TILLSAMMANS I MÄLARDALEN

»Den som har gjort en resa har något att berätta«tillsammans I MÄLARDALEN 3/08 En tidning för dig som reser i Mälardalen Tjejer på spåret 04 > Politiker ökar takten 06 > Barnen tycker till 08 > Konståkning i tunnelbanan 10 >

Nyheter Hur göra saker bättre! Det kollektiva resandet i Mälardalsregionen fortsätter att öka och har så gjort under ett antal år. Detta ställer tuffa krav på kollektivtrafiken, både bussar och tåg, men även vägar och järnvägar. Brister i järnvägens infrastruktur har debatterats mycket under senare år, inte minst då dessa brister har stor betydelse för tågens förmåga att hålla tiden. Glädjande är att det 44-punktsprogram som vi berättar om i denna tidning har haft en positiv effekt tågens punktlighet har under det senaste året blivit klart bättre. Det finns dock mycket kvar att göra, när det gäller inte bara punktligheten utan också kapaciteten på vissa tågavgångar. Trafik i Mälardalen (TiM) är ett samarbete mellan de olika trafikbolagen i Mälardalen och syftar till att underlätta resandet i Mälardalen. Samarbetet gäller biljetter, priser och tidtabeller och syftet är att uppnå visionen om ett gränslöst resande. TiMs mål är att resenärerna inte ska märka av de administrativa gränserna. Vi är inte där ännu men det är dit vi siktar. Med hjälp av ny teknik ska effekten av länsgränserna suddas ut. I artikeln här bredvid berättar vi om att SL och UL släpper ett gemensamt resekort. Det är ett 30-dagarskort som kan användas i södra Uppland och norra Stockholm. UL förändrar för övrigt även sin lokala biljettstruktur inom länet, vilket du kan läsa om längre fram i tidningen. Information om resemöjligheterna är också en viktig del i TiMs arbete. Via TiMs hemsida (www.timinfo.se) informerar bolagen tillsammans om hur man kan kombinera resor med buss och tåg. Även denna tidning är en del av den totala informationen. Vi har under våren frågat många av er vad ni anser att vi ska lyfta i tidningen och fått många bra uppslag. Det är tydligt att de flesta inte vill ha en, som någon uttryckte det reklamig tidning. Många säger sig vilja ha information om förbättringar och nyheter om trafiken och praktiska tips, till exempel om hur man billigast köper biljetter. Trevlig läsning! Jan Kyrk VD TiM AB SL och UL släpper gemensamt resekort Ett gränslöst resande? Ja, ett steg på vägen är det nya resekort som SL och UL tillsammans lanserar den 1 oktober. Vi vill riva murarna vid länsgränserna och få fler och nöjdare resenärer, säger Nikodemus Kyhlén på Upplands Lokaltrafik UL. Sedan flera år har de som pendlar mellan Uppsala och Stockholm kunnat köpa ett TiM-kort, som kombinerar en tågresa med SJ och lokala resor med UL och SL. Om du däremot reser mellan södra Uppsala och norra Storstockholm blir det ganska dyrt och du måste ha flera olika biljetter, säger Nikodemus Kyhlén. Detta blev extra tydligt när UL förlängde Upptåget till Upplands Väsby hösten 2006. Då förbättrades möjligheterna att åka kollektivt mellan länen, utan att först ta tåget till Stockholms central. Men många kunder har upplevt det som krångligt att tvingas köpa två periodkort. UL och SL har i samarbete tagit fram UL/SL-kortet Kortet gäller i trettio dagar och är giltigt i följande områden: Typ 1 Hela UL och hela SL (till exempel Stockholm Uppsala) 1 480 kronor Typ 2 Hela UL och SL zon C nord (till exempel Uppsala Norrtälje) 1 210 kronor Typ 3 Hela SL och UL zon 2 (till exempel Stockholm Knivsta) 1 010 kronor det nya 30-dagarskortet, som helt enkelt har fått namnet UL/SL-kortet. Från första oktober finns fem olika kort, som omfattar olika områden. Efter en testperiod på ett år kommer kortet att utvärderas. Det är ganska kraftiga rabatter det handlar om. Men enligt våra beräkningar ska prissänkningarna på korten motsvaras av ett ökat resande så att vi håller oss inom de ekonomiska ramarna. Målgruppen för det nya kortet är de tusentals pendlarna, som reser mellan länen med kollektivtrafiken. I förlängningen försöker man nå också dem som pendlar med bil. Det blir allt vanligare att vi jobbar över gränserna i Mälardalen, så det känns roligt att kunna erbjuda det här kortet, säger Jarl Klang, försäljningschef på SL. Vi strävar självklart efter att anpassa våra biljettsystem och avgifter till hur människor reser. Text: Krister Insulander Typ 4 UL zon 1 och SL zon C Nord (Uppsala-Hallstavik) 740 kronor Typ 5 UL zon 2 och SL zon C Nord (till exempel Knivsta Märsta) 740 kronor För mer info och regler, www.ul.se eller www.sl.se eller ULs upplysning 0771-14 14 14 eller SLs kundtjänst 08-600 10 00. Trafik i Mälardalen (TiM) är ett samarbete mellan SJ, Länstrafiken Örebro, Länstrafiken Sörmland, Länstrafiken Västmanland, SL och Upplands Lokaltrafik. Tillsammans vill vi förenkla för dig som reser kollektivt i Mälardalen. Med en TiM-kombinationsbiljett tar du dig enkelt från dörr till dörr oavsett hur många byten eller färdmedel som behövs för att komma fram. Vill du veta mer? Läs på www.timinfo.se Tillsammans i Mälardalen utges av TiM. Spridningsområde: Mälardalen Ansvarig utgivare: Jan Kyrk Produktion: Publik Grafisk form: Jamendåså Tryck: Ljungbergs tryckeri Bild sidan ett: Fredrik Hjerling Redaktionsadress: TiM AB, c/o SJ AB Affärsutveckling 105 50 Stockholm Telefon: 010-751 50 09 Webbplats: www.timinfo.se Alla reportageresor har gjorts med kollektivtrafik.

Min plats i Mälardalen Artisterna 2008 Leo Brouwer (Kuba), Manuel Barrueco (Kuba), Bireli Lagrène & Sylvain Luc (Frankrike), Yamandú Costa trio (Brasilien), Jakob Lindberg (Sverige), Mattias IA Eklund (Sverige), Alex Garrobé (Spanien), Ana Vidovic (Kroatien), Marcelo de la Puebla (Chile), Marco Tamayo (Kuba), Erik Steen (Sverige), Åsa da Silva Veghed (Sverige), Heiki Mätlik (Estland) och Miro Simic (Sverige). Läs mer på www.uppsalagitarrfestival.se Visste du att Namnet gitarr kommer antagligen från det antika instrumentet kithara. De tidigare gitarrerna var betydligt mindre än dagens och strängarna var gjorda av tarmar. Den äldsta bevarade gitarren är från 1581. Den första gitarrboken trycktes i Spanien 1546. Gitarrfest i Uppsala I höst sätter världens mest folkliga instrument åter fart på Uppsala. Den 16 19 oktober är det nämligen dags för den populära gitarrfestivalen, en musikalisk fest med några av världens mest spännande gitarrister. Gitarrens spelteknik utvecklades främst av fransmän, spanjorer och italienare under 1700-talet och instrumentet fick då också sin blomstringstid. I Sverige användes gitarren redan på 1600-talet då utländska gäster spelade för det svenska hovet med drottning Kristina i spetsen. Men inte förrän på 1800-talet kom gitarren på allvar till landet och användes då främst inom kyrkorörelsen. Det är femte året i rad för Uppsalas internationella gitarrfestival. Förra året blev en succé med över tretusen besökare och förhoppningen är att årets upplaga ska bli minst lika lyckad. Vi utvecklar festivalprogrammet för varje år. Det här är ju en festival som inte bara uppskattas av de stora gitarrfantasterna utan av en mycket bred publik, säger festivalchefen Klaus Pontvik. Eliten samlas Flera av värdens allra främsta gitarrister kommer att uppträda. Bland annat Manuel Barrueco från Kuba, en av vår tids främsta klassiska gitarrister, det musikaliska underbarnet Yamandú Costa från Brasilien och den unga kroatiska världsstjärnan Ana Vidovic. På festivalens sista dag kommer jazzgiganten Biréli Lagrène i duo med Sylvain Luc från Frankrike att bjuda på djangojazz. Även dirigenten och gitarrtonsättare Leo Brouwer från Kuba kommer ännu en gång att hedra festivalen med sin närvaro och bland annat bjuda på ett uruppförande tillägnat Victor Jara. Förutom alla konserter erbjuder Uppsalas internationella gitarrfestival också föreläsningar, ensemblespel och masterclasses, det vill säga gitarrlektioner med några av de främsta mästarna. Festivalen är ett samarbete med bland andra Upplands Lokaltrafik, UL. Plats för evenemanget är Uppsala Konsert & Kongress, Vaksala torg 1, cirka fem minuters promenad från Uppsala central. Text: Pia Runfors 3

Tjejer på spåret Järnvägen har i alla år varit en värld för män. Och att bli lokförare har varit en pojkdröm. Tills nu. Idag söker sig allt fler kvinnor till tågyrken. En av dem är 24-åriga Sara Wirén, som går SJs lokförarutbildning. Idag är sju procent av SJs lokförare kvinnor. Det kanske inte låter så mycket, men faktum är att siffran för bara några decennier sedan var noll. Och så sent som för tre år sedan var bara två procent av lokförarna kvinnor. Men nu blåser alltså nya vindar. I Västerås, där Sara bor, är hela 12 procent av lokförarna kvinnor. Min pappa är lokförare och försökte länge få mina bröder att gå i hans fotspår. Han räknade nog inte med mig. Men för ett år sedan var det ändå just pappa som tipsade mig om att söka till lokförarutbildningen, berättar Sara Wirén. Fått smak på jobbet Sara har i flera år jobbat extra med att sälja biljetter på SJs resecentrum i Västerås. Det var kul, men med tiden kände att jag ville ut på spåret ut och röra på mig. Jag behöver ett jobb med variation, nio till fem på kontor är inget för mig. Hon tänkte först att hon skulle bli tågvärd, men så kom hon in på SJs lokförarutbildning och på den vägen är det. Utbildningen startade i april och avslutas i februari. Om Sara klarar proven och examinationen, det vill säga uppkörningen, har hon ett lokförarjobb som bara står och väntar på henne. Jag är nu inne på min andra praktikperiod och har verkligen fått smak på jobbet. Det är jättekul. Det är alltid något nytt varje dag. Dagens praktikpass började redan klockan fem och det är nu dags för sista sträckan från Eskilstuna hem till Västerås. Sara klättrar upp i förarhytten och börjar säkerhetskontrollen. Instruktionsföraren Lars-Erik Hägg håller sig i bakgrunden men finns till hands om Sara har frågor eller om hon skulle glömma något. Sara ändrar skyltningen på tåget, hälsar resenärerna välkomna och kontaktar driftledningen för att få tillstånd att avgå. Hennes röst klingar klart i högtalarna: Dörrarna stängs. Och så bär det av. Mycket att lära Det är mycket att hålla koll på där framme i förarhytten. På de sträckor Sara kör finns dessutom fyra tågtyper alla väldigt olika. I början var det rätt förvirrande och svårt att hålla reda på knappar och funktioner i de olika tågen. Dessutom måste vi kunna en hel massa säkerhetsregler och föreskrifter. Under den första praktikperioden var det så mycket nytt att jag var helt slut när jag kom hem. Men man lär sig. Idag sitter det mesta ganska bra, säger Sara och ökar hastigheten till 160 kilometer i timmen på raksträckan. Att köra tåg är fortfarande rätt mycket hantverk inga autopiloter här inte. Titt som tätt tutar och blinkar det från instrumentpanelen det är olika indikatorer och meddelanden till föraren. En dryg halvtimme senare är vi framme i Västerås och Saras arbetsdag är över. När den här praktikperioden är slut sätter vi oss i skolbänken igen. Där lär vi oss en massa om bland annat säkerhet, regler, övervakningssystemet och elteknik. Utbildningen är kanonbra och det är bra att varva teori och praktik som vi gör. Läs mer om SJs lokförarutbildning på www.sj.se /om oss/utbildning Text: Pia Runfors 4

FOTO: FREDRIK HJERLING»Min pappa är lokförare och försökte länge få mina bröder att gå i hans fotspår. Han räknade nog inte med mig.«unga och kvinnor tar över SJ har 3 475 anställda. 62 procent av dem är män, 38 procent kvinnor. Bland cheferna är 64 procent män och 36 procent kvinnor. 2005 var två procent av SJs lokförare kvinnor. 2008 var samma siffra sju procent. Av företagets 899 lokförare är 59 kvinnor. Den genomsnittliga åldern bland SJs medarbetare är 44 år. Men i takt med att många äldre går i pension håller företaget på att föryngras. 5

Flexibla bussar i Örebro Boka din hållplats så kommer bussen och hämtar billigare än färdtjänst och bekvämare än den vanliga kollektivtrafiken. Det är tanken med flextrafik som infördes i Örebro i augusti för resenärer över 65 år och personer med tillstånd för färdtjänst eller sjukresor. Flertrafik är ett slags mellanting av den traditionella kollektivtrafiken och färdtjänst. Bussarna går inte en särskild linje utan trafikerar endast så kallade flexpunkter, det vill säga särskilda hållplatser, som resenärerna har ringt och bokat. Det betyder att resans sträckning samt restid kan variera. Praktiskt och bekvämt Alla resor måste beställas i förväg. Det kan göras när som helst under dygnet, men allra senast trettio minuter innan avfärd. När resenären beställer sin resa blir hon eller han hämtad på en flexpunkt (hållplats) som ligger högst 150 meter hemifrån och lämnas sedan vid en flexpunkt inom området. Praktiskt och bekvämt. Men även billigare. Vi hoppas att flextrafiken ska kunna ersätta en del av de dyrare resor som i dag sker med taxi och specialfordon i färdtjänsten. Det blir även billigare för resenärerna eftersom resor med flexbussen följer stadstrafiktaxan, säger Bo Fredriksson, kollektivtrafikplanerare inom Örebro kommun. Flextrafiken ersätter busslinje 91, även kallad Mjuka linjen, och gäller bussarna på Väster i Örebro. Om det fungerar bra kommer flextrafikområdet att utvidgas till fler områden framöver. Liknande åtgärder har genomförts i bland annat Göteborg, Norrköping och Gävle, med nöjda resenärer. I Göteborg har flextrafiken numera blivit riktigt omfattande. Text: Pia Runfors Läs mer på www.lanstrafiken.se/orebro eller www.orebro.se/flextrafik Politiker ökar takten Investeringarna i vägar och spår måste öka och vägen dit går genom långsiktigt samarbete. Det ville Mälardalens politiker visa när man en tidig morgon i början av juni träffade resenärer på perronger och terminaler runt om i Mälardalen. Det är viktigt att vi politiker kommer ut och diskuterar med resenärerna. Vi vill också visa att politiker arbetar aktivt för en bättre kollektivtrafik och att vi gör det tillsammans över partigränserna, säger Pia Lidwall (kd), gruppledare i Stockholms läns landsting, som fanns på plats på Stockholms central. Hon var en av alla engagerade politiker i Stockholms, Västmanlands, Örebro, Sörmlands och Uppsala län som inledde dagen med att prata med pendlare i morgonrusningen. FOTO : KIA LAGERQVIST, ÖREBRO KOMMUN Flexbussarna är små och har plats för både rullstol och rollatorer. De är dessutom de första biogasdrivna bussarna i Örebros stadstrafik. Vinnare i korsords 1:a pris TiM-kombinationsbiljett värde 3 000 kr: Jerry Hattara, Strängnäs. 2:a 5:e pris SJ pendlarkort laddat med 500 kr: Fredrik Persson, Linghem. Jennie Andersson, Örebro. Gun Sävhammar, Västerås. Inger Grindelid, Kungsör. Tröstpriser tio vinnare får fria resor med SJ:s dubbeldäckare: Stefan Signal, Köping. Karin Nilsson, Norrköping. Johan Lovestrand, Knivsta. Agneta Hoas, Visby. Michaela Ericson, Gnesta. Mia Karlsson, Västerås. Sara Göransson, Strängnäs. Mary Ödman, Uppsala. Mirja Cervin, Eskilstuna. Magnus Strid, Mariefred. Vinnarna drogs av trafiklandstingsrådet Christer G Wennerholm (m) och kontrollerades av landshövding Bo Könberg (Sörmland). 6

Mälardalsrådet är en ideell intresseorganisation för kommuner och landsting i Stockholm-Mälarregionen. Regionalt samarbetar Mälardalsrådets politiker och tjänstemän kring frågor som rör infrastruktur, samhällsplanering, näringsliv och FoU, samt kultur- och miljöfrågor. Globalt jobbar Mälardalsrådet för att stärka Stockholm- Mälarregionens internationella konkurrenskraft. Läs mer på: www.malardalsradet.se och www.enbattresits.se på spåret Vår förhoppning är att spåren i Stockholm och Mälarregionen ska byggas ut och förbättras. Många tror att det här är en lokal fråga. Men infrastrukturen kring Stockholm påverkar ju hela landets tågtrafik. Därför är det så viktigt att den prioriteras. Alla resenärer fick också ett korsord där den högsta vinsten var ett pendlarkort värt 3 000 kronor. Vinnarna presenteras nedan. tävlingen Text: Pia Runfors Tårtkalas i Uppsala I år är det 30 år sedan Upplands Lokaltrafiks bussar började rulla. Det har man firat med presenter och allehanda erbjudanden under sommaren och födelsedagskalas på fem orter den 13 september. Där bjöds bland annat på tårta och en ny kundtidning. Firandet fortsätter med olika erbjudanden varje månad under hösten. Nytt zonsystem i och kring Uppsala Från och med den 1 oktober delar Upplands Lokaltrafik, UL, in länet i två zoner: En för Uppsala, och en för övriga kommuner. Det här innebär att du som kund får nya periodkort att välja bland och att det blir enklare att köpa enkelbiljett. Tidigare har en enkel resa kostat mer ju längre du har åkt. Nu betalar du som resenär alltid ett pris för en zon. Det innebär att du alltid vet hur mycket din resa kommer att kosta och för många kommer det att bli billigare att resa. En annan nyhet är att det nu går att köpa enkelbiljetter hos ULs försäljningsombud och framöver också via sms. Den nya zonindelningen innebär dessutom att resenärerna kan välja mellan fem olika periodkort. Korten gäller inom olika zoner och kostar därför också olika mycket. Läs mer om det nya zonsystemet på: www.ul.se

FOTO: FREDRIK HJERLING SL lyssnar på barnen Digitala skärmar med film och kartor så att man kan se var man åker. Det är ett av förslagen till förbättring nu när Roslagsbanans vagnar ska rustas upp. Förslaget kommer från några av de barn som SL bjudit in för att höra vad de tycker om Roslagsbanans vagnar. Barnombudsmannen kritiserade nyligen svenska myndigheter för att de inte följer FNs barnkonvention och att de missar att ta hänsyn till hur barn och ungdomar påverkas av deras beslut. Men på Storstockholms Lokaltrafik, SL, låter man inte barnens rättigheter stanna vid vackra ord i ett styrdokument. Sedan 2005 jobbar företaget aktivt med FNs barnkonvention genom att bland annat bjuda in barn under 18 år i samtalsgrupper och lyssna på deras åsikt kring olika frågor inom kollektivtrafiken. Även så små barn som sexåringar får göra sin röst hörd när SLs skolinformatörer besöker skolor runtom i länet. De pratar med barnen utifrån deras verklighet och de frågor som påverkar just dessa barn, säger Ingegerd Almén Alenskog, barn- och ungdomsansvarig på SL. Barn under 16 år hörs annars sällan, eftersom praxis är att alltid ha föräldrarnas tillstånd vid frågor till barn. Mer kritiska Inför upprustningen av Roslagsbanans vagnar, som går mellan Tekniska högskolan och Kårsta, Österskär och Näsbypark, tillfrågades både barn och vuxna. Undersökningen visade att barn och vuxna tyckte lika om vissa saker som att det är bra med mer plats vid ingången så att det blir lättare att stiga av och på. Andra åsikter skiljer sig däremot åt mellan generationerna. Medan de vuxna ofta har nostalgiska känslor runt banan och tycker att det är synd om den förlorar sin speciella karaktär, är barnen generellt mer kritiska till Roslagsbanan som den ser ut idag. Barnen uppfattar vagnarna som smutsigare och mer nedgångna än vad de vuxna resenärerna tycker. Bäst med personlig hjälp Barnen är också mer oroliga för att råka gå av på fel station och vill ha bättre trafikinformation. Till exempel föreslår de en karta på digitala skärmar där de ser var tåget är. Men barn föredrar i högre grad att det finns personal att fråga framför skriftlig trafikinformation. Och den viktigaste informationen på skärmarna är nuvarande station, nästkommande station och övrig trafikinformation. Barnen är också positiva till kameror i vagnarna, trots att de tycker att det är läskigt om man inte vet vem som tittar. Text: Carina Gerken Christiansen FNs konvention för barnets rättigheter på SL FNs barnkonvention antogs 1989 och säger att barnets bästa ska vara vägledande i allt beslutsfattande och alla åtgärder som gäller barn. Sverige var ett av de första länderna att skriva under barnkonventionen. SL arbetar utifrån FNs barnkonvention. Sedan 2005 har företaget samlat barn i samtalsgrupper för att höra vad de tycker om kollektivtrafiken. 8

Så tycker barnen......om de nya spärrarna:»portarna är läskiga,det känns som om de ska gå igen.jag försöker passa mig och gå igenom på en gång.«/pojke 14 år»jag springer igenom efter någon så att jag inte blir klämd.«/flicka 10 år»de borde vara öppna lite längre tid«/pojke 13 år...om att vara sen med att visa kortet:»ibland tar det tid för mig att hitta kortet i väskan.en gång fick jag inte fram det på en gång,så då sa chauffören att jag inte fick åka med.då hoppade jag av och tog nästa buss«/flicka 10 år...om att resa:»det går snabbare att åka tunnelbana om man åker med någon och kan prata. Åker jag själv går det långsamt,då sitter man bara där och tittar.«/flicka 10 år»det är ganska kul att åka själv,det är skönt att sitta för sig själv på tunnelbanan.«/pojke 13 år 9

Konstutställningen i Stockholms tunnelbana har pågått sedan 1950-talet då de första stationerna byggdes. Idag är utställningen 110 kilometer lång och betraktas av många som efterkrigstidens största konstsatsning i Sverige. 10

Världens längsta konståkning 91 av tunnelbanans 100 stationer har konst Året om bjuder Storstockholms Lokaltrafik, SL, på guidade visningar av konsten i tunnelbanan fyndigt nog kallade konståkningar. TIM-tidningen åkte med på en av visningarna i somras. Tillsammans med arkitekturstuderande från KTH och turistande Linköpingsbor besökte vi konstplatserna T-Centralen, Rådhuset och Kungsträdgården. På Hötorgets tunnelbanestation är 1950-talsarkitekturen mycket välbevarad. Och i slutet av 1990-talet tillförde konstnären Gun Gordillo ytterligare en dimension en rörelse av ljus. Neonslingorna, som sträcker sig över hela plattformens mittak, har bland annat setts i Madonnas video Ray of Light från 1998. Det är märkligt att man kan vistas i en miljö fylld av konst nästan dagligen i 20 år men aldrig riktigt se konsten. Aldrig har jag stått på T-Centralen och kontemplativt funderat över mosaikmönstret på väggarna, eller upptäckt att betongpelarna är utsmyckade med skisser av människor eller att det finns små upphöjda symboler i kaklet. Nej, man är på väg, har bråttom, tänker på mötet eller på vad man ska laga för mat till barnen. Och så tittar man på människorna, kläderna, färgkombinationerna, blickarna, sorgen, uppgivenheten, eller hoppet hos uppsminkade och uppklädda tjejer som ska ut på stan. 160 000 passerar Liksom många andra har jag aldrig ens tänkt på att övre plattformen på T- Centralen saknar reklam, och att väggarna pryds av mosaikmönster med glasprismor. 160 000 människor passerar här varje dag. SL skulle kunna tjäna massor på att sälja reklamplats här, men väljer att inte göra det. Det är fascinerande att stå här och se hela det långträckta rummet, säger guiden Marie Andersson och vi passar på att verkligen titta de få minuter som är fria från indundrande tåg. Slottsportal på djupet Vi åker vidare till Rådhuset och tittar på den portal som ser ut som en ruin av en antik slottsportal vilken omger utfarten till tunneln från Kungsträdgården. Jo, den har jag sett förut och funderat på om den skulle kunna ha upptäckts där eller om den är byggd. Den är förstås byggd. För om man tänker efter lite till förstår man att slottsportaler inte finns att upptäcka 40 meter ner i Stockholms granitberg. Men konstnären Sigvard Olsson, som skapat stationen med förstenade vedtravar och korgar som ska påminna om den marknadsplats Kungsholmstorg en gång var, vill gärna ge > 11

På T-centralen finns en stor variation av konstverk i olika stilar; allt från 1950-talets dekorationer på enstaka pelare till Per Olof Ultvedts målade blå bladrankor från 1970-talet. När tunnelbanestationerna från Hötorget till Fridhemsplan byggdes på femtiotalet fanns ännu inga planer på konst. Istället satsade man på den dåtida arkitektoniska utformningen. Många av dessa stationer har dock i efterhand försetts med konst, med lyckat resultat. Bland annat har konstnären Sture Valentin Nilsson förärat Rådmansgatan en hyllning till författaren August Strindberg en svit av bilder i emalj på plåt. Vilken tunnelbanestation är finast? FOTO: HANS EKESTANG Min Zhong: Solna centrum. Den stationen är målad i mycket färg och ger ett enhetligt intryck. Ulla-Britt Uhlén: Jag åker inte tunnelbana så ofta, men de dekorerade väggarna vid Östermalmstorg är fina, tycker jag. > Siri Derkerts blästringar vid Östermalmstorgs station var banbrytande radikala på sin tid och verket är fortfarande ett av de mest omdiskuterade. De snabba, fragmentariska skisserna med bland annat tonfragment ur Marseljäsen och Internationalen och ordet fred på 50 olika språk är inte särskilt folkliga och de stämde knappast in på den rådande smaken på Östermalm. illusionen av att han upptäckt föremålen på plats. Han har till och med skrivit det på informationstavlor i plattformen. Murgröna från Chile Sista stoppet är en station där man inte kan undgå konsten, inte ens om man har bråttom Kungsträdgården på Blå linjen. Det är en med Stockholmsmått mätt glest trafikerad station, men som har märkligheter som vattenfall, en bro där man kan se ned på delar av statyer och murgröna av en sort som växer utan dagsljus. Murgrönan har hämtats från en grotta i Chile. Väggarna består av det rena utsprängda granitberget. Bergvatten porlar och små livsformer som mossa har gjort tunnelbanestationen till sitt hem. Stationen, skapad av konstnären Ulrik Samuelson, brukar kallas Stockholms vackraste. Text: Carina Gerken Christiansen Erik Lundquist: Jag tycker bäst om stationerna längre ut, som Fruängen, Västertorp och Norsborg. De är enkla och snygga. Karin Skog: Kungsträdgården är min favorit med det teaterliknande palatset och lyktorna. Text: Pauline Djurson, prao Södermalmsskolan 12

FOTO: GÖRAN FÄLT, BANVERKET REKORDLYFT MED NY JÄRNVÄGSBRO I augusti lyftes en sprillans ny järnvägsbro på plats över Nyköpingsbron. Det innebär att punktligheten i tågtrafiken kan förbättras i området. Den nya bron är en del i Banverkets, SJ:s och SL:s gemensamma satsning för att förbättra tåg- och pendeltågstrafiken. Målet är att halvera antalet förseningar till 2010. Under senare år har tågtrafiken mellan Järna och Norrköping haft svårt att hålla tiderna. En 99 år gammal järnvägsbro har begränsat hastigheten till 30 kilometer i timmen. Med den nya bron har hastigheten kunnat höjas till 130 kilometer i timmen och punktligheten har förbättrats. Många åskådare fanns på plats för att se det spektakulära lyftet när den 300 ton tunga bron sattes på plats över Nyköpingsån. För att klara uppgiften krävdes en gigantisk lyftkran med en lyftkapacitet på 1 250 ton och motvikter på 450 ton. På grund av den enorma tyngden måste dessutom kranen ställas på en pålad grundläggningsplatta under lyftet. Den nya järnvägsbron är en av 44 punkter i Banverkets, SJ:s och SL:s åtgärdspaket för att förbättra punktligheten i Mälardalen. Projektet inleddes förra hösten och målet är att hela listan ska bockas av till 2010. Idag, knappt ett år senare har 17 punkter åtgärdats vilket redan givit resultat störningarna har blivit färre och punktligheten bättre. Text: Pia Runfors 44 åtgärder mot förseningar BANVERKET 1. Spårpatruller som fixar spåren runt Stockholm. 2. Mötesstationer i Barva och Grundbo mellan Södertälje och Eskilstuna. 3. Mötesstation i Almenäs mellan Södertälje och Eskilstuna. 4. Förlängning av dubbelspårsträcka mellan Södertälje och Eskilstuna. 5. Mötesstationer mellan Västerhaninge och Nynäshamn. 6. Ett extraspår vid Björnlunda utanför Gnesta. 7. Nya växlar vid Katrineholms station. 8. Byte av växlar söder om Stockholms central. 9. Byte av växlar vid norra delen av Stockholms central. 10. Signaler flyttas vid getingmidjan genom centrala Stockholm. 11. Höjd hastighet genom Stockholms central. 12. Höjd hastighet vid Årstaberg Älvsjö Flemingsberg. 13. Tätare signaler vid Knivsta och Flemingsbergs stationer. 14. Tätare signaler vid Karlberg, Sundbyberg, Jakobsberg, Ulriksdal. 15. Signalåtgärder mellan Kungsör och Valskog. 16. Förlängd plattform, tätare signaler och byte av växlar vid Bålsta station och in mot Stockholm. 17. Tåg kan köra in samtidigt från vardera håll på stationen i Norrköping. 18. Tåg kan köra in samtidigt från vardera håll på stationen i Västerås. 19. Höjd hastighet mellan Kallhäll och Karlberg. 20. Banvall över mosse stabiliseras mellan Stockholm och Uppsala. 21. Förstärkt elkraft vid Älvsjö. 22. Byte av bro över Nyköpingsån. 23. Sekundvisare på stationsklockor i Stockholm/Mälardalen. 24. Tågen avgår den tid som står angiven på biljetten. 25. Större tidsluckor mellan tågen på Mälarbanan, järnvägen mot Västerås. 26. Säkring av mark nära järnvägen och avverkning av träd. 27. Bättre text på skyltar på järnvägsstationer i Stockholm/Mälardalen. 28. Webbkameror på utvalda stationer i Stockholm/Mälardalen. 29. Ny högtalaranläggning vid Stockholms central. 30. Automatiska högtalarutrop av förinspelade budskap. SJ 31. SJ fördjupar samarbetet om tidtabellerna med Banverket. 32. Nya rutiner för den dagliga trafikledningen. 33. Inställda avgångar följs upp noggrant. 34. Dubbeldäckarna byggs om för att uppfylla SJs krav. 35. Ytterligare satsning på förebyggande underhåll. 36. SJ startar egen lokförarutbildning. 37. Mer personal på plattformen i högtrafik. 38. All personal specialutbildas i avgångsrutiner. 39. Specialprojekt genomförs för ökad punktlighet på X2000. 40. Lokförare och ombordpersonal utbildas i trängselhantering. SL 41. 71 nya pendeltåg till 2008. 42. Ökad kapacitet på depåerna i Älvsjö och Bro. 43. Ny depå för nya pendeltåg i Södertälje. 44. All pendeltågspersonal har handdatorer med trafikinformation i realtid. 13

FOTO: FREDRIK HJERLING Hur viktig är miljöaspekten för valet av färdsätt? Enligt SLTF, Svenska Lokaltrafikföreningens undersökning, Kollektivtrafikbarometern 2007, är 65 procent av resenärerna i Sverige nöjda med kollektivtrafiken. En av de främsta fördelarna som lyfts fram är att man vill värna om miljön. Sedan 1999 har det totala kollektivtrafikresandet ökat från 1 053 till 1 184 miljoner resor, vilket motsvarar en ökning på 12 procent. Spårvägsresandet har ökat med 30 procent, tågresandet med 24 procent samt buss- och tunnelbaneresandet med 8 procent vardera. Enligt en undersökning som Storstockholms lokaltrafik, SL har gjort, svarar 11 procent av länsinvånarna att de reser mer med SL nu jämfört med för ett år sedan. Det gäller både kvinnor och män. På frågan om hur viktiga miljöaspekterna är för valet av färdsätt inom Stockholm svarar 53 procent att miljöaspekten är mycket viktig eller ganska viktig. 17 procent tycker att det är oviktigt. 14

Vanja väljer tåget Det finns många skäl till varför människor väljer att åka kollektivt ekonomi, säkerhet, bekvämlighet och miljön. För Vanja Möller väger miljöaspekten i särklass tyngst. Hon tar pendeltåget eller bussen vart hon än ska. Om det vore möjligt skulle hon till och med ta pendeln hela vägen till Indien. För mig är miljömedvetenhet en känsla, jag gör vad som känns rätt i hjärtat. Det handlar om att ha respekt för och värna om allt levande. Jag är uppvuxen så och det känns rätt för mig. Man skulle nog kunna påstå att Vanja Möllers känsla för naturen och miljön kom med modersmjölken. Hon är uppvuxen i en familj där ekologisk mat, källsortering och energisnåla lampor var en självklarhet. Idag är det kanske inte så ovanligt, men för bara 20 år sedan var miljömedvetenheten inte lika utbredd. Mina föräldrar var lite hippies riktiga gröna vågare. Självfallet påverkades jag av deras sätt att leva. Visserligen hade hon några år av tonårsrevolt då hon tog avstånd från sin barndoms ideal, men sedan några år hushållar hon med resurser, källsorterar, äter ekologiskt. Och reser kollektivt. Men jag är ingen domedagsmiljökämpe som fasar för att jorden ska gå under. Jag är väl medveten om att allt inte är svart och vitt och att det finns baksidor med allt även medvetna miljöval. Sedan i maj bor Vanja i Flemingsberg en praktisk och ekonomisk lösning eftersom den innebär billig hyra och nära till skolan. Vanja läser journalistik med fördjupning i religionsvetenskap på Södertörns högskola i Flemingsberg. Hennes mål är att bli journalist för att skriva om miljö, samhällsfrågor/politik och religion. Självklart resa i grupp Jag promenerar till skolan, men tar pendel nästan dagligen in till stan. Jag jobbar extra med autistiska barn och ungdomar i Årsta och tränar på ett gym vid Liljeholmen. För mig är det självklart att utnyttja kollektivtrafiken. Jag tror aldrig att jag kommer att ha någon bil. Varför resa ensam när det finns möjlighet att färdas i grupp? När Vanja skulle till Indien för några år sedan funderade hon till och med på att skippa flyget och istället resa med tåg. Men tiden räckte inte till. Men nästa gång vill jag ta tåget, säger hon bestämt. Text: Pia Runfors 15

FOTO : FREDRIK SANDBERG / SCANPIX Mälardalen lever! Har du tips på roliga händelser i Mälardalen? Maila till johanna.uhr@sj.se Humor-frossa i Uppsala 11 oktober I sex veckor kommer succékomikern Björn Gustafsson åka runt i landet på en standup-turné tillsammans med vännerna Måns Möller, Soran Ismail och Özz Nüjen. Start den 25 september på Storan i Göteborg och avslutning på Slagthuset i Malmö den 1 november. Ett av stoppen är Uppsala Konsert & Kongress den 11 oktober då kvartetten bjuder på tre föreställningar. Läs mer på: www.ukk.se Bubbel i Örebro Uniform utställning i Stockholm 24 25 oktober Plats: Badhuset, Örebro För första gången i Örebros historia hålls här en bubblande och heltäckande festival för alla champagneälskare. Sveriges ledande champagneimportörer samlas på det gamla badhuset i centrala Örebro och bjuder på den förföriska drycken. Några delikatessutställare med ost, choklad med mera finns också med under festivalen och två seminarier kommer att arrangeras under de två dagarna. Läs mer på: www.dinmasspartner.nu Spårvägsmuseet har mer än spårvagnar och bussar i samlingarna. Nu visas uniformer från 1800-talet fram till idag i den tillfälliga utställningen, Halmskor & stärkkragar. I utställningen finns också en liten provhytt där besökarna själva kan prova ett par uniformer. Läs mer på www.sl.se/spårvägsmuseet Kulturnatt i Sala 18 oktober Lördagen den 18 oktober bjuder Sala på Kulturnatta med massor av sång-, musik- och dansunderhållning. Det är sjunde året som föreningar, organisationer, körer och kyrkor samarbetar för att visa upp Salas rika kulturliv. Mer info finns hos Information Sala, 0224-552 02 eller Biblioteket, 0224-555 01 Vattenåret 2008 i Örebro 18 oktober Vattenåret 2008 är ett år i vattnets tecken i Örebro. Lördagen den 18 oktober firar avloppsverket i Skebäck 50 år och bjuder bland annat på en guidad visning och utställning av fordon, maskiner och pumpar. Gratis biogasbuss avgår från Stortorget till Skebäck mellan klockan 10.00 och 12.30. Läs mer på: www.orebro.se/vatten2008 Sök din resa på www.timinfo.se 16