EGENVÅRDSSUPPORT OCH LÄRANDE. Utbildning till personer med typ 2 diabetes

Relevanta dokument
SDF Vårmöte Karlstad 13 maj 2011

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Patientcentrerad vård är självklart i teorin, men. Åsa Hörnsten Distriktssköterska, Ålidhems vårdcentral Universitetslektor, Umeå Universitet

Carl Rogers; terapeut

Patientutbildning enligt Umeå-modellen. Åsa Hörnsten Lena Jutterström

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions

Nationella riktlinjer 2010


Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Diabetesvården. kommunal hälso- och sjukvård. Cecilia Lundberg MAS, processledare läkemedelsgenomgångar regional koordinator Senior alert

Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.

Att främja hälsa vid psykisk sjukdom

Artikelöversikt Bilaga 1

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta

Andlig vård Andliga behov bland buddhistiska cancerpatienter. Buddhism. Buddhism i Thailand

Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU)

Hälsa historiskt perspektiv

Kronisk sjukdom hos ungdomar

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Studier, forskning och grupputbildning

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi

Diabetes typ-2 patienter - June 2008

Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård?

Hemoglobinopatier övergångsproblematik barnklinik vuxenklinik

Samtalskonst steg 2+ Och sen då?

Man måste vila emellanåt

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner

Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36

Förbättrade resultat i svensk barndiabetesvård

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.

Metabol kontroll och HbA1c-mål

Tillsammans gör vi skillnad Patienten som medförbättrare. Susanne Gustavsson

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet

KOD. Totalt antal sidor (inklusive denna sida) 5. Tidpunkt för inlämning. Studentens kod (fylls i av studenten och ska anges på alla inlämnade sidor)

Att leva med diabetes typ 2

Återhämtningsinriktade reflektionsgrupper i psykiatrisk vård - struktur och innehåll

Ledtal för diabetessjuksköterskor

Samspelet om äldres vård och hälsa. Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

SAHLGRENSKA AKADEMIN. Avancerad nivå/second Cycle. AXX, Avancerad nivå, kurs som inte kan klassificeras

Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet?

Behandlingseffekter och upplevelser av insulinpumpbehandling

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?

Funktionshinder, livslopp och åldrande

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Palliativ vård - behovet

Våga vara hemma. Det handlar om att adressera hela ekosystemet. Illustration: Rebecka Elfast

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Anhörigas möte med vården: Betydelsefullt bemötande från vårdpersonal

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

Tema 2 Implementering

Reflekterande lärande. hos ungdomar. Guided self determination-young

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Vårdval i primärvården

Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE

Interprofessionellt teamarbete: vad är ett team?

TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

Bilaga 1. Artikelmatris

Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala

OBS! Fyll i dina svar i rättningsmallen på sista sidan!

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

ACT vid diabetes typ 1

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

Med relationen som redskap - om socialarbetare, relationer och professionalitet

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER

Vilka roller och funktioner a r viktiga fo r er?

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

Den moderna diabetesvården praktiken. Framgångsfaktorer på Brickebackens VC i Örebro

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad

Bilaga 1 Artikelöversikt

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland

Michal Drechsler Karlstad University SMEER Science Mathematics Engineering Education Research

En förändrad livssituation Diabetikers möjligheter till upplevd hälsa

Befolkningens hälsa. Hälsa på gruppnivå

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

Att fråga om våldsutsatthet som rutin i barnhälsovården. Värna våra yngsta

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

ledarskap EMPATISKT LEDARSKAP 18 pharma industry nr 2-17

Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa en utmanande uppgift. Förberedelse skapar bereds kap

Tabell 2. Artikelöversikt Bilaga 1:1

Transkript:

EGENVÅRDSSUPPORT OCH LÄRANDE Utbildning till personer med typ 2 diabetes Åsa Hörnsten Professor Institutionen för omvårdnad Umeå Universitet Diabetesforum 2017-04-27

Utbildning eller support

Begreppet egenvårdsstöd Skillnader i tolkning och tillvägagångssätt Morgan et al. (2016) fokuserar särskilt på stödets syfte, en försummad fråga som kan förklara viktiga skillnader mellan olika tillvägagångssätt vid egenvårdsstöd. En metasyntes av 164 artiklar publicerade åren 2000-2014 Snävare tillvägagångssätt Bredare tillvägagångssätt (Morgan HM et al, 2016. We need to talk about purpose: a critical interpretiv synthesis of health and social care professionals approaches to self-management support for people with long term conditions. Health Expectations, 20, pp. 243 259)

Snävare tillvägagångssätt Stödjer människor att hantera tillståndet bra med avseende på sjukdomskontroll. Det är ofta förknippat med erfarenheter av misslyckande och frustration. Detta syfte underbygger en hierarkisk vårdar-patient-kommunikation och en begränsad syn på patientdelaktighet. Vanlig approach i praktiken.

Bredare tillvägagångssätt Stödjer människor att själva hitta sätt att hantera sitt tillstånd från sina perspektiv och förutsättningar. Uppmärksamheten från vårdaren fokuserar på vad som är viktigt för olika människor och hur de kan stödjas för att forma sina egna liv. Detta syfte underbygger en jämlikare patient-vårdar kommunikation och ökad patientdelaktighet. För närvarande mindre vanligt i praktiken.

Compliance eller empowerment Man ska slippa komplikationer och sköta sig Compliance Man ska må bra och få bestämma över sig själv - Empowerment

Sjukdomshantering eller välbefinnande i fokus? En metasyntes av 292 kvalitativa studier. (Paterson BL, 2001. The shifting perspectives model of chronic illness) Utmanar tidigare antaganden om att man vid kronisk sjukdom följer en viss utveckling. Modellen visar att livet med en kronisk sjukdom är en kontinuerligt skiftande process mellan sjukdom i fokus och välbefinnande i fokus och som även har specifika funktioner i personens livsvärld. Förklarar variationen i kroniskt sjuka personers uppmärksamhet på sjukdomssymptom över tid, vilket ibland kan ses uppfattas förvärra hälsan. Paradoxen är att om man fokuserar på välbefinnande mer än sjukdomshantering så får man sänkt välbefinnande efter hand. Människor är därför motiverade till att vidta åtgärder för att må bra men behöver mer eller mindre support.

Utveckling av Umeåmodellen för egenvårdssupport Det började med studier kring patienters personliga förståelse av sin sjukdom och om patienters tillfredsställelse och nöjdhet samt vad de önskade att vi i vården skulle förstå. Det fortsatte med studier kring diabetessköterskors syn på sin egen roll och synen på patienterna och deras egenvård. Två bilder som kolliderade!

Patienters nöjdhet/missnöjdhet med vården Fem teman Att vara överens eller inte om behandlingsmålen Att känna sig självbestämmande och jämlik eller tvingad till anpassning och underkastelse Att känna sig värdefull som person eller känna sig värdelös Att känna sig uppmärksammad och välkommen eller ignorerad Att känna sig säker och i trygga händer eller osäker och otrygg (Hörnsten Å, Lundman B, Kihl Selstam E, Sandström H. Patient satisfaction with diabetes care. Journal of Advanced Nursing 2005; 51(6): 609 617)

A lesson to learn Syftet var att beskriva vad patienter med T2D ansåg var det viktigaste för diabetessköterskor att lära sig om hur det är att vårdas för diabetes. Vad diabetessköterskor borde lära sig? Inte göra en höna av en fjäder Ju mer rutiner-desto mindre liv Det är mänskligt att fela Detta korresponderar till: Ett ensidigt sjukdomsperspektiv Höga förväntningar på följsamhet En paternalistisk, dömande attityd (Hörnsten Å & Graneheim UH. A lesson to learn Patients critiques of diabetes nursing. The Internet Journal of Advanced Nursing Practice. 2009; 11: 1)

Vad vi önskar göra och hur vi gör stämmer tycks inte överensstämma Tillvägagångssätt vid patientbesök Syn på sjukdomshantering Organisation av diabetesvården Avsiktsförklaring för att nå önskade mål (Diabetes policy) Ideala förhållanden Empowering Helhetssyn Sjuksköterskeledd Kvalitet Verkliga förhållanden Styrning Biomedicinsk Läkarstyrd Lika för alla (Jutterström L, Graneheim UH, Isaksson U, Hörnsten Å. Ideal versus Real Conditions for Type 2 Diabetes Care: Diabetes Specialty Nurses Perspectives. The Internet Journal of Advanced Nursing Practice. 2012; 11: 2)

Umeåmodellen för egenvårdssupport 5-6 träffar i grupp alt. individuellt. Tidsåtgång i grupp 1-1.5 timme. Egenvårdssupport för att stödja sjukdomsintegration Bilden av sjukdomen Innebörden i diagnosen (Integration av sjukdomen) Utrymmet i dagliga livet Synen på ansvaret för egenvården Tankar om framtiden med sjukdomen

Skyndar på turning points En kraftfull känslomässig upplevelse eller insikt som leder till en fundamental förändring i en persons liv och som kräver att man hanterar sjukdomen på ett nytt sätt (King 2003). Det handlar närmast om liv eller död Man står inför ett vägval och kan inte vända tillbaka Man måste bestämma själv Man kan själv förändra framtiden Inkluderar existentiella och emotionella aspekter som ökar inre motivation och ger kraft till förändring (Jutterström et al. 2012).

Bra resultat i flera RCT-studier och avhandlingar Från Lena Jutterströms avhandling (2013) Interventionen innebar förbättrad metabol balans men också minskad diabetesrelaterad stress samt ökad medvetenhet om sjukdomen. (Jutterström L, Hörnsten Å, Sandström H, Stenlund H, Isaksson U. Nurse-led patient-centered selfmanagement support improves HbA1c in patients with type 2 diabetes A randomized study. Patient Education and Counseling 2016; 99(11):1821-9)

Jämförelser mellan grupper + 2 mmol/mol + 0 mmol/mol 4 mmol/mol 5 mmol/mol

Transitionen hälsa-ohälsa-hälsa över tid. (Jutterström 2013, avhandling)

Tack! Kontakt: asa.hornsten@umu.se https://www.youtube.com/watch?v=nlgw7j9hfwy

Egenvårdssupport i grupp - 5 träffar Gruppträffar vid typ 2 diabetes Åsa Hörnsten Lena Jutterström Eva Boström Berit Lundman Herbert Sandström

Bilden av sjukdomen Hur ser jag pa det ha r? Hur allvarligt är det här egentligen? Kan man blunda eller borde jag reagera? Känner jag na gon som har T2-diab? Hur var/gick det fo r honom/henne? Sjukva rdens bild av sjukdomen? Hur stor är risken fo r komplikationer? Vilka komplikationer skulle vara värst? Hjärtinfarkt, stroke, amputation, blindhet, njurproblem/dialys? Hur kan man minska risken?

Innebörden i att få diagnosen Är jag sjuk nu? Vilka känslor ger det? Varfo r? Varfo r fick just jag diabetes? Nackdelar med diagnosen? Vad har det inneburit fo r andra jag känner till? Kan det bli likadant fo r mig? Fo rdelar med diagnosen?

Utrymmet i dagliga livet Mo jligheter och hinder Har jag tid? Har jag ork? Har jag ra d? Passar diabetes in i mitt liv? Har jag sto d? Familj? Kompisar? Sjukva rden? Vilka mo jligheter ser jag?

Det egna ansvarstagandet för egenvården Känner jag att jag har en sjukdom som ma ste hanteras? Hur ser jag pa egenva rd och sjukdomshantering? Vad inga r i den? Prioriterar jag egenva rd eller ej? Varfo r? Motiv fo r och emot? Känner jag att jag vill och orkar ta ansvar fo r egenva rden? Vad fo rväntar jag mig av diabetessko terskan, läkaren fo r att kunna hantera egenva rden?

Tankar och planer inför framtiden Nuet och framtiden med sjukdomen inräknad? Hur ser nuet ut? Hur ser min framtid ut? Hopp eller o vertygelse? Vad kan pa verka hur framtiden blir? Ö det? Medicinska framsteg/mediciner? Jag sja lv? Har jag na gra planer fo r framtiden? Hur ser mina planer ut? Ä r de realistiska? I sämsta fall? I bästa fall?