Sammanfattning Markets

Relevanta dokument
Inför KPI i april: Fortsatt press på Riksbanken trots uppstuds

Sweden: Dörren fortsatt på glänt för räntesänkning

Inför KPI i juli: Ännu ett för lågt utfall

Rekordbilligt boende. Nordea Research, 08 October 2015

En god fortsättning? En sammanfattning av julhelgens nyckeltal. (23 december 6 januari)

Låga löneökningar pressar Riksbanken

Andreas Wallström Economic Research 11 oktober 2016

Bärkraftig tillväxt, trots allt

Hur ser finansmarknaden på den ekonomiska utvecklingen framöver? Prins Bertil Seminariet Handelshögskolan i Göteborg. Andreas Wallström oktober 2016

Economic Research oktober 2017

Riksbanken: Avvaktan

Svårbedömt och svårnavigerat

Hög tillväxt, låg Riksbank. Andreas Wallström Oktober 2015

Trumponomi & svensk ekonomi. Andreas Wallström, Economic Research December 2016

Annika Winsth Economic Research September 2017

Investeringar i svensk och finsk skogsindustri

Rubicon. Vår syn på marknaderna. Maj 2018

Rubicon. Vår syn på marknaderna. Augusti 2018

Förvaltarkommentar svenska räntor Q3 2014

Sammanfattning Markets

Finansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 2017

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014

Inför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit

VECKOBREV v.15 apr-15

VECKOBREV v.37 sep-15

VECKOBREV v.38 sep-11

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011

VECKOBREV v.18 apr-15

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010

Industrieran är över. Industrins betydelse minskar. Nordea Research, 08 December 2016

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011

VECKOBREV v.19 maj-13

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder oktober 2015

Makrokommentar. November 2013

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder januari 2014

Makrokommentar. April 2016

VECKOBREV v.20 maj-13

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.36 sep-15

VECKOBREV v.41 okt-14

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011

VECKOBREV v.13 mar-14

VECKOBREV v.18 maj-11

VECKOBREV v.47 nov-11

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

VECKOBREV v.24 jun-15

Inför Riksbanken: Sportlov

VECKOBREV v.11 mar-14

Sammanfattning Markets

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB september 2015

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem december 2013

Sammanfattning Markets

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010

VECKOBREV v.21 maj-13

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) maj 2015

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2013

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB december 2015

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010

Sammanfattning Markets

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem december 2015

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2010

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB februari 2016

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) februari 2016

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

VECKOBREV v.33 aug-11

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2013

Riskbarometer. En riskindikator om framtiden! Q4 2018

VECKOBREV v.46 nov-14

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2016

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB augusti 2015

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB februari 2015

Riksbanken och Fed gör en u-sväng

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

VECKOBREV v.23 jun-14

VECKOBREV v.3 jan-15

VECKOBREV v.5 jan-14

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009

Rubicon. Vår syn på marknaderna. September 2018

Månadskommentar juli 2015

VECKOBREV v.2 jan-12

Inledning om penningpolitiken

Sammanfattning Markets

Riskbarometer. En indikator för framtiden! Q1 2019

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) november 2008

Månadskommentar oktober 2015

VECKOBREV v.41 okt-12

Makrokommentar. Januari 2014

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB januari 2016

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

Sammanfattning Markets

Transkript:

Sammanfattning Markets Riksbanken var god dröj Vi står fast vid vår bedömning av penningpolitiken för i år. Det innebär att Riksbanken sänker räntan med 25 punkter till 0,50 procent i juli. Det blir den sista sänkningen i denna cykel. Vår nya prognos innebär att Riksbanken sedan lämnar reporäntan oförändrad ett år, från juli i år till juli 2015 då den höjs med 25 punkter till 0,75 procent ECB s möte i juni är en tydlig eventrisk Sverige är mellanmjölkens land och landar mittemellan Europa och USA: Vi har tillväxt men ingen inflation. Styrka och skörhet på samma gång. Sverige, en del av Europa? I en perfekt fungerande marknad borde kapitalflöden neutralisera eventuella olikheter i avkastning, det finns dock en inlåsningseffekt i den svenska marknaden som gör att svenska investerare drar sig för att investera utanför den svenska marknaden. SEK Ska falluckan under EUR öppna sig? USD Ska strong dollar policy åter väckas till liv? GBP Pundet, eller hur man korsar ett vägskäl NOK Svensk krona ska slå norsk krone JPY Se upp för el Nino! CHF SNB vs ECB i årets valutakrig? STRATEGI Tema - omstrukturering Valutaprognoser Nordea Research & Strategy, 22 maj 2014 21-maj 3M 2014-12-31 EURUSD 1,3704 USDSEK 6,5792 EURSEK 9,0160 NOKSEK 1,1048 GBPSEK 11,1114 JPYSEK 0,0652 CHFSEK 7,3789 Ränteprognoser 21-maj 3M 2014-12-31 3M SEK 0,92 2Y SEK 0,91 10Y SEK 2,22 3 månaders kronprognoser 6 5 4 3 2 1 0-1 -2-3 -4-5 -6 Starkare SEK (%) Svagare SEK (%) EUR USD GBP JPY CHF NOK PLN CZK HUF

Temaartikel Markets Av:Torbjörn Isaksson och Andreas Wallström, Chief Analysts Riksbanken var god dröj Vi justerar vår prognos på Riksbanken. Förändringen berör endast 2015. Vi räknar nu med att den första räntehöjningen sker i juli 2015. Den följs sedan av ytterligare två höjningar (oktober och december) så att reporäntan ligger på 1,25 procent i slutet av 2015. Även tidigare räknade vi med en reporänta på 1,25 procent i slutet av 2015. Tidigare var dock vår prognos att den första höjningen skulle ske under första kvartalet 2015. Vi står fast vid vår bedömning av penningpolitiken för i år. Det innebär att Riksbanken sänker räntan med 25 punkter till 0,50 procent i juli. Det blir den sista sänkningen i denna cykel. Vår nya prognos innebär att Riksbanken sedan lämnar reporäntan oförändrad ett år, från juli i år till juli 2015 då den höjs med 25 punkter till 0,75 procent. Den främsta orsaken till den nya synen på reporäntan är att vi har reviderat ned vår inflationsprognos. Vi räknar fortfarande med att inflationen stiger under andra halvåret i år, men i något mindre utsträckning än tidigare. KPIFinflationen ligger på ca 1 procent vid årsskiftet, vilket knappast är tillräckligt för att Riksbanken ska trycka på ränteknappen och höja räntan under första kvartalet nästa år. Vi vill betona att vi alltjämt bedömer att tillväxten i den svenska ekonomin är stark och att resursutnyttjandet inte ska underkattas. Uppgången i kostnadstrycket startar dock från en låg nivå, sker gradvis och genererar inga kraftigare inflationsimpulser så långt fram som nästa år. Läs mer om vår inflationsprognos här. Justeringen av prognosen på Riksbanken stöds även av en ändrad bedömning av ECB. Enligt den nya prognosen bedöms ECB sänka styrräntan med 10 punkter till 0,15 procent i juni. Styrräntan höjs sedan endast marginellt i slutet av 2015 till 0,25 procent (tidigare 0,75 procent). Läs mer om ECB här. Prognosen på kronan justeras som en konsekvens av den nya synen på penningpolitiken. På kort sikt präglas kronans växelkurs av den låga svenska inflationen och av att Riksbankens ännu är inne i en sänkningsfas. Längre fram får den starka svenska ekonomin genomslag och successivt skruvas förväntningarna upp att Riksbanken höjer räntan tidigare och mer än ECB. Kronan handlas till 8,95 och 8,70 mot euron på tre respektive 12 månaders sikt enligt vår bedömning. Riksbanken sänker i juli och reviderar samtidigt ner sin inflationsprognos

Räntor Markets ECB s möte i juni är en tydlig eventrisk USA / Fed kommer snart att brottas med stark tillväxt (över 3 %) och inflation kring 2 %. Därtill en hälsosam utlåningstillväxt hos banker samt en arbetslöshet som faller. Sammantaget betyder ovan att den amerikanska centralbanken och marknaden förbereder sig för en kommande höjningscykel. I Europa kommer tillväxten i år att i bästa fall nå 1 %. Det finns en stor sannolikhet att inflationen i euroområdet fortsätter att falla, stick i stäv med ECB s prognos. Den negativa arbetslöshetstrenden har förvisso vänt runt men räkna inte med några snabba förbättringar utan genomsnittsarbetslösheten lär ligga kvar över 11% de närmsta två åren (idag 11,8%). ECB har en sänkningsbias inför nästa möte i juni och i marknaden kokar temat QE och okonventionella stimulansåtgärder, dvs den idévärld som USA och Fed nu håller på att avsluta. Sverige är mellanmjölkens land och landar mittemellan Europa och USA: Vi har tillväxt men ingen inflation. Styrka och skörhet på samma gång. Riksbanken fokuserar på det senare och gjorde en Draghi innan Draghi, dvs annonserade att en räntesänkning kommer i samband med nästa möte. Svenska kort och långräntor har fallit med 100 punkter sedan september förra året och återigen besöker vi krislåga räntenivåer men utan en kris. Var ska svenska 10- åringen handla? Å ena sidan går det att argumentera för, utifrån ett tillväxtperspektiv, att den svenska ekonomin mer liknar den amerikanska i termer av aktivitetsnivå. Något som borde tala för en bättre korrelation mellan Sverige och USA i längre räntor. Men tillväxtargumentet har sedan årsskiftet inte gjort något avtryck i avkastningskurvan Riksbanken har under den perioden sänkt reporäntan med 25 punkter men förväntas sänka igen i juli. ECB kommer sannolikt att sänka sin styrränta med 10 punkter samt göra depositräntan/inlåningsräntan negativ. Tanken med en sådan åtgärd är att straffa aktörer(banker etc) som äger EUR. Den räntebull som varit i perifera statsobligationsmarknaden ser ut att svikta något. Italienska och spanska räntor har gått isär relativt tyska och EUR har försvagats något på senare tid. Den intressanta frågan uppstår: varför äga en spansk 10- årig BBB obligation som handlar på samma nivå som en norsk AAA motsvarighet. I synnerhet inte i ett läge då ECB står inför ett regimskifte till förmån för QE som riskerar att försvaga EUR. Tillväxten i Sverige och USA talar för högre långräntor, ECB s möte i juni kan dock spela korten i andra riktningen. Tänk om räntemarknaden ska gå från att vara risktagare till riskavert och köpa skuld made in sweden. Av: Henrik Unell, Chief Analyst, +46 8 534 910 97 Spanskt ränterally har givit 40% i avkastning och.. räntan i BBB Italien är samma som räntan i AAA NOK

Krediter Markets Sverige, en del av Europa? I tider av val till Europaparlamentet undrar jag ibland om det svenska ointresset beror på ett kulturellt och geografiskt avståndstagande till det kontinentala Europa eller om det följer (det i övriga Europa ganska stora) avståndstagandet till Europaprojektet. Att jag fortfarande ibland hör beskrivningar om vad som händer i Europa vittnar om det första. Kapitalmarknaden är i teorin statslös och med effektiva betalningsmedel indifferent till avstånd. Däremot skapar marknadsimperfektioner och transaktionskostnader fortfarande praktiska inlåsningseffekter. Den gryende svenska kreditmarknaden är ett tydligt exempel på en sådan inlåsningseffekt. Den svenska kreditmarknaden är i utvecklingsstadiet och har upplevt en enorm tillväxt i efterfrågan vilket inte har matchats i utbudet. Priset på svenska krediter har som en följd stigit kraftigt och dessutom mer än motsvarigheterna i andra marknader. Detta har, i allmänhet, gällt för HY obligationer i SEK och namnstarka företag med igenkänningseffekt i synnerhet. I en perfekt fungerande marknad borde kapitalflöden neutralisera eventuella olikheter i avkastning, det finns dock en inlåsningseffekt i den svenska marknaden som gör att svenska investerare drar sig för att investera utanför den svenska marknaden. Dels beror det på stelbenta reglementen (fondbestämmelser, finanspolicys) i den svenska marknaden som inte tillåter investeringar utanför Sverige/i annan valuta. Dels beror det på att det stora inflödet till kreditmarknaden innehåller mindre investerare som i lägre grad använder sig av valutaderivat och gärna investerar i kända namn i sin närhet. Vår uppfattning är att detta har börjat förändras. Alltfler reglementen tillåter investeringar utanför Sverige eller i en annan valuta (även utan valutasäkring) samtidigt som allt fler blir varse om möjligheterna med att investera i andra valutor. Effekten av detta bör bli att inlåsningseffekterna blir färre vilket i nuvarande miljö innebär att trenden med lägre kreditspreadar i Sverige skall mattas och att kreditspreadarna skall röra sig mer i harmoni med den europeiska marknaden. I kreditsfären närmar vi oss därmed det kontinentala Europa oavsett hur vi beskriver vårt kulturella deltagande eller hur vi röstar på söndag. Eller för att omformulera mig, är vårt avståndstagande från Europa värt 50 räntepunkter i avkastning för en 5 årig kredit? Av: Rickard Hellman, Senior Analyst, +46 8 614 87 26 Kreditspreadar i SEK har gått starkt (BB) 110 100 90 80 70 60 Index, 100= 2013-08-12 50 05/07/2013 03/10/2013 01/01/2014 01/04/2014 30/06/2014 SEK Nordic EUR Merrill Lynch,BB indexed Source: Bloomberg, Ecowin, Nordea Markets Kreditspreadar i BB-segmentet, EUR, NOK och SEK. Justerade för valuta och basränta. Sverige är dyrt! 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 bps over swaps 0 0.0 1.0 2.0 3.0 4.0 5.0 6.0 Source: Bloomberg & Nordea

SEK Markets Ska falluckan under EUR öppna sig? Europeisk ekonomi är en enda lång ökenvandring sedan krisens början 2008. Nu har Europa förvisso kommit upp på fötter men förmår endast vackla framåt. Det är en återhämtning som spelar ut i ultra rapid. Den låga tillväxttakten genererar inget pristryck i ekonomin då mängden lediga resurser är ansenlig. De utsatta europeiska bankernas balansräkningar håller som bäst på att utvärderas av ECB inför en kommande bankunion. Det är dock ingen överdrift att påstå att kreditgivningen i Europa är paralyserad på grund av tidigare fall i tillgångspriser och nedskrivningar i balansräkningar. Den höga arbetslösheten är ett resultat av den låga tillväxten samt nedmonteringen av fastighetssektorn som många sydeuropeiska länder har tvingats att göra efter 2008. Samtidigt fortsätter kapitalet att strömma in i Europa på jakt efter värden och EUR har stärkts i snart två år. Räntenivån på Sydeuropas skuld har fallit med en imponerande hastighet och skapar en illusion om att det som pågår i EMU-området är ensidigt positivt. Lägre statsobligationsräntor för tidigare högränteländer är förvisso en välkommen förbättring men bankberoende små och medelstora företag lider fortfarande av allt för höga finansieringskostnader. I nuvarande miljö håller ECB s ideologiska ramverk på att förändras. De går från att vara en (relativt) icke reaktiv centralbank, till att bli en bank som förstår att det krävs äkta uppoffring för att på allvar lämna ruinen bakom sig. ECB har varit den sammanhållande kraften då övriga EMU - medlemsländer och politiska partier i Europa inte kunnat enas om Europas gemensamma öde. Vid det penningpolitiska mötet i maj så var Draghi s budskap att det kommer mer stimulanser från ECB, sannolikt redan vid mötet juni. Det finns skäl att misstänka att ECB nu kommer bryta ny mark och släppa sargen för att ge den okonventionella penningpolitiken fritt spelrum. QE premien (sedelpresspremien) är tydlig i räntemarknaden men syns vagt i valutamarknaden där EUR försvagats något i handelsviktade termer. Det är svårt att dra några exakta slutsatser om vad ECB s möte kommer att innebära för kronan annat än att effekterna kan bli stora. I något läge, kanske redan i juni, kommer ECB sannolikt att likvidisera Europa på det ena eller andra sättet och det kan potentiellt få effekt på den i dagsläget starka EUR. ECB kan leverera ett dolkhugg rakt in i EUR hjärta för att komma tillrätta med konkurrens och inflationsproblemet, något som skulle kunna få kronan att tydligt stärkas. Alternativt att de skedmatar marknaden med stimulans men med framtida löften om mer, det borde också stärka kronan men i mindre utsträckning. Tonen från ECB har redan ändrats när det gäller penningpolitikens inriktning. Ska falluckan under EUR öppna sig? Av: Henrik Unell, Chief Analyst, +46 8 534 910 97 Låga statsräntor men höga företagsräntor i Sp o It Köphysterin i perifera räntor har stärkt EUR 10%

USD Markets Ska strong dollar policy åter väckas till liv? Det var länge sen som USA praktiserade sitt historiska mantra a strong dollar policy. En konkurrenskraftig dollar är en bättre beskrivning av nuvarande valutapolitik. Nollränta och sedelpresspolitik har varit en bidragande orsak till dollarsvagheten. En svag USD har haft positiva effekter på den reala ekonomin, framförallt de konkurrensutsatta delarna. En svag valuta styr också privat konsumtion i riktning mot det inhemskt producerade och slutefterfrågan stannar därmed kvar i landet. En svag valuta tenderar också att generera ett större inflationstryck då priser på importerade varor ökar. Det är en märkbar skillnad i inflationstakt mellan tex Europa och Sverige jämfört med USA. Den senaste KPI siffran landade strax under nollstrecket i Sverige och den var 2% i USA. De flesta av våra indikatorer och modeller fortsätter att signalerar ett bäst före datum på nuvarande aggressiva penningpolitik från Fed. Mängden lediga resurser i den amerikanska ekonomin blir mindre för var dag som går och det syns tydligast i arbetsmarknaden som fortsätter att förbättras. Arbetsmarknaden som en konjunkturindikator betyder att den svagare BNP siffran för det första kvartalet var vädersmittad och ska inte ha någon påverkan på tex penningpolitiken i framtiden. Att köpa obligationer för nytryckta pengar är en valutaovänlig politik men i oktober så har Fed tryckt sin sista dollarsedel. När vi reser till Europa, glöm inte att vrida tillbaka klockan 3 år. Det är ett rimligt antagande att skuldkrisen i Europa delvis går baklänges och hanteringen av densamma släpar efter utvecklingen i USA. Den svaga aktivitetsnivån och den starka växelkursen gör att ECB nu har att hantera deflationsimpulser, precis som Riksbanken, och marknaden börjar spekulera i att nästa steg från ECB är att tydligt försvaga EUR i ett läge då Fed planerar för att inleda en höjningscykel. Det finns ett smörgåsbord av potentiella åtgärder för ECB att använda sig av för att uppnå sitt syfte. men precis som med fallet i perifera räntenivåer, så kan det räcka med en verbal intervenering som marknaden uppfattar som trovärdig. Finansmarknaden har skummat av den feta grädden då de ägt sydeuropeiska obligationer som fallit i ränta. De har dock skickat vidare lättmjölken/stark EUR till den allt magrare ekonomin i euroområdet. Det som talar för en kortsiktigt kraftig dollarförstärkning är att kapitalet tar hem vinsten i perifera obligationer, säljer sina EUR och stänger plånboken. Vi räknar med att valutamarknaden i höst kan bli volatil, i motsats till den extremt lugna period som präglat USDSEK länge nu. Utgångspunkten är Feds upphörande av QE och ECB s eventuella införande av detsamma. Vi fortsätter argumentera för en starkare USD. Av: Henrik Unell, Chief Analyst, +46 8 534 910 97 Korta räntor (Fed höjningar) ska leda USD norrut 1.39 12 1.36 6 1.33 0 1.30-6 EUR/USD 3mth Euribor-US Libor, rhs 1.28-12 Jan 2013 Jun 2013 Dec 2013 May 2014 Source: Nordea EUR korrelerar med aptiten på sydeuropeisk risk

GBP Markets Pundet, eller hur man korsar ett vägskäl BoE:s kvartalsvisa inflationsrapport kom in något duvaktigt. BoE signalerade att en höjning av styrräntan kommer först i Q1-Q2 2015. Marknaden hade inför mötet prissatt en stor sannolikhet för en höjning redan i Q4 2014. Den sannolikheten har efter mötet blivit mindre. Däremot är en hel 25 punkters höjning i Q1-15 fortfarande inprisat av marknaden. Market discounting of future 3mth rates and implicit central bank action 2014 2015 GBP (BoE) Current June Sep Dec Mar June Sep Dec 3m GBP Libor 0.53 0.53 0.56 0.71 0.90 1.12 1.35 1.58 Accumulated 0.00 0.03 0.18 0.37 0.59 0.82 1.05 No of 25bp hikes 0.1 0.7 1.5 2.4 3.3 4.2 Eftersom valutakurser tenderar att korrelera med ränteskillnader så är det intressant att titta på hur GBPSEK ser ut i forwardledet, dvs vad ska hända med GBPSEK räntor i framtiden? I dagsläget ger prissättningen stöd åt ett starkare pund Det är inte heller en helt osund syn med tanke på att Riksbanken ligger efter BoE i höjningscykeln. Därtill är det värt att reflektera över den pundförstärkning som skulle kunna äga rum om ECB väljer QE spåret. Men det finns ändå risker på kort sikt när det gäller nedsidan i pundet. Förväntansbilden i marknaden på den starka brittiska ekonomin känns fullt inprisad och taktiskt resonerar vi i termer av efter solsken kommer regn. Inflation och arbetslöshet är dock de två huvudfaktorer som kommer att avgöra när en första höjning kommer. KPI i april kom in högre än väntat på 1,8% yoy men siffran präglades av påskeffekter. Inflationen är ändå under BoE:s inflationsmål på 2%. En större orosfaktor är att inkomsten för hushållen i mars kom in svagare än väntat. Fortsätter inkomsterna att överraska på nedsidan så är det ett tecken på ett begränsat inflationstryck i framtiden med en svagare konsumtionsstyrka som följd. Något som kan få BoE att vila på hanen. Det starkare pundet gör också att det är svårt att få upp inflationen (se fig.). Ett stort frågetecken för BoE är arbetslösheten och sammansättningen av sysselsättningen. Det senaste halvåret har antalet egna företagare stått för den största delen av återhämtningen i sysselsättningen. Det är att betrakta som ett naturligt alternativ när företagen inte anställer. Frågan är bara om de nya självanställda kommer att fortsätta vara det i ett läge där företagen börjar anställa igen, eller om de kommer att börja röra sig tillbaka mot en anställning hos företag. En metodologisk förändring i beräkningen av BNP kommer att ändra bilden av brittisk tillväxt bakåt i tiden. Det förväntas äga rum i september och kan tilta förutsättningen för BoE och när de väljer att kommunicera en eventuell räntehöjningt. Av: Kristofer Eriksson, Junior Analyst, +46 8 614 6759 Fortsatt uppgång i GBPSEK? EURGBP och CPI går hand i hand

NOK Markets Svensk krona ska slå norsk krone NOKSEK har fortsatt uppåt med stöd från överraskande stark makrodata i Norge samtidigt som svensk makro har varit tydligt svagare (se fig.). Sådana trender brukar dock oftast förr eller senare skifta när marknaden och analytiker kommer ikapp. Det finns därför skäl att misstänka att momentum i närtid talar för en lägre NOKSEK. Den överraskande starka makrobilden i Norge är först och främst ett resultat av att bostadspriserna har börjat vända runt, efter en tidigare fallande trend under hela 2013. Även inflationen har överraskat på uppsidan och ligger nu på 2,5% på årlig basis, vilket är i linje med Norges Banks inflationsmål. Om inflationen fortsätter att stiga så kan det sätta press på Norges Bank att ändra sin ränteprognos, även om detta inte är vårt huvudscenario. Vår bedömning är att inflationen ska falla tillbaka något under de kommande månaderna. I förra månadens skrev vi om möjliga likviditetsutflöden ut ur Norge. Majoriteten av dessa potentiella utflöden väntas under andra halvan av maj. 13 miljarder NOK i utdelningar samt 7 miljarder NOK i kupongutbetalningar från norska statsobligationer ska betalas till utländska investerare. Dessutom förfaller obligationer för 13 miljarder NOK. Således ser vi en möjlig flödeseffekt på NOK där den försvagas givet att kapitalet inte återinvesteras i Norge. På längre sikt så förväntar vi oss att norsk ekonomi utvecklar sig svagare än svensk. Det baserar vi på att aktiviteten i oljeindustrin kommer att fortsätta plana ut. Oljeinvesteringar förväntas falla under 2015 och Nordea Norge prognostiserar att investeringarna faller med så mycket som 10%. Det kan jämföras med 2013 då investeringarna ökade med 18%. Ett sådant skift påverkar givetvis Norges tillväxt och borde resultera i att 1,5 procentenhet av BNP försvinner under de närmsta två åren. Det gör att BNP bör hamna mellan 1,5 till 2 procent. Med fortsatt medioker fart på norsk ekonomi så bör Norges Bank välja att ha en oförändrad ränta under hela 2015. Däremot så prognostiserar vi att Riksbanken kommer att börja höja reporäntan redan i juli 2015. Sammantaget är vår prognos att NOKSEK både på kort och lång sikt ska komma ner igen. Men det finns givetvis risker på uppsidan i NOKSEK. Om vår konjunkturbedömning visar sig vara felaktig och det relativa försprånget för Sverige uteblir, då lär vi inte få någon SEK förstärkning från dagens kursnivå Av: Ole Håkon Eek-Nielsen, Chief Analyst Makro överraskar starkt i Norge, svagt Sverige Kommer utländska investerare att behålla Norge?

JPY Markets Se upp för el Nino! Den aggressiva penningpolitik som förs av den japanska centralbanken är ett experiment i stor skala. Blickar man tillbaka på de första åren med Abenomics är den tydligaste observationen man gör att inflationen faktiskt klättrat högre och till och med förbi den nivå vi har i Europa. Den andra iakttagelsen är valutaförsvagningen man lyckats åstadkomma och som gett exportföretagen ett visst andrum. Med tanke på det sistnämnda, en svagare valuta som borde gynna exporten, är det anmärkningsvärt att handelsbalansen i rask takt fortsätter att urholkas. En del av förklaringen ligger i den ökade energiimporten, en konsekvens av naturkatastrofen 2011 som resulterade i att landets samtliga kärnkraftverk tillfälligt fick stänga ner. Än idag är en stor del nedstängda och Japan tvingas importera ungefär 90% av sin energiförbrukning. Situationen dras ofta till sin spets under sommarmånaderna då energikonsumptionen är som störst, i och med det relativt varma klimatet. I längden är en försämrad handelsbalans ett problem. Japan har under decennier varit en nettoexportör och även om det finns andra flöden som påverkar bytesbalansen (vilken handelsbalansen är en del av) så är dagens situation oroväckande i synnerhet då man har en statsskuld på över 200% av BNP. Ett annat orosmoln som tornat upp sig är den av många uppskattat höga sannolikheten att väderfenomenet el Nino är i antågande. Detta klimatfenomen, som uppstår i Stilla havet, slog senast till 2009 och brukar sänka temperaturen i landet och uppskattas reducera nästan 1% - enhet av japans Q3 tillväxt. Forskare vid Japans Meterologiska Institut bedömde i förra veckan sannolikheten för att el Nino i år ska drabba landet till 70%, den högsta siffran sedan 2009. Att fenomenet brukar påverka konsumtionen negativt kommer synnerligen olägligt då en momshöjning från 5% till 8% precis trätt i kraft. Effekten av denna bevakas noga av medlemmarna i BoJ då lägre konsumtion eventuellt skulle kunna trigga ett utökande av uppköpsprogrammet (QE). Om naturfenomen återigen lägger sig i japans ekonomiska utveckling blir sannolikt effekten av momshöjningen svår att tolka och pusslet för BoJ desto svårare att lösa. Medan världen avvaktar och ser åt vilket håll Japan utvecklas så fortsätter både börsen och valutan att handla i ett ganska snävt intervall. USDJPY oscillerar på en nivå mellan 101 och 102, där spot handlar i dagsläget, tror vi är rimligt för månaderna framöver och vi har lagt vår prognos för årets slut på 103. Men Japan är överraskningarnas land och den innovativa penningpolitiken medför både risker och möjligheter. Av:Alexander Wojt, Analyst, +46 8 614 73 08 Japans handelsbalans fortsätter att försämras 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0-0.5-1.0-1.5-2.0-2.5 Japan trade balance (trn yen) -3.0 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 Source:Nordea & Bloomberg Energiimporten lär öka under kommande månader 10000 9000 8000 7000 6000 Japan - total electric power generated (TWh) Average (2000-2013) +/- 1 standard deviation Summer peak Jan Mar May Jul Sep Nov Source:Nordea & Ecowin

CHF Markets SNB vs ECB i årets valutakrig? Den schweiziska centralbanken har, förutom under den europeiska skuldkrisens mest kritiska dagar, enkelt försvarat valutagolvet på 1.20 i EURCHF. De senaste åren har man dessutom fått hjälp av en miljö där kapital i större utsträckning letat sig till högre avkastande tillgångar då börser har gått starkt, något som historiskt lett till att francen försvagats. I och med den Europeiska Centralbankens (ECBs) senaste utspel: att man är komfortabel med att agera i juni skulle den kommande tiden kunna bli problematisk för SNB. Den tydliga oron från ECB kring en alltför stark EUR och dess påverkan på den redan låga inflationen kan resultera i tillgångsköp á la Fed. Två centralbanker där båda bekymras över en för stark valuta skulle kunna leda till uppenbara problem. Om ECB lanserar ett storskaligt program under sommaren och försvagar valutan så gör man det på bekostnad av andra valutor, däribland CHF. Potentiellt skulle det här kunna sätta press på EURCHF golvet som varit ohotat under en längre tid. Så medan SNB seglar vidare under en molnfri himmel skulle det inom kort kunna blåsa upp till storm om ECB börjar dra i spakarna. När större centralbanker sätter takten får de mindre följa med. En annan debatt som pågått i Schweiz den senaste tiden är relaterad till löner och arbetsmarknaden. För mindre än ett år sedan röstade schweizarna ner ett beslut om striktare krav på VD-löner. I slutet av förra veckan röstade befolkningen nej till införandet av en minimilön på 22 CHF/timme. Det skulle ha varit den högsta minimilönen i världen. Den väntade ekonomiska effekten hade dock varit begrändsad om förslaget gått igenom. Enligt beräkningar hadet arbetslösheten kortsiktigt ökat med mindre än en procentenhet, då det är en relativt liten del av befolkningen som skulle påverkas av beslutet. Schweiz är notoriskt känt i marknadsvärlden för det relativt klena utbudet av ekonomiska data som landet förser oss med men den konjunkturindikator som ofta används, KOFen, ser ut att ha börjat tappa momentum. Det skulle kunna tala för att tillväxtsiffrorna framöver kan komma att bli något svagare. Under kommande månader gör vi bedömningen att CHFSEK kommer fortsätta på den inslagna banan och handla i närheten av 7.40 för att sedan avsluta året på betydligt lägre nivåer, strax under 6.80. Även EURCHF väntar vi oss ska handla kring dagens nivåer under sommarmånaderna. Av: Alexander Wojt, Analyst, +46 8 614 73 08 Vad händer med EURCHF om ECB inför QE? 3500 550 ECB balance sheet (bn EUR), lhs 500 3000 SNB balance sheet (bn CHF), rhs 450 400 2500 350 300 2000 250 1500 200 150 1000 100 50 500 0 2000 2002 2005 2008 2010 2013 2016 Source:Nordea & Bloomberg Den föreslagna minimilönen röstades ner 25 Minimum wage (USD/hour) Suggested 20 15 10 5 0 CH AU FR BE IR NETH UK CA JP US SP GR PT BU Source:Nordea & Wikipedia

Strategi Markets Tema - omstrukturering De senaste två publikationerna har vi diskuterat möjligheten att garantera en fast köp-/säljkurs (vilken går att disponera på i e-markets) samtidigt som möjligheten finns kvar att ta del av en viss gynnsam valutautveckling - en efterfrågan som ökat bland kunder. Något som kanske inte diskuteras lika ofta, men som kanske borde lyftas fram, är möjligheten att förändra sin säkringsportfölj under dess löptid. Genom att använda tiden och volymen samtidigt som man tar hänsyn till terminens över-/undervärde finns det möjlgheter att förändra säkringsportföljen....tänk tid. Tänk volym. Denna månaden har vi valt att titta närmare på hur exportörer kan skapa sig möjlighet i befintlig termin. EXPORTÖR Antaganden: 1. Termin förfaller om 3 månader och har fast säljkurs 8.85. Volym 500k EUR (undervärde om ca 75k SEK). 2. Företaget har behov att sälja ytterligare 500k EUR om 6 månader. 3. Ny termin om 6 månader 9.00 Vad kan ni som exportörer göra? 1. Behåll termin med förfall om 3 månader på 8.85 (volym 500k EUR) 2. Gör ny termin med förfall om 6 månader på 9.00 (volym 500k EUR) eller Alternativ 1 1. Nyttja ert behov om 6 månader till att skapa er möjlighet i båda terminerna där ni erhåller följande: Om EURSEK vid avläsningstillfällena ligger mellan 8,85 och 9.15 säljs EUR till marknadskurs (förfall om 3- resp. 6 månader). Om EURSEK vid avläsningstillfällena ligger under 8,85 eller över 9,15 säljs 500k EUR till 8,85. eller Alternativ 2 Av: Lovisa Alvek, Senior Sales Manager 1. Nyttja ert behov om 6 månader till att skapa er möjlighet där ni erhåller följande: Om EURSEK om 3 månader ligger mellan 8,85 och 9,15 säljs EUR till marknadskurs Om EURSEK om 3 månader ligger under 8,85 säljs 500k EUR till 8,85 Om EURSEK om 3 månader ligger över 9,15 säljs 500k EUR till 8,85 samt att företaget även får en fast termin till 8,85 på 500k EUR med förfall 3 månader senare I både alternativ 1 och 2 har företaget skapat sig en möjlighet att sälja EURSEK till marknadskurs mellan 8.85 och 9.15 i befintlig termin (som har förfall om 3 månader). Kontakta er lokala Marketsavdelning för att se vad det finns för möjligheter för just ert företag. Ovan strategier är ett exempel på omstukturering av befintlig säkring med ett undervärde där företaget använder den nya säkringen för att skapa bättre möjlighet i den befintliga. Bästasamt sämsta möjliga utfall är känt vid affärstillfället.

Prognoser Markets Valutakurser mot SEK Internationella valutakurser 21-maj 3M 31dec14 30jun15 31dec15 21-maj 3M 31dec14 30jun15 31dec15 EURSEK 9,02 8,95 8,80 8,70 8,60 EURUSD 1,37 1,36 1,30 1,28 1,25 USDSEK 6,58 6,58 6,77 6,80 6,88 EURJPY 138,35 138,72 133,90 134,40 137,50 GBPSEK 11,11 10,78 11,28 11,15 11,03 USDJPY 100,96 102,00 103,00 105,00 110,00 NOKSEK 1,10 1,07 1,05 1,05 1,06 EURGBP 0,81 0,83 0,78 0,78 0,78 JPYSEK 0,07 0,06 0,07 0,06 0,06 GBPUSD 1,69 1,64 1,67 1,64 1,60 CHFSEK 7,38 7,34 6,77 6,59 6,37 EURCHF 1,22 1,22 1,30 1,32 1,35 DKKSEK 1,21 1,17 1,20 1,18 1,15 EURNOK 8,16 8,35 8,35 8,25 8,10 PLNSEK 2,15 2,18 2,15 2,18 2,18 EURPLN 4,19 4,10 4,10 4,00 3,95 CZKSEK 0,33 0,33 0,33 0,32 0,33 EURCZK 27,48 27,00 27,00 27,00 26,00 HUFSEK 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 EURHUF 304,76 300,00 300,00 300,00 300,00 Svenska räntor och spreadar Internationella räntor 21-maj 3M 31dec14 30jun15 31dec15 21-maj 3M 31dec14 30jun15 31dec15 Räntenivåer EMU Reporänta 0,75 0,50 0,50 0,50 1,25 Styrränta 0,25 0,15 0,15 0,15 0,25 3M Stibor 0,92 0,65 0,65 0,80 1,55 2Y swap 0,40 0,45 0,55 0,80 1,30 2Y swap 0,91 0,90 1,25 1,70 2,35 10Y swap 1,62 1,80 2,15 2,40 2,60 5Y swap 1,53 1,66 2,30 2,65 3,10 USA 10Y swap 2,22 2,43 2,90 3,35 3,70 Styrränta 0,25 0,25 0,25 0,75 1,25 Spreadar 2Y swap 0,50 0,75 1,35 2,05 2,65 10Y-2Y Sv 1,30 1,53 1,65 1,65 1,35 10Y swap 2,62 3,15 3,50 4,05 4,35 10Y-5Y Sv 0,69 0,77 0,60 0,70 0,60 UK Sv-Ty 10Y 0,60 0,63 0,75 0,95 1,10 Styrränta 0,50 0,50 0,50 0,75 1,25 US-Ty 10Y 1,00 1,35 1,35 1,65 1,75 10Y swap 2,74 2,90 3,40 3,70 4,05 US-Ty 2Y 0,10 0,30 0,80 1,25 1,35 Norge 10Y-2Y US 2,13 2,40 2,15 2,00 1,70 Styrränta 1,50 1,50 1,50 1,50 1,50 10Y swap 3,04 3,19 3,47 3,62 3,61

Kontakt Markets Strategy & Research Sverige Mikael Sarwe +46 8 614 9909, mikael.sarwe@nordea.com Torbjörn Isaksson +46 8 614 8859, torbjörn.isaksson@nordea.com Andreas Jonsson +46 8 534 910 88, andreas.w.jonsson@nordea.com Mats Hydén +46 8 614 96 02, mats.hyden@nordea.com Henrik Unell +46 8 534 910 97, henrik.unell@nordea.com Rickard Hellman +46 8 614 87 26, rickard.hellman@nordea.com Mark Schindele +46 8 614 82 01, mark.schindele@nordea.com Finansiell rådgivning Stockholm Valuta +46 8 614 86 20 Räntor +46 8 614 95 20 Väst Valuta +46 31 771 64 73 Räntor +46 31 771 65 19 Syd Valuta +46 40 660 82 05 Räntor +46 40 660 82 06 Nordea Bank AB (publ) Hamngatan 10 Postboks 850, SE-105 71 Stockholm +46 8 614 7000 Nordea Bank Danmark A/S Christiansbro, Strandgade 3 DK-0900 København C +45 33 33 33 33 Nordea Bank Norge ASA Middelthunsgt. 17 PO Box 1166 Sentrum, N-0107 Oslo +47 2248 5000 Nordea Bank Finland Plc 36 B Aleksanterinkatu, Helsinki FIN-00020 Nordea +358 9 1651

Disclaimer and legal disclosures Disclaimer Origin of the publication or report This publication or report originates from: Nordea Bank AB (publ), Nordea Bank Danmark A/S, Nordea Bank Finland Plc and Nordea Bank Norge ASA (together the Group Companies or Nordea Group ) acting through their unit Nordea Markets. The Group Companies are supervised by the Financial Supervisory Authority of their respective home countries. Content of the publication or report This publication or report has been prepared solely by Nordea Markets. Opinions or suggestions from Nordea Markets may deviate from recommendations or opinions presented by other departments or companies in the Nordea Group.The reason may typically be the result of differing time horizons, methodologies, contexts or other factors. Opinions and price targets are based on one or more methods of valuation, for instance cash flow analysis, use of multiples, behavioural technical analyses of underlying market movements in combination with considerations of the market situation and the time horizon. Key assumptions of forecasts, price targets and projections in research cited or reproduced appear in the research material from the named sources. The date of publication appears from the research material cited or reproduced. Opinions and estimates may be updated in subsequent versions of the publication or report, provided that the relevant company/issuer is treated anew in such later versions of the publication or report. Validity of the publication or report All opinions and estimates in this publication or report are, regardless of source, given in good faith, and may only be valid as of the stated date of this publication or report and are subject to change without notice. No individual investment or tax advice The publication or report is intended only to provide general and preliminary information to investors and shall not be construed as the basis for any investment decision. This publication or report has been prepared by Nordea Markets as general information for private use of investors to whom the publication or report has been distributed, but it is not intended as a personal recommendation of particular financial instruments or strategies and thus it does not provide individually tailored investment advice, and does not take into account the individual investor s particular financial situation, existing holdings or liabilities, investment knowledge and experience, investment objective and horizon or risk profile and preferences. The investor must particularly ensure the suitability of an investment as regards his/her financial and fiscal situation and investment objectives. The investor bears the risk of losses in connection with an investment. Before acting on any information in this publication or report, it is recommendable to consult one s financial advisor. The information contained in this publication or report does not constitute advice on the tax consequences of making any particular investment decision. Each investor shall make his/her own appraisal of the tax and other financial merits of his/her investment. Sources This publication or report may be based on or contain information, such as opinions, recommendations, estimates, price targets and valuations which emanate from: Nordea Markets analysts or representatives, Publicly available information, Information from other units of the Group Companies or other companies in the Nordea Group, or Other named sources. To the extent this publication or report is based on or contain information emanating from other sources ( Other Sources ) than Nordea Markets ( External Information ), Nordea Markets has deemed the Other Sources to be reliable but neither the companies in the Nordea Group, others associated or affiliated with said companies nor any other person, do guarantee the accuracy, adequacy or completeness of the External Information. The perception of opinions or recommendations such as Buy or Sell or similar expressions may vary and the definition is therefore shown in the research material or on the website of each named source. Limitation of liability Nordea Group or other associated and affiliated companies assume no liability as regards to any investment, divestment or retention decision taken by the investor on the basis of this publication or report. In no event will entities of the Nordea Group or other associated and affiliated companies be liable for direct, indirect or incidental, special or consequential damages resulting from the information in this publication or report. Risk information The risk of investing in certain financial instruments, including those mentioned in this document, is generally high, as their market value is exposed to a lot of different factors such as the operational and financial conditions of the relevant company, growth prospects, change in interest rates, the economic and political environment, foreign exchange rates, shifts in market sentiments etc. Where an investment or security is denominated in a different currency to the investor s currency of reference, changes in rates of exchange may have an adverse effect on the value, price or income of or from that investment to the investor. Past performance is not a guide to future performance. Estimates of future performance are based on assumptions that may not be realized. When investing in individual shares, the investor may lose all or part of the investments. Conflicts of interest Companies in the Nordea Group, affiliates or staff of companies in the Nordea Group, may perform services for, solicit business from, hold long or short positions in, or otherwise be interested in the investments (including derivatives) of any company mentioned in the publication or report. To limit possible conflicts of interest and counter the abuse of inside knowledge, the analysts of Nordea Markets are subject to internal rules on sound ethical conduct, the management of inside information, handling of unpublished research material, contact with other units of the Group Companies and personal account dealing. The internal rules have been prepared in accordance with applicable legislation and relevant industry standards. The object of the internal rules is for example to ensure that no analyst will abuse or cause others to abuse confidential information. It is the policy of Nordea Markets that no link exists between revenues from capital markets activities and individual analyst remuneration. The Group Companies are members of national stockbrokers associations in each of the countries in which the Group Companies have their head offices. Internal rules have been developed in accordance with recommendations issued by the stockbrokers associations. This material has been prepared following the Nordea Conflict of Interest Policy, which may be viewed at www.nordea.com/mifid. Important disclosures of interests regarding this research material are available at: http://www.nordea.com/sitemod/upload/root/www.nordea.com%20-%20uk/aboutnordea/markets_discloser_disclaimer.pdf Distribution restriction The securities referred to in this publication of report may not be eligible for sale in some jurisdictions. This research report is not intended for, and must not be distributed to private customers in Great Britain or the US. This research report is intended only for, and may be distributed only to, accredited investors, expert investors or institutional investors in Singapore who may contact Nordea Bank, Singapore Branch of 3 Anson Road, #22-01, Springleaf Tower, Singapore 079909. This publication or report may be distributed by Nordea Bank Luxembourg S.A., 562 rue de Neudorf, L-2015 Luxembourg which is subject to the supervision of the Commission de Surveillance du Secteur Financier. This publication or report may be distributed by Nordea Bank, Singapore Branch, which is subject to the supervision of the Monetary Authority of Singapore. This publication or report may not be mechanically duplicated, photocopied or otherwise reproduced, in full or in part, under applicable copyright laws.