finnas sådana ledamöter i länsskolnämnden men det var vanligt förekommande och en bra erfarenhetsbakgrund för länsskolnämnden.
Vad kom JO fram till? Å ena sidan: Att en person deltagit i kommunal skolstyrelse planering och beslut att ansöka om statsbidrag kan ses som en omständighet som är ägnad att rubba förtroendet för hans eller hennes opartiskhet, när det gäller att i länsskolnämnden avväga den egna kommunens behov mot andra kommuners.
Å andra sidan: Ordningen vad gäller länsskolnämndens sammansättning kan anföras till stöd för uppfattningen, att en ledamot inte ska anses jävig bara för att ett ärende rör resurstilldelning till den kommun där ledamoten också är ledamot i skolstyrelsen. Det ligger nära tvåinstansjäv men är inte det. Lagstiftaren hade kunnat utforma tvåinstansjävet så att det täckte in denna situation om lagstiftaren velat det.
Jäv måste bedömas individuellt med beaktande av omständigheterna i varje enskilt fall. Det kan finnas skäl att ifrågasätta en ledamots opartiskhet om det t.ex. finns ett dokumenterat särskilt starkt engagemang för den egna kommunen i saken. Det fanns ingen särskild anledning att ifrågasätta opartiskheten hos de aktuella ledamöterna och ingen ansågs jävig.
Hur kan man bedöma delikatessjäv i Rikssjukvårdsnämnden?
Å ena sidan Det kan ses som omständigheter som är ägnade att rubba förtroendet för en ledamots opartiskhet att ledamotens landsting söker ett tillstånd och att ledamoten har deltagit i beslutet att ansöka. Socialstyrelsens jävspolicy I oklara fall ska en försiktighetsprincip tillämpas. Uppstår osäkerhet kring frågan om opartiskhet bör berörd person inte medverka.
Å andra sidan Rikssjukvårdsnämndens sammansättning är reglerad i förordning och nämnden ska innehålla sex ledamöter som representerar landstingen. Att de sex ledamöterna representerar de sex sjukvårdsregionerna kan ses som en slags utjämning eller balans i nämnden. Situationen kan tyckas ligga nära tvåinstansjäv, och ställföreträdarjäv men är inte det.
Jäv för att det egna landstinget ansöker Att det egna landstinget är sökande och att ledamoten deltagit i beslut att ansöka om tillstånd medför inte i sig att ledamoten är jävig. Däremot kan man vara jävig om man gör mer än så. Som t.ex. de situationer som kom upp i JO-besluten.
Prenumerera på vårt nyhetsbrev: www.socialstyrelsen.se/nyhetsbrev
Dokumentbeteckning 2016-06-07 Dnr 3.7 14664/2015 1(2) Avdelningen för Kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården - Högspecialiserad vård Laila Straubergs laila.strauberg@socialstyrelsen.se Korrigering av tryckfel i definitionen - Ögononkologi som rikssjukvård, tillståndsperiod 2. Bakgrund I samband med ett villkorsuppfyllelsemöte med rikssjukvårdsenheten den 7 juni 2016 noterades att diagnoskoden Benign tumör i korioidea felaktigt fått definitionskod D31.1 (benign tumör i kornea= hornhinnan) istället för D31.3 (benign tumör i korioidea=åderhinnan). Förslag på beslut och åtgärd Socialstyrelsen föreslår att den felaktiga diagnoskoden korrigeras och att korrekt definitionslista delges enligt samma rutin som för utskick av tillstånd från rikssjukvården, samt publiceras på Socialstyrelsens hemsida. SOCIALSTYRELSEN 106 30 Stockholm Telefon 075-247 30 00 Fax 075-247 32 52 socialstyrelsen@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se
SOCIALSTYRELSEN 2016-06-07 Dnr 3.7 14664/2015 2(2) Nuvarande definition Transpupillär fotokoagulation av tumör i åderhinna (CKE10) vid följande diagnos: o Malign tumör i korioidea (C69.3) Transpupillär fotokoagulation av tumör i näthinna (CKE40) vid följande diagnos: o Malign tumör i retina (C69.2) Strålbehandling av intraokulär tumör (inläggande av strålkälla) (CKE60) och Extraktion av strålkälla (CKE65) vid följande diagnoser: o Malign tumör i retina (C69.2) o Malign tumör i korioidea (C69.3) o Malign tumör i ciliarkropp (C69.4) o Benign tumör i korioidea (D31.1) o Benign tumör i retina (D31.2) Korrigerad definition Transpupillär fotokoagulation av tumör i åderhinna (CKE10) vid följande diagnos: o Malign tumör i korioidea (C69.3) Transpupillär fotokoagulation av tumör i näthinna (CKE40) vid följande diagnos: o Malign tumör i retina (C69.2) Strålbehandling av intraokulär tumör (inläggande av strålkälla) (CKE60) och Extraktion av strålkälla (CKE65) vid följande diagnoser: o Malign tumör i retina (C69.2) o Malign tumör i korioidea (C69.3) o Malign tumör i ciliarkropp (C69.4) o Benign tumör i korioidea (D31.3) o Benign tumör i retina (D31.2)