Uppdrag MKB avseende inseglingen till Norrköpings hamnar Mötets syfte Samråd enligt miljöbalken angående MKB för planerade åtgärder i inseglingen till Norrköpings hamnar Datum och plats Torsdagen den 26 april kl 18.00-21.00 i Orrekullagården, Orrekullavägen 2, Kolmården Närvarande Enligt bifogad lista, bilaga 1 Upprättat av Kristina Eriksson, Ramböll Sverige AB Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27 Göteborg Tfn 031-335 33 00 Direkt 031-3357462 Fax 031-40 39 52 kristina.eriksson@ramboll.se www.ramboll.se Delgivning Bifogas tillståndsansökan 1. Agenda för mötet PowerPoint-presentationer redovisas i bilaga 2. 1) Sjöfartsverket och Norrköpings kommun hälsar välkommen samt berättar om syftet till samrådet (Mattias Ottosson, Norrköpings kommun, Bertil Skoog, Sjöfartsverket) Datum 2007-05-02 Unr 61470621520 2) Presentation av representanter för sökande (Bertil Skoog, Sjöfartsverket) 3) Samrådsprocessen och tillståndsprocessen (Agnes Larfeldt Alvén, Mannheimer Swartling advokatbyrå) 4) Presentation av projektet - Bakgrund (Bertil Skoog, Sjöfartsverket, Ola Hjärtström, Norrköpings Hamn och Stuveri AB) - Dimensionering, design, mudderområden och deponiområden (Bertil Skoog, Sjöfartsverket) 5) Miljöpåverkan (Kristina Eriksson, Ramböll Sverige AB) 6) Tidplan (Kristina Eriksson, Ramböll Sverige AB) 7) Frågor och synpunkter ordet är fritt 2. Frågor och synpunkter Mötet startades med kritik från vissa deltagare för att inbjudan inte har gått ut till alla berörda (uppskattningsvis har 10% inte fått inbjudan) samt att annonsen i dagspressen inte angav datum och plats för samrådsmötet. Sökande svarade att inbjudan har skickats till alla som är berörda enligt lista från Lantmäteriet samt att annonsen är utformad på så sätt för att nå ut till så många som möjligt. I annonsen angavs namn på kontaktperson för upplysningar för den Ramböll Sverige AB Org. nummer 556133-0506
som önskade söka information om detaljer runt mötet. Samrådsprocessen har förankrats med Länsstyrelsen och kommunens Miljö- och hälsoskyddskontoret i syfte att nå så många som möjligt. Sökanden kommer att se över om det finns anledning att komplettera samrådsprocessen mot bakgrund av framförda synpunkter. På mötet bestämdes att samrådsprotokollet skickas till intresserade på mötet för ev synpunkter. Detta kommer att samordnas via Yvonne Pettersson. Strandvägens Byalag överlämnade en appell med ca 700 underskrifter mot att muddermassorna ska deponeras i Bråviken utan förespråkar att massorna läggs upp på landdeponi. Enligt byalaget finns dessa platser på land redan i dag. Byalaget är dock för utbyggnaden av farleden men mot deponering av muddermassor i Bråviken. Bråvikens vatten har på senare år förbättrats och alger och blåstång har återvänt varför deponering av muddermassor vore att förstöra denna förbättring. Appellen finns bilagd som bilaga 3. Henry Helin, limnolog, anser att deponering av muddermassor i Bråviken är ett övergrepp på Bråviken. Henry Helin informerade om sina erfarenheter från sjöar och vattendrag, hur lera uppför sig och hur vatten fungerar som transportmedel. I vattenmassan finns det både horisontella och vertikala strömmar, starka språngskikt och tillsammans med leran anser Henry Helin att de deponerade muddermassorna kan komma upp på stranden och lägga sig som ett dödande lager över allt som täcks av den sedimenterade leran. Vidare undrade Henry Helin vad som händer med de som har fiskevatten ur en juridisk synvinkel? Och måste farleden verkligen fördjupas? Det finns ju redan en djuphamn i Oxelösund, varför inte använda den? Och finns det verkligen så stora pråmar att transportera dessa tunga muddermassor? Sökande svarade att kapaciteten på pråmar finns. Resterande frågor noterades och kommer att behandlas i MKB och ansökan. Synpunkter och frågor under samrådet kommer att sammanfattas nedan, då flera synpunkter och frågor återkom under kvällen. Allmänt finns ett stort missnöje bland de boende längs norra stranden i Bråviken. De boende menar att tidigare deponeringar av muddermassor väster om Esterön har medfört att stränder har slammat igen, och de närmaste åren efter varje deponeringsperiod har det inte gått att bada pga grumligt vatten. De boende menar även att pga det grumliga vattnet har även fisken försvunnit. Högst tre dagar om året är vattnet klart. De boende anser även att kommunen bör bekosta muddringen fram till de privata bryggorna då dessa har slammat igen pga grumlingen från den gamla mudderdeponin. 61470621520 2 av 5
Den senaste deponeringen ansågs även vara bullerstörande. Boende närmast mudderdeponin kunde inte sova med öppet fönster under tiden arbetena pågick. Vidare påstår vissa boende att lermassorna inte är deponerade på rätt plats, dvs inte inom det område som tidigare utgjorde mudderdeponi och som var markerat med bojar under tiden deponeringen pågick. Är det rimligt att använda Norrköpings hamn när det finns andra hamnar längs kusten? Samt att det måste finnas starka ekonomiska resurser i Norrköpings hamn som kan bekosta en landdeponering? Sökande berättade om statens utredning om prioriterade hamnar i Sverige. Utredningen kommer att vara klar i höst. Norrköpings hamnar är 1 av 4 noder i Sverige varför det är mycket troligt att Norrköpings hamnar kommer att vara en av de prioriterade hamnarna i Sverige. Men slutligt besked kommer dock i den statliga utredningen. Är projektet förankrat i politiken? Varför föregå en statlig utredning? Sökande svarade att det är politisk enighet ang projektet och beslutet att påbörja ansökan innan utredningen är klar. Hur länge ska det muddras? Sökande svarade att en dom från miljödomstolen tidigast kommer våren 2008, därefter EU-upphandling och tidigast byggstart hösten 2008. Hur länge projektet pågår beror på villkor i domen samt vilken muddringsmetod som väljs. Forcerad muddring med hög kapacitet ger fördelen att grumlingen minimeras och påverkan begränsas i tid. Hur giftiga är muddermassorna? Sökande förklarade vilka parametrar som är analyserade samt vilka halter som är acceptabla enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, samt att sedimentlagret i mudderområdet innehåller ungefär samma ämnen och halter som deponiområdenas bottensediment. Finns det juridiska möjligheter för de boende att få hjälp med att föra talan i en domstolsförhandling? Sökanden förklarade att de som anses som sakägare i den del som avser vattenverksamheten (11 kap miljöbalken), dvs sprängnings- och muddringsarbeten, har rätt att på sökandens bekostnad anlita juridiskt ombud. Länsstyrelsen har också jurister som bevakar motstående intressen i prövningen. När det gäller tippningsverksamheten, dvs den miljöfarliga verksamheten (9 kap miljöbalken), påpekades från länsstyrelsens sida att de boende naturligtvis har möjlighet att på egen bekostnad anlita juridiskt ombud. 61470621520 3 av 5
I norra delen av deponiområde 2 finns det en avloppsrör som läcker som ett såll. Vad händer när man nu ska deponera muddermassor på avloppsledningen? Sökande svarade att deponiområdet ligger söder om avloppsledningen. Hur kan man lägga mer och mer massor på samma plats som kommunalrådet Eva Andersson för några år sedan sa att det var fullt? Samt varför har man valt dessa platser när det i kommunens miljöprogram står att man inte ska fortsätta deponera i Bråviken? Sökande svarade att de områden som nu planeras att användas hur utretts av SGU och SMHI att vara lämpliga områden för deponering av muddermassor och är inte samma plats om den gamla befintliga mudderdeponin. Varför inte landdeponi? Varför inte använda muddermassorna som utfyllnad mellan Händelö och Malmölandet? Sökande svarade att deponera dessa stora volymer på land är inte rimligt, skadan blir större än nyttan. Ett av problemen är att finna en tillräckligt stor yta att lägga massorna på (ca 50 st fotbollsplaner, 8 m höga), ett annat är transporter och avvattningsproblematiken samt ev urlakning av metaller och andra miljögifter. Landdeponi och landvinning kommer vidare att utredas i MKB. Varför är inte hela norra området utpekat som friluftsliv? Sökande svarade att det område som Länsstyrelsen ansåg vara betydelsefullt är utpekat som riksintresse för friluftsliv, men det berör dock inte hela norra stranden. Friluftslivet kommer att behandlas i MKB. Var ska sprängstenen läggas? Sökande berättade om vilka problem som finns för att hantera sprängstensmassorna på land. Bästa hanterings- och avsättningsmöjligheten för sprängsten är att använda massorna till vågbrytare eller liknande. Om ingen rimlig avsättningsmöjlighet finns att finna för sprängsten kommer den att deponeras på samma deponi som lermassorna. Varför välja område 1 och 2 som ligger nära områden där folket bor? Sökande hänvisade till de utredningar som är utförda samt att miljöpåverkan och konsekvenser kommer att utredas i MKB. Hur mycket ska deponeras i varje område? Sökande svarade att område 1 rymmer ca 2 miljoner m 3 och område 2 ca 5 miljoner m 3. 61470621520 4 av 5
Varför inte stödja de boende i denna fråga, vi som är skattebetalarna, är hamnen mer värd än de boende? Sökande svarade att naturligtvis måste de olika intressena vägas mot varandra och de boendes uppfattning är naturligtvis en mycket viktig del i det hela. Vi vill ha ett nytt samråd och på detta samråd vill vi att följande alternativ redovisas: landdeponi, utfyllnad mellan Händelö och Malmölandet, nollalternativet samt hur det ser ut i framtiden för hamnens utveckling. Sökande svarade att vi vill ha deltagarnas synpunkter och det har kommit fram många bra synpunkter på detta samråd. Vi kommer nu att utreda om kallelsen till detta samråd har gått ut på rätt sätt samt om det behöver genomföras ytterligare samråd. Vi vill ha möjligheten att kunna välja mellan alternativ A och B! Sökande svarade att det inte tas några beslut på ett samråd utan dessa tas av miljödomstolen. Om sökande inte kan övertyga miljödomstolen att detta projekt kan genomföras utan att miljöpåverkan och konsekvenserna blir för stora så kommer vi inte att få tillstånd att genomföra projektet. Tack för visat intresse! 61470621520 5 av 5