Ortsanalys för Torna Hällestad

Ortsanalys för Torna Hällestad 2005 10 28

P:\64mas2\6405\14838\L-proj\text\pagemaker\051025\ torna_hallestad051025.pmd Ramböll Sverige AB Region Syd Samhällsbyggnad Isbergs gata 3 211 19 Malmö Tfn 040-10 54 00 Fax 040-12 66 50

Förord Innehåll Torna Hällestad brukar kallas byn på åsen. Byn, som har anor från medeltiden, karaktäriseras av bebyggelse kring landsvägen/bygatan, med skola, affär och kyrka mitt i byn. Bebyggelsen består av hustyper från olika tidsepoker, men har en enhetlig karaktär beroende på en sammanhållen skala och volym. Det finns en efterfrågan på nya bostäder i Torna Hällestad. I byn och dess närhet finns flera hästgårdar. Denna problematik har legat till grund för ortsanalysen. Frågeställningen är: Ska Torna Hällestad byggas ut och hur kan en utbyggnad ske utan att byns karaktär förloras? Hur ska en utbyggnad kunna ske med hänsyn till hästintresset? Denna ortsanalys är ett led i att ge svar på dessa frågor. Ortsanalys grundar sig på den norska metoden stedsanalys. Den innebär en systematisering av kunskap för att förstå en orts historia, dess aktuella situation och förutsättningar samt dess utvecklingsmöjligheter. Ortsanalysen beskriver ortens form som ett resultat av en historisk process där både övergripande samhällsutveckling såväl som lokala initiativ och drivkrafter har medverkat till ortens utveckling. Detta sammanfattas i ortens starka och svaga sidor samt i exempel på hur ortens kvaliteter kan förbättras och utvecklas. Ortsanalysen är utförd av Ramböll Sverige AB under hösten 2005. Arbetet har förankrats i en arbetsgrupp från Lunds kommun bestående av Åke Hellström, Britt-Marie Jonsson, Ole Kasimir och Cecilia Bergström från Stadsbyggnadskontoret. Ortsanalysen är framtagen på uppdrag av Stadsbyggnadskontoret, med Cecilia Bergström som beställare. Ramböll Sverige AB i Malmö har utfört analysen med Ylva Pålstam som ansvarig och Kristina Hermansson som handläggare. Kaj Wirenbook, boende i Torna Hällestad och engagerad i byns byalag, har varit till stor hjälp i beskrivning av Torna Hällestads historia och som sakkunnig. Kartmaterialet som ligger till underlag för de olika kapitelns temakartor är Lunds kommuns GISkarta. Del I Analys Geografi 4 Historia 6 Landskap och grönstruktur 10 Huvudstrukturer och trafikmönster 12 Funktioner och folkliv 14 Del II Torna Hällestads styrka och svaghet Starka sidor 16 Svaga sidor 16 Del III Sammanfattning Torna Hällestads karaktär 17 Hästlandskapet 17 Framtida bostadsutbyggnad 18 Referenser 3

Geografi Torna Hällestad är beläget cirka 1,5 mil sydost om Lund. Byn utgör Lunds kommuns geografiska mittpunkt. Den ligger på Romeleåsen nordostsluttning vid övergången mot Vombsänkan. Själva byn ligger på en ås i gränsen till det flacka Revingefältet i öster. Jordmånen är sandig. I öster gränsar Torna Hällestad till Revingeheds försvarsområde och i nordväst till Skrylleområdet. Torna Hällestad är en by på landet, men avståndet är inte långt till stora städer. Till Lund är det litet mer än en mil och till Malmö är avståndet drygt tre mil. Det övergripande vägnätet, motorvägnätet, ligger inom cirka en mils avstånd. Orten trafikeras av buss, i stort sett en gång i timmen, från tidig morgon till sen kväll. Under lördagar och söndagar går det färre bussar. Bussen går till Dalby, där byte måste göras för att ta sig vidare mot Lund och Malmö. Namnet Torna härrör från att socknen tillhörde Torna Härad och lades till ortsnamnet när byn blev postort 1875, för att kunna särskilja Hällestad utanför Lund från andra orter med namnet Hällestad i Sverige. Var namnet Hällestad har sitt ursprung är litet mer osäkert, olika tolkningar finns så som Helges plats, Helig plats och heller som betyder slätt. Hällestads församling sammanfaller med gamla Hällestads socken. Församlingen omfattar en yta på cirka 25 km 2 och byn ligger ungefär i mitten. Idag bor det knappt 600 personer i Torna Hällestad (552 invånare 2004-12-31). Andelen barn och ungdomar i åldern 0 till 19 år är betydligt högre i Torna Hällestad jämfört med riksgenomsnittet (36 % i jämförelse med 24 %). Åldersgruppen 20 till 29 år, den åldersgrupp som i allmänhet går någon form av utbildning, är hälften så stor som riksgenomsnitten, medan andelen i åldrarna 30 till 59, den yrkesverksamma gruppen är lika som riksgenomsnittet, dock med tyngdpunkten på personer mellan 40 och 49 år. Andelen äldre än 60 år är lägre än riksgenomsnittet. Drygt hälften av de som bor i Torna Hällestad pendlar ut från orten för att arbeta, de flesta inom Lunds kommun. Upplåtelseformen av bostäder i Torna Hällestad är övervägande privat ägande, hela 95 % av bostadsbeståndet i byn består av småhus. Slutsatser - Torna Hällestad är en by på landet med god kontakt till det övergripande vägnätet. Det är en cirka en mil till på- och avfarten till E22 i Lund. Avståndet till Malmö är cirka tre mil. Torna Hällestad har en bussförbindelse till Dalby, cirka en buss i timmen. Ska man resa vidare måste man byta buss i Dalby. Torna Hällestad är i huvudsak en boendeort. Byn har en högre andel barn och ungdomar samt en större andel invånare i åldern 30 till 59 år än riket i övrigt. Det finns arbetstillfällen i Torna Hällestad, men utpendlingen är betydligt större än inpendlingen. Torna Hällestad i Skåne 4

Adresskarta Torna Hällestad i kommunen 5

Historia Förhistorisk tid Inlandsisen, som sakta smälte bort för cirka 12 000 år sedan, formade landskapet i Torna Hällestad. Strömmar av smältvatten under isen förde med sig grus och jord, som blev till åsar. Hur länge Torna Hällestad har varit befolkat är oklart. De äldsta spåren från förhistorisk tid är de tre runstenar som är infogade i kyrkans östra yttermur. Det är de så kallade Hällestadsstenarna. På den viktigaste, som har inskrifter på tre sidor, står det inristat Eskil satte denna sten efter Toke, Gorms son, sin hulde herre. Han flydde icke vid Uppsala. Kämpar reste efter sin broder stenen på berget; den står fast med runor. De gingo närmast Gorms son Toke. Stenarna vittnar om Hällestadsbornas tapperhet och mod i kamp mot svenskarna. Kopplingar har gjorts till slaget vid Fyrisvallarna på 980-talet. En av Hällestadsstenarna, infogad i kyrkans yttermur. Medeltid Under vikingatiden och tidig medeltid skedde det en betydande folkökning i Skåne. Denna ökning och delvis nya brukningssätt ledde till en omfattande bybildning på Skånes slättbygder under 1000-talet. Det är möjligt att de flesta byar i Lunds kommun idag har lokaliserats till sina idag kända lägen vid denna tid. Många av byarna har dock namn, som anses gå längre tillbaka, däri bland annat Torna Hällestad. Torna Hällestads kyrka. Högst i byn ligger kyrkan, förmodligen grundlagd på 1100-talet. Under årens lopp har den genomgått stora förändringar, så mycket av det ursprungliga utseendet finns inte kvar. Kyrkans nuvarande utseende stammar från 1800-talet. Kyrkan byggdes som ett annex till Dalby kyrka. I oktober 1644 slog svensken till mot byn. Enligt de uppteckningar som finns kvar lär det ha varit en massaker där nästan hela befolkningen dog, händelsen kallas för blodbadet i Hellestad. Under vintern 1644-1645 brände den svenska armén ner prästgården i Dalby. Detta gjorde att Hällestad blev moderförsamling i pastoratet och det kom att hålla i cirka 300 år fram till 1923. Tidigt 1800-tal och laga skifte På skånska rekognosceringskartan från cirka 1815 syns byns struktur innan laga skifte genomfördes på 1830-talet. Vid denna tid ligger byns centrum längre österut än dagens. Gårdarna ligger samlade längs med vägarna. Två av de ursprungliga gårdarna: Hällestadgården och Fridhill ligger i dag kvar på sina ursprungliga lägen. Vid skiftet flyttades merparten av gårdarna ut ur bykärnan. Under 1800-talet skedde en befolkningsökning som ledde till en ökad bebyggelse, dels genom hemmansklyvning och dels genom byggande av gatehus för den jordlösa befolkningen. Torna Hällestad förtätades med gatehus längs Byvägen. I bykärnan ligger bebyggelsen tätt vid smala gator med omväxlande äldre gatehus och yngre tegelfastigheter. I en beskrivning av byn från 1828 påtalas riskerna med den tätt liggande bebyggelsen. Det fanns anledning att befara den rysligaste olycka, i händelse eldsvåda skulle uppkomma. 1817 brann fem hus i byn och i slutet av 1800-talet brann 35 hus ner i en brand där även prästgården brann ner. 1883 byggdes småskolan i byn. 6

Skolan i Torna Hällestad. Hällestadsgården idag. Villa från stationsbyn. Skånska rekognosceringskartan från 1815. Villa, tidigt 1900-tal, invävd i grönska. Gatehus utmed Byvägen. 7

År 1811 valde militären, Tvedöra, cirka två kilometer norr om Torna Hällestad, till exercisplats, 1888 flyttade militären till Revinge. 1900 till 1950, byns blomstringstid I slutet av 1800-talet gör industrialismen sitt intåg i Sverige. De skånska järnvägarna började byggas och 1910 drogs järnvägen, mellan Lund och Simrishamn, fram till Torna Hällestad. Det dröjde emellertid två år innan en station byggdes och spåret kunde trafikeras. Man kunde nämligen inte komma överens om var stationen skulle ligga. När den till slut byggdes placerades den strax nordväst om byn, på Nya Amerika, som byborna kallade den nyare delen av samhället. Med transportmedlet på plats kunde åsarnas grus att börja exploateras i stor skala. En byggmästare från Södra Sandby köpte en fastighet norr om järnvägen och började driva ett grustag. Byggmästarens son tog över verksamheten på 1920-talet och utökade med ett cementgjuteri. Cementgjuteriet fick stänga under andra världskriget på grund av råvarubrist, men grustaget drevs till slutet av 1960-talet, då gruset tog slut. Många Hällestadsbor arbetade inom stenindustrin i Dalby och Hardeberga, eller på tegelbruk i Veberöd. En annan viktig arbetsgivare var regementet i Revinge, som bland annat behövde skräddare och skomakare. Under början av 1900-talet och fram till 1950- talet var Torna Hällestad ett livligt samhälle. Här fanns, liksom i många andra byar vid denna tiden, många hantverkare. Det fanns skräddare, smeder, skomakare, bagerskor och strykerskor för att räkna upp några. Lanthandel och krog etablerades i byn redan på 1860-talet. Hotellet var byns samlingspunkt där alla viktiga beslut fattades. Telefonstationen kom till byn 1909. Järnvägen gjorde det möjligt för stadsbor att ta sig ut på landet. Det gick ett utflyktståg till Torna Hällestad från Malmö. Malmöborna kom för att andas frisk luft och roa sig på tivolit Boklunden. Byn började redan på 1800-talet att växa västerut. Efter järnvägens utbyggnad fortsatte det successivt att byggas nya hus ner mot stationen längs Trollskogsvägen. Under 1940-50-talen började byn att förändras, allt fler lämnar jordbruket och försörjer sig på industriarbete. Torna Hällestad kunde erbjuda sina invånare nästan all service de efterfrågade. Med bilismens intåg på 1950-talet förändrades möjligheterna att arbeta och göra sina inköp på en annan ort än bostadsorten. Det medförde så småningom nedläggning av affärer och service samt mejeri, bageri och andra verksamheter i byn. 1960-talet till idag 1960-talet är ett årtionde som i Sverige präglas av en stark urbanisering. Under en tioårsperiod, under 1960-1970-talet, byggdes en miljon bostäder i Sverige, framförallt flerfamiljsbostäder i städernas utkanter. I Malmö byggdes nästan enbart flerfamiljsområden. I orterna runt Malmö byggdes villor, som längs Sandvägen i Torna Hällestad. Under 1980-talet ökar återigen inflyttningen till byn. Befolkningsantalet börjar sakta att stiga. Många barnfamiljer flyttar ut från Lund till Torna Hällestad. Området kring Söderkroksvägen byggs, bostadsrätter, och Triangeln i nordost (Mejerskans väg och Surapilsvägen). Infyttningen av barnfamiljer gör att skolan öppnar 1988 efter att ha varit stängd i 20 år. Slutsatser - Torna Hällestads historia går tillbaka till förhistorisk tid. Synliga spår är runstenarna inmurade i kyrkoväggarna. - Torna Hällestads historiska centrum ligger öster om byns nutida centrum. - Torna Hällestad har en tydlig bykaratär. En smal byväg som går genom byn, med korsningen mitt i byn och med husens långsidor och entré mot vägen. - Torna Hällestads historiska utveckling kan indelas i fyra epoker vars strukturer är synliga i dagens samhälle: Medeltidsbyn den gamla vägstrukturen, kyrkan och två gårdar 1800-talsbyn den utskiftade byn med fler gatehus, skola 1900-talsbyn stationssamhället, hotell, mejeri 2000-talsbyn villaorten 8

Medeltidsbyn Stationssamhället De historiska spåren i dagens Torna Hällestad. Kartan är översiktligt gjord med kartor som underlag, inga arkivstudier är gjorda. Villaorten Det är dagens vägsystem som redovisas på de tre kartorna ovan. 9

Landskap och grönstruktur Torna Hällestad ligger på en rullstensås mellan skog och jordbruksbygd i det kuperade landskapet nordost om Dalby. Byn kallas i folkmun för byn på åsen. Väster om Torna Hällestad ligger Skrylleområdet, i norr Prästaskogens naturreservat och i de övriga vädersträcken breder ett flackt jordbruklandskap ut sig. Öst och nordöst om Torna Hällestad ansluter det militära övningsfältet Revingehed med betesmarker. Revingehed utgör mer än tio procent av Lunds kommuns yta. Grönstrukturen i Torna Hällestad består av ett fåtal allmänna gröningar och framför allt villaträdgårdar. Kyrkogården bidrar med en fin grönska i byn. Längs Björkendalsvägen och Sandvägen ligger bostadsbebyggelse, bakom dessa ligger en gröning med en lekplats. Gröningen utgör en koppling mellan de omgivande villakvarteren. Den gamla banvallen avgränsar byn i norr. Banvallen utgör idag ett vackert gång-, cykel och ridstråk. Stråket ansluter till Dalby i väster och avgränsar byn mot Prästaskogen i norr. Skåneleden löper strax norr om Torna Hällestad och binder samman byn med Krankesjön och vidare mot Revinge by i nordost samt mot natur- och strövområdet Knivsåsen i söder. I landskapet runt Torna Hällestad finns många hästgårdar. Närheten till Malmö, Lund och det vackra landskapet gör Torna Hällestad attraktivt för hästintresserade. Det finns många ridstråk runt byn. Revingefältet i öster betas enligt lång tradition. Gården KC Ranch har en stor boskapshjord som betar på fältet, företeelsen påminner snarare om de stora rancherna på Pampas än om Skåne. Torna Hällestad och Prästaskogen är känt för sina vresbokar. Vresbok är en typ av bok med en mutation som gör att den växer i de mest konstiga former. Slutsatser - Torna Hällestadsborna har tillgång till fin natur och fina rekreationsområden. - Hästgårdarna runt byn är en viktig del av landskapet och byns karaktär. - Skog och ängar norr om byn. Öppna betesmarker öster om byn. - Torna Hällestad är byn på åsen. - Torna Hällestad är känt för vresbokarna i Prästaskogen. Prästaskogens naturreservat. Vresbok. 10

Gång- och cykelväg längs det gamla järnvägsspåret. Revingefältet, Torna Hällestad i fonden. Karta över grönstrukturen i Torna Hällestad. Hästar på bete, norr om byn. 11

Huvudstrukturer och trafikmönster Torna Hällestad har en tydlig och klar struktur. Byn är uppbyggd kring landsvägen, den gamla bygatan. Byvägen och Tvedöravägen utgör huvudstråk genom byn. Vägarna är smala, saknar på många ställen trottoar. Kring vägen ligger bebyggelse, oftast en rad av hus och bakom dessa kompletterade bebyggelse. Den äldsta bebyggelsen har långsidan och entrén mot vägen. Knutpunkter i byn är korsningen mellan Byvägen och Tvedöravägen, trekanten, samt torget framför livsmedelsaffären. Fem bebyggelseområden kan urskiljas: Gårdarna från tiden innan skiftet som består av de två gårdarna Hällestadgården och Fridhill, som är de enda av den gamla byns gårdar som ligger kvar på sina ursprungliga platser. Kyrkan i Torna Hällestad har sitt ursprung i 1100-talet. Bebyggelsen av gatehus som växte fram efter skiftet längs Byvägen, husen ligger med långsidan mot vägen. Tidigt 1900-tal, stationsbyn, som består av bebyggelsen längs med bland annat Trollskogsvägen och vid torget. Den utbyggnad som skedde under 1960- och 70-talen längs Sandvägen med en- och enhalvplanshus och utbyggnaden under 1980- och 90-talen längs Söderkroksvägen och i Triangeln i nordost av enplans- och en- och enhalvplanshus i tegel. Torna Hällestads kyrka är ett viktigt landmärke. Hällestadgården i sydöst utgör landmärke från entrén i öster. Hela byn är med sitt läge på höjden är ett landmärke sett från Revingehed och landskapet i söder. Omvänt så skapar läget på höjden fina utblickar från byn över landskapet i söder och öster. Inne i by är annars utblickarna korta på grund av den täta grönskan. Orten trafikeras av buss, stort sett en gång i timmen, från tidig morgon till sen kväll. Under lördagar och söndagar går det färre bussar. Bokbussen stannar vid lanthandeln i gång varannan vecka. Denna hållplats trafikeras också av Naturbussen som går på söndagar. Byvägen och Tvedöravägen utgör genomfartsvägar och är tillika huvudvägar i Torna Hällestad. Till dessa vägar ansluter de lokala villagatorna. Byvägen och Tvedöravägen är smala och kurviga och saknar på vissa sträckor trottoar. Det signalerar till lägre hastighet för bilisten med kan också kännas otryggt för gående och cyklande. Skötseln av gator och parker i Torna Hällestad sker genom en samfällighet. Norr om Torna Hällestad går Skåneleden. Byvägen. Slutsatser - Torna Hällestad har en tydlig bykaraktär med kyrka, skola och affär mitt i byn. - Torna Hällestad har en tydlig struktur där landsvägarna, Byvägen och Tvedoravägen samt gång- och cykelstråket längs med gamla banvallen utgör stråk genom byn. - Bebyggelsen har stora kvaliteter och visar på en utveckling från 1700-talet till slu tet av 1900-talet. Fem bebyggelseområden kan urskiljas. - Bebyggelsen är från olika tidsepoker vilket ger en variationsrikedom. Husen har dock en sammanhållen karaktär med liknande bebyggelsevolymer (storlek, höjd, taklutning), material och tomtstorlek. - Det finns två knutpunkter. Vägarna knyts samman i triangeln och knutpunkten som samlingsplats är torget framför mataffären. - Torna Hällestads kyrka och Hällestadgården är byns landmärken. - Torna Hällestad har en bussförbindelse till Dalby, cirka en buss i timmen. Ska man resa vidare får man byta buss i Dalby. - Byvägen och Tvedöravägen är en viktig del av byns karaktär. En smal väg som följer topografin och med husen entréer mot vägen förmedlar känslan av och är ett uttryck för en byväg. Avsaknaden av trottoarer kan dock kännas otryggt. 12

Kyrkan är landmärke i byn. Knutpunkten framför livsmedelsaffären. Karta över huvudstrukturer och trafikmönster i Torna Hällestad. Bebyggelse från 1990-talet i triangeln. 13

Funktioner och folkliv Torna Hällestad är en utpräglad boendeort utan större verksamhetsområden eller industrier. Under första halvan av 1900-talet fanns här många hantverkare, bageri, hotell och butiker. De flesta av dessa verksamheter är idag nedlagda. Med bilismens intåg under 1950-talet förändrade möjligheterna att arbeta och handla på annan ort. Det medförde så småningom nedläggning av de flesta verksamheter. Livsmedelsaffären vid torget är den kommersiella service som finns i Torna Hällestad. Affären har ett stort och varierat utbud, en god service med bland annat catering. Byggnaden, läget och det stora utbudet gör att känslan av gammal lanthandel infinner sig. För övrig kommersiell service får Torna Hällestadsborna åka till Dalby, Lund, och Staffanstorp. Torna Hällestad och omlandet runt byn präglas av hästar och hästgårdar. I Torna Hällestads omland finns tre ridskolor: Borelunds gård söder om Tornavallen, Stallet Backen söder om byn vid väg 11 och Vasaholms ridskola och stuteri också söder om byn vid väg 11. Café och kulturhus Tolvan. Sydöst om byn finns en plantskola och öster om byn ligger en ekologisk gård på Revingefältet, KC Ranch. Ranchens boskap betar cirka två tredjedelar av Revingefältet vilket motsvarar cirka tio procent av Lunds kommuns yta. Söder om byn finns en svampodlare. Öster om byn ligger ett reningsverk som har ett skyddsavstånd på 200 meter. I Torna Hällestads gamla byskola finns årskurserna F-3. Skoltomen är liten och för liten för att rymma den pedagogiska utomhusverksamhet som är önskvärd. I byn finns också Torna Hällestads förskola samt I ur och skur Vresboken, som är en utomhusförskola. Vårdcentral, tandläkare och annan offentlig service finns i Dalby. På 1970-talet startades ett byalag i Torna Hällestad. Byalaget är aktivt och värnar om ortens historia och samt verkar för en utveckling av orten. Varje vecka kommer Torna Hällestads Veckoblad (THVB) ut. I veckobladet beskrivs vad som händer i byn och vilka aktiviteter som är på gång. I byns sydöstra utkant ligger café Tolvan som är samlingslokal i byn, likaså kulturhus och på söndagar café. I gröningen bakom Björkendalsvägen och Sandvägen finns en lekplats. Strax söder om kyrkan har byns ungdomar byggt en skateboardramp. Torna Hällestad Idrottsförening (THIF) grundades 1938. Föreningen består till största delen av fotboll men andra aktiviteter som utövas i föreningens regi är bordtennis, innebandy och tennis. Tornavallen, söder om Torna Hällestad är idrottsföreningens bas. Herrarnas A-lag spelar i division fem. Nordväst om byn, på Gamlegårdsvägen finns en scoutgård. Norr om byn ligger Boklunden, idag festlokal och restaurang. Boklunden har funnits sedan sekelskiftet och och var då utomhusdansbana kopplat till skyttebanan norr om Boklunden. Slutsatser - Torna Hällestad är en utpräglad boendeort. - Livsmedelsaffären med sitt stora utbud är en tillgång i Torna Hällestad. Den har karaktär av lanthandel. - Det finns flera verksamma föreningar i Torna Hällestad. - Café Tolvan, beläget i ett gammalt gate hus längs Byvägen är en samlingslokal/ kulturhus. - Bykänslan, vi-känslan och engagemanget för den egna byn och dess utveckling är stor. Till det bidrar säkerligen den gemensamma skötseln av grönytor och gator. - Bostadsbeståndet består nästan enbart av småhus. - Skoltomen är liten och för liten för lek och pedagogisk utomhusverksamhet. - Torna Hällestad är en tyst miljö, utan bakgrundsbrus från stora trafikleder. 14

Storgatan Tornavallen Boklunden Karta över funktioner och folkliv i Torna Hällestad Livsmedelsaffären 15

Torna Hällestads styrka och svaghet Starka sidor + Byn har en gammal historia som är tydlig i dagens samhälle. + Kring Torna Hällestad finns vackra strövområden genom skog och betesmarker. + Torna Hällestad erbjuder fina boendekvaliteter. + Byn har många kulturella aktiviteter trots sin ringa storlek. + Torna Hällestad är en attraktiv boendeort med efterfråga på nya bostäder. + Torna Hällestad är en tyst miljö, utan bakgrundsbrus från stora trafikleder. Svaga sidor - Torna Hällestad har en befolkningsstruktur med tyngdpunkt på barnfamiljer. Det finns inga möjligheter för äldreboende. - Byn saknar (idag ) utbyggnadsområden. - Reningsverk som är beläget strax öster om byn, är ett hinder för eventuell utbyggnad. Skyddsavståndet från reningsverket är 200 meter. - Den gamla skolbyggnaden från 1800-talet liksom skoltomten är för liten. - Hästarna är en tillgång bör boendemiljön, men kan också skapa konflikter. + Läget liksom omgivningarna ger fina miljöer för ridning. Det finns många hästgårdar i och kring Torna Hällestad. + Bygemenskapen är god. Den gemensamma skötelsen av gator och grönytor bidrar också till engagemang och bykänsla. 16

Sammanfattning och rekommendationer Bevara bykaraktären Torna Hällestad är byn på åsen. Viktiga beståndsdelar i karaktären är: Byns avgränsning på åsen. Bygatan som ringlar sig genom byn. Kyrkan mitt i byn med rötter från 1100-talet. Bebyggelsen med variationsrikedom som består av villabebyggelse från olika tidsepoker, men som har en sammanhållen skala, volym och tomtstorlek. Det omgivande landskapet, bokskogen med vresbokar och betesmarker, närheten till Skylleområdet och Revingehed. Hästar och kor, på Revingehed betar ett stort antal kor och på gårdar i och omkring Torna Hällestad finns många hästar. Hästlandskapet Hästen har i tusentals år varit i människans tjänst. I början av förra seklet fanns cirka 700 000 arbetshästar i Sverige. I dag används hästen så gott som enbart för sport, fritid och rekreation och antalet hästar är nu uppe i 300 000. Hästen är en viktig del i vår historia och vårt dagliga liv, den bidrar till folkhälsa och skapar genom sitt bete fina naturområden. Dock finns en avigsida genom den allergi som hästar framkallar. Hästen har länge funnits på gårdar i och kring Torna Hällestad. Det är en viktig karaktär att bygga vidare på. Låt hästen bli ett signum för Torna Hällestad - Byn på åsen i hästlandskapet. Andra byar profilerar sig som medeltidsbyn, byn vid havet, den lilla småstaden och så vidare. För att undvika framtida konflikter bör de nya bostadsområden som planeras marknadsföras som bostäder i hästlandskapet. 17

Framtida bostadsutbyggnad För att få en jämnare åldersfördelning och bättre underlag för service bör en försiktig utbyggnad ske. Byn har fina kvaliteter att bygga vidare på: en levande historia, en naturskön omgivning, en fin boendemiljö, bra skola och en aktiv bykänsla. Torna Hällestad är byn på åsen och bör så förbli. En viktig utgångspunkt är att inte låta bebyggelsen växa ut över åskanten. 1 3 En utbyggnad kan ske i olika stor grad. 1 En möjlighet är att förtäta längs med byvägarna som en fortsättning på den historiska radbyn samt att bygga på obebyggda tomter för att sluta byn åt söder. 2 En annan möjlighet är att bygga österut och återskapa den historiska kärnpunkten, det vill säga bebyggelse runt en bytomt/byallmänning som i dagens Torna Hällestad kan fungera som en gemensam grönyta/park och ge plats för en utökad skolgård. Denna utbyggnadsriktning innebär att reningsverket måste flyttas. 1 1 1 2 3 En ytterligare utbyggnad skulle kunna ske mot öster och ansluta, dock med ett respektavstånd till de befintliga gårdarna i öster. På detta sätt fås en avslutning av byn mot det öppna landskapet och Revingehed. Det är viktigt att den nya bebyggelsen utformas i Torna Hällestads skala och att karaktären byn på åsen bevaras. Torna Hällestad sett från Revingefältet i öster.

Referenser Litteratur Dalby och Hällestad översiktsplan -79, Lund, Stadsarkitektkontoret Fördjupning av översiktsplanen för Skrylleområdet, utställningsförslag 2005-03-03, Stadsbyggnadskontoret Lund Hällestads kyrka i Torna kontrakt, Anders Blomstrand, Håkan Fondell, Dalby kyrkliga samfällighet, 1994 Hästar och bebyggelse. Underlag för den fysiska planeringen, Samhällsplanering Skåne i utveckling 2004:17, Länsstyrelsen i Skåne län Claus Pedersen Naturreservaten i Torna Hällestad, Skånes natur 1987:3, sidorna 116-117. Områdesbestämmelser för Revingefältet beskrivning och karta, Stadsarkitektkontoret Lunds kommun samt Fortifikationsförvaltningen Eskilstuna, laga kraft 1994 03 23 Skrylleområdet (informationsbroschyr), Friluftsfrämjandet, Lunds kommun. Länsstyrelsen och Stiftelsen för Fritidsområden i Skåne, 2004 Sverige, geografisk topografisk, statistisk beskrifning. D. 1, årtal. Tornabygden, årgång 2, 1970: Blodbadet i Hellestad 1644. Torna Hällestad en by i tiden?, Anders Lundqvist, Lunds Universitet uppsats i samhällsgeografi, hösten 1993 Vid en landsväg byar och samhällen flygfotograderade på 1930-talet, Skånes inland, Mats Rogberg Översiktsplan för Lunds kommun, ÖPL -98, Stadsarkitektkontoret i Lund, antagen av kommunfullmäktige 1998-05-28 Artiklar Byn där det räcker med förnamnet, Ingrid Nathéll, Sydsvenskan 1997 06 20 Nu när byn vaknat till räcker lägenheterna inte, Ulla Hansson, Skånska Dagbladet 1988 06 06 Nu ska fornlämningar runt Torna Hällestad i ljuset, Lars Ljunggren, Skånska Dagbladet, 1987 04 21 Prästaskogen i Torna Hällestad, Inlandsisens skapare, Ingrid Moritz, Sydsvenskan 1989 08 27 Svenskarna var värre än eldsvådan, text Birgitta Aurell bild Ove Jonsson, Sydsvenskan Omkretsen, 1981 04 01 Kartor Underlagskarta från stadsbyggnadskontoret Lunds kommun, augusti 2005 09 20 Skånska Rekognoseringskartan IIÖ 205, IIIÖ 205, IIÖ 206 och IIIÖ 206, 1812-1820 Muntliga referenser Kaj Wirenbook Internet www.lund.se 19