Öppna jämförelser folkhälsa Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre

Relevanta dokument
Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner

Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter

Tabeller i rapporten där folkhälsan i Tyresö redovisas

Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta?

Öppna jämförelser folkhälsa 2014 Bilaga 3. Tabeller och profildiagram för kommuner och landsting

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

RMPG Hälsofrämjande strategier

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Tid Tisdagen den 27 oktober 2009 kl Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö

Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020?

BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna år

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 Nacka

1 HÄLSO BOKSLUT 2007

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Indikatorerna redovisas i tabeller för livsvillkor och levnadsförhållanden, levnadsvanor och hälsoutfall.

Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 5. Folkhälsa

Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Hälsa på lika villkor?

Hur jämlik är vården?

Hälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 2006

Uppföljning av Norrlandstingens folkhälsopolitiska program. Redovisning maj 2018

Sveriges bästa självskattade hälsa?

Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen

Förutsättningar för folkhälsa och folkhälsoläget i Norrbottens kommuner. Perspektiv Förutsättningar Folkhälsoläge

Öppna jämförelser inom folkhälsa ur ett Botkyrkaperspektiv

Folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten är ingen hyllvärmare

Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå

Analys Gotland utifrån Öppna jämförelser Region Gotland

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

FOLKHÄLSORAPPORT Örkelljunga kommun

Hälsa på lika villkor

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Hälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

Folkhälsodata. Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor. Folkhälsa och välfärd, Ledningskontoret

Öppna jämförelser folkhälsa Bilaga Indikatorbeskrivning

Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL. - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd?

Hälsa på lika villkor? År 2010

förändrats? folkhälsoenkäterna 2006 och 2010

2(16) Innehållsförteckning

Folkhälsoplan Grästorp

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010

Välfärdsbokslut Utdrag: Goda levnadsvanor

Öppna jämförelser folkhälsa 2009

Hälsa på lika villkor? År Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

HÄLSA Upplevd hälsa Länet 2015 Tingsryd 2015 Totalt åk 5 95,5 93,3 Totalt åk 8 92,3 90,3 Totalt gy åk 2 85,4 84

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

Möjliga indikatorer för Örebro län

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

EN GOD OCH TRYGG UPPVÄXT för barn och unga

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting Jämförelser mellan landsting

Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrland


Avdelning för hälsofrämjande -

Hälsans. och arv hälsan.

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

Hälsan. i Kalmar län år

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Hälsa / vård på lika villkor

Välfärdsbokslut 2015

Ohälsa vad är påverkbart?

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken Sid 1

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting

FOLKHÄLSORAPPORT Örnsköldsvik

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA All statistik i punktform

Så kan Norrbotten arbeta för att skapa en god och jämlik hälsa

Tillsammans kan vi göra skillnad. Folkhälsorapport Blekinge 2011

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Öppna jämförelser Folkhälsa 2019

Hälsa på lika villkor? 2014

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Välfärdsbokslut Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Rökning har inte minskat sedan Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.


Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN

Demografiska skillnader i Uppsala län Liv & Hälsa 2017

PM HLV, Hälsa på lika villkor,

Välfärds- och folkhälsoprogram

Tandhälsan i Värmland

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Hälsa på lika villkor Fyrbodal/VGR 2011

Kommunikationsavdelningen

Politisk samverkansberedning för vård, omsorg och skola


Delaktighet och inflytande i samhället

Transkript:

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre

21 indikatorer Levnadsvillkor Socialt deltagande Socialt kapital tillit till andra Trygg miljö Behörighet till gymnasieskolan Levnadsvanor Fysisk aktivitet Matvanor frukt och grönt Rökvanor Rökande blivande mammor Riskabla alkoholvanor Hälsoeffekter Självskattat allmänt hälsotillstånd Psykiskt välbefinnande Medellivslängd Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet Hjärtinfarkt Lungcancer Skador bland barn, 0-6 år Fallskador bland personer 65 år och äldre Tonårsaborter Klamydia 15 29 år Fetma Tandhälsa Landsting 20 indikatorer, kommuner 14

Färgmarkeringar Sämsta 25 % Mittemellan (50 %) Bästa 25 %

Länets starka sidor Socialt deltagande Socialt stöd Länets svaga sidor Skador bland barn Fallolyckor äldre Trygg miljö Åtgärdbar död Klamydia Avser variabler som enbart jämförs länsvis

Allmänt hälsotillstånd Andel med bra självskattat hälsotillstånd 18-80 år 78 76 75,7 74 Andel % 72 70 68 66 70,4 70,3 65,5 71,5 71,7 Riket totalt Luleå Skellefteå Umeå Örnsköldsvik Jönköping 64 62 60 Riket totalt Luleå Skellefteå Umeå Örnsköldsvik Jönköping 73,7-82,3% 67,7-73,6% 51,1-67,6%

Fysisk aktivitet Andel fysiskt aktiva minst 30 min per dag 18-80 år 68 66,8 66,7 66,9 66 64 64,2 Riket totalt Andel % 62 60 58,6 59,3 Luleå Skellefteå Umeå Örnsköldsvik 58 Jönköping 56 54 Riket totalt Luleå Skellefteå Umeå Örnsköldsvik Jönköping 66,7-84,9% 59,5-66,6% 49,3-59,4%

Fysiskt aktiva So St M Vh L Nö Sk D Å Vi R B Vä U Nm

Andel fysisk aktivia minst 30 min/dag Skillnad män/kvinnor samt utbildningsnivå i Skellefteå 70 60 50 50,5 56 61,4 65,7 Andel % 40 30 Män Kvinnor 20 10 0 Låg utbildningsnivå Hög utbildningsnivå

Diskutera: Hur blir befolkning mer fysisk aktiv? Vad kan vi göra?

Matvanor - frukt och grönt Andel som äter frukt och grönt minst 5 ggr per dag 18-80år 16 14 13,7 Andel % 12 10 8 6 4 9,5 10,7 6 9,4 9,4 Riket totalt Luleå Skellefteå Umeå Örnsköldsvik Jönköping 2 0 Riket totalt Luleå Skellefteå Umeå Örnsköldsvik Jönköping 9,9-18,2% 6,6-9,8% 2,3-6,5%

Andel som äter frukt och grönt minst 5 ggr/dag Skillnad män/kvinnor samt utbildningsnivå i Skellefteå 14 12,7 12 10 Andel % 8 6 6,8 Män Kvinnor 4 2 0 0,1 Låg utbildningsnivå 2,6 Hög utbildningsnivå

Diskutera: Hur blir männen mer frukt och grönt-samma? Vad kan vi göra?

Rökvanor Andel dagligrökare 18-80 år 16 14,4 14 12,6 Andel % 12 10 8 6 4 8,5 8,8 11,2 10,2 Riket totalt Luleå Skellefteå Umeå Örnsköldsvik Jönköping 2 0 Riket totalt Luleå Skellefteå Umeå Örnsköldsvik Jönköping 4,0-11,5% 11,6-16,0% 16,1-25,9%

+ Dagligrökare So St M Vh Nö Sk L D Å Vi R B Vä U Nm

Andel dagligrökare Skillnad män/kvinnor samt utbildningsnivå i Skellefteå 16 14 14,9 12 Andel % 10 8 6 8,6 6,8 Män Kvinnor 4 2 0 2,3 Låg utbildningsnivå Hög utbildningsnivå

Rökande blivande mammor Andel rökare vid inskrivning till mödravård Andel % 8 7 6 5 4 3 2 7,1 6,5 5 2,6 5,1 6 Riket totalt Luleå Skellefteå Umeå Örnsköldsvik Jönköping 1 0 Riket totalt Luleå Skellefteå Umeå Örnsköldsvik Jönköping 0,0-7,0% 7,1-11,9% 12,0-25,5%

Alkoholvanor Andel med riskabla alkoholvanor 18-80 år 14 13,1 12 10,6 11,4 10 Riket totalt Andel % 8 6 8,2 5,8 8,2 Luleå Skellefteå Umeå Örnsköldsvik 4 Jönköping 2 0 Riket totalt Luleå Skellefteå Umeå Örnsköldsvik Jönköping 3,5-9,2% 9,3-13,2% 13,3-23,7%

+ Riskabla alkoholvanor So St M Vh Nö Sk D L Å B Vi Vä U R Nm

Andel med riskabla alkoholvanor Skillnad män/kvinnor samt utbildningsnivå i Skellefteå 16 14 14,6 12 Andel % 10 8 6 7,7 8,1 Män Kvinnor 4 3,5 2 0 Låg utbildningsnivå Hög utbildningsnivå

Psykiskt välbefinnande Andel med nedsatt psykiskt välbefinnande 18-80 år 30 25 Andel % 20 15 10 17,7 17,7 13,7 18,1 12,8 15,8 Riket totalt Luleå Skellefteå Umeå Örnsköldsvik Jönköping 5 0 Riket totalt Luleå Skellefteå Umeå Örnsköldsvik Jönköping 6,2-14,8% 14,9-18,5% 18,6-26,0%

Andel med nedsatt psykiskt välbefinnande Skillnad män/kvinnor samt utbildningsnivå i Skellefteå 25 21,2 20 Andel % 15 10 13,7 12,1 Män Kvinnor 5 5,8 0 Låg utbildningsnivå Hög utbildningsnivå

Fallskador Antal personer 65+, vårdade för fallolyckor per 100 000 inv 4000 3500 3465 3176 3101 Antal personer 3000 2500 2000 1500 2694 2607 2502 Riket totalt Luleå Skellefteå Umeå Örnsköldsvik Jönköping 1000 500 0 Riket totalt Luleå Skellefteå Umeå Örnsköldsvik Jönköping 1386-2281 2287-2834 2839-4379

Fallskador Antal personer 65+ vårdade i sluten vård / 100 000 inv 5000 4500 4000 4210 Antal 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 2519 0 Män Kvinnor

Fallolyckor äldre So St M D Vh L Nö Sk Å Vi R B Vä U Nm

Diskutera: Vad kan detta bero på? Vad skiljer länen åt så mycket? Inte snön!!

Tonårsaborter Antal aborter för kvinnor yngre än 19 år/1000 kvinnor 35 30 29,4 27,6 25 24,3 Riket totalt Antal 20 15 15,1 19,7 18,5 Luleå Skellefteå Umeå Örnsköldsvik 10 Jönköping 5 0 Riket totalt Luleå Skellefteå Umeå Örnsköldsvik Jönköping 7,7-18,7 18,9-27,2 27,5-42,4

Fetma Andel med fetma 18-80 år 18 16 16,9 Andel % 14 12 10 8 6 12,4 9,3 9,1 8,5 10,7 Riket totalt Luleå Skellefteå Umeå Örnsköldsvik Jönköping 4 2 0 Riket totalt Luleå Skellefteå Umeå Örnsköldsvik Jönköping 4,8-11,5% 11,6-16,9% 17,0-30,9%

Andel med fetma Skillnad män/kvinnor samt utbildningsnivå i Skellefteå 14 12 10 11,1 11,7 Andel % 8 6 5,1 6,1 Män Kvinnor 4 2 0 Låg utbildningsnivå Hög utbildningsnivå

Tandhälsa Andel med god självskattad tandhälsa 80 Andel % 78 76 74 72 72,4 72,7 76,4 78 74 71,5 Riket totalt Luleå Skellefteå Umeå Örnsköldsvik Jönköping 70 68 Riket totalt Luleå Skellefteå Umeå Örnsköldsvik Jönköping 76,1-85,3% 69,9-76,0% 50,1-69,8%

Andel med god självskattad tandhälsa Skillnad män/kvinnor samt utbildningsnivå i Skellefteå Andel % 100 90 80 70 60 50 40 63,8 78,7 74 86,2 Män Kvinnor 30 20 10 0 Låg utbildningsnivå Hög utbildningsnivå

Akut hjärtinfarkt, attacker per 100 000 inv Skillnad män/kvinnor samt utbildningsnivå i Skellefteå 1000 900 800 700 784,8 886,8 Antal 600 500 400 444,8 509,4 Män Kvinnor 300 200 100 0 Låg utbildningsnivå Hög utbildningsnivå

Diskutera: Högutbildade kvinnor är det en riskgrupp? (Röker, alkohol, fetma, och nedsatt psykiskt befinnande)