Biologi för år 7 del 1

Relevanta dokument
Namn: Biologi för år 7 del 1

Biologi för år 7 del 1 Livets myller

Livets myller Ordning i myllret

Biologi Livets utveckling

Biologi Livets utveckling

Biologi. Livet på jorden

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet

Ämnesplanering Levande organismer 7H

Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan

Planering i biologi Våren år 7

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Vad ska ni kunna om djur?

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Botanik. En inblick i hur växterna är uppbyggda fungerar och samspelar med anda organismer i naturen. För årskurs 7, med Anna, Olle och Stig

Urdjur mm. Läs sidorna: (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) (bakterier) (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA

Olika celltyper Indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken

Naturorienterande ämnen

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 3 sid i boken

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

! Vecka 45. TitaNO Biologi, v ! - Veta vad biologi handlar om! - Förklara vad som skiljer en levande varelse från något som inte lever!

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

3. titta i ditt läromedel (boken)

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande

Förslag den 25 september Biologi

Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet

Virtue, marina och limniska miljöer

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Del 1. 3,2-4,6 miljarder år sedan

Planering i biologi år 7 del 2

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Levande organismer. Ekologi. och. Klass: 7A och 7B

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

"Biologi - blodet, andningen och maten"

Workshop om kursplaner åk 7 9

EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING. Utveckling pågår

GRUNDBIOLOGI Södermalmsskolan Oskar Uggla

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a)

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94

Planering i biologi år 7 del 2

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Lokal Pedagogisk planering

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen

Pedagogisk planering Elev år 5

5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.

2. MÄNNISKANS URSPRUNG

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5

Ekologi Så fungerar naturen

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

BIOLOGI PROV OCH BEDÖMNING. Jonas Bohlin LIBER

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Lokal pedagogisk plan

Moa Wikner Biologi åk 6 Livet HT15

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Mikrovärlden ger förståelse för evolutionen

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Sammanfattning Arv och Evolution

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid ) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid )

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Vatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240).

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi Kunskapens användning

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3

tisdag 8 oktober 13 Ryggradsdjur

Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6

Grundläggande kemi VT av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Lärarhandledning Biologi

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:

Transkript:

Biologi för år 7 del 1 Tornhagsskolan den 21 augusti 2017 Vad ska vi göra? Vi undersöka vad biologi och liv egentligen är för något. Till exempel: Varför finns det liv på jorden och vad är typiskt för det som har liv? Vi ska jämföra Carl von Linné och Charles Darwin och se vad som gör att de fortfarande är kända, flera hundra år efter att de dött. Vi kommer att lära om mikroliv. Du får göra en laboration för att ta reda på var bakterier trivs. Om evolution: Vi kommer att arbeta med zoologi, den delen av biologin som handlar om djur. Vi studerar 14 djurgrupper och vad som karaktäriserar dem och hur de utvecklas. Det finns www.studie.se filmer till mycket i biologin. Du hittar dem genom en sådan här symbol i häftet: Så här hittar du filmerna: 1. Från dator eller padda kan du klicka på länken www.studi.se/l/vad-aer-biologi. till den första filmen. 2. Annars söker du filmen med att skriva filmens namn i rutan! 1

Innehåll i häftet Vad säger läroplanen?... 3 Mål... 3 Arbetsätt... 4 Bedömning... 4 Studieteknik: Hur kan jag förbereda mig för provet?... 4 Ordning i myllret... 5 1 Lär dig biologins begrepp... 5 2. 10 frågor om livets myller... 6 3 Jämför fyra sorters celler... 7 4 Varför har växter och djur latinska namn?... 8 5 Varför är det latinska namnet ett dubbelnamn?... 8 6 Livets släktträd... 9 Bakterier och Arkéer... 10 7 Lär dig begreppen... 10 8 Laboration: Mikroskopera en växt och djurcell... 11 Rita en växtcell... 11 Rita en djurcell från den fuktiga slemhinnan ifrån kinden.... 11 9 Naturvetenskapligt arbetssätt: Var finns bakterier?... 12 Mall för rapportskrivning... 12 Zoologi - läran om djuren... 13 10 Zoologis begrepp... 13 11 Känner du igen djuren som saknar ryggrad?... 14 12. Hur har ryggradsdjurens utvecklats?... 15 13.Laboration av en räka ett av leddjuren... 16 14 Utmaning: Uppfinn ett eget djur... 17 Kunskapskraven... 18 15 Checklista: Kan du?... 19 2

Vad säger läroplanen? I det centrala innehållet från kursplanen i biologi står att vi ska arbeta med: Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst. Livets utveckling och mångfald utifrån evolutionsteorin. Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas utifrån släktskap och utveckling. Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen. Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. För oss här på Tornhagsskolan gör vi det genom att arbeta med: Mål Varför är jorden en bra planet för liv? Vad är gemensamt för det som lever? Vad finns det för skillnader och likheter mellan fyra sorters celler? skillnader och likheter mellan Carl von Linné VS Charles Darwin Hur är arternas namn uppbyggda? Hur har indelningen i riken och domäner har förändrats sedan Linnés tid? Vilka är huvuddragen i livets utveckling? Vad skiljer bakterier från andra organismers celler? Hur måste vi leva för att hindra att bakterier blir resistenta? Var finns bakterier? Du ska undersöka det och skriva en rapport om resultatet. Vilka basbehov har alla djur? Vilka har du? Vilka är de 14 djurgrupperna vad är typiskt för dem? 3

Arbetsätt Genomgångar, powerpoints & prezi, studi.se-filmer och quiz, diskussioner. Vi arbetar med uppgifter i det här häftet. Vi gör ett experiment om var bakterier finns. Det planerar, genomför och utvärderar vi i en rapport. Studiemateriel är Puls grundbok eller Fokusboken. Anteckningar till genomgångarna finns på www.tornhagsbiologi.se under biologi, del 1. Om biologiboken Det finns två olika böcker att arbeta med. Puls biologi innehåller mer fakta, frågor och uppgifter. Puls Fokus har mindre fakta och lite enklare språk. Använder du den får du frågor och uppgifter på papper. Vilken passar dig? Sidor i Grundboken Sidor i fokusboken Ordning i myllret s. 16-27 Ordning i myllret s. 16-27 Bakterier och Arkéer: s. 28-33 Bakterier och Arkeer s. 28-31 Zoologi: s. 34-73 Zoologi: s. 32-63 Bedömning Ett prov, skriftligt eller muntligt. Det innehåller En A-del med korta frågor från målen där förmågorna om begrepp och modeller testas.. En B- del med en större frågor där du resonerar om evolution, och hur Linnés och Darwins tankar påverkat samhället. Förmågor du visar på lektionerna. Studieteknik: Hur kan jag förbereda mig för provet? 1) Testa dig mot checklistan sist i häftet. Vad kan du bra redan nu? Vad ska du nu satsa extra på? 2) Repetera begreppen i häftet. 3) Repetera uppgifterna i häftet och dina anteckningar 4) Boken kan du använda som en uppslagsbok. 5) Testa mot checklistan igen. 6) Nu märker du nog att du lärt dig en hel del nytt. 4

Kapitel: Ordning i myllret? Ordning i myllret 1 Lär dig biologins begrepp Träna gärna med en kamrat. Lär dig orden och begreppen i listan. Hur lär du dig dem bäst? Antal rätt på förtest: Antal rätt på eftertest: Utveckling: Organism Art En levande varelse. Den har ämnesomsättning och kan föröka sig. Det kan vara en bakterie, en svamp, en växt eller ett djur. www.studi.se/l/indelning-av-organismer En speciell sort organism. T ex häst eller maskros. e kan fortplanta sig med varandra och få en avkomma ( barn ) som också kan fortplanta sig. Biologisk mångfald Att det finns många olika organismer eller miljöer att leva i. Biosfär Biosfären är jordens största ekosystem. Det är den delen på jorden där det finns liv. Cell Den minsta levande byggstenen i en organism. Djur Encellig Evolution Familj Fortplantning Könscell Släkte Släktträd Svampar Symbios En organism som inte kan tillverka sin egen näring utan måste äta näring som någon annan tillverkat. Organism som består av bara en cell. Livets utveckling. Anpassning. En grupp av släkten som liknar varandra. Förökning. Organismernas sätt at bilda nya individer. Spermie och ägg En grupp av arter som liknar varandra på flera sätt. Visar hur olika grupper av organismer är släkt med varandra och har ett gemensamt ursprung. www.studi.se/l/introduktion-till-taxonomi En egen grupp av eukaryota organismer som varken är växter eller djur. När två organismer lever tillsammans och båda har nytta av det. Parasit En organism som lever av levande. Exempel: Fotsvamp eller mask i magen. Växt En organism som kan producera energi av solljus. The next level. Utmana dig själv? Organell Eukaryot Global Könlig fortplantning Könlös fortplantning Ämnesomsättning Cellens inre delar. T ex cellkärna och mitokondrie. Organismer som har cellkärna. Något som omfattar hela jorden. Förökning med 2 olika könsceller som smälter samman. Förökning utan sex. Ett sammanfattande namn på alla de kemiska reaktioner som sker i cellerna. 5

2. 10 frågor om livets myller Använd din biologibok och hitta svar på frågorna. https://www.studi.se/l/vad-aer-biologi Rubrik: Vad är typiskt för liv? Svar hittar du på sidan 17 i fokusboken eller på sidan16 i grundboken 1 Vad kan det levande kallas för med ett annat namn? 2 Skriv orden organ, cell, organism och vävnad i ordning från det minsta till det största. Det kan gälla till exempel en hare. Rubrik: En eller flera celler s 18/17 3 Hur förökar (fortplantar sig) toffeldjuret? Olika slags celler s19/17 4 Vilken är den viktigaste skillnaden mellan en växtcell och en djurcell? 5 Ge tre exempel på sådant som är gemensamt för alla celler. Linné ordnade växter och djur sidan 20/18 6 Flera arter bildar tillsammans ett släkte. Men vad bildar flera släkten tillsammans? Arter och deras namn s 22/20 7 Linné kom på att använda latinska namn på växter och djur. Varför var det så bra? 8 Djur som hör till samma art ser ungefär likadana ut. Vad är det mer som är typiskt för djur som hör till samma art? 9 Vad är en liger exempel på? Ny ordning i livets myller s 24/23 10 I vilka tre stora grupper delar man in organismerna i dag? 6

3 Jämför fyra sorters celler Du gör den här uppgiften för att lära dig mer om hur celler fungerar och jämföra likheter och skillnader mellan celler från bakterier, växter, svampar och djur. Se gärna film först! a) Vilka delar har de olika cellerna? Svara genom att kryssa tabellen, så som jag börjat på raden för cellplasma. Jämför med boken på sidan 19 i fokus eller 17 i grundboken. b) Rita av egna celler på paddan eller i skrivboken. Sätt ut vad delarna heter. c) Vilka tre celler hör till domänen eukaryoter? Vilken del i cellen är det de har, som bakterier saknar? d) Utmaning: Fundera på varför cellernas utveckling från bakterier till mer och mer avancerade celler varit betydelsefull för evolutionen (OBS! ganska så jättesvårt ) 7

4 Varför har växter och djur latinska namn? Du behöver: En flora, alltså en bok om blommor. Se på kartan och bilden på växten här till höger. a Vilket svenskt namn har växten i din flora? Det är växt 404 i floran. Slå upp den. b Har du sett den förut? Var, i så fall? Har du något namn på den? c Svara frågan i rubriken. alltså varför har växter och djur latinska namn? Sök svaret på sidan 22 i fokus eller sidan 20 i grundboken d Vilket latinskt namn har växten? 5 Varför är det latinska namnet ett dubbelnamn? Se på de tre fåglarna till höger. Den vänstra gula fågeln med en svart slips på framsidan är dubbelt så stor i verkligheten som de andra två. Nu behöver du en fågelbok från skåpet i salen. a b Leta rätt på fåglarnas namn, både det svenska namnet och det latinska namnet. De finns blad de 60 första. Anteckna namnen. Varför är första delen av de latinska namnen densamma för alla tre? c Svaret hittar du i biologiboken fokus sidan 22 eller grundboken s 20). Förklara varför Carl von Linné gav arterna ett namn i två delar på latin, typ Homo Sapiens? De finns också i färg på sidan 27 i 8

6 Livets släktträd Ett släktträd visar hur olika organismer är släkt med varandra. Du har också ett släktträd! Den här uppgiften gör vi för att lära mer om hur livet utvecklats från en urcell till många olika former av liv. Det har tagit lång tid. Och det är det som kallas evolution. 1 Fyll i bilden med hjälp av boken. 2 Vad kallas med ett gemensamt namn de tre stora grupperna som du har skrivit namn på högst upp i bilden? 3 Vilken är den stora skillnaden mellan eukaryoterna (djur, svamp och växter) till höger och de andra två stora grupperna? 4 För hur länge sedan uppstod det celler med kärna? Läs av på tidskalan 5 En grupp organismer har klorofyll. Vilken är det? 6 När uppstod den första cellen som innehöll klorofyll? Läs av på tidskalan. 7 Vad kallar man den cell som livet uppkom ur från allra första början? 8 Utmaning: Rita ditt eget släktträd! 9. Intresserad av Big Bang? Se filmen och gör quizet. 9

Mikroliv Bakterier och Arkéer 7 Lär dig begreppen Träna gärna med en kamrat. Lär du dig snabbare om du ritar en bild till ordet? Bakterie En organism som bara har en cell och som saknar cellkärna. Mikroorganismer Plankton Steril Resistenta bakterier Nedbrytare Virus Organismer som är så små att de bara är synliga i mikroskop. Exempel är bakterier, encelliga alger, en del svampar och urdjur. Organismer som svävar fritt i vattnet i hav och sjöar och följer vattnets rörelser. 1) Ofruktsam, kan inte befruktas. En människa kan bli steril. 2) Fri från levande organismer. Till exempel en helt ren petriskål som man kan odla bakterier i. Bakterier som inte dör av antibiotika. De är motståndskraftiga mot det. Bakterier som lever av att äta döda organismer. Lever inte. Måste kidnappa en annan cell för att kunna föröka sig. The next level Arkéer Patogener Cyanobakterier En domän av organismer vid sidan av bakterier och eukaryoter. De saknar cellkärna, precis som bakterierna. De är tuffa. Sjukdomsbakterier Bakterier som får sin energi från solen. De kan göra egen fotosyntes. 10

8 Laboration: Mikroskopera en växt och djurcell Begrepp: Preparat, förstoring och cell. Rita en växtcell Vilken förstoring har du haft? Hittar du cellkärna och klorofyllkorn? Förstoringen = Okularet objektivet. Rita en djurcell från den fuktiga slemhinnan ifrån kinden. Vilken förstoring har du haft? Räkna ut. Hittar du din cellkärna? Det är en liten, liten prick i cellen. 11

9 Naturvetenskapligt arbetssätt: Var finns bakterier? Den här uppgiften startar vi upp tillsammans. Vi gör den för att träna på det naturvetenskapliga arbetssättet. Vi följer den blå skrivmallen. Mall för rapportskrivning Rubrik (Skriv frågan eller problemet du ska undersöka) Hypotes (Skriv en gissning om vad som kan hända, kanske vet något likande redan?) Jag tror att. Planering av undersökningen (material?, hur ska du göra? Felkällor och risker?) Vari. Konst.. Resultat (Alltså vad observerade du, vad hände?). Rita bilder om du kan, eller skriv en text om hur det blev. Utvärdering Slutsats Jämför resultatet med hypotesen. Blev det som du trodde? Inte? Vad kan du förbättra för att få ännu säkrare resultat? Tänk kritiskt! Hitta på 2 nya frågor om bakterier som vi skulle kunna undersöka.. 12

Zoologi Zoologi - läran om djuren 10 Zoologis begrepp Träna gärna med en kamrat. Rita gärna bilder för att minnas dem bättre. Det finns mer text om dem i biologiboken. Amfibie Jämnvarma djur Reptil Växelvarma djur En organism som kan leva både på land och i vatten. Ett annat namn för groddjur. Djur som alltid har samma kroppstemperatur. Du har oftast cirka 37 grader. Alltså är du jämnvarm. Kräldjur, alltså ormar, krokodiler och ödlor. Djur som inte kan reglera sin kroppstemperatur. Levla upp? Inre befruktning När befruktningen av äggcellen sker inne i moderns kropp. Det är det vanligaste sättet för befruktning hos djur som lever på land. Yttre befruktning När befruktningen av äggcellen sker utanför honans kropp. Det är det vanligaste sättet för befruktning hos djur som fortplantar sig i vatten. 13

11 Känner du igen djuren som saknar ryggrad? Den här uppgifter gör du för att lära dig några kännetecken hos de sju ryggradslösa djurgrupperna. Det är de djur som inte har ett inre skelett. Använd fokusboken s 36-49 eller grundboken s 56-53. Para ihop djurgrupperna 1-7 med fakta till höger. Tips: Rita en enkel bild till varje grupp hur de ser ut. Då blir det lättare att minnas dem. Bild Grupp Beskrivning 1 Urdjur A Skelettet är av kalk, ofta med taggar eller knölar. Djuren lever i havet. 2 Svampdjur B Djuren har brännande celler, med vilka de dödar smådjur. 3 Nässeldjur C Långsmala djur utan hårt skelett och utan ben. 4 Blötdjur D Fastsittande djur i vatten. Saknar mun men har små hål i kroppsväggen där vatten strömmar in och ett större hål där vatten strömmar ut. 5 Ringmaskar E Yttre skelett. Kroppen är avdelad i mindre delar,s k segment. Mellan de hårda segmenten finns mjukare partier, vilket gör att kroppen blir ledad. 6 Tagghudingar F Skelettet är hårt och format som skal. Innanför skalet är huden mjuk och slemmig. Bläckfiskar hör dit, men deras skelett döljs av huden. 7 Leddjur G Encelliga djur. Amöba och toffeldjur hör hit. 14

12. Hur har ryggradsdjurens utvecklats? Den här uppgiften gör vi för att se hur djur som har ryggrad har utvecklats. Vi följer deras släktträd. Vilka finesser har kommit till? Vi gör den tillsammans på en lektion. Ordkunskap: Ordet Finess betyder, typ Om du ritar bilder till grupperna brukar det bli lättare att minnas dem! Testa. Grupp: Nya finesser: Grupp: Nya finesser: Grupp: Nya finesser: Grupp: Nya finesser: Grupp: Nya finesser: Grupp: Nya finesser: Grupp: Nya finesser: 15

13.Laboration av en räka Du behöver: Dissektionsbricka, räka, hushållspapper och ett papper med uppläggningsschema. Räkan är ett leddjur. Kanske har du skalat och ätit räkor. Men har du sett på djuret så noggrant att du kan rita eller beskriva hur det ser ut? a Gör en skiss och skriv namn på delar som du känner till i rutan nedanför, eller i skrivboken. Detta ska du göra innan du har fått djuret framför dig. Arbeta gärna med någon annan. b Med en räka framför dig kan du göra bilden klar. Rita ut mer detaljer medan du ser på djuret. Försök lista ut vad olika delar kan ha för funktion. Hur gör djuret när det simmar? c Plocka isär djuret försiktigt. Försök lista ut vad olika inre organ kan ha för funktion. Kan du hitta magsäck, tarm, hjärta, blodkärl, nervbanor och andningsorgan? Kan du visa hur leddjurets rörlighet fungerar? d Vill du klistra upp djurets skelett och få med alla delar kan du använda schemat på studiebladet Uppläggningsschema för dissektion av räka. 16

14 Utmaning: Uppfinn ett eget djur Den här uppgiften gör vi för att fundera på hur ett djur kan överleva. Du ska skapa ett djur som kan leva i en tuff miljö som i en askkopp på ett duschdraperi, eller... inne i en trång plånbok eller en annan tuff och krävande miljö som du själv kommer på. Hitta lösningar på problemen för ditt djur! Använd lösningar från djurgrupper som redan finns, både ryggradsdjur och ryggradslösa djur. Sedan använder du din fantasi till resten. Låt det gärna vara roligt och tokigt. Redovisa så här: Presentera djuret på en sida i din skrivbok eller digitalt i paddan. Skicka till haklun@linkoping.se. Visa vilka djurs lösningar verkligheten som inspirerat dig. 17

Kunskapskraven Här är de delar vi arbetar med på höstterminen den här terminen. Kunskapskraven i sin helhet finns på skolverkets hemsida och i skolan. Förmåga Betyget E Betyget C Betyget A Att genomföra systematiska undersökningar 2.1Du kan genomföra undersökningar utifrån en färdig planering och bidra till att formulera enkla frågeställningar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Du använder utrustning säkert och i huvudsak fungerande sätt. Du kan genomföra undersökningar utifrån en färdig planering formulera enkla och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Du använder utrustning säkert ändamålsenligt sätt. Du kan genomföra undersökningar utifrån en färdig planering och även formulera enkla frågeställningar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Du använder utrustning på ett säkert och ändamålsenligt och effektivt sätt. 2.3 Du kan jämföra resultatet med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till biologiska modeller och teorier. Du kan jämföra resultatet med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till biologiska modeller och teorier. Du kan jämföra resultatet med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till biologiska modeller och teorier. Att ha kunskap om vad biologi är, samt om mikroliv och zoologi. Att ha kunskap om hur naturvetenskapliga upptäckter påverkar våra liv. 2.5 Du för enkla resonemang kring resultatets rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. 2.6Du gör en enkel dokumentation med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. 3.1 Du har grundläggande kunskaper biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier. 3.5 Du kan ge exempel på och beskriva några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Du för utvecklade resonemang kring resultatets rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Du gör en utvecklad dokumentation med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Du har goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Du kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Du för välutvecklade resonemang kring resultatets rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Du gör en välutvecklad dokumentation med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Du har mycket goda biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Du kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. 18

15 Checklista: Kan du? Begreppen till Ordning i myllret? 10 frågor om livets myller Vilka delar finns i alla celler? Vad är det som skiljer en djurcell från en växtcell? Vem var Carl von Linné, vad gjorde han? På vilket sätt var Darwins tankar revolutionerade? Vad menas med en art? Vad beskriver ett släktträd? Hur länge har det funnits bakterier på jorden? Vad är arkéer? Vad betyder antibiotika och när används det? På vilka tre sätt skaffar bakterier mat? Kännetecken för sju olika grupperna av ryggradslösa djur? Kännetecken för sju olika grupperna av ryggradsdjur? Vad innebär Charles Darwins evolutionsteorin? Evolutionära förändringar: Vad har med tiden skett med djuren så att de kunde ta sig upp från vatten till land? 19