ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN (AMM), Norrlands universitetssjukhus Berit Edvardsson, specialist, Arbets-och miljömedicin
Regionuppdrag - Norra regionen (Västernorrland, Jämtland/Härjedalen, Norrbotten, Västerbotten) - Långsiktig säkra arbets- och miljömedicinsk kompetens - Preventivt arbete, metodstöd till hälso/sjukvård, FHV, yrkesutbildningar, vissa geografiska områden - Bistå med kunskap vid förfrågningar från FHV, hälso/sjukvård - Miljömedicinskt expertstöd, kommuner, länsstyrelse, landsting/regioner - Stöd till folkhälsoenheter - Samarbeta med universitet om forskning, undervisning - Forskning; tex ergonomi, inomhusmiljö, klimat/miljö, arbetsmiljö
Uppdrag Utbildning Klinisk verksamhet Forskning
Hur arbetar vi på miljömedicin - Utåtriktat - Löpande - Förfrågningar - Utredningar - Långsiktigt - Specifika områden/ verksamheter - Utbildningsinsatser - Inomhusmiljö (ventilation, fukt), Hösten 2017 - Möten varannan vecka, fördelning av ärenden, planering och uppföljning - Finansierade av de 4 landstingen - Flesta uppdragen är kostnadsfria - Större uppdrag/projekt då diskuteras kostnader
Hur kan vi bidra i ert arbetet? Kunskap/fakta: - Exponering - Hälsorisker i relation till specifika miljöfaktorer Riskkommunikation Utbildning
Vår plats i ert arbete idag? Expertstöd/ utredning Myndigheter Miljölagstiftning (halter i omgivningsluften, i vatten, osv) Industri, förorenad mark/luft (kg alt ton från skorsten, µg/kg TS) Människors exponering Hälsorisk Bedömning av hälsorisker Hälsa
Klinisk miljömedicin norr Karl Forsell, överläkare Berit Edvardsson, specialist Ingrid Liljelind, yrkes- och miljöhygieniker Lars Modig, yrkes- och miljöhygieniker Bertil Forsberg, professor yrkes-och miljömedicin förnamn.efternamn@vll.se
Arbets- och miljömedicin, Umeå (AMM) 20 medarbetare idag: 1 avd chef 3 överläkare, 1 specialistläkare, 3 ST-läkare 4 yrkeshygieniker 1 vård adm 2 med sekr 2 ergonomer 1 sjuksköterska 1 psykolog Patientverksamhet - Patientutredningar Regionuppdrag Kompetensstöd (FHV, kommun, Länstr) Miljömedicin Förfrågningar Utbildning, information Forskning/undervisning
Vad utreder vi? Antal patienter 60 50 40 30 20 10 0 Belastning Luftvägar Miljökänslighet Stress Vibrationer Vibrationer och belastning Övrigt
AB-centrum Ca 60 medarbetare Arbets- och miljömedicin Stressrehab Beteendemedicin Livsmedicin (innovations- och forskningsenhet)
Hur kontaktar man oss? Karl Forsell, överläkare 090-785 27 56 (karl.forsell@vll.se) Lars Modig, avd-chef (lars.modig@vll.se) www.norrlandstingen.se
Ventilation och inomhusmiljö Hälsoeffekter Berit Edvardsson, Arbets-och miljömedicin, NUS 170928
Definition Byggnadsrelaterad Ohälsa, BRO Ögon-, näsa-, halsirritation. Känsla av torr hud eller torra slemhinnor. Hudrodnad. Klåda. Mental trötthet, håglöshet Huvudvärk Hög frekvens av luftvägsinfektioner och hosta, förkylningssymtom Heshet, pipande andning och icke-specifik hyperkänslighet Illamående, yrsel Trångt i bröstet Sjukdomskänsla Koncentrationssvårigheter Luktkänslighet WHO 1983 och WHO 2000
Förorenande ämnen från kommersiella produkter och potentiella hälsoeffekter Förorenande ämnen Källor Potentiella hälsoeffekter Flyktiga organiska ämnen, VOC Formaldehyd Städprodukter, målarfärger, luftrenare, printrar Möbler, isolering, kosmetika, kläder, cigarettrök Luftvägsirritation, astma, huvudvärk, kräkningar Ögon, näsa, och halsirritation, yrsel, trötthet(couching), diarre, minnesstörningar Particulate Matter, PM (små partiklar) Aerosoler, matlagning Reducerad lungfunktion, ökad risk för hjärt-och lungsjukdom, pneumokonios Kolmonoxid (CO) Uppvärmning, matlagning, luftrenare(aerosol) Respiratoriska symtom, CNS-effekt, illamående, bröstsmärtor, svaghet Kvävedioxid(NO2) Matlagning, aerosoler, luftrenare (aerosol) Dödligt vid höga nivåer, potentiella kroniska effekter vid låg dos, kroniska luftvägssymtom Allergener Mögel, husdamm, imma Astma, irritation, orsak till väsande, pipande andning VOC och ozon(o3) Städprodukter, printrar, målare, luftrenare(aerosol) Astma, sensorisk irritation, respiratoriska symtom, kardiella symtom Dofter Doftkälla Aptitlöshet, kräkningar, sömnlöshet, allergi Volkoff et al 2012, Hansen et al 2013, Nielsen et al 1999,Weschler and Shields 2000b
Bakgrund - Ventilation Ventilation spelar en stor roll för människors hälsa Indoor Air Quality, WHO 2009 Finns samband mellan flöden av ventilationsluft och många olika hälsoeffekter när det gäller kontorsbyggnader Andelen uteluft och ventilationsflöden upp till ca 25 l/s per person är associerade med reducerade symtom. Sundell J et al 2011 Finns dos-responssamband mellan högre ventilationshastigheter och lägre förekomst av allergier Bornehag C-G et al 2005
Ventilationssystem Ventilationshastighet Inomhusmiljöns kvalitet och klimat Hälsoeffekter and other human responses
Ventilation påverkar Infektionssjukdomar Symtom av byggnadsrelaterad ohälsa Produktivitet och förmågan att utföra uppgifter Upplevd luftkvalitet Allergier som påverkar andningen och astma Seppänen O.A., Fisk W.J. 2004
Ventilation Ökade ventilationsflöden bättre arbete av studenter Ökat ventilationsflöde ger minskade problem med andning och minskar frånvaro för studenter Fuktighet i luften påverkas av ventilationsflödet. Fisk W.J. 2017 Seppänen och Fisk 2004
Bakgrund- Fukt och mögel Fukt är en förutsättning för tillväxt av mikroorganismer i en byggnad. Mer fukt än normalt inomhus leder ofta till växt av mögel men också bakterier och kvalster. Det är vanligt med fukt/mögel inomhus. I miljöhälsoenkäten 2007 uppgav 18 % antingen synlig fuktskada, synligt mögel eller mögellukt i hemmet. I årets nationella miljöhälsorapport uppger 19% skador av fukt och mögel i hemmet.
Slutsatser ang. luftvägsbesvär/astma Fukt eller mögel i bostadsliknande miljöer ökar inte risken för vuxna att insjukna i astma översikt Personer som vistas i miljöer med fukt eller mögel har en ökad förekomst av besvär Okänt vilka faktorer som orsakar den ökade risken: mögelexponering, nedbrytningsprodukter från byggnadsmaterial, mykotoxier, glukaner, kvalster Thore n K et al (2010) Samstämmighet om en ökad risk för att få luft-vägssymtom eller försämring av sin astma WHO guidelines for indoor air quality: dampness and mmould 2009
Stress påverkar SBS symtom Stress av stor arbetsbörda, minskade ekonomiska ramar, mm, kan ge ökad sårbarhet i en potentiellt skadlig omgivning Mendelson et al 2000, Burge 2004 Stress som kommer av arbete i ett hus med dålig inomhusmiljö Bauer et al 1992
Åtgärder på arbetsplatsen och dess betydelse för SBS- symtomen
Försvinner symtomen? Inga bevis för att symtomen försvinner när exponeringen upphör Nedgång av symtom efter flytt till ny byggnad med förbättrad ventilation, men 3 år senare fanns symtom kvar hos hälften av de som tidigare rapporterat symtom. Bourbeou 1997 Nästan hälften av patienterna rapporterade kvarstående symtom helt eller delvis 7 år efteråt. Edvardsson 2008
Människor blir inte friska fort ( vi har ju gjort allt ) För att: det tar lång tid för denna överkänslighet att lägga sig- ex från skolorna För att det är pågående renoveringar runt om, kommer in damm när folk går ut och in För att det är pollentid och fönster är öppna För att det finns agens som kollegor kommer med: katthår, hundhår, häst..
Immunsystem Allergi Astma Allergisk snuva/ Ögonkatarr Fördoämnesallergi Anafylaxi Nervsystem Annan överkänslighet Parfym o kemikalie ö- känslighet, MCS, Astmaliknande BRO, Elkänslighet Känslighet Förstärkning Överkänslighet Belin L 2006
Olika förklaringsmodeller till vad som ger symtomen Betingning fysiologisk förklaring Sensitisering habituering / central sensitisering/ Neurogen inflammation Överaktiv trigeminus
30
Exemplet NUS
SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE - SBS-PROBLEMATIK RESULTAT AV RISKBEDÖMNING HANDLINGSPLAN RISKKÄLLOR OCH RISKER ALLVARLIG ANNAN RISK ÅTGÄRDER ANSVARIG KLART NÄR 1. Finns ingen total kartläggning av hur utbrett SBS-problematiken är på 1. Göra en total kartläggning av Fastighet Nus. X SBS-problematikens utbredning. FHV 2012-05-31 UPPFÖLJNING KONTROLL Löpande Avstämning dec 2012 2. Besvär och arbetsrelaterad sjukfrånvaro anmäls inte alltid som en avvikelse i landstingets Avanssystem. X 2. Informera och utbilda chefer att göra avvikelser. Utbildning i avvikelsehantering sker flera ggr/år sedan flera år tillbaka. Respektive VO-chef Löpande Årligen i arbetsmiljöplan 3. Brister och variation i olika avdelningars rutiner för att anmäla arbetsskador till Försäkringskassan, särskilt om inte besvären ännu lett till sjukskrivning. X 3. Utbildnig om landstingsövergripande rutiner om anmälan av arbetsskador. Stående utbildningsinsatser finns sedan flera år tillbaka minst 2 ggr/år. Självinstrureande material finns dessutom på intranätet. Respektive V- chef 2 ggr/år Årligen i arbetsmiljöplan 4. Information om anställda som har SBS-besvär och -symptom når inte fram till dem som har möjlighet att vidta åtgärder. X 4. Informera chefer om framtagen landstingsövergripande riktlinjer vid inomhusmiljöproblem. Respektive Årligen i VO-chef 2012-05-24 arbetsmiljöplan UPPFÖLJNING KONTROLL RISKKÄLLOR OCH RISKER ALLVARLIG ANNAN RISK ÅTGÄRDER ANSVARIG KLART NÄR 5. Saknas en tidsatt handlingsplan för varje avdelning eller enhet där SBS-besvär förekommer. X 5. Riktlinjer innehållande följande parametrar: 5a. Anpassningsåtgärder för de som har SBS-besvär. 5b. Information till alla anställda på berörd avdelning/enhet om de problem som finns och om tidplan för planerade åtgärder. 5c. Åtgärder i avvaktan på eventuell sanering, renovering eller evakuering/flyttning, t ex utökad ventilation dagtid/nattetid och ändrade städrutiner. Respektive V- chef 2012-05-24 Enligt riktlinjer 6. Saknas skriftliga beslut och uppgifter från fastighetsavdelningen om när olika åtgärder ska vidtas. 6. Enligt riktlinjer Fastighet 2012-05-24 Enligt riktlinjer 7. Revidering av handlingsplaner genom förs inte om åtgärder av någon anledning måste flyttas fram i tiden. 7. Enligt riktlinjer Respektive V- Årligen i chef 2012-05-24 arbetsmiljöplan
Ansvar och befogenheter Verksamhetschef är alltid ytterst ansvarig för den berörda basenhetens arbetsmiljö. Verksamhetschefen för Fastighet fastigheterna och utredningar om inomhusmiljöproblem Verksamhetschefen för Företagshälsovården att en utredning av personalens hälsa görs
Vad är BRO syndrom? Ett syndrom är en samling av symtom som ofta uppträder tillsammans. WHO har en lista som inkluderar en lista över allmänna symtom, slemhinne- och hudsymtom. Tabell 1. Vanligt förekommande symtom upplevelse av torra slemhinnor och torr hud irritation i ögon, näsa och svalg hudrodnad klåda hög frekvens av luftvägsinfektioner hosta heshet pipande andning ospecifik överkänslighet mental trötthet huvudvärk illamående yrsel Hur diagnostiserar man BRO?.. Vad är orsaken till BRO? Kan man mäta ämnen som ger BRO i inomhusluften?
Program V-chefer (2tim) Ett uppdrag från SBS/BRO-gruppen Ingrid Liljelind Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta Berit Edvardsson Att leva med BRO Vad är man känslig för? Anna-Sara Claeson Bensträckare 5 minuter Ta ett djupt andetag vad får du dig? Bo Glas Vem har ansvaret när någon blir sjuk på jobbet? Heli Aarnipuro, Arbetsmiljöverket Avslutande Frågestund Ingrid Liljelind
Frågor om symtom: Varför skillnad mellan kvinnor och män? Frågar man om SBS på kontor så rapporterar 3 gånger så många kvinnor problem medan andelen kvinnor som remitteras för undersökning är 9 gånger fler. Man vet inte så mycket om skillnaden men genetik och biologi verkar vara den mest troliga förklaringen. Vilken åldersgrupp bland kvinnor som rapporterar mest symtom? Det finns inget tydligt mönster. Med åldern ökar torrhet i slemhinnor vilket kan påverka känsligheten. Om patienter inlagda på avdelningar drabbas, hur gör man då? Då flyttas patienten, det är oftast inte något stort problem. Hur skilja miljön från stress? Stress kan ju komma av flera orsaker, dels genom en tung arbetsbelastning och låg bemanning eller genom att personen är orolig för att arbeta i ett hus där man upptäckt problem med inomhusmiljön. Båda typerna av stress kan vara inblandade i symtombilden och båda typerna verkar också spela en roll för om man får symtom av inomhusluften. Stressmekanismerna är inte tillräckligt utredda ännu. Det är viktigt med ett tydligt, strukturerat arbetssätt vad gäller arbetsmiljön för att kunna särskilja detta.
Frågor om luftkvalitet VLL anlitar företag som gör mätningar och är det olika företag varje gång, går det att lita på resultaten? Hur hanteras resultaten? När det är relevant att göra mätningarna använder Fastighet samma mätmetod, vilket ger jämförbara resultat. Mätresultaten bedöms av Fastighet som relevanta och redovisas alltid för berörda chefer. Finns det riktvärden angående ventilation etc. vid undersökningar av inomhusmiljön? Finns det reglerat i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och Socialstyrelsens författningar? Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2009:02 och 2013:03 beskriver hur arbetsplatsen ska vara utformad och 16 anger vad som bör göras så att personer som vistats i lokalerna inte får symtom av inomhusmiljön. Ventilation är ett sätt att hålla halten luftföroreningar på en låg nivå och för att få tillfredställande luftkvalitet i en lokal. Normen för luftväxling är minst 7 l/sekund och person med tillägg i dimensioneringen för det sätt rummet används på eller de föroreningskällor som finns i rummet. Ventilation dras ner utan föregående kommunikation. Finns det dokumenterat ventilationsflöden i förhållande till verksamhet? Dygnet-runt-verksamheter har full ventilation dygnet runt. På arbetsplatser med kontorstid startar ventilationen i god tid före arbetsdagen. Vid ändrad verksamhet måste Fastighet konsulteras för att uppnå optimala luftflöden. Nymålat, nylagt golv/väggar, vad är definitionen på det? Nya material, vem styr valet? Fastighet har inte hittat något bättre golvmaterial än PVC-plastmatta, vilken har bäst livslängd, beständighet samt är enklast att sköta. Färger som används på väggar är vattenbaserade. Fastighet följer bl a råden för Sunda Hus vid val av material. Skrivare på rummet legitimeras av LEAN-tänket? Skrivare är en extra källa till luftföroreningar. Skrivare bör inte stå i ett arbetsrum då vanlig rumsventilation inte är anpassad för detta.
Förebyggande råd för att undvika att bli sjuk av inomhusmiljön Försäkra dig om att ventilationen i rummen är tillräcklig. Normen för luftväxling är minst 7 l/sekund och person med tillägg i dimensioneringen för det sätt rummet används på eller de föroreningskällor som finns i rummet. Den lokal som personen/personerna vistas i bör inte ha haft en historia av problem med luftkvaliteten förutsatt att problemen inte är utredda och åtgärdade. Det bör inte finnas några tydliga emissionskällor som till exempel skrivare eller kopiator i arbetsrummen. Alla ytor som hyllor, lampor, fönsterposter osv. rengörs regelbundet. Städning av golv och tömning av papperskorg bör ske minst tre gånger per vecka och övriga ytor bör städas varje månad. Undvik parfymerade städprodukter. Papper och pärmar förvaras bäst i stängda skåp för att förhindra damm. SBS-gruppen i samarbete med Komin,kontaktperson: Ulla Olofsson, Arbetsmiljöstrateg
Att prata risker 1. Snabb och korrekt information ges till alla berörda. 2. Medias eventuella informationsbehov skall tillfredsställas. 3. Transparens i kommunikationen, ingen dold agenda. 4. Personligt möte med den mest berörda gruppen (om möjligt). 5. Planerade eller vidtagna åtgärder skall redovisas. 6. Alla berörda involveras i riskkommunikationen.
Sammanfattning Struktur Komma överens om vad som är problemet/problemen Ansvar Öppenhet och tydlighet Tiden viktig https://www.av.se/inomhusmiljo/inomhusmiljo-ochhalsobesvar/fordjupning-inomhusmiljo-ochhalsobesvar/?hl=inomhusmiljö https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkorlevnadsvanor/miljohalsa-och-halsoskydd/inomhusmiljo-allmannalokaler-och-platser/ http://www.swesiaq.se/swesiaq-modellen.aspx
Tack för att ni lyssnade!