En studie i ojämlikhet En studiehandledning till jämlikhetsanden utarbetad av karneval förlag och LO-distriktet i Stockholms län richard wilkinson kate pickett Jämlikhetsanden Därför är mer jämlika samhällen nästan alltid bättre samhällen karneval förlag 2010 ÅRS mest upp märk Sammade politiska bok nu med 50 SidoR nytt material! Jämlikhetsanden utgör en ren guldgruva av forskningsunderbyggda argument för en mer rättvis fördelning av samhälleliga resurser. Eva-Lotta HuLtén i GP
första träffen kapitel 1 och 2 Några häpnadsväckande diagram och några grundläggande samband Jämlikhetsanden tar sin utgångspunkt i några diagram som visar några ganska häpnadsväckande samband. Det första diagrammet (figur 1.1, sidan 23) visar egentligen ett icke-samband, att det för länder som uppnått en viss nivå av ekonomisk utveckling inte längre finns någon relation mellan ökad tillväxt och livslängd. Samma icke-samband visar sig om man ställer graden av inkomst mot lycka (figur 1.2, sidan 25): När ett land nått en viss inkomstnivå ökar inte längre lyckan. I figur 2.2 (sidan 34) visar författarna att det finns ett starkt samband mellan graden av ojämlikhet och ett antal viktiga hälsorelaterade och sociala problem. Dessa tre nämnda diagram är centrala för Jämlikhetsanden och förtjänar att studeras i detalj. Figur 2.2 kan sägas utgöra en sammanfattning av alla de problem som utförligt behandlas i kapitel 4 12. 1. Försök att formulera de slutsatser som Richard Wilkinson och Kate Pickett drar av figur 1.1 och 1.2. Vad är deras slutsatser för fattigare länder respektive för rikare länder som Sverige? Håller du med om slutsatserna? 2. Försök att formulera de slutsatser som författarna drar av figur 2.2? Håller du med? 3. Redan i kapitel 1 och 2 gör författarna flera påståenden som ifrågasätter uppfattningar som är ganska allmänt etablerade i Sverige, även bland dem till vänster och inom arbetarrörelsen. Till exempel så påstår de att tillväxten har spelat ut sin roll i vår typ av samhällen. De säger även att det inte längre är dåliga materiella villkor i sig som är orsak till många samhällsproblem, utan graden av ojämlikhet. Försök att lista några påståenden som väcker din/er förvåning och välj sedan ut någon eller några av dem för en mer utförlig diskussion. Ta gärna fasta på om det finns olika uppfattningar bland er i studiegruppen.
andra träffen kapitel 4 och 6 Ojämlikhetens negativa effekter 1. Exemplen förtroende och fysisk hälsa I figur 1.1 (sidan 23) visade Richard Wilkinson och Kate Pickett att det finns ett starkt samband mellan graden av ojämlikhet och nio hälsorelaterade och sociala problem. Ju större ojämlikheten är, desto större tycks problem bli eller vara. I kapitel 4 12 går författarna i detalj igenom dessa nio olika problemområden, ett för varje kapitel, och visar hur de är kopplade till ojämlikhet. Dessa nio områden är: Förtroende Psykisk sjukdom (inklusive missbruk av droger och alkohol) Fysisk hälsa (förväntad livslängd och barnadödlighet) Fetma Barnens skolprestationer Tonårsfödslar Mord Frekvens av fängelsestraff Social rörlighet Till denna andra träff läser ni kapitel 4 och 6, som tar upp förtroende och fysisk hälsa. 1. Vilka slutsatser kan man dra från figur 4.1 (sidan 67), det centrala diagrammet i kapitel 4? I Norge (och Sverige) kan man se filtar utlagda på gatuserveringar vilket enligt författarna är tecken på den högre förtroendenivå som finns i våra länder. Kan ni ge andra så kallade anekdotiska bevis från länderna i figur 1.1? 2. Vad finns det för samband mellan kvinnors status och ojämlikhet, enligt författarna? Se figur 4.5, sidan 73. 3. Förväntad livslängd och spädbarnsdödlighet är två grundläggande mått på fysisk hälsa som presenteras i figur 6.3 och 6.4 (sidan 97). Vilka slutsatser drar författarna från dessa diagram? 4. Enligt Richard Wilkinson och Kate Pickett leder ökad jämlikhet till bättre hälsa, liksom ökad ojämlikhet leder till större ohälsa. Diskutera de historiska exempel de ger på detta. Kan ni komma på fler exempel?
tredje träffen kapitel 10 och 12 Ojämlikhetens negativa effekter 2. Exemplen våld och social rörlighet Jämlikhetsanden undersöker alltså hur nio hälsorelaterade och sociala problem förhåller sig till ojämlikhet. På den tredje träffen tar vi upp ytterligare två av dessa, våld och social rörlighet, kapitel 10 och 12. 1. Vilka slutsatser kan man dra av figur 10.2 (sidan 153), som visar hur mord det grövsta uttrycket för våld förhåller sig till ojämlikhet? Vad ger författarna för förklaring till att två länder, Finland och Singapore, avviker på ett ett överraskande sätt? Under 1990-talet förändrades mordfrekvensen till det bättre i det land med den högsta mordfrekvensen, USA. Varför då? 2. Det andra centrala diagrammet i kapitel 10 (figur 10.4, sidan 157) tar upp ett mindre påtagligt mått på våld, barns erfarenheter av konflikt. Vilka slutsatser kan man dra av diagrammet? Varför menar författarna att barns erfarenheter av konflikt är ett så viktigt mått? 3. Vilka slutsatser kan man dra av figur 12.1 (sidan 177) som visar hur inkomstskillnader förhåller sig till social rörlighet?
fjärde träffen kapitel 16 Ojämlikheten består eller ökar hur kan trenden brytas? Under några decennier efter andra värlskriget minskade ojämlikheten i västvärlden. Men sedan 1970 är trenden den motsatta: att ojämlikheten i många länder ökar eller ligger kvar på en hög nivå. Figur 16.1 (sidan 258) visar hur ojämlikheten i England ökade dramatiskt under åren 1978 79 fram till början av 1990-talet, för att sedan i stort ligga kvar på samma nivå. Figur 16.2 (sidan 258) visar hur ojämlikheten i USA ökade dramatiskt under åren 1977 fram till ungefär 1993, för att därefter minska något under Clintons presidentperiod, för att därefter åter öka. I Sverige har ojämlikheten ökat sedan ungefär 1981. Under 2000-talet har ökningen accelererat (se diagram från LO som finns återgivet på sidan 1 i broschyren Ojämlikhet skadar allvarligt dig själv, dina barn och landet du bor i ). Mycket tyder också på att ojämlikheten fortsätter att öka för varje år som går. 1. Hur ska man beskriva de två vägar som enligt Richard Wilkinson och Kate Pickett finns till ökad jämlikhet? 2. En ökande ojämlikhet tycks vara en internationell trend i västvärlden som inleddes i slutet på 1970-talet. Vad var det som hände då i många länder ungefär samtidigt som kan förklara detta? Vilka förklaringar ges i Jämlikhetsanden? 3. Enligt en undersökning som LO gjorde våren 2010 (Rapporten Väljarnas syn på ökande klyftor ), anser så många som tre av fyra svenskar att politikerna bör försöka minska de ekonomiska klyftorna. Jämlikhetens anhängare tycks vara i majoritet oavsett vilket politiskt block de tillfrågade tillhör. Hur kan man förklara att ojämlikheten, trots detta, bara fortsätter att öka?
De fyra ovan beskrivna studieträffarna går igenom de viktigaste, men långt ifrån alla, delarna av Jämlikhetsanden. Om ni vill utöka er cirkel till fler än fyra träffar så kan ni förslagsvis lägga till en eller flera av nedanstående teman. extra träff 1. kapitel 3 Vår känslighet för ojämlikhet Ett av nyckel påståendena i Jämlikhetsanden är att ojämlikhet är en skadegörare av enorma dimensioner. Det kan därför vara motiverat att stanna upp ett slag och fundera över varför vi människor är så känsliga för ojämlikhet. Ofta har ju ledande samhällsdebattörer framställt en ökande ojämlikhet som oproblematisk, så länge alla bara får del av kakan. Men för Richard Wilkinson och Kate Pickett är ett sådant synsätt ohållbart. I kapitel 3 presenteras några tankar om varför vi är så känsliga för ojämlikhet. 1. Tre nyckelbegrepp för resonemangen i kapitel 3 är: stegrad oro och ångest, ökande självkänsla samt sociala värderingshot? Gå igenom vart och ett av dessa begrepp och försök sedan att återge hur begreppen är kopplade till ojämlikhet. extra träff 2. kapitel 15 Ökad jämlikhet är en nödvändig förutsättning för att lösa miljökrisen I kapitel 15 kopplar Richard Wilkinson och Kate Pickett ihop två som inte brukar kopplas ihop: jämlikheten och miljön. Dessa kopplingar redovisas i tre diagram, figur 15.1 (sidan 237), figur 15.2 (sidan 238) och figur 15.5 (sidan 249). Ett enkelt sätt att ta till sig innehållet i kapitel 15 är att utgå från dessa diagram. 1. Vilka slutsatser kan man dra av figur 15.1 (sidan 237) som visar förväntad livslängd i relation till koldioxidutsläpp? 2. Vilka slutsatser kan man dra av figur 15.2 (sidan 238) som visar mänskligt välbefinnande i relation till hållbarhet?
3. Vilka slutsatser kan man dra av figur 15.3 (sidan 249) som visar att mer jämlika länder återvinner en högre andel av sitt avfall? 4. Lite förenklat kan man säga att arbetarrörelsen ofta har satt jämlikhet före miljö, medan miljörörelsen gjort tvärtom. Richard Wilkinson och Kate Pickett menar att de två begreppen i själva verket förutsätter varandra. Hur bedömer ni att denna tanke fått spridning i Sverige? Vad kan den innebära för framtida möjligheter av ett rödgrönt samarbete? extra träff 3. efterordet Om kritiken av Jämlikhetsanden Jämlikhetsanden har hyllats av många kritiker i Storbritannien och USA, liksom i Sverige och i andra länder där boken utkommit. Men den har också mött stark, ja rentav hätsk kritik. I England och Sverige har en motbok utkommit. En del av de kritiska rösterna i Sverige redovisas i pressklippen på de tre första sidorna i pocketupplagan. Anmärkninsgvärt är att det, i varje fall i Sverige, är starka ekonomiska intressen som står bakom några av de mest utförliga inläggen, Svenskt Näringsliv (Stefan Fölster i Expressen), Skattebetalarnas förening (rapporten Jämlikhetsbluffen av Nima Sanandaji, Arvid Malm och Tino Sanandaji) * och Timbro (utgivare av boken Jämlikhetsbluffen av Christopher Snowdon). ** I efterordet till den utökade pocketupplagan, som utkom i Sverige 2011, går Richard Wilkinson och Kate Pickett igenom kritiken och bemöter den. De redovisar även ny forskning som tillkommit sedan första upplagan av boken utgavs. 1. Välj ut några punkter där Jämlikhetsanden har kritiserats. Börja med att formulera kritiken så omsorgsfullt som möjligt. Studera sedan hur Richard Wilkinson och Kate Pickett bemöter kritiken. Är kritiken berättigad? Bemöter bokens författare kritiken på ett bra sätt? 2. Enligt Jämlikhetsandens författare så ingår en del av kritiken mot boken i en bred internationell kampanj mot politiskt obekväma forskningsresultat (se sidan 297 98). Kan kritiken mot Jämlikhetsanden fogas in i en sådan kampanj? Varför uppfattas i så fall forskning som visar att ökad jämlikhet har många positiva effekter som politiskt så kontroversiellt? * Kan laddas ner på: http://www.scribd.com/doc/27274623/jamlikhetsbluffen ** Den svenska boken kan köpas hos till exempel internetbokhandlare.
Skriften Ojämlikhet skadar allvarligt dig själv, dina barn och landet du bor i sammanfattar några av de centrala tankarna i boken Jämlikhets anden. Den utges av karneval förlag i samarbete med LO-distriktet i Stockholms län. Den kan beställas från förlaget till själv kostnadspris, 6 kr/st Även boken Jämlikhetsanden (den utvidgade pocketversionen) kan beställas för endast 55 kr (Ca-pris 75 kr) (Porto tillkommer) Maila din beställning till kontakt@karnevalforlag.se eller gör den via hemsidan www.karnevalforlag.se Karneval förlag kontakt@karnevalforlag.se www.karnevalforlag.se Mäster Pers gränd 2 C 116 35 Stockholm 08-668 98 00 LO-Distriktet i Stockholms län k-g.westlund@lo.se www.stockholm.lo.se Västmannagatan 4 111 24 Stockholm 0702-99 72 59