Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret?

Relevanta dokument
Vem har ansvaret? Betänkande av Klimatanpassningsutredningen SOU 2017:42

Yttrande på Klimatanpassningsutredningens betänkande Vem har ansvaret? KS

Avgränsning i utredningen

Yttrande över Klimatanpassningsutredningens betänkande "Vem har ansvaret" (SOU 2017:42) Ks/2017:

Aktuellt från SKL. Ann-Sofie Eriksson Kerstin Blom Bokliden Fredrik Bäck

Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall

Remissvar på klimatutredningens betänkande

Yttrande över klimatanpassningsutredningens betänkande Vem har ansvaret? (S0U2017:42) Sammanfattning av övergripande synpunkter

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

En utvecklad översiktsplanering del 1 : Att underlätta efterföljande planering - SOU 2018:46

Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Ert dnr; N2017/01407/K1

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

MKN vatten i PBL. Pär Persson. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering

Yttrande över Klimatanpassningsutredningens Vem har ansvaret? (SOU 2017:42)

Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

Policy för ansvarsfördelning vid översvämningsrelaterade risker i Sunne kommun KS2016/817/06

Vatten i fysisk planering

Klimatet så klart! Emilie Gullberg

Ja /Nej /Vet ej. Ja /Nej /Vet ej. Kommunstyrelsen /Stadsbyggnadskontoret (eller motsvarande) /Särskild styrgrupp för klimatanpassningsarbetet /Annat

Klimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011

Välkomna till dag 2!

Kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Va-planeringens roll i samhället

Klimatet så klart! Gunnar Hedberg Vice ordförande SKL:s klimatberedning

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg

Yttrande över betänkandet En utvecklad översiktsplanering. Del 1: Att underlätta efterföljande planering (SOU 2018:46)

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Remiss Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42

Tema om dagvatten på PBL- Kunskapsbanken

Klimatanpassning i planering och byggande. Patrik Faming

Remissvar. Betänkandet SOU 2018:46 En utvecklad översiktsplanering Del 1 och 2

Klimatrisker och krisberedskap. Välkomna!

Boverkets föreskrifter och allmänna råd om detaljplan med planbeskrivning

Bakgrund Föreslagna förändringar är beslutade av Eskilstuna Energi och Miljös samt Eskilstuna kommunföretags styrelser under våren 2017.

Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012

Dricksvatten och planoch bygglagen

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Svensk författningssamling

Remiss - Ekologisk kompensation - Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och

Rapport. Anpassning till ett förändrat klimat

Vätterns reglering Förnyelsebehov Klimatförändring Stadsomvandling Ökade miljökrav Stadstillväxt

Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden. Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen

Yttrande över remiss av Agenda 2030-delegationens slutbetänkande Världens utmaning, världens möjlighet (SOU 2019:13) KSN

En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Regeringskansliets dnr N2015/5036/PUB

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Detaljplan för Kv. Verkstaden 4 m.fl., Åseda samhälle, Uppvidinge kommun, Kronobergs

Vattenplanering i Plan och bygglagen

Vem gör vad och när? - Översiktsplan

Förslag till Göteborgs Stads yttrande över betänkandet Vägar till hållbara vattentjänster SOU 2018:34

Angående remiss av betänkandet SOU2018:34 Vägar till hållbara vattentjänster

Tillsyn av dagvatten

Nationell strategi för klimatanpassning

PM Underlag till beslut om aktualisering av Kungsbacka översiktsplan Kungsbacka

Klimatanapassning - Stockholm

Betänkandet En ny kamerabevakningslag (SOU 2017:55)

Nya PBL Hur påverkar den miljöfrågorna? Anna Eklund, Avd för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL

Svar på remiss av betänkandet (SOU 2018:35) Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar

Klimatanpassningsutredningen. Klimatanpassningsutredningen

Kommittédirektiv. Utvärdering av operativa räddningsinsatser vid skogsbränder Dir. 2018:81. Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018

Grön infrastruktur i prövning och planering

Remiss Promemorian Miljöbedömningar (Ds 2016:25)

Kommunal medfinansiering av statlig sjöfartsinfrastruktur Remiss från Näringsdepartementet Remisstid den 20 mars 2013

Betänkande Vägar till hållbara vattentjänster, SOU 2018:34

Dagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare

Bilaga. Vem har ansvaret? Betänkande av Klimatanpassningsutredningen. Stockholm 2017 SOU 2017:42

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Länsstyrelsens behov av klimatdata

Klimatsäkring -P104 samt P105

Remiss om Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge

Övergripande planer, strategier etc

LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Remissvar, Betänkande Vägar till hållbara vattentjänster (SOU 2018:34)

Klimatanpassning i kommunerna Dagvattnet, klimatet och juridiken

Policy för dagvattenhanteringen i Lidingö stad

Klimatet och juridiken Ansvarsfrågor i samband med planering och bygglovgivning Olof Moberg

Boverkets rapport 2018:17 Lovbefriade åtgärder, utvändiga ändringar och anmälan analys och förslag

VA-policy för Bengtsfors kommun

Aktuellt från SKL. Sektionen för planering, säkerhet och miljö Ann-Sofie Eriksson

Yttrande över slutbetänkande av Parlamentariska landsbygdskommittén SOU 2017:1

Remisskonferens om Dricksvattenutredningen. Välkomna till SKL 24 augusti 2016

Vatten i planeringen. Fysiska planeringen enligt PBL (Plan- och bygglagen) Inger Krekula, Länsstyrelsen Norrbotten

Nya PBL: s uppbyggnad

Yttrande över betänkandet "Planering och beslut för hållbar utveckling" (SOU 2015:99) Ks/2016:

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan: Saturnus. Älvdalens kommun, Dalarnas län Upprättad i september 2017

Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86)

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN. BILAGA Redovisning av miljö- och riskfaktorer. Samrådsunderlag, oktober Oktober 2008 SBK 2008:7

Samrådsredogörelse. Detaljplan för del av Köpmanberget 2:9 (hotell/restaurang) i Hudiksvall, Gävleborgs län

Klimatanpassning in i minsta detalj

Dagvatten i detaljplan

Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43)

Särskilda persontransporter - moderniserad lagstiftning för ökad samordning - SOU 2018:58

Information om fördjupad översiktsplan Ljungsbro/Berg

Remiss av Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge

Vem ansvarar för dagvatten? Planeringsansvar. Vem ansvarar för dagvatten? Dagvattenregleringen Klar som.?

En effektivare kommunal räddningstjänst - SOU 2018:54

Samordning, ansvar och kommunikation - vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU 2016:46)

Hur ska Sveriges dricksvatten bli säkrare?

Bortföring av dag- och dräneringsvatten inom Långasandsområdet.

Transkript:

YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-09-08 Sektionen för planering, säkerhet och miljö Emilie Gullberg Miljö- och energidepartementet 10333 STOCKHOLM Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret? Sammanfattning (SKL) konstaterar att utredaren inte löst frågan om hur klimatanpassning av befintlig bebyggelse ska ske. Det är angeläget att detta klargörs snarast. tillstyrker att en analys av risken för skador på grund av översvämning, ras, skred och erosion ska framgå av kommunernas översiktsplaner. avstyrker att kommunerna ska beräkna kostnaderna för klimatanpassning av befintlig bebyggelse. anser att det heltäckande finansiella stöd till kommunerna som föreslås inte täcker merarbetet att göra kostnadsberäkningar och åtgärdsstrategier. SKL välkomnar dock förslaget att inrätta ett generellt statsbidrag för kommunernas analyser av hur klimatförändringarna påverkar samhället i översiktsplanen och den delen bedömer SKL att det generella bidraget bör täcka. anser att det behöver klargöras vad kommunerna ska erhålla av länsstyrelserna för sitt lokala arbete. anser att arbetet med den nationella strategin för klimatanpassning snarast måste påbörjas. Strategin bör inkludera kostnadsberäkningar och ett tillvägagångssätt för hur klimatanpassning ska ske av befintlig bebyggelse i Sverige. välkomnar Boverkets uppdrag som ska ge tydlighet i vilka scenarier, säkerhetsnivåer och tidsperspektiv som ska gälla för planering och byggande, samt att Boverket ska ta fram en vägledning för dagvattenhantering inom planering och byggande. tillstyrker förslaget att möjliggöra avslag på bygglovsansökningar om uppenbara risker föreligger, oavsett gällande detaljplans utformning. tillstyrker förslaget att möjliggöra en reglering av fastighetsägares möjlighet att fritt lämna över dagvatten till den allmänna va-anläggningen. tillstyrker förslaget att möjliggöra krav på marklov för t.ex. hårdgörning av ytor. anser att staten måste öka anslagen för förebyggande åtgärder under tiden finansieringsfrågan utreds.

2 (5) Utredningens slutsatser, överväganden och förslag SKL konstaterar att utredaren inte löst frågan om hur klimatanpassning av befintlig bebyggelse ska ske. Istället föreslås nu att detta uppdrag läggs på respektive kommun. Samtidigt tydliggör utredaren på flera ställen att det är fastighetsägaren och inte kommunen som har det juridiska ansvaret för klimatanpassning av den befintliga bebyggelsen vilket utgör den absoluta merparten av bebyggelsen. Fastighetsägare behöver därför vidta förebyggande åtgärder på den egna tomten och i den egna byggnaden. SKL anser att staten behöver förtydliga detta ansvar i lagen och föreslår även att ett system för klimatcertifiering av byggnader och fastigheter, vad gäller riskbedömning och åtgärdsbehov, utvecklas. Det är av särskild betydelse inom områden som riskerar att översvämmas eller utsättas för ras och skred. Utformningen av en sådan certifiering behöver utredas närmare. SKL tillstyrker att kommunens syn på risken för skador på bebyggelse och byggnadsverk på grund av översvämning, ras, skred och erosion ska framgå av översiktsplanen. Detta då översiktsplaneringen är en lämplig process för att koppla samman riskfrågor med exploatering och utveckling. SKL förutsätter att detta föregås av tydliga, nationellt gångbara, definitioner och riskklassningar för att alla kommuner ska kunna analysera klimatet på ett likvärdigt sätt. SKL avstyrker dock att det även ska framgå hur dessa risker kan minska eller upphöra för befintlig bebyggelse i översiktsplanen. Lagtexten bör istället ändras till ( ) och hur dessa risker kan hanteras. Ett strategiarbete bör kopplas till budget, risk- och sårbarhetsanalys eller andra kommunala dokument. Det är också problematiskt att från kommunalt håll ta fram en strategi för lösningar avseende befintliga miljöer, där kommunen saknar ansvar och mandat att förebygga. SKL efterfrågar också ett ansvarstagande från statliga myndigheter med operativt ansvar, bl.a. Trafikverket. Dessa bör göra egna nationella och regionala analyser av hur klimatförändringarna påverkar verksamheten så att kommunerna ges möjlighet att ta del av detta i sina översiktsplaneprocesser. SKL motsätter sig förslaget att kommunerna, inom ramen för strategin för att minska riskerna, även ska räkna ut hur mycket klimatanpassningen kommer att kosta. SKL anser inte att det är rimligt att detta arbete förläggs på 290 lokala myndigheter, dessutom kan nyttan ifrågasättas om inte beräkningarna görs på ett likvärdigt sätt över hela landet. Många strategiska åtgärder som t.ex. för Vänern och Mälaren, måste dessutom ske i ett större sammanhang. SKL inser det nödvändiga i att avgränsa utredningen men ser problem med att många viktiga delar uteslutits som hör nära samman med klimatanpassning av bebyggelse och byggnader. Som exempel kan nämnas transportinfrastruktur. Bland klimataspekter som inte beaktats kan nämnas värmeböljor och torka, som kan få stora konsekvenser vilket utredaren också nämner.

3 (5) Gällande ordning och dess brister SKL anser att länsstyrelsernas uppdrag gentemot kommunerna behöver förtydligas. Det måste framgå hur länsstyrelsernas arbete ska bidra till tydliga och rättssäkra beslut i planering och byggande. Länsstyrelsernas uppdrag har som utredaren skrivit hittills koncentrerats till rådgivning. Flera kommuner vittnar om att det fungerat med blandat resultat. Det behöver förtydligas vad kommunerna erhåller eller kan erhålla av länsstyrelserna för sitt lokala arbete. Idag köper vissa kommuner in konsultunderlag på grund av att det är oklart vilket planeringsunderlag länsstyrelsen har uppdrag att försörja kommunerna med. Det är av stor vikt att länsstyrelserna samordnar statliga expertmyndigheters underlag och gör det tillgängligt och användbart för kommunerna. SKL ifrågasätter att utredaren föreslår ett ökat åtagande för länsstyrelserna utan att först klargöra vad kommunerna ska kunna få från länsstyrelserna för att kunna göra analyser på lokal nivå. Utredningens förslag om en ny myndighetsstruktur SKL delar utredarens uppfattning att en ny struktur för nationell samordning av klimatanpassning är nödvändig. SKL anser därför att arbetet med den av regeringen beslutade nationella strategin snarast måste påbörjas. Hittills har kommunerna inte fått tydlighet i vad som ska uppnås för att kommunerna ska anses tagit tillräcklig klimathänsyn vid planering av ny bebyggelse, såsom det står i PBL. Det är svårt att se vilka krav på försiktighetsåtgärder kommunerna ska vidta för att en detaljplan ska uppfylla länsstyrelsernas kriterier så att planen inte överprövas. SKL tillstyrker därför förslaget att Boverket får ett utökat uppdrag att samordna klimatanpassning i förhållande till ny bebyggelse. SKL förutsätter att Boverket kommer att ge vägledning i fråga om vilka försiktighetsåtgärder som måste vidtas i en detaljplan. Boverkets uppdrag bör innefatta att klargöra vad som ska vara möjligt att reglera i detaljplan respektive bygglov. Boverket behöver också ge kommunerna vägledning om hur klimatanpassningsanalyserna ska ske inom översiktsplaneringen. SKL vill poängtera att det samlade planeringsunderlag från expertmyndigheterna som Boverket ska samordna till kommunerna via länsstyrelserna måste bli kostnadsfritt och användbart för åtminstone översiktsplanenivå. SKL välkomnar tydlighet i vilka scenarier, säkerhetsnivåer och tidsperspektiv som ska gälla för planering och byggande. Nybyggnation på riskfylld mark enligt äldre plan SKL tillstyrker förslaget att möjliggöra avslag på bygglovsansökningar om uppenbara risker föreligger, oavsett gällande detaljplans utformning. Denna möjlighet bör även omfatta marklov för att ge bäst effekt. Samtidigt ska den sökande kunna föreslå

4 (5) försiktighets-/anpassningsåtgärder för att möjliggöra byggnation. Utredningens slutsatser, överväganden förslag: dagvatten SKL tillstyrker förslaget att fastighetsägaren ska ta hand om eller fördröja viss del dagvatten på fastigheten om det ger väsentliga fördelar för ordnandet av vattentjänstens avlopp. Det är en fördel om vattnet inte leds bort snabbt utan tas om hand lokalt vilket medför större möjlighet för vattentjänsten att klara ett omhändertagande trots klimatförändringarna. Föreslagen ändring möjliggör till viss del en lösning av frågan, också till godo för miljömässiga aspekter. SKL delar utredarens uppfattning att kommunerna har ansvar enligt vattentjänstlagen att va-anläggningen ska ha kapacitet att leda bort dagvatten från området. Detta kan dock inte innebära att det är va-huvudmannen som fullt ut ska ta höjd för den förändring som klimatförändringarna medför. Detta då anläggningarna är dimensionerade enligt de regler som gällt vid prövningen, samtidigt som vi nu står inför helt andra behov där 10-årsregn väntas inträffa betydligt oftare. Att avgöra vilka kostnader för klimatanpassningsåtgärder som är nödvändiga och vem som ska stå för kostnaden är i dag förenat med sådana osäkerheter att åtgärder uteblir. Dagvattenhanteringen bör därför utredas ytterligare för att klargöra ansvar och möjligheter. SKL välkomnar förslaget att låta Boverket ta fram en vägledning för dagvattenhantering inom planering och byggande. Vägledningen bör organiseras med hänsyn till PBL och planprocesser och förutsätts bli konkret och direkt tillämpbar. Materialet kan med fördel vara i elektronisk form då nya tekniker och lösningar samt uppgifter om klimatförändringar kommer kontinuerligt. På detta sätt kan dokumenten hållas uppdaterade och aktuella. SKL tillstyrker förslaget att möjliggöra krav på marklov för t.ex. hårdgörning av ytor. Finansiering Klimatanpassningen kan inte vänta. Det är betydligt billigare att förebygga jämfört med att agera när skador väl sker. SKL beklagar det faktum att det inom ramen för utredningen inte varit möjligt att föreslå en finansieringslösning och att Sverige inte kommer att ha ett underlag för kostnaderna förrän tidigast om fem år. Samtidigt visar utredningens egna slutsatser att kostnaderna för att genomföra klimatanpassningsåtgärder beräknas uppgå till 137-205 miljarder kr. De statsbidrag för förebyggande åtgärder som idag finns att söka är översökta flera gånger om. I många fall antas det bli betydligt dyrare att vänta med klimatanpassning än att åtgärda problemen så snart som möjligt. SKL anser därför att staten måste öka anslagen för förebyggande åtgärder under tiden finansieringsfrågan utreds igen.

5 (5) SKL välkomnar förslaget att inrätta ett generellt statsbidrag för kommunernas analyser av hur klimatförändringarna påverkar samhället i översiktsplanerna. SKL är tveksam till om det föreslagna beloppet på i genomsnitt 500 000 kr kommer att räcka för den förväntade nivån av analys och strategi. Förutsatt att kommunerna får tillgång till kostnadsfritt underlag från länsstyrelserna som kan appliceras i översiktsplanerna bör finansieringen täcka detta nya åtagande men inte att även göra kostnadsberäkningar och åtgärdsstrategier. Det är viktigt att statsbidraget tar hänsyn till att kommunerna kan göra olika bedömningar avseende vilka konsekvenser och åtgärder som blir aktuella, då förutsättningarna varierar stort. Detta är också något som utredaren flera gånger påpekar. Kommunerna har dessutom unika, lokala, kunskaper och vilka aspekter av klimatanpassning som utreds bör inte styras centralt. Risken finns annars att vissa konsekvenser och åtgärder inte belyses. Anders Henriksson Vice ordförande