Dokumentrubrik Asylsökande, kvotflyktingar och anhöriginvandrare riktlinje vid hälsoundersökning

Transkript

1 Sida 1(28) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Anna Karin Öberg (aog005) Anna Karin Öberg (aog005) Fastställare Granskare Inger Bergström (ibm013) Hans Boman (hbn007), Anette Sjöstedt (ast010) Gäller för Landstingsgemensamt Ytterligare information Ersätter dokumentnummer Inledning... 2 Landstingets ansvar och mål... 2 Definition av målgrupperna... 3 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd... 4 Syftet med en är... 4 Information vid en... 5 Kontakt med BVC/skolhälsovård/vaccination... 6 Läkarintyg... 7 Medicinsk åldersbedömning... 8 Ersättning för genomförd... 8 Bilaga Information vid Bilaga Hur bedömer man tidigare vaccinationsstatus Förslag på ordinationer för barn som sannolikt fått vaccin tidigare Förslag på ordinationer för ovaccinerat barn Bilaga Barn och skolhälsovård Bilaga Provtagning Smittskyddsanmälan Bilaga Uppföljning av kostnader Varaktig vård av flyktingar m.fl Avvikelsehantering Bilaga Patientavgifter asylsökande Sjukresa Tolk Hjälpmedel Läkemedel Bilaga Hemsjukvård till asylsökande Bilaga Kontaktuppgifter... 28

2 Inledning Dokumentrubrik Sida 2(28) Det medicinska ansvaret för asylsökandes hälso- och sjukvård i landstinget Västernorrland åvilar i första hand vård- och hälsocentralerna. Vård till asylsökande skall ske enligt lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård för asylsökande m.fl. Kvotflyktingar och anhöriginvandrare, som är folkbokförda i Sverige har samma rättigheter till sjukvård som övriga folkbokförda i landet. Nyanlända asylsökande/kvotflyktingar/anhöriginvandrare skall erbjudas så snart som möjligt från ankomsten till bostadsorten. Personer med uppehållstillstånd som varit inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem och inte är hälsoundersökta under asyltiden har i vissa fall rätt till en enligt förordning 2010: Hälsoundersökningen skall utföras enligt landstingets rutiner samt enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Hälsoundersökning av asylsökande m.fl. Tillståndslösa (papperslösa/gömda) har enligt Lag 2013:407 om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändigt tillstånd rätt till enl. SOSFS 2011:11. Staten kompenserar Landstinget med en schablonersättning. I denna ersättning ingår kostnader för hälso- och sjukvård, tandvård, sjukresor, hjälpmedel samt tolk. Vård av asylsökande ersätts enligt regional prislista Norra sjukvårdregionen. Kostnader för hälso- och sjukvård till asylsökande debiteras kostnadsställe Landstingets ansvar och mål Senast fyra veckor efter att den aktuella hälso- vårdcentralen fått vetskap om personen skall vuxna nyanlända asylsökande, kvotflyktingar och anhöriginvandrare som uppfyller anknytningsregeln erbjudas en. Barnen bör kallas till inom två veckor. I hälsosamtalet skall ingå en information om sjukvården i Landstinget Västernorrland. Arbeta för att 95 % genomgår. Följa upp antalet ar för alla invandrargrupper. Att ge hälso- och sjukvård enl. lag 2008:344 om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. samt lag 2013:407 om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändigt tillstånd.

3 Sida 3(28) Rättigheter för asylsökande Asylsökande som ej fyllt 18 år - Hälso- och sjukvård samt tandvård på samma villkor som barn och ungdomar bosatta inom landstinget. Asylsökande som fyllt 18 år - Akutsjukvård och tandvård samt vård och tandvård som inte kan anstå - Fri mödravård - Förlossningsvård - Preventivmedelsrådgivning - Vård vid abort - Vård och åtgärder enligt smittskyddslagen. Landstinget bör erbjuda föräldrabehandling för barnets vård, inom barn- och ungdomspsykiatrin. Definition av målgrupperna Asylsökande En utländsk medborgare som kommit till Sverige och begärt skydd mot förföljelse, men som ännu inte fått sin ansökan slutligt prövad av Migrationsverket och/eller migrationsdomstol. Kvotflykting Utländsk medborgare som före resan till Sverige beviljats uppehållstillstånd inom den flyktingkvot som regeringen fastställt. Resan hit organiseras och betalas av Migrationsverket. Anhöriginvandring anknytningsinvandring Familjeband/anhörig (som en sökande hänvisar till när han eller hon söker uppehållstillstånd). Anhörig har varit inskriven vid Migrationsverket. Tillståndslösa Tillståndslös (papperslös/gömd) är en person som befinner sig i Sverige utan tillstånd att vistas här. Det kan vara både någon som sökt och nekats asyl och någon som aldrig gett sig tillkänna för myndigheterna.

4 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Sida 4(28) SOSFS 2011:11 (2013:25) innehåller föreskrifter och allmänna råd om av asylsökande m.fl. Dessa föreskrifter skall också tillämpas vid av kvotflyktingar och anhöriginvandrare. Syftet med en är Att uppmärksamma asylsökande som är i behov av omedelbar vård eller vård som inte kan anstå, ge dem introduktion i hälso- och sjukvård samt vid behov hänvisa dem till lämplig vårdgivare. Att i förekommande fall ge medicinskt underlag vid prövning av den asylsökandes ansökan om uppehållstillstånd i Sverige. Att uppmärksamma kvotflyktingar och anhöriginvandrares vårdbehov och identifiera personer som är kroniskt sjuka vid ankomsten till Sverige och som uppfyller kriterierna för varaktig vård. Att uppmärksamma eventuella behov av smittskyddsåtgärder. Kallelse till Den hälso- och vårdcentral som är geografiskt närmast den asylsökandes boende får information om inflyttning och skickar ett erbjudande om. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter skall ett erbjudande om påminnas en gång om inte erbjudandet antagits eller avböjts. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd bör påminnelsen upprepas minst en gång. Kallelsen bör innehålla information om syftet med en, att en är frivillig, att tolk anlitas vid behov samt kontaktuppgifter till den vårdgivare som ska göra en. Kallelsen ska innehålla tidpunkt och plats för undersökningen Socialstyrelsen har tagit fram ett exempel på en kallelseblankett till. Den finns också översatt till olika språk. Se nedan länken till Socialstyrelsens hemsida för ar: Hälsoundersökningen utförs av Sjuksköterska alt. läkare på vårdcentral Om det lokalt anses mer lämpligt - sjuksköterska alt. läkare på barnmottagning för barn och ungdomar.

5 Sida 5(28) Hälsoundersökningens innehåll Information Hälsosamtal/intervju med vaccinationsanamnes och vaccinationsplan Provtagning PPD-test och/eller IGRA (Quantiferon) enl. riktlinjer, bilaga 2 och 4, samt i förekommande fall lungröntgen. Information vid en Se bilaga 1. Anamnes vid Geografiska, kulturella och sociala frågor exempelvis hemland, språk, religion, studier/yrke, familjeförhållanden, skolgång, utbildning, yrkeserfarenhet, arbetssituation, tidigare flyktingförläggning, slumbebyggelse och sanitära förhållanden. Hälso- och sjukvård Medicinska frågor som rör tillgänglighet till hälso- och sjukvård i ursprungslandet, tidigare sjukdomar, aktuella sjukdomar, aktuell medicinering, allergier samt aktuella symtom. Exponering för smittrisk. Tandstatus, eventuellt problem i munhålan. Vaccinationsanamnes Var uppmärksam på hörsel och/eller synproblem. Det är av speciell vikt att uppmärksamma barns behov när det gäller välbefinnande, sömnbesvär, utvecklingsbedömning men även tidiga tecken på uppgivenhetssymtom. Frågor som rör traumatiska händelser, krigsförhållanden, tortyr och övergrepp. Det är av stor betydelse att kunna känna igen reaktioner på posttraumatisk stress syndrom (PTSD). Misstanke om hedersrelaterat våld (HRV). Provtagningar Provtagning bör erbjudas personer från Asien, Afrika, Latinamerika samt östra och södra Europa. Se bilaga 4.

6 Sida 6(28) Kroppsundersökning Kroppsundersökning är en del av en. Kroppsundersökning ska utföras om det finns anledning till detta utifrån resultatet av det individuella hälsosamtalet och eventuell provtagning, eller vid misstanke om sjukdom. Liksom vid alla annan vård är det den vårdansvarige läkaren som avgör omfattningen av kroppsundersökningen. Särskild uppmärksamhet skall ägnas barn < 18 år och gravida kvinnor Dokumentation Ett standardiserat intervjuformulär för finns i NCS Cross (f.d. SYSteam Cross). Kontakta vid behov NCS Cross support för anpassning. Adoptivbarnsundersökningar Det finns väl inarbetade rutiner för hälsobedömningar av adoptivbarn på landstingets barnmottagningar, ofta med omfattande provtagningar och uppföljningar. En sådan kan anpassas till de provtagningsråd som föreligger i detta dokument. Kontakt med BVC/skolhälsovård/vaccination Förmedla kontakter med aktuella BVC-enheter och skolhälsovård. Bilaga 3. Vaccination Barnens vaccinationsstatus skall följas upp och kompletteras vid behov. Tänk speciellt på BCG-vaccination som via primärvården bör erbjudas invandrarbarn från riskländer med hög förekomst av TBC. Skolhälsovården ansvarar för att vaccinera alla skolbarn förutom BCG- vaccination som utförs på den vårdcentral som utfört PPD testet. Då det gäller barn och ungdomar, <18 år, är det viktigt att upprätta dokument/meddelande som skall skickas till BVC samt till respektive skola. Vaccinationsanamnes och rekommenderad vaccinationsplan som skickas från primärvårdens läkare till skolhälsovården skall vara så tydlig att Skolhälsovårdens läkare kan ordinera vaccination utan att själv behöva träffa eleven Då denna information skickas till kommunen, som är en annan huvudman, skall målsmans tillåtelse inhämtas för detta. Det är även viktigt att överväga vilken

7 Sida 7(28) information som överlämnas, då en kan innehålla information av känslig karaktär. Alla barn och ungdomar, <18 år, har rätt till adekvat vaccinering enligt det svenska vaccinationsprogrammet, inkluderande de vacciner som rekommenderas till riskgrupper. För barn under 6 år svarar landstinget för dessa kostnader. För råd angående bedömning av vaccinationsstatus. Bilaga 2 Läkarintyg Läkare som skriver utlåtanden eller intyg för personer med ärenden om uppehållstillstånd hos Migrationsverket har möjlighet att använda det standardiserade formulär som Migrationsverket tagit fram /lakarintyg pdf Migrationsverket har en serviceskyldighet enligt förvaltningslagen som innebär att verket ska stödja och råda den som söker uppehållstillstånd i Sverige. Om det vid en ansökan om uppehållstillstånd framkommer att den sökande anför ohälsa som skäl för ansökan om uppehållstillstånd informeras den sökande av Migrationsverket om att han eller hon har möjlighet att inkomma med ett läkarintyg till Migrationsverket som stödjer hans eller hennes påstående om ohälsa. Denna information är endast en serviceåtgärd och är därför inte en del av Migrationsverkets utredningsansvar. Migrationsverket brukar också informera den sökande om att verket har tagit fram ett standardiserat formulär, se länk ovan, (Utlåtande från läkare vid prövning av hälsotillstånd i ärenden om uppehållstillstånd eller verkställighetshinder) som underlättar vid Migrationsverkets bedömning av ett läkarintyg. Eventuella kostnader för att få ett läkarintyg får den asylsökande själv stå för. Patienten betalar (enligt avgiftshandboken Landstinget Västernorrland) om han/hon själv beställer intyget. Om det står timtaxa i avgiftshandboken gäller 1000 kronor/timme. Migrationsverket betalar för intyg om det är Migrationsverket som gör beställningen. För att ett läkarintyg i ett asylärende skall kunna tillmätas något egentligt bevisvärde bör det innehålla: Uppgifter om läkarens tjänsteställning. Varför intyget utfärdas. Bedömningsunderlaget och vilka medicinska slutsatser som kan dras av detta underlag skall vara förhållandevis nyligen utfärdat. Förutom diagnos innehålla framtida prognos om vilket vårdbehov eller psykosocialt stöd som kan finnas och om det i så fall är långvarigt samt även konsekvenserna av utebliven vård. För övrigt se Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:29) om Utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården.

8 Sida 8(28) Medicinsk åldersbedömning Landstinget Västernorrland kan för närvarande inte erbjuda medicinsk åldersbedömning. Socialstyrelsen har genomfört en översyn över rekommendationerna genom att gå igenom aktuella metoder för medicinsk åldersbedömning. Socialstyrelsen har det senaste året fört en nära dialog med berörda myndigheter och professionsföreningar. Landstinget Västernorrland avvaktar Socialstyrelsens rekommendationer. I vissa fall, vid förfrågan från skolhälsovården om mognadsbedömning, kan remiss skrivas till Barnkliniken. Ersättning för genomförd Asylsökande Migrationsverket ersätter landstinget för en genomförd med för närvarande 2060 kronor, inklusive tolkkostnad. Ersättningen varierar år från år. Enligt beslut i landstingsfullmäktige ersätts hälso- och vårdcentralen även från schablonersättningen. Den totala ersättningen till hälso- och vårdcentralen blir kr per. Ansökan om ersättning sker kvartalsvis till Migrationsverket. På ansökan skall anges LMA-nummer, personnummer, namn och vilken enhet som genomfört en samt datum när denna gjordes /halsounders_asyls_4491_sv.pdf Underlag för genomförd av asylsökande skickas till Landstingsservice Ekonomi, se bilaga 8. Ansökan om ersättning skall ha inkommit till Migrationsverket senast vid utgången av det kvartal som är närmast efter en. Kvotflyktingar och anknytningsinvandrare Hälsoundersökningar av kvotflyktingar ersätts på samma sätt som ovan. Hälsoundersökning av anhöriginvandrare ersätts av Migrationsverket enligt SFS Den så kallade tvåårsregeln har utökats till 6 år. Ersättning lämnas under förutsättning att anhörig har ansökt om uppehållstillstånd inom sex år från det att anknytningspersonen togs emot i en kommun en genomförts inom tolv månader från den tidpunkt då anhörig togs emot i en kommun

9 Ersätts på samma sätt som ovan Dokumentrubrik Sida 9(28) hälsovård/ansökan%20om%20ersättning%20för%20genomförd%20hälsoundersö kning%20för%20personer%20som%20fått%20uppehållstillstånd.pdf Underlag för genomförd av asylsökande skickas till Landstingsservice Ekonomi, se bilaga 8.

10 Sida 10(28) Bilaga 1 Information vid Hälso- och sjukvård Informera översiktligt om det svenska sjukvårdssystemet samt den tystnadsplikt vi omfattas av. Vilka rättigheter till sjukvård man har beroende på vilken invandrargrupp man tillhör. Hur man söker vård beroende på vart man bor och vikten av att man söker vård på rätt vårdnivå. Informera om de åtgärder som den enskilde själv kan vidta vid enklare och vanliga sjukdomar. Hänvisa till Fysisk aktivitet Uppmuntra till rörelse/vardagsmotion. Alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter. Fysisk aktivitet har bevisad effekt att främja hälsa samt förebygga eller förbättra många olika sjukdomstillstånd, till exempel högt blodtryck, kärlkramp, diabetes, benskörhet, reumatiska sjukdomar, ont i ryggen och depression. Kostinformation Bra matvanor är en viktig faktor för att må bra, både nu och i framtiden. Se allmänna rekommendationer kostråd Läkemedel Asylsökande som visar upp giltigt LMA kort alternativt kvitto på betalar 50 kr för receptförskrivna läkemedel under förutsättning att de ingår i läkemedelsförmånen samt att det är samma förskrivare och samma datum. Apoteket fakturerar Migrationsverket för resterande läkemedelskostnader. Relaterad information Förskrivning av e-recept för patienter med reservnummer i NCS Cross (f.d. SYSteam Cross) datajournal Hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd (papperslösa/gömda)

11 Sida 11(28) querysearchstring=21893 Sexuell hälsa Informera om omskärelse av pojkar och flickor så att den svenska inställningen blir känd. Kvinnlig omskärelse är enl. lag SFS 1982:316 förbjuden i Sverige. Sexuellt överförbara sjukdomar STI. Preventivmedelsrådgivning samt information om kondomanvändning. För stöd vid samtal om sexuell hälsa och hiv-/sti finns ett kunskapsunderlag med tillhörande samtalspunkter. Dokumenten kan användas som komplement till befintliga riktlinjer. Kunskapsunderlag för samtal om sexuell hälsa och hiv/sti- prevention Samtalspunkter för samtal om sexuell hälsa och hiv/st/ - prevention Dokumenten kan sökas Graviditet Informera om vilken Barnmorskemottagning som är aktuell vid graviditet och preventivmedelsrådgivning. Tandvård Asylsökande under 18 år har rätt till all tandvård som ges inom folktandvården och den är kostnadsfri. Från 18 år har asylsökande rätt till nödvändig tandvård och betalar 50 kr för varje besök hos tandläkare inom folktandvården. Folktandvården är numera kontantfritt och besöken betalas med betalkort alternativt med faktura. =Styrdokument+%3cbr+%2f%3ePlatina&childscope=&OrgId00=50&alpha=&Pa geindex=1

12 Sida 12(28) Bilaga 2 Hur bedömer man tidigare vaccinationsstatus Allmänna synpunkter avseende enskilda vacciner. Information om hemländernas vaccinationsprogram kan erhållas från länkar på landstingets intranät, PPD. Tuberkulinprövning och BCG vaccination Tuberkulinprövning och/eller IGRA-test bör erbjudas snarast efter ankomst till Sverige till: Person från område med hög tuberkulosförekomst. Till riskområden räknas länder med en rapporterad tuberkulosincidens på 100 fall per invånare och år. Se tabell från Folkhälsomyndigheten Personer som vistats mer än 1 år i högendemiskt område och haft tät kontakt med lokalbefolkningen. Vid andra misstankar om exponering för TBC. BCG-vaccin till personer under 18 år enl. kriterier nedan - Tidigare tuberkulos hos en nära anhörig eller hushållskontakt. - Aktuell tuberkulos hos en nära anhörig eller hushållskontakt (samråd med den behandlande läkaren när det gäller eventuell kemoterapi och tidpunkten för BCG). - Den ena eller båda föräldrarna/vårdnadshavarna eller annan hushållsmedlem kommer från ett land med ökad tuberkulosförekomst ( 25 fall per invånare och år). - Planerad vistelse i ett land eller område med hög tuberkulosförekomst ( 100 fall per invånare och år) om barnet kommer i nära kontakt med lokalbefolkningen. Ett tydligt ärr = BCG vaccinerad = inte aktuellt med revaccination. Tveksamt eller inget ärr och PPD < 6 mm, = erbjud BCG vaccin. Se bilaga 4., samt sid

13 Sida 13(28) Att läsa preventiva-insatser-mot-tuberkulos-halsokontroll-smittsparning-vaccination pdf Difteri, Tetanus, Kikhosta Om tre DTP-vaccinationer kan dokumenteras (skriftligt) under första levnadsåret, bör barnet erbjudas boosterdos vid en. Har ex två doser givits tidigare kan man räkna ihop dessa doser till en, ge ytterligare en till och sedan en booster efter 6 månader. Möjligen kan man överväga att börja om med tre doser, men det kan finnas risk för kraftiga lokalreaktioner. Man kan ibland ha hjälp av att ta serologi mot T,D och Polio 1-3 för att bedöma behovet av antal doser. Hemofilus influenzae Barn 0-12 mån rekommenderas 3 sprutor om de inte fått detta vaccin. Om vaccination med endast Haemophilus influenzae typ b (Hib) är aktuell behövs efter ett års ålder endast en dos. Hib-vaccin är inte indicerat för barn som är 6 år eller äldre. Poliovaccination I de flesta länder ges polio i form av droppar, polio oral (PO). Gastroenterit vid vaccinationstillfället kan försvaga anslaget och barn från områden med dålig hygienisk standard har ofta tarminfektioner. a) ingen dokumentation föreligger: ge fullständig vaccinationsserie med 3 injektioner på sedvanligt sätt och med en 4:e efter cirka 4-5 år. b) dokumentation på att PO har givits: en injektion kan ges om det är troligt att 3 doser PO har givits under goda hygieniska förhållanden och gastroenterit ej förekommit vid vaccinationstillfället. Annars vaccination enligt a.)

14 Sida 14(28) Mässlingsvaccination Alla barn bör MPR-vaccineras (mässling, påssjuka, röda hund) oavsett om tidigare mässlingsvaccination givits eller ej. Vaccination enligt svenska normer vid 18 månaders ålder och förnyelsedos i skolan åk 2. För äldre barn får intervallen modifieras. Mässlingsvaccin ges i många länder vid 6-10 månaders ålder, vilket ger ett tidigt skydd, men i längden osäker effekt. Dessutom är mässlingsvaccinet levande och mycket känsligt för störningar i den s.k. kylkedjan. Finns ingen eller osäker dokumentation om givna doser och barnet är i skolåldern så skall 2 doser ges med minst 2 månaders mellanrum. Hepatit B-vaccination I många länder i världen erbjuds barn vaccination mot hepatit B, men sådan vaccination ingår ännu inte i det svenska nationella vaccinationsprogrammet för barn. I Västernorrland ingår dock sedan 1 maj 2012 vaccination mot hepatit B i BVC:s vaccinationsprogram. Pneumokockvaccin Pneumokockvaccin kan vara aktuellt att ge till barn < 5 år som invandrar. I många utsatta länder förekommer inte denna vaccination. Spädbarn i åldern 6 veckor till 6 månader vaccineras enligt det svenska vaccinationsprogrammet. Om man börjar mellan 12 och 23 månaders ålder ges 2 doser med minst 2 månaders intervall av Synflorix (eller Prevenar 13 ). Om man börjar fr.o.m. 2 års ålder eller senare ges 2 doser med minst 2 månaders intervall (Synflorix ) eller 1 dos (Prevenar13 ). I Västernorrland är det upphandlat Synflorix för pneumokockvaccinering till barn. Vad kan ges samtidigt? Som regel gäller: Man kan ge fler avdödade vacciner samtidigt. Man kan ge avdödade vacciner samtidigt med levande vacciner. Man bör inte ge flera levande vacciner samtidigt, men undantag kan göras efter individuell bedömning och kräver läkarordination. - Man kan ge MPR och BCG samtidigt, men om det är möjligt är det bättre vänta 4 veckor. - MPR-bör inte ges samtidigt med vaccin mot gula febern. Efter blodtransfusion bör man vänta 3 månader med MPR. Blod kan innehålla antikroppar, som försvagar effekten av levande vaccin. Efter BCG vaccination ska man vänta tre månader innan man ger annat vaccin i samma arm.

15 Dokumentrubrik Sida 15(28) PPD går bra att sätta innan eller samtidigt med MPR. Om inte samtidigt bör man vänta 6 veckor innan PPD sätts, eftersom PPD-reaktion tillfälligt kan nedsättas av MPR-vaccinet. Vaccinationsråd i samband med av nyanlända < 18 år Många gånger kan det innebära svårigheter att skapa ett vaccinationsschema som är 100 % täckande. Bakgrundsinformationen är osäker och man får försöka ge barnet-ungdomen ett så gott skydd som möjligt utifrån den information man tycker sig ha. Men vaccinationsverksamheten fungerar allt bättre i de flesta länder. Ett synligt BCG-ärr gör det sannolikt att det funnits vaccinationsverksamhet där barnet vuxit upp. Undantaget är länder med mycket långvariga krig (Afghanistan, Somalia exempelvis) uppväxt i isolerad landsbygd, utan skolgång. Trots avsaknad av dokument, men med vederhäftiga utsagor om att vaccinationer givits, så kan vaccinationskompletteringarna ibland begränsas till följande som föreslås i tabell 1. Vid stor osäkerhet kan serologisk analys göras och titrar mätas mot exempelvis tetanus, difteri och polio. Vaccinationsråd i samband med av nyanlända 18 år Folkhälsomyndigheten rekommenderar att vaccination mot mässling, röda hund, difteri, stelkramp, polio och kikhosta prioriteras för människor som söker asyl i Sverige, oavsett ålder. Därför bör även vuxna ( 18 år) i samband med erbjudas (kompletterande) vaccinationer mot dessa sjukdomar enligt följande: Så fort som möjligt erbjuds vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR; med beaktande av vad som gäller för samtidigt PPD-test enligt ovan). MPR skall inte ges till gravida! Om möjligt, när bedömd som ovaccinerad, erbjud även vaccin mot difteri (D), vaccin mot tetanus (T) samt vaccin mot polio. Alternativt som påfyllnadsdos: difteri (d), stelkramp (T), kikhosta (p), polio. Alla från Afghanistan erbjuds vaccin mot polio. Vaccinationer är inte kostnadsfria för vuxna.

16 Sida 16(28) 1. Förslag på ordinationer för barn som sannolikt fått vaccin tidigare. Tabell år 3 5 år 6 15 år år DTP Polio Hemofilus DTP Polio För barn under 3 år gäller särskilda överväganden då det bör vara möjligt att få mer säkra uppgifter OBS! Barn < 6 mån Infanrix polio+hib x (1) 2 ** 6 12 mån Tetravac x2, 0 och 6 12 mån intervall dtp Polio Boostrix polio x 1 Pneumokocker Synflorix, 2 doser med minst två 2 mån. intervall. MPR Priorix x 1 Priorix x 1 2 och minst 2 mån. intervall Hepatit B Ev. HBVAXPRO 5 mikrogr. x 3 Ev. HBVAXPRO Ja 0, 1 2, 6 8 mån intervall*** 5 mikrogr. x 3 0, 1 2, 6 8 mån. BCG* (om inget BCG ärr och PPD < 6 mm intervall Ja Ja Ja (alt. Tetravac x 1 2, om högre antigendos eftersträvas) Priorix 1 2 och minst 2 mån intervall Ev. HBVAXPRO 10 mikrogr. x 3 0, 1 2, 6 8 mån intervall HPV flickor Gardasil x 2 Gardasil x 3 0, 2 och 6 mån OBS * dbokenbhv.se/texter/vacci ner/bcgvaccination/ För yngre barn under 3 år får man ta ställning i varje fall, se bilaga 2 för generella råd. **Många barn kan ha fått grundvaccinering (DTP polio) i hemlandet första året. Men sedan ej fått ngt mer. Föreslås 2 sprutor med 0 och 6 12 månader intervall. ***Skall barnet också ges vaccin mot Hep B kan Infannrix poliohib bytas till Infanrix Hexa. 0 och 6 8 mån intervall Hep B vaccspruta dos nr 2 ges enbart HBVAXPRO 5 mikrogr. D.v.s. efter Infanrix Hexa dos För barn i skolåldern skall hänsyn också tas till ordinarie skolvaccinationer. Intervall vaccinationer För fullgott skydd mot Mässling, Påssjuka, Röda hund krävs 2 doser Priorix med minst 2 mån. intervall. Gardasil ges enligt gängse vaccinationsprogram i skolhälsovården. Flickor 9 13 år 2 dos 0, 6 mån. Flickor >14 år 0, 2 och 6 mån Kommentar: För barn 6-15 år som skall vaccineras med Tetravac och HBVAXPRO, kan detta bytas till Infanrix-Hexa (off label). I åldersspannet över 15 år bör ej Infanrix-Hexa användas då hep B-komponenten är för svag. Tidigare poliovaccination är i många länder ofta oral lösning, därav Tetravac x 2

17 2. Förslag på ordinationer för ovaccinerat barn Sida 17(28) Tabell år 3-5 år 6-15 år år DTP Hib Polio Hep B Infanrix hexa x 3 0, 2 och 6 mån intervall Infanrix hexa x 3 0, 2 och 6 mån intervall DTP Polio Tetravac x 3 0, 2 och 6 12 mån intervall Pneumokocker Synflorix x 3, barn mån: 2 doser med minst 2 mån. intervall Synflorix x 2, med minst 2 mån intervall Tetravac x 3 0, 2 och 6 12 mån intervall Alternativt: Imovax Polio x 3 Difterivaccin (SSI) x 3 Tetanusvaccin (SSI)x3 MPR Hepatit B BCG* (om PPD neg, inget BCG-ärr) HPV flickor, enligt skolschema och catch-uprutiner Priorix vid 18 mån. ålder Ja OBS! Barn < 6 mån Priorix x 1 Priorix x 2 0 och minst 2 mån intervall HBVAXPRO 5 mikrogr x 3 0, 1 2, 6 8 mån intervall Ja Ja Ja Gardasil Intervall se nedan Priorix x 2 0 och minst 2 mån intervall HBVAXPRO 10 mikrogr x 3 0, 1 2, 6 8 mån intervall Gardasil Intervall se nedan OBS * andbokenbhv.se/texter/vac ciner/bcgvaccination/ Pneumovaccin ges till barn < 5 år Om vaccination med endast Haemophilus influenzae typ b (Hib) är aktuell behövs efter ett års ålder endast en dos. Hib vaccin är inte indicerat för barn som är 6 år eller äldre. Efter kompletteringar, följer barnet det allmänna vaccinationsprogrammet. Tetravac x 3, 0, 2 och 6 12 mån. intervall (efter 3 5 år aktuellt med boosterdos av DTP Polio) Tetravac x 3 Imovax Polio, Difteri och Tetanus x 3, 0, 2 och 6 12 mån intervall (informeras om behov av boosterdos mot DTP Polio efter 3 5 år) Gardasil ges enligt gängse vaccinationsprogram i Skolhälsovården. Flickor 9 13 år 2 dos 0, 6 mån. Flickor >14 år 0, 2 och 6 mån Kommentar: Barn 6-15 år som skall vaccineras med Infanrix-polio och HbVaxpro, kan detta bytas till Infanrix-Hexa (off label). I åldersspannet över 15 år bör ej Infanrix-Hexa användas då hep B-komponenten är för svag. Man kan också välja att vaccinera mot polio, difteri, och stelkramp i åldersgruppen över 13 år, med separata licenspreparat.

18 Sida 18(28) För mer information att bedöma vaccination hänvisas till Rådgör med kollega eller barnhälsovårdsöverläkarna och

19 Sida 19(28) Bilaga 3 Barn och skolhälsovård Barnhälsovården Stödja föräldrarna i ett aktivt föräldraskap. Bevaka behovet av särskilt stöd enligt socialtjänstlagen paragraf 15 där barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver stöd i sin utveckling i tid får anvisad plats i förskola/dagis. Samtala om barnsäkerhet i förhållande till barnets ålder samt på ett respektfullt sätt förmedla informationen om förbudet mot aga. För mörkhyade barn är det viktigt med D-vitamin eftersom den mörka huden försvårar bildandet av D-vitamin. Därför rekommenderas D-vitamin till 5-års ålder. Bevaka syn, hörsel, språk, utveckling samt tillväxt. Uppmärksamma tandhälsoproblem och kostavvikelser. Genomföra kompletterande vaccinationer enligt upprättad plan. Se också Rikshandboken/BHV Skolhälsovården/EMI (elevhälsans medicinska insatser) Enligt Socialstyrelsens vägledning (2014) och Skollagen (2010:800) skall skolhälsovården: Främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Arbeta för att bevara och förbättra elevernas fysiska och psykiska hälsa samt verka för sunda levnadsvanor hos eleverna. Tidigt upptäcka hälsoproblem hos elever som kan innebära behov av medicinska insatser och/eller särskilt stöd och anpassning i skolan. Stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Ansvarar för vaccinationer för elever fr.o.m. förskoleklass HC/VC skall snarast informera skolhälsovården om genomförd samt om de kompletterande vaccinationer som rekommenderats av HC/VC-läkaren och som skall ges till barnet av skolhälsovården. Skolläkaren ansvarar dock för själva ordinationen av vacciner inom skolhälsovården, om man inte lokalt kommit överens om annan ordning. Enligt Socialstyrelsen kan barn inte avkrävas som villkor för att börja eller gå i förskolan/skolan.

20 Vaccinationsrekommendation för nyanlända barn Sida 20(28) Namn.Kön Pnr/reservnr..Ursprungsland VC/HC. PPD..mm, avläst datum BCG ärr: Tidigare/nuvarande sjukdomar av betydelse, aktuell medicinering: Statusfynd av betydelse: Information om tidigare erhållna vaccinationer: Följande vaccinationsschema föreslås: Vaccin Dos 1, intervall Dos 2, intervall Dos 3, intervall BCG (ges av HC/VC). Datering är viktig för skolhälsovårdens planering av t.ex. MPR vaccin BCG Givits datum Planeras datum Nej.. Exempel HBVAXPRO 5mikrogr 3 dos Exempel Tetravac 2 dos 0 mån 2 mån 6 mån 0 mån 2 mån Föreslaget av (ansvarig läkare).. datum. För skolbarn/-ungdomar (fr.o.m. förskoleklass) sänds förslaget på vaccinationer tillsammans med hälsoformulär och övrig adekvat information (ex. lab. info) till barnets/ungdomens skolsköterska. Själva ordinationen av vaccinationerna skall göras av skolhälsovårdens skolläkare, pga olika huvudmannaskap. För barn under 6 år (förskolebarn) skickas rekommendationen/ordinationen till BVC-sköterska på HC/VC för verkställande.

21 Sida 21(28) Bilaga 4 Provtagning Provtagning för vuxna Hiv Hepatit B (HBsAg) Syfilis (VDRL eller annan screeningmetod) Tuberkulos testas för migranter från länder med hög incidens av tuberkulos med PPD och/eller IGRA (Quantiferon). Till riskområden räknas länder med en rapporterad tuberkulosincidens på 100 fall per invånare och år. Se tabell från Folkhälsomyndigheten Rubella-serologi (röda hund) för kvinnor i fertil ålder Provtagning för barn Hiv Hepatit B (HBsAg och antihbs) Hepatit C (antihcv) Hb PKU (< 8 år), se separat PM angående provtagningsanvisningar. F-cystor och maskägg/giardiainfektion (barn upp till 6 år) Tuberkulos (PPD och/eller IGRA (Quantiferon; barn 5 år) för barn från länder med hög incidens av tuberkulos. Ang. riskländer, se ovan. Om TBC-symtom, röntgenundersökning direkt, TB-odla från eventuella abscesser, steril pyuri. PPD och/eller IGRA (Quantiferon) på barn 5 år Vid patologisk PPD ( 6 mm hos ovaccinerad, 10 mm vaccinerad) kan Quantiferon tas avläsningsdagen för PPD eller tidigast efter två månader. Se även rekommendation lungröntgen nedan. Lungröntgen Vid symtom Om PPD är 6 mm/ IGRA (Quantiferon) 0,35 IU/mL röntgas alla barn 5 år och ovaccinerade barn äldre än 5 år. Hos friska vuxna och hos vaccinerade barn >5 år, om PPD >10 mm/ IGRA (Quantiferon) 0,35 IU/mL Se även Folkhälsomyndighetens dokument.

22 Sida 22(28) Provtagning efter individuell bedömning Ytterligare provtagning kan vara aktuell efter individuell bedömning av läkare efter uppgifter som framkommer vid hälsosamtalet Blodstatus Blodsocker Urin F-odling F-mikro PKU S-ALAT Hepatit A Hepatit C Vid sår sårodling för upptäckt av ev. förekomst av MRB Angående PKU-provtagning på hälsocentral/vårdcentral i samband med ar av asylsökande barn. Indikation: identifiering av metabola tillstånd som kan dämpas med behandling och kostkorrigeringar. (ex PKU, hypothyreos) I det uppdaterade PM som vi har avseende ar av asylsökande m.fl. så ingår nu också i provtagningen att barn under 8 år erbjuds PKU-prov. Bakom rekommendationen finns råd från Socialstyrelsen. Provet tas kapillärt, och samma remiss används som den hos spädbarn. Instruktioner om provtagning finns på PKU-labbets hemsida, se länken nedan. Alternativt kan man ringa dit också för råd angående provtagning, se tfn nedan. Varje enhet (HC/VC) som tar provet skall skaffa sig en s.k. kombikakod för identifiering av provtagande enhet. Remisser beställs via PKU-labbets hemsida ovan, samt svarsetiketter. Kostnad per prov är 230 kronor. Provsvar kommer snabbt vid avvikelse, annars dröjer det c:a 1 månad. Tel pku-lab:

23 Sida 23(28) Smittskyddsanmälan Enligt gängse rutiner vid smittsam sjukdom, se smittskyddslagen Smittskyddslagen Externwebben vardgivare/asylhalsovard/ Intranätet vard/asylhalsovard/

24 Sida 24(28) Bilaga 5 Uppföljning av kostnader Uppföljning av kostnader för hälso- och sjukvård till asylsökande sker kontinuerligt via Hälso- och sjukvårds administrations budgetuppföljning. Kvartalsvis uppföljningar över antalet ar samt den ersättning som Migrationsverket utbetalar efter ansökan. Vårdkostnaderna för asylsökande följs upp kontinuerligt. Vid kostnader som överstiger kr ansöks om ersättning från Migrationsverket. Årligen sammanställs en enkät på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) där man jämför kostnader i de olika landstingen. Varaktig vård av flyktingar m.fl. Landstinget kan ansöka om ersättning för varaktig vård av flyktingar m.fl. (SFS 2010:1122, ändring i SFS 2015:228) Ersättningen utgår endast om vården bedöms ha en varaktighet av tre år och vårdkostnaderna uppgår till lägst kr under en tolvmånaders period. Kravet för ersättning är också att sjukdomen/funktionshindret fanns vid ankomsten till Sverige. Det är viktigt att det uppmärksammas vid en när en flykting har en sjukdom som faller inom ramen för varaktig vård. Kontaktuppgifter för ansökan om ersättning, se bilaga 8. Avvikelsehantering Avvikelserapportering sker i Avvikelsesystemet i Platina.

25 Sida 25(28) Bilaga 6 Patientavgifter asylsökande Barn och ungdomar under 20 år har kostnadsfri sjukvård. Alla besök inom sjukvården betalas med kort eller via faktura. För att underlätta möjligheterna för dem som kräver att betala kontant för sina besök på hälso- vårdcentraler och inom specialistvården finns fyra enheter som erbjuder det: ekonomiservice vid hälsocentralen Centrum i Sundsvall, Kramfors Hälsocentral, ekonomiservice vid sjukhuset i Sollefteå, Löneservice vid sjukhuset i Örnsköldsvik. Kostnader för personer över 20 år Distriktssköterskebesök på vårdcentral 25 kr. Läkarbesök på vårdcentral 50 kr. Läkarbesök efter remiss från läkare inom offentliga sjukvården 50 kr. Övriga besök på sjukhuset kostar 200 kr. Besök utan remiss på Akutmottagning kostar 400 kr Vård enligt Smittskyddslagen är gratis. Asylsökande betalar ingen vårdavgift vid sluten vård Ytterligare information finns i avgiftshandboken under flik 10 Avgiftshandboken Vård till asylsökande, flyktingar med flera. boken2008%2010%20v%c3%a5rd%20till%20asyls%c3%b6kande%20flyktingar.pdf Sjukresa Asylsökande får tillbaka hela kostnaden för bussresa (gäller behandling vid sjukdom, /hälsosamtal). Patienten ska skicka bussbiljetten och reseräkning till: Landstinget Västernorrland, Sjukresor, Härnösand. Ersättningen betalas via utbetalningskort som personen kan handla för på olika ställen med en giltig id-handling, t.ex. körkort eller pass. LMA-kort är inte en giltig id-handling. Asylsökande som behöver åka sjuktaxi betalar 40 kronor per resa. Intyg inför resan erfordras vilket finns på landstingets intranät under Avgiftshandboken Flik 8 Sjukresor

26 Sida 26(28) Tolk Enligt Förvaltningslagen 1986: När en myndighet har att göra med någon som inte behärskar svenska bör myndigheten vid behov anlita tolk. Se även HSL (1982:763 2) Hjälpmedel Hjälpmedel kan lämnas ut till asylsökande efter bedömning av behov och att hjälpmedel inte kan anstå. Ersättning för kostnaden för inköp och individuell anpassning av hjälpmedlet samt övriga kostnader som är direkt hänförbara till desamma, ingår i statens schablonersättning till landstinget Ingen avgift tas ut av asylsökande för hjälpmedel, undantag: ortopediska skor. Kostnad för hjälpmedel till asylsökande faktureras schablonkontot per automatik. Läkemedel Asylsökande som visar upp giltigt LMA kort alternativt kvitto på betalar 50 kr för receptförskrivna läkemedel under förutsättning att de ingår i läkemedelsförmånen samt att det är samma förskrivare och samma datum. Apoteket fakturerar Migrationsverket för resterande läkemedelskostnader. Relaterad information Förskrivning av e-recept för patienter med reservnummer i SYSteam Cross datajournal Hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd (papperslösa/gömda) g=21893

27 Sida 27(28) Bilaga 7 Hemsjukvård till asylsökande För asylsökande patienter som är utskrivningsklara från specialistvården men har kvarstående vårdbehov som inte kan anstå har landstinget ansvar att tillhandahålla all sjukvård åt asylsökande i enlighet med lagen 2008:344. Ett landsting är därför finansiellt ansvarigt för denna vård oavsett om den tillhandahålls av landstinget självt eller köps av en kommun när landstinget inte kan bedriva hemsjukvården i egen regi. Statlig ersättning för detta regleras i gällande avtal och i förordningen vilket i praktiken ryms inom ramen för schablonersättningen och i de fall de för en och samma vårdkontakt överstiger kr får återsökas från Migrationsverket.

28 Sida 28(28) Bilaga 8 Kontaktuppgifter Ekonomiska frågor Redovisningsadministratör Elisabet Söderberg Landstinget Västernorrland Landstingsservice Ekonomi Norrmalmsgatan Sundsvall elisabet.soderberg@lvn.se Övriga frågor Samordnare för asylhälsovårdsfrågor Anna-Karin Öberg Enheten Folkhälsa Landstingsstaben hälso- och sjukvård anna-karin.oberg@lvn.se ,