Sida 1(28) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Iwona Jacobsson (ijn018) 2016-01-04 2014-07-04 Iwona Jacobsson (ijn018) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Thomas Lundberg (plg002), Hans Boman (hbn007) Gäller för Ytterligare information Landstingsgemensamt Ersätter dokumentnummer 22322 anhöriginvandrare riktlinje vid Innehållsförteckning sida Inledning 2 Landstingets ansvar och mål 2 Rättigheter för asylsökande 3 Definition av målgrupperna 3 Hälsoundersökning 4 BVC/Skolhälsovård/Vaccination 7 Läkarintyg 7 Ersättning för genomförd 8 Information vid Bilaga 1 10 Hur bedömer man tidigare vaccinationsstatus Bilaga 2 12 Barn och skolhälsovård Bilaga 3 18 Provtagning Bilaga 4 20 Smittskyddsanmälan Bilaga 4 23 Avvikelsehantering, uppföljning av kostnader, Bilaga 5 24 Varaktig vård Bilaga 5 24 Patientavgifter asylsökande, sjukresa, tolk, läkemedel Bilaga 6 25 Hemsjukvård till asylsökande Bilaga 7 27 Hälso- och sjukvård till papperslösa/gömda Bilaga 7 27 Kontaktuppgifter Bilaga 8 28
Sida 2(28) Inledning Det medicinska ansvaret för asylsökandes hälso- och sjukvård i landstinget Västernorrland åvilar i första hand vård- och hälsocentralerna. Vård till asylsökande skall ske enligt lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård för asylsökande m.fl. http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20080344.htm Kvotflyktingar och anhöriginvandrare, som är folkbokförda i Sverige har samma rättigheter till sjukvård som övriga folkbokförda i landet. Nyanlända asylsökande och flyktingar skall erbjudas hälsosamtal och så snart som möjligt från ankomsten till bostadsorten. Personer med uppehållstillstånd som varit inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem och inte är hälsoundersökta under asyltiden har i vissa fall rätt till en enligt förordning 2010:1122 34. Hälsoundersökningen skall utföras enligt landstingets rutiner samt enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:11 Hälsoundersökning av asylsökande m.fl. SOSFS2011:11 Staten kompenserar Landstinget med en schablonersättning. I denna ersättning ingår kostnader för hälso- och sjukvård, tandvård, sjukresor, hjälpmedel samt tolk. Alla statliga medel registreras inom Vårdval- och Folkhälsoenheten. Vård av asylsökande ersätts enligt regional prislista Norra sjukvårdregionen. Kostnader för hälso- och sjukvård till asylsökande debiteras kostnadsställe 81904. Landstingets ansvar och mål Senast fyra veckor efter att den aktuella hälso- vårdcentralen fått vetskap om personen skall vuxna nyanlända asylsökande, kvotflyktingar och anhöriginvandrare som uppfyller anknytningsregeln erbjudas en. Barnen bör kallas till inom två veckor. I hälsosamtalet skall ingå en information om sjukvården i Landstinget Västernorrland. Arbeta för att 95 % genomgår. Följa upp antalet ar för alla invandrargrupper. Alla invandrade barn har rätt till avgiftsfri. Att ge papperslösa rätt till sjukvård på samma villkor som asylsökande.
Sida 3(28) Rättigheter för asylsökande Asylsökande som ej fyllt 18 år - Hälso- och sjukvård samt tandvård på samma villkor som barn och ungdomar bosatta inom landstinget. Asylsökande som fyllt 18 år - Akutsjukvård och tandvård samt vård och tandvård som inte kan anstå - Fri mödravård - Förlossningsvård - Preventivmedelsrådgivning - Vård vid abort - Vård och åtgärder enligt smittskyddslagen. Landstinget bör erbjuda föräldrabehandling för barnets vård, inom barn- och ungdomspsykiatrin. Definition av målgrupperna Asylsökande En utländsk medborgare som kommit till Sverige och begärt skydd mot förföljelse, men som ännu inte fått sin ansökan slutligt prövad av Migrationsverket och/eller migrationsdomstol. Kvotflykting Utländsk medborgare som före resan till Sverige beviljats uppehållstillstånd inom den flyktingkvot som regeringen fastställt. Resan hit organiseras och betalas av Migrationsverket. Anhöriginvandring anknytningsinvandring Familjeband/anhörig (som en sökande hänvisar till när han eller hon söker uppehållstillstånd). Anhörig har varit inskriven vid Migrationsverket.
Sida 4(28) Papperslös Papperslös är en person som befinner sig i Sverige utan tillstånd att vistas här. Det kan vara både någon som sökt och nekats asyl (ibland kallad gömd) och någon som aldrig gett sig tillkänna för myndigheterna. Hälsoundersökning Ett Hälsosamtal skall erbjudas målgrupperna enligt definitionerna ovan. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:11 innehåller föreskrifter och allmänna råd om av asylsökande m.fl. Dessa föreskrifter skall också tillämpas vid av kvotflyktingar och anhöriginvandrare. På författningens startsida finns också länkar till värdefull information om vård av asylsökande. Syftet med en är Att uppmärksamma asylsökande som är i behov av omedelbar vård eller vård som inte kan anstå, ge dem introduktion i hälso- och sjukvård samt vid behov hänvisa dem till lämplig vårdgivare. Att i förekommande fall ge medicinskt underlag vid prövning av den asylsökandes ansökan om uppehållstillstånd i Sverige. Att uppmärksamma kvotflyktingar och anhöriginvandrares vårdbehov och identifiera personer som är kroniskt sjuka vid ankomsten till Sverige och som uppfyller kriterierna för varaktig vård. Att uppmärksamma eventuella behov av smittskyddsåtgärder.
Sida 5(28) Kallelse till Enligt Socialstyrelsens föreskrifter skall ett erbjudande om påminnas en gång om inte erbjudandet antagits eller avböjts. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd bör påminnelsen upprepas minst en gång. Kallelsen bör innehålla information om syftet med en, att en är frivillig, att tolk anlitas vid behov samt kontaktuppgifter till den vårdgivare som ska göra en. Socialstyrelsen har tagit fram ett exempel på en kallelseblankett till. Den finns också översatt till olika språk. Se nedan länken till Socialstyrelsens hemsida för ar: http://www.socialstyrelsen.se/vardochomsorgforasylsokandemedflera/halsoundersokning Exempel på kallelser till ar på arabiska, engelska m.fl.: http://www.adlongruppen.se/sv/oversatta-kallelser/ Hälsoundersökningen utförs av Distriktssköterska alt familjeläkare på vårdcentral Om det lokalt anses mer lämpligt - sköterska alt läkare på barnmottagning för barn och ungdomar. Hälsoundersökningens innehåll Information Hälsosamtal/intervju med vaccinationsanamnes och vaccinationsplan Provtagning PPD-test och i förekommande fall lungröntgen. Information vid en Bilaga 1. Anamnes vid Geografiska, kulturella och sociala frågor exempelvis hemland, språk, religion, studier/yrke, familjeförhållanden, skolgång, utbildning, yrkeserfarenhet, arbetssituation, tidigare flyktingförläggning, slumbebyggelse och sanitära förhållanden.
Sida 6(28) Hälso- och sjukvård Medicinska frågor som rör tillgänglighet till hälso- och sjukvård i ursprungslandet, vaccinationer, tidigare sjukdomar, aktuella sjukdomar, aktuell medicinering, allergier samt aktuella symtom. Exponering för smittrisk. Tandstatus, eventuellt problem i munhålan är viktigt att ta reda på med tanke på HIV-infektion. Var uppmärksam på hörsel och/eller synproblem. Det är av speciell vikt att uppmärksamma barns behov när det gäller välbefinnande, sömnbesvär, utvecklingsbedömning men även tidiga tecken på uppgivenhetssymtom. Frågor som rör traumatiska händelser, krigsförhållanden, tortyr och övergrepp. Det är av stor betydelse att kunna känna igen reaktioner på posttraumatisk stress syndrom (PTSD). Misstanke om hedersrelaterat våld (HRV). Provtagningar Provtagning bör erbjudas personer från Asien, Afrika, Latinamerika samt östra och södra Europa. Se för övrigt under bilaga 4. Kroppsundersökning Med hänsyn till resultatet av det individuella hälsosamtalet bör läkare utföra kroppsundersökning och om det finns anledning eller vid misstanke om sjukdom bör ytterligare provtagning och undersökningar initieras. Särskild uppmärksamhet skall ägnas barn < 18 år och gravida kvinnor vilka bör erbjudas läkarundersökning. Dokumentation Ett standardiserat intervjuformulär för finns i SYSteam Cross. Kontakta vid behov SYSteam Cross support för anpassning. Adoptivbarnsundersökningar Det finns väl inarbetade rutiner för hälsobedömningar av adoptivbarn på landstingets barnmottagningar, ofta med omfattande provtagningar och uppföljningar. En sådan kan anpassas till de provtagningsråd som föreligger i detta dokument.
Sida 7(28) Kontakt med BVC/skolhälsovård Förmedla kontakter med aktuella BVC-enheter och skolhälsovård. Bilaga 3. Vaccination Barnens vaccinationsstatus skall följas upp och kompletteras vid behov. Tänk speciellt på BCG-vaccination som bör erbjudas invandrarbarn från riskländer med hög förekomst av TBC. http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/smittskydd-ochsjukdomar/vaccinationer/vacciner-a-o/hepatit-b/risklander-tuberkulos-och-hepatitb/ Skolhälsovården ansvarar för att vaccinera alla skolbarn förutom BCG- vaccination som utförs på den vårdcentral som utfört PPD testet. Då det gäller barn och ungdomar är det viktigt att upprätta dokument/meddelande som skall skickas till BVC respektive skola, där den vaccinationsanamnes och vaccinationsplan som är ordinerad av läkare skall vara tydlig. Alla barn och ungdomar har rätt till adekvat vaccinering enligt det svenska vaccinationsprogrammet, inkluderande de vacciner som rekommenderas till riskgrupper. För barn under 6 år svarar landstinget för dessa kostnader. För råd angående bedömning av vaccinationsstatus. Bilaga 2. Läkarintyg Läkare som skriver utlåtanden eller intyg för personer med ärenden om uppehållstillstånd hos Migrationsverket har möjlighet att använda det standardiserade formulär som Migrationsverket tagit fram. http://www.migrationsverket.se/info/6650.html För att ett läkarintyg i ett asylärende skall kunna tillmätas något egentligt bevisvärde bör det innehålla: * Uppgifter om läkarens tjänsteställning. * Varför intyget utfärdas. * Bedömningsunderlaget och vilka medicinska slutsatser som kan dras av detta underlag skall vara förhållandevis nyligen utfärdat. * Förutom diagnos innehålla framtida prognos om vilket vårdbehov eller psykosocialt stöd som kan finnas och om det i så fall är långvarigt samt även konsekvenserna av utebliven vård. För övrigt se Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:29) om Utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården. Migrationsverket betalar för intyg om det är Migrationsverket som gör beställningen. Det kan till exempel handla om en utredning av den asylsökandes ålder.
Sida 8(28) Om Migrationsverket beställer ett intyg finns det alltid information om vart fakturan ska skickas (mottagare Migrationsverket). Patienten betalar själv (enligt avgiftshandboken Landstinget Västernorrland) om han/hon själv beställer intyget. Om det står timtaxa i avgiftshandboken gäller 1000 kronor/timme. http://intern.lvn.se/administrativt-stod/ekonomiadministration/avgiftshandboken/ Ersättning för genomförd http://www.migrationsverket.se/andra-aktorer/landsting/blanketter.html Asylsökande Migrationsverket ersätter landstinget för en genomförd med för närvarande 2070 kronor, inklusive tolkkostnad. Ersättningen varierar år från år. Ansökan om denna ersättning sker kvartalsvis till Migrationsverket. På ansökan skall anges LMA-nummer, personnummer, namn och vilken enhet som genomfört en samt datum när denna gjordes. http://www.migrationsverket.se/download/18.5e83388f141c129ba631297c/13892 72402052/halsounders_asyls_4491_sv.pdf Underlag för genomförd av asylsökande skickas till landstingets ekonom i asylfrågor. Bilaga 8. Ansökan om ersättning skall ha inkommit till Migrationsverket senast vid utgången av det kvartal som är närmast efter en. Kvotflyktingar och anknytningsinvandrare Hälsoundersökningar av kvotflyktingar ersätts av Migrationsverket. Hälsoundersökning av anhöriginvandrare ersätts av Migrationsverket. Den så kallade tvåårsregeln har utökats tillfälligt från och med 1 februari 2013 och gäller även anhöriga som har anknytning till en person som togs emot i en kommun från 1 januari 2009 ansöker om uppehållstillstånd senast 31 december 2013 den anhörige ska ha tagits emot i en kommun tidigast den 1 januari 2012. Ersättningen varierar år från år och är för närvarande 2070 kr. http://www.migrationsverket.se/download/18.5e83388f141c129ba6312bd8/13819 26424397/ers_halsounders_4483.pdf Underlag för genomförd skickas till landstingets ekonom i flyktingfrågor.
Sida 9(28) Invandrade barn där Migrationsverket inte ersätter för Alla barn som vistats i vårt län har rätt att bli hälsoundersökta. När det gäller dessa barn ersätter landstinget för med samma belopp som asylsökande. Fakturaunderlag skickas till Landstinget Västernorrland, Ekonomiservice, Box 67, 881 22 Sollefteå. Kostnadsställe 81904. Externa och interna fakturor. Information finns även på Intranätet under fakturaregistrering.
Information vid Hälso- och sjukvård www.lvn.se Sida 10(28) Bilaga 1 Informera översiktligt om det svenska sjukvårdssystemet samt den tystnadsplikt vi omfattas av. Vilka rättigheter till sjukvård man har beroende på vilken invandrargrupp man tillhör. Hur man söker vård beroende på vart man bor och vikten av att man söker vård på rätt vårdnivå. Informera om de åtgärder som den enskilde själv kan vidta vid enklare och vanliga sjukdomar. Hänvisa till www.1177.se Fysisk aktivitet Uppmuntra till rörelse/vardagsmotion. Alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter. Fysisk aktivitet har bevisad effekt att främja hälsa samt förebygga eller förbättra många olika sjukdomstillstånd, till exempel högt blodtryck, kärlkramp, diabetes, benskörhet, reumatiska sjukdomar, ont i ryggen och depression. Kostinformation Bra matvanor är en viktig faktor för att må bra, både nu och i framtiden. Se allmänna rekommendationer kostråd http://www.slv.se/sv/grupp1/mat-och-naring/kostrad/ Läkemedel Asylsökande som visar upp giltigt LMA kort alternativt kvitto på betalar 50 kr för receptförskrivna läkemedel under förutsättning att de ingår i läkemedelsförmånen samt att det är samma förskrivare och samma datum. Apoteket fakturerar Migrationsverket för resterande läkemedelskostnader. Relaterad information Förskrivning av e-recept för patienter med reservnummer i SYSteam Cross datajournal http://intern.lvn.se/verktyg/sok/?querysearchstring=f%c3%b6rskrivning+av+erecept+f%c3%b6r+patienter+med+reservnummer+i+systeam+cross+datajournal Hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd (papperslösa/gömda) http://intern.lvn.se/verktyg/sok/?scope=styrdokument+%3cbr+%2f%3eplatina& querysearchstring=21893
Sida 11(28) Sexuell hälsa Informera om omskärelse av pojkar och flickor så att den svenska inställningen blir känd. Kvinnlig omskärelse är enl. lag SFS 1982:316 förbjuden i Sverige. Se också PM på barnhälsovårdens och mödrahälsovårdens hemsidor på intranätet. Sexuellt överförbara sjukdomar STI. Preventivmedelsrådgivning samt information om kondomanvändning. För stöd vid samtal om sexuell hälsa och hiv-/sti finns ett kunskapsunderlag med tillhörande samtalspunkter. Dokumenten kan användas som komplement till befintliga riktlinjer. Dokumenten finns under Aktuella dokument, se länk nedan. http://www.hivstinorr.se/ Graviditet Tandvård Informera om vilken Barnmorskemottagning som är aktuell vid graviditet och preventivmedelsrådgivning. Asylsökande under 18 år har rätt till all tandvård som ges inom folktandvården och den är kostnadsfri. Från 18 år har asylsökande rätt till nödvändig tandvård och betalar 50 kr för varje besök hos tandläkare inom folktandvården. Folktandvården är numera kontantfritt och besöken betalas med betalkort alternativt med faktura. Landstingsfullmäktige beslutade den 24-25 oktober 2012 om införande av Vårdval tandvård för barn och ungdom i Västernorrland.
Hur bedömer man tidigare vaccinationsstatus. www.lvn.se Sida 12(28) Bilaga 2 Allmänna synpunkter avseende enskilda vacciner. Information om hemländernas vaccinationsprogram kan erhållas från länkar på landstingets intranät, http://apps.who.int/immunization_monitoring/globalsummary PPD. Tuberkulinprövning och BCG vaccination Tuberkulinprövning och/eller IGRA-test bör erbjudas snarast efter ankomst till Sverige till: Person från område med hög tuberkulosförekomst. Se tabell: Riskländer avseende Tuberkulos och Hepatit B. Källa: Folkhälsomyndigheten. Till riskområden räknas länder med en rapporterad tuberkulosincidens på 100 fall per 100 000 invånare och år, dvs. huvudsakligen Afrika söder om Sahara, centralasiatiska f.d. sovjetrepubliker, södra och sydöstra Asien förutom Kina, i Sydamerika Bolivia och Peru, samt i Europa Rumänien. Personer som vistats mer än 1 år i högendemiskt område och haft tät kontakt med lokalbefolkningen. Vid andra misstankar om exponering för TBC. BCG-vaccin ges om PPD <6 mm till ovaccinerat barn under 18 år som tillhör riskgrupp. Se för övrigt anvisningar i Bilaga 4., samt sid 15-16. Bilaga 4, prover. Difteri, Tetanus, Kikhosta Om tre DPT-vaccinationer kan dokumenteras (skriftligt) under första levnadsåret, bör barnet erbjudas boosterdos vid en. Har ex två doser givits tidigare kan man räkna ihop dessa doser till en, ge ytterligare en till och sedan en booster efter 6 månader. Möjligen kan överväga att börja om med tre doser, men det kan finnas risk för kraftiga lokalreaktioner. Man kan ibland ha hjälp av att ta serologi mot T,D och Polio 1-3 för att bedöma behovet av antal doser. Hemofilus influenzae Barn 0-12 mån rekommenderas 3 sprutor om de inte fått detta vaccin. Över 1 års ålder är det tillräckligt med 1 spruta. Barn över 6 år behöver inget vaccin. Det är dock inte skadligt om barn äldre än 6 år skulle få hemofilusvaccin i samband med att kombinationsvaccin ges.
Sida 13(28) Poliovaccination I de flesta länder ges polio i form av droppar, polio oral (PO). Gastroenterit vid vaccinationstillfället kan försvaga anslaget och barn från områden med dålig hygienisk standard har ofta tarminfektioner. a) ingen dokumentation föreligger: - ge fullständig vaccinationsserie med 3 injektioner på sedvanligt sätt och med en 4:e efter cirka 4-5 år. b) dokumentation på att PO har givits: En injektion kan ges om det är troligt att 3 doser PO har givits under goda hygieniska förhållanden och gastroenterit ej förekommit vid vaccinationstillfället. Annars vaccination enligt a.) Mässlingsvaccination Alla barn bör MPR-vaccineras (mässling, påssjuka, röda hund) oavsett om tidigare mässlingsvaccination givits eller ej. Vaccination enligt svenska normer vid 18 månaders ålder och förnyelsedos i skolan (i åk 6 för barn födda före år 2002 och i åk 2 för barn födda år 2002 och senare). För äldre barn får intervallen modifieras. Mässlingsvaccin ges i många länder vid 6-10 månaders ålder, vilket ger ett tidigt skydd, men i längden osäker effekt. Dessutom är mässlingsvaccinet levande och mycket känsligt för störningar i den s.k. kylkedjan. Finns ingen eller osäker dokumentation om givna doser och barnet är i skolåldern så skall 2 doser ges med minst 2 månaders mellanrum. Hepatit B-vaccination I många länder i världen erbjuds barn vaccination mot hepatit B. Barn som är hepatit B negativa serologiskt, men med hepatit B positiva föräldrar eller syskon skall vaccineras. Barn som kommer från riskområden bör erbjudas hepatit B vaccination, då vi vet att resor till hemländerna i många fall äger rum så småningom. BVC bekostar dessa vaccin för barn i förskoleåldern eftersom de numera ingår i BVC:s vaccinationsprogram för alla barn i Västernorrland sedan 1 maj 2012.
Sida 14(28) Pneumokockvaccin Pneumokockvaccin kan vara aktuellt att ge till mindre barn som invandrar. I många utsatta länder förekommer inte denna vaccination. Spädbarn i åldern 6 veckor till 6 månader vaccineras enligt det svenska vaccinationsprogrammet. Om man börjar mellan 12 och 23 månaders ålder ges 2 doser med minst 2 månaders intervall av Synflorix (eller Prevenar 13 ).. Om man börjar fr.o.m. 2 års ålder eller senare ges 2 doser med minst 2 månaders intervall (Synflorix ) eller 1 dos (Prevenar13 ). I Västernorrland är det upphandlat Synflorix för pneumokockvaccinering till barn. Vad kan ges samtidigt? Som regel gäller: Man kan ge fler avdödade vacciner samtidigt. Man kan ge avdödade vacciner samtidigt med levande vacciner. Man bör inte ge flera levande vacciner samtidigt, men undantag kan göras efter individuell bedömning och kräver läkarordination. - Man kan ge MPR och BCG samtidigt, men om det är möjligt är det bättre vänta 4 veckor. - MPR-bör inte ges samtidigt med vaccin mot Gula febern. Efter blodtransfusion bör man vänta 3 månader med MPR. Blod kan innehålla antikroppar, som försvagar effekten av levande vaccin. Efter BCG vaccination ska man vänta tre månader innan man ger annat vaccin i samma arm. PPD går bra att sätta innan eller samtidigt med MPR. Om inte samtidigt bör man vänta 6 veckor innan PPD sätts eftersom, eftersom PPD-reaktion tillfälligt kan nedsättas av MPR-vaccinet. Vaccinationsråd i samband med av nyanlända < 18 år Många gånger kan det innebära svårigheter att skapa ett vaccinationsschema som är 100 % täckande. Bakgrundsinformationen är osäker och man får försöka ge barnet-ungdomen ett så gott skydd som möjligt utifrån den information man tycker sig ha.
Sida 15(28) Men vaccinationsverksamheten fungerar allt bättre i de flesta länder. Ett synligt BCG-ärr gör det sannolikt att det funnits vaccinationsverksamhet där barnet vuxit upp. Undantaget är länder med mycket långvariga krig (Afghanistan, Somalia exempelvis) uppväxt i isolerad landsbygd, utan skolgång. Trots avsaknad av dokument, men med vederhäftiga utsagor om att vaccinationer givits, så kan vaccinationskompletteringarna ibland begränsas till följande som föreslås i tabell 1. Vid stor osäkerhet kan serologisk analys göras och titrar mätas mot exempelvis tetanus, difteri och polio. Är barnet Hepatit B negativt, och man undrar om barnet ändå kan ha blivit hepatit B-vaccinerat, kan detta i så fall analyseras med att mäta anti-hbs. Följande scheman på de 2 närmaste sidorna skall ses som riktlinjer och rimliga förslag på hur man kan ordinera vaccinationer och kompletteringar av vaccinationsstatus, dels då informationen är något ofullständig eller barnet är ofullständigt vaccinerat (tabell 1) och dels då barnet-ungdomen är helt ovaccinerat (tabell 2). Barnets behov av kompletterande vaccinationer skall bedömas individuellt. För att vaccinationerna skall kunna fungera, får ansvarig läkare ordinera off label. Det kan saknas dokumentation i FASS kring vissa kombinationsvacciner och åldersgrupper, men där nationell erfarenhet ändå talar för att ett vaccin fungerar.
Sida 16(28) 1. Ordinationer för barn som sannolikt fått vaccin tidigare. ell 1 DTP Polio Hemofilus DTP Polio Tab 0-2 år 3-5 år 6-15 år Pentavac x (1)-2 * För barn under 3 år gäller särskilda överväganden då det bör vara möjligt att få mer säkra uppgifter 16-18 år Infanrix-polio (alt Tetravac) x2 dtp Polio Boostrix-polio x 1 Pneumokocker Synflorix, 2 doser med minst två 2 mån. intervall. (alt. Infanrix-polio x 1-2, om högre ag.dos eftersträvas) MPR Priorix x 1 Priorix x 1-2 Priorix 1-2 Hepatit B Ev. HBVAXPRO x 3 ** Ev. HBVAXPRO Ev. HBVAXPRO x3 x 3 BCG ja ja ja (om PPD neg, samt avsaknad av vaccinationsärr) HPV flickor Gardasil x 3 Gardasil x 3 OBS *Många barn kan ha fått 1. För barn i skolåldern skall hänsyn För yngre barn grundvaccinering (DTP-polio) i också tas till ordinarie under 3 år får hemlandet första året. Men skolvaccinationer. man ta sedan ej fått ngt mer. Föreslås ställning 2 sprutor med 6 månaders 2. För fullgott skydd mot Mässling, i varje fall, se intervall. Påssjuka, Röda hund krävs 2 doser sid 11-12 för generella råd. Priorix med minst 2 mån. intervall. **.Skall barnet ges vaccin mot Hep B också kan Pentavac bytas till Infanrix Hexa. Sedan ges Hep B-vaccspruta nr 3 med enbart HBVAXPRO 3. Vacc.schema för HBVAXPRO: < 16 år: 5 mikrogr/dos, 0, 1-2, 6-8 mån. 16 år: 10 mikrogr/dos, 0, 1-2, 6-8 mån. 4. Gardasil ges enligt gängse skolvaccinationsprogram. Kommentar: För barn i åldern 6-15 som skall vaccineras med Infanrix-polio och HbVaxpro, kan detta bytas till Infanrix-Hexa (off label). I åldersspannet över 15 år bör ej Infanrix-Hexa användas då hep B-komponenten är för svag.
Sida 17(28) 2. Ordinationer för ovaccinerat barn Tabell 2 0-2 år 3-5 år 6-15 år 16-18 år DTP Hib Polio Hep B Infanrix hexa x 3 Infanrix hexa x 3 DTP Polio Infanrix-polio x 3 (alt Tetravac) Infanrix-polio x 3 Alternativt: (Imovax Polio x 3 Difterivaccin (SSI) x 3 Tetanusvaccin (SSI)x3 Pneumokocker Synflorix x 3, barn 12-23 mån: 2 doser med minst 2 mån. intervall Synflorix: 2 doser med minst 2 mån. intervall MPR Priorix vid 18 mån. Priorix x 1 Priorix x 2 Priorix x 2 Hepatit B HBVAXPRO x3 HBVAXPRO x 3 BCG (om PPD neg, inget BCG-ärr) ja ja ja ja HPV flickor, enligt skolschema och catch-uprutiner OBS Pneumokocker ges till 5 års ålder. Hib- i princip ej till barn över 6 år. Barn 1-6 år i princip bara 1 Hib. Men mest praktiskt och kostnadseffektivt att ge barnet Infanrix hexa x 3.( Offlabelordination av läkare ) Vaccinationsintervall: Infanrix-hexa: 0, 2, 8 mån. Synflorix: 0, 2, 8 mån. Efter uppvaccinering, följer barnet det allmänna vaccinationsprogrammet. Gardasil x 3 Gardasil x 3 Vacc.intervall: Vacc.intervall: Infanrix - Infanrix-polio: 0, 2, polio 8 mån. Imovax-Polio, Difteri och (efter 3-5 år aktuellt Tetanus: 0, 2, 8 mån. med boosterdos av (informeras om behov av DTP-Polio) boosterdos mot DTP- Polio efter 3-5 år) För fullgott skydd mot Mässling, Påssjuka, Röda hund krävs 2 doser Priorix med minst 2 mån. intervall. Vacc.schema för HBVAXPRO: < 16 år: 5 mikrogr/dos, 0, 1-2, 8 mån. 16 år: 10 mikrogr/dos, 0, 1-2, 8 mån. DT+Polio kan ges som Infanrix-polio, för att minska antalet injektioner. (off label ordination av läkare) Kommentar: För barn i åldern 6-15 som skall vaccineras med Infanrix-polio och HbVaxpro, kan detta bytas till Infanrix-Hexa (off label). I åldersspannet över 15 år bör ej Infanrix-Hexa användas då hep B-komponenten är för svag. Man kan också välja att vaccinera mot polio, difteri, och stelkramp i åldersgruppen över 13 år, med separata licenspreparat.
Sida 18(28) Synpunkter gällande skola och BVC Barnhälsovården Bilaga 3 Stödja föräldrarna i ett aktivt föräldraskap. Bevaka behovet av särskilt stöd enligt socialtjänstlagen paragraf 15 där barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver stöd i sin utveckling i tid får anvisad plats i förskola/dagis. Samtala om barnsäkerhet i förhållande till barnets ålder samt på ett respektfullt sätt förmedla informationen om förbudet mot aga. För mörkhyade barn är det viktigt med D-vitamin eftersom den mörka huden försvårar bildandet av D-vitamin. Därför rekommenderas D-vitamin till 5-års ålder. Bevaka syn, hörsel, språk, utveckling samt tillväxt. Uppmärksamma tandhälsoproblem och kostavvikelser. Genomföra kompletterande vaccinationer enligt upprättad plan. Se också Rikshandboken/BHV Skolhälsovården Enligt Socialstyrelsens vägledning (2014) och Skollagen (2010:800) skall skolhälsovården: Främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Arbeta för att bevara och förbättra elevernas fysiska och psykiska hälsa samt verka för sunda levnadsvanor hos eleverna. Tidigt upptäcka hälsoproblem hos elever som kan innebära behov av medicinska insatser och/eller särskilt stöd och anpassning i skolan. Stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. HC/VC skall snarast informera skolhälsovården om genomförd samt om de kompletterande vaccinationer som rekommenderats av HC/VC-läkaren och som skall ges till barnet av skolhälsovården. Skolläkaren ansvarar dock för själva ordinationen av vacciner inom skolhälsovården, om man inte lokalt kommit överens om annan ordning. Enligt Socialstyrelsen kan barn inte avkrävas som villkor för att börja eller gå i förskolan/skolan.
Sida 19(28) Vaccinationsrekommendation för nyanlända barn Namn.Kön Pnr/reservnr..Ursprungsland VC/HC. Tidigare vaccinationer, anamnes/dokument BCG DTP Antal doser Polio oralt Antal doser Polio IPV Antal doser Mässling Antal doser MPR Antal doser Hep B Antal doser Övrigt Övrigt Ärr? Följande vaccinationsschema föreslås: Vaccin Dos 1, mån/år Dos 2, mån/år Dos 3, mån/år BCG (ges av HC/VC) BCG har givits/planeras ges: Föreslaget av (ansvarig läkare).. datum. För skolbarn/-ungdomar (fr.o.m. förskoleklass) sänds förslaget på vaccinationer tillsammans med hälsoformulär och övrig adekvat information (ex lab.info) till barnets/ungdomens skolsköterska. Själva ordinationen av vaccinationerna skall göras av skolhälsovårdens skolläkare, pga olika huvudmannaskap. För barn under 6 år (förskolebarn) skickas rekommendationen/ordinationen till BVC-sköterska på HC/VC för verkställande.
Sida 20(28) Bilaga 4 Provtagning Provtagning för vuxna Hiv Hepatit B (HBsAg) Syfilis (VDRL eller annan screeningmetod) Tuberkulos testas för migranter från länder med hög incidens av tuberkulos med PPD och/eller IGRA. Till riskområden räknas länder med en rapporterad tuberkulosincidens på 100 fall per 100 000 invånare och år, dvs. huvudsakligen Afrika söder om Sahara, centralasiatiska f.d. sovjetrepubliker, södra och sydöstra Asien förutom Kina, i Sydamerika Bolivia och Peru, samt i Europa Rumänien. Rubella-serologi (röda hund) för kvinnor i fertil ålder Provtagning för barn Hiv Hepatit B (HBsAg och antihbs) Hepatit C (antihcv) Hb PKU (< 8 år), se separat PM angående provtagningsanvisningar. F-cystor och maskägg/giardiainfektion (barn upp till 6 år) Tuberkulos (PPD och/eller IGRA (barn>5 år)) för barn från länder med hög incidens av tuberkulos. Ang riskländer, se ovan. Om TBC-symtom, röntgenundersökning direkt, TB-odla från eventuella abscesser, steril pyuri. Lungröntgen Om PPD är 6 mm röntgas alla barn 5 år och ovaccinerade barn äldre än 5 år. Hos friska vuxna och hos vaccinerade barn >5 år, om PPD >10 mm. Vid symtom Se för övrigt Socialstyrelsens riktlinjer: Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos
Sida 21(28) Provtagning efter individuell bedömning Ytterligare provtagning kan vara aktuell efter individuell bedömning av läkare efter uppgifter som framkommer vid hälsosamtalet Blodstatus Blodsocker Urin F-odling F-mikro PKU S-ALAT Hepatit A Hepatit C Bärarskap av multiresistenta bakterier (MRSA, ESBL, VRE)
Sida 22(28) Angående PKU-provtagning på hälsocentral/vårdcentral i samband med ar av asylsökande barn. Indikation: identifiering av metabola tillstånd som kan dämpas med behandling och kostkorrigeringar. (ex PKU, hypothyreos) I det uppdaterade PM som vi har avseende ar av asylsökande m.fl. så ingår nu också i provtagningen att barn under 8 år erbjuds PKU-prov. Bakom rekommendationen finns råd från socialstyrelsen. Provet tas kapillärt, och samma remiss används som den hos spädbarn. Instruktioner om provtagning finns på PKU-labbets hemsida, se länken nedan. Alternativt kan man ringa dit också för råd angående provtagning, se tfn nedan. http://www.karolinska.se/karolinska- Universitetslaboratoriet/Kliniker/CMMS/PKU-laboratoriet/Information-omprovtagning/ Varje enhet (HC/VC) som tar provet skall skaffa sig en sk kombikakod för identifiering av provtagande enhet. Remisser beställs via PKU-labbets hemsida ovan, samt svarsetiketter. Kostnad per prov är 230 kronor. Provsvar kommer snabbt vid avvikelse, annars dröjer det c:a 1 månad. Tel pku-lab: 08-51771470 Härnösand 2014-04-24 Thomas Lundberg
Sida 23(28) Smittskyddsanmälan Enligt gängse rutiner vid smittsam sjukdom, se smittskyddslagen Smittskyddslagen http://intern.lvn.se/verktyg/sok/?scope=styrdokument+%3cbr+%2f%3eplatina& querysearchstring=rutin+g%c3%a4llande+blodsmitta+hos+asyls%c3%b6kande+ och+flyktingar http://intern.lvn.se/halsa-vard/smittskydd/ http://www.lvn.se/for-vardgivare/smittskydd/ Rutin gällande blodsmitta hos asylsökande och flyktingar. Se högerkant på externwebben och intranätet, länkar nedan. Externwebben http://www.lvn.se/for-vardgivare/asylhalsovard/ Intranätet http://intern.lvn.se/halsa-vard/asylhalsovard/
Sida 24(28) Avvikelsehantering Avvikelserapportering sker i Avvikelsesystemet i Platina. Bilaga 5 Uppföljning av kostnader Uppföljning av kostnader för hälso- och sjukvård till asylsökande sker kontinuerligt via Enheten för Folkhälsa och Vårdvals budgetuppföljning. Kvartalsvis uppföljningar över antalet ar samt den ersättning som Migrationsverket utbetalar efter ansökan. Vårdkostnaderna för asylsökande följs upp kontinuerligt. Vid kostnader som överstiger 100.000 kr ansöks om ersättning från Migrationsverket. Årligen sammanställs en enkät på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) där man jämför kostnader i de olika landstingen. Varaktig vård av flyktingar m.fl. Landstinget kan ansöka om ersättning för varaktig vård av flyktingar m.fl. Ersättningen utgår endast om vården bedöms ha en varaktighet av tre år och vårdkostnaderna uppgår till lägst 60000 kr under en tolvmånaders period. Kravet för ersättning är också att sjukdomen/funktionshindret fanns vid ankomsten till Sverige. Det är viktigt att det uppmärksammas vid en när en flykting har en sjukdom som faller inom ramen för varaktig vård. Kontakta lanstingets ekonom i flyktingfrågor som ansvarar för att söka ersättningen från Migrationsverket. Bilaga 8.
Sida 25(28) Bilaga 6 Övrigt Patientavgifter asylsökande Barn och ungdomar under 20 år har kostnadsfri sjukvård. Alla besök inom sjukvården betalas med kort eller via faktura. För att underlätta möjligheterna för dem som kräver att betala kontant för sina besök på hälso- vårdcentraler och inom specialistvården finns fyra enheter som erbjuder det: ekonomiservice vid hälsocentralen Centrum i Sundsvall, Kramfors Hälsocentral, ekonomiservice vid sjukhuset i Sollefteå, löneservice vid sjukhuset i Örnsköldsvik. Kostnader för personer över 20 år Distriktssköterskebesök på vårdcentral 25 kr. Läkarbesök på vårdcentral 50 kr. Läkarbesök efter remiss från läkare inom offentliga sjukvården 50 kr. Övriga besök på sjukhuset kostar 300 kr. Om besöket avser akut sjukvård kan asylsökande återsöka ersättning om 250 kr från Migrationsverket. Vård enligt Smittskyddslagen är gratis. Asylsökande betalar ingen vårdavgift vid sluten vård Mer information finns i avgiftshandboken under flik 10 Avgiftshandboken Vård till asylsökande, flyktingar med flera. Sjukresa Egenavgiften vid sjukresa med taxi är olika beroende på vilken invandrargrupp man tillhör. Asylsökande betalar 40 kr förutom vid tåg och bussresa där egenavgiften är 0 kr. Tåg- och bussbiljetter skickas till Sjukresekontoret, Härnösand som betalar ut ersättning via bankgiro. Samma regelverk gäller som för bosatta. Avgiftshandboken Flik 8 Sjukresor Tolk Enligt Förvaltningslagen 1986:223 8. När en myndighet har att göra med någon som inte behärskar svenska bör myndigheten vid behov anlita tolk. Se även HSL (1982:763 2)
Sida 26(28) Läkemedel Asylsökande som visar upp giltigt LMA kort alternativt kvitto på betalar 50 kr för receptförskrivna läkemedel under förutsättning att de ingår i läkemedelsförmånen samt att det är samma förskrivare och samma datum. Apoteket fakturerar Migrationsverket för resterande läkemedelskostnader. Relaterad information Förskrivning av e-recept för patienter med reservnummer i SYSteam Cross datajournal http://intern.lvn.se/verktyg/sok/?querysearchstring=f%c3%b6rskrivning+av+erecept+f%c3%b6r+patienter+med+reservnummer+i+systeam+cross+datajournal Hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd (papperslösa/gömda) http://intern.lvn.se/verktyg/sok/?scope=styrdokument+%3cbr+%2f%3eplatina& querysearchstring=21893
Hemsjukvård till asylsökande www.lvn.se Sida 27(28) Bilaga 7 Asylsökande patienter som är utskrivningsklara men som har kvarstående vårdbehov som inte kan anstå. Det är ett ansvar för landstingen och inte kommunerna att tillhandahålla all sjukvård åt asylsökande i enlighet med lagen 2008:344. Ett landsting är därför finansiellt ansvarigt för denna vård oavsett om den tillhandahålls av landstinget självt eller köps av en kommun när landstinget inte kan bedriva hemsjukvården i egen regi. Detta motsvarar en situation när ett landsting köper och ersätter en privatgivare inom exempelvis primärvården för en vårdtjänst i stället för att tillhandahålla tjänsten i egen regi (SKL 2006). Statlig ersättning för detta regleras i gällande avtal och i förordningen vilket i praktiken innebär ryms inom ramen för schablonersättningen och i de fall de för en och samma vårdkontakt överstiger 100tkr får återsökas från Migrationsverket. Hälso-och sjukvård till papperslösa/gömda Från 1 juli 2013 får utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd samma rätt till hälso- och sjukvård och tandvård som asylsökande. Den nya lagen heter Lag (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Lagen till papperslösa ger rätt till: * hälso- och sjukvård och tandvård som inte kan anstå, * mödrahälsovård, * preventivmedelsrådgivning, * vård i samband med abort. Barn som lever som papperslösa i Sverige har rätt till subventionerad fullständig hälso- och sjukvård och regelbunden tandvård på samma sätt som bofasta barn. http://www.riksdagen.se/sv/dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2013407-om-halso--och-s_sfs-2013-407/?bet=2013:407
Sida 28(28) Bilaga 8 Kontaktuppgifter Ekonomiska frågor Elisabet Söderberg Ekonomiservice Sundsvall Länssjukhuset 851 86 Sundsvall elisabet.soderberg@lvn.se 060-18 48 31, 070-311 61 60 Övriga frågor Iwona Jacobsson Enheten Folkhälsa och Vårdval Sollefteå sjukhus 881 04 Sollefteå iwona.jacobsson@lvn.se 0620-194 55, 070-586 85 55