Barns perspektiv på lek och lekmiljöer 2017-10-26 Märit Jansson Landskapsarkitekt, Universitetslektor och Docent i landskapsplanering Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning
Mina studier om barns utemiljöer Användning och förvaltning av lekplatser i Glumslöv och Degeberga 2004-2009 (-2013) Förvaltning av lekplatser i två sydsvenska kommuner 2008-2009 Grön skolgårdsutveckling i Malmö 2010-2014 Barnvänlig byggd miljö, fallstudie och telefonenkät i Sverige och Danmark 2014-2019 Svenska lekplatser förr och nu, antologiprojekt 2014-2016
Barns perspektiv vad barn ser, hör, upplever, känner, vad deras verklighet är, världen med barns ögon (Tiller, 1991, s.72) Barn och vuxna har olika perspektiv och preferenser: se respektive göra Vuxnas roll
Skapa utemiljöer för barn? Barns egna platser eller platser för barn? (Rasmussen, 2004) Barn vill ofta vara där det händer, nära vuxna och ifred Barn vill själva upptäcka och skapa platser, mellanrum hur planera för det oplanerade? (Kylin, 2004)
Grunden för barnvänlig miljö Rörelsefrihet + många miljöerbjudanden (rik miljö) Ortsperspektiv (Kyttä, 2004): Hög rörelsefrihet Låg rörelsefrihet Rik miljö Bullerby Glasshouse Fattig miljö Wasteland Cell Platsperspektiv: frihet och lekmöjligheter i lekmiljöer (Wardle, 1990) lekmiljöer baserade på miljöerbjudanden och behavior settings (Refshauge et al., 2015)
Välbesökta lekplatser - platskvaliteter Och sen den där är rolig. Där finns roliga ställen, tycker jag. Man kan springa runt i skogen jämte där. (Jansson, 2010) Ja asså, den där gungan eller jag menar rutschkanan den åker man inte så mycket på men bakom den en bit finns ett av världens bästa klätterträd (Jansson et al., 2016)
Intressanta lekplatser - lekredskap Och sen är klätterväggen och klätterställningen riktigt bra, häftiga, och det här lilla hjulet här också. Det är rätt roligt. Den är den roligaste och den nyaste (Glumslöv) Det är riktigt kul. Man kan klättra upp för den stocken, sen kan man ta sig ner mot det däcket så att man är högre. (Degeberga) (Jansson, 2010)
Lekplatser som sociala platser Vi brukar mest vara på kinagungan Det finns buskar där och sen finns där buskar här och det finns jättemycket olika dunkställen. Den är jättekul Man har mycket folk och det är ju som sagt ett mysigt ställe. Här kan man pjättas och ha roligt tillsammans (Jansson, Sundevall & Wales, 2016)
Oordnade platser/natur Jag tycker såna här platser är roligare för här tycker jag man kan göra så mycket mer ändå det är bara att komma på saker som man kan göra. (Jansson, Sundevall & Wales, 2016) När man kommer till en skog så har man till exempel varit på ett ställe då och sen går man längre ut och då hamnar man på ett annat ställe helt plötsligt. Det är lite jobbigt att gå, men samtidigt hade inte, hade det varit helt perfekt så hade det inte varit nån spökskog...
Olika brukargrupper Barn: socialt, fysiskt (vad man kan göra), variation, inte för dåligt underhåll men inte för städat på material, egna platser för olika grupper/åldrar Föräldrar: närhet till hemmet, mötesplats, säkert och rent Förskolepersonal: aktivera många barn, trevlig lagom promenad Alla brukare: trevlig plats, gröna omgivningar
Barns perspektiv på lekplatslek Socialt: Fanny och jag leker där hela tiden. Min bästa vän Utmaningar: Det är riktigt kul. Man kan klättra upp för den stocken, sen kan man ta sig ner mot det däcket så att man är högre. Platsskapande: Under där har vi en koja Påverkan: Man kan gräva sig in under [fundament till lekredskap] (Jansson, 2008; Jansson, 2015)
Platsskapande Och vet du den lilla rutschkanan, då kan man gömma sig där under. (9-åringar i Degeberga) Under där kan man ha till en koja (9-11-åringar i Glumslöv) Och så är där så mycket utrymme så man kan göra andra saker också, som där är en stor äng och så. (9-11-åringar i Glumslöv) (även: Kylin, 2003; Sobel, 1993 etc)
Påverkan Alltså den där, den med hjulet där, bara eh Ibland har jag fyllt det med stenar. (11-åringar i Degeberga) Alltså, ibland vi brukar kratta lite och sånt. Så brukar vi va där, nån gång är vi bara där så, när vi var mindre så gick vi runt och slipade på, på det här huset. För att det var flisor så gick vi runt med våra nya verktygslådor och slipade där. (9-11-åringar i Glumslöv) Man kan gräva sig under Skratt och fniss Det har alltid varit sån grävhåla, fast det är jättelätt att fastna. (9-11-åringar i Glumslöv) Barn vill skapa och påverka med löst material (Nicholson, 1971) Något att göra något av (Norén-Björn, 1977)
Utmaningar Arvid och jag klättrade upp i det trädet. Arvid och jag älskar den, vi klättrar upp i trädet. (9-åringar i Degeberga) Jag klättrar upp och hoppar ner. Det är jätteroligt. Men det gör ont. (9-11-åringar i Glumslöv) - Fast den är rätt så, rutschkanan, den där gröna, den välter jättelätt. - Ja, den sitter inte fast i marken. - Jag brukar ställa mig på kanten på den. Sen så känner jag den vickar såhär, så sen när den kommer ner så, så hoppar jag ner i sanden så, så ser man bara ding, ding, ding, ding (Degeberga)
Barns egen riskhantering Barn hanterar utmaningar i rika miljöer: Barn vid floder (Tunstall et al., 2004) Barn med god tillgång på träd (Laaksoharju & Rappe, in press)
Platsförutsättningar Rikt innehåll - natur Gröna miljöer, kombination lekredskap Variation mellan lekmiljöer, identitet Speciella, unika och utmanande lekredskap Utmanande, platsskapande, manipulerbart Mötesplatser
Bygglekplatser i Japan
Barn och vuxna på Naturlekplatsen i Valbyparken, Köpenhamn
Lekplats eller lekfull plats?
Platser med många miljöerbjudanden