Handlingar till Kommunstyrelsens hållbarhetsutskott den 19 april 2017

Handlingar till Kommunstyrelsens hållbarhetsutskott den 19 april 2017

Punkt 1

1 Miljöbokslut 1.1 Omvärld och förutsättningar för att nå vision 2035 Upplands-Bro kommun driver ett långsiktigt miljö- och klimatarbete för att skona miljön från negativ påverkan av våra verksamheter. Detta arbete utvecklas inom ramen för ett miljöledningssystem enligt politiskt beslut sedan 2014. Arbetet med miljöledningssystemet har i stort präglat Upplands-Bro kommuns strategiska miljö- och klimatarbete under 2016. De positiva nyheterna under året är både stora och många. I mars 2016 tillsatte regeringen en nationell delegation för Agenda 2030. Delegationen har i uppdrag av regeringen att stödja och stimulera Sveriges genomförande av FN:s globala mål för hållbar utveckling. En övergripande handlingsplan för Sveriges genomförande av Agenda 2030 ska utvecklas och delegationen ska även uppmärksamma goda exempel på området. "Hållbar utveckling" visade sig bli en av de mest googlade termerna under 2016 enligt statistik från Google. En tydlig trend under 2016 är att frågor om hållbarhet börjar ses som framtidsmöjligheter snarare än uppoffringar. Många kommuner i Sverige går från att betona miljöfrågor i huvudsak till att lyfta fram ytterligare aspekter av hållbar utveckling. Flera större städer och regioner har tillsatt kommissioner för hållbar utveckling, där i synnerhet sociala frågor har betonats. Upplands-Bro kommun behöver möta upp denna utveckling och en hållbarhetsstrateg har därför rekryterats under 2016. Klimatavtalet som undertecknades i Paris i slutet på 2015 trädde i kraft under november 2016. Arbetet med att genomföra avtalet fortsätter och hittills har 97 länder godkänt överenskommelsen, bland dessa finns elva av EU:s medlemsstater inklusive Sverige, de stater som står för nästan 70 procent av världens samlade utsläpp. I juni träffade Regeringspartierna tillsammans med, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna en överenskommelse om Sveriges långsiktiga energipolitik. Överenskommelsen utgör en gemensam färdplan för en övergång till ett helt förnybart elsystem, med mål om 100 procent förnybar elproduktion år 2040. Där finns också mål att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser senast år 2045. Sedan tidigare finns även målet att Sveriges ska ha en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030. Sveriges satsningar och mål för en hållbar energikonsumtion och förnybar energiproduktion påverkar naturligtvis Upplands-Bro Kommun som behöver vara en del i omställningen för att minska utsläppen av växthusgaser och bidra till en efterfrågan på 100 procent förnybar elproduktion. Kommunen behöver även satsa på fossiloberoende fordon i organisationens egna fordonsflotta och ge möjligheter för det till kommunens invånare och företag. Förutsättningarna för Upplands-Bro kommun att uppnå sina miljö- och klimatmål samt möta förändringar i omvärlden har under 2016 väsentligt förbättrats. Under året har en miljöorganisation etablerats där kommunens förvaltningar samt kommunala bolag med tillhörande verksamheter är delaktiga. Miljöorganisationen leder till en ökad prioritering av miljö- och klimatarbetet samt ett tydligare samarbete för att uppnå gemensamma mål i kommunen. 1.2 En grön kommun i utveckling Kommunstyrelsen För Kommunstyrelsen med tillhörande hållbarhetsutskott har fokus under 2016 varit att skapa

en hållbar struktur för ett effektivt miljö- och klimatarbete. Under året har flera viktiga steg tagits i för att införa ett miljöledningssystem för kommunens organisation. Det omfattar även Upplands-Bro Kommunfastigheter AB som äger och förvaltar en stor del av de byggnader där kommunen bedriver verksamhet. En intern miljöledningsorganisation har bildats under 2016 med tjänstepersoner där kommunens alla kontor och Upplands-Bro kommunfastigheter AB finns representerade i form av ett miljöombud. Genom denna organisation effektiviseras och samordnas miljöarbetet på ett bättre sätt så att kommunen har möjlighet att fokusera på rätt områden och få till ett långsiktigt miljöarbete för hela den interna organisationen. Under året har Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige beslutat om 13 betydande miljöaspekter som ska vara vägledande i det fortsatta miljöarbetet. De betydande miljöaspekterna grundar sig på den nulägesanalys som genomfördes i miljöutredningen under 2015. Av dessa 13 betydande miljöaspekter har sex områden prioriterats och dessa är; energianvändning avfall transporter livsmedelsanvändning upphandling och inköp utbildning För de sex prioriterade områdena har det även beslutats om miljömål som kommer att vara vägledande i kommunens miljöarbete under 2017. Under 2016 har en miljöpolicy antagits som fungerar som en långsiktig vägledning för kommunens miljöarbete. En ny upphandlingspolicy har fastställts där större fokus än tidigare placeras på hållbar upphandling. För att stödja kommunens verksamheter i hur de ska ställa bra miljökrav, etiska krav och sociala krav har det även tagits fram rutiner för hållbar upphandling. För att vara en grön kommun i utveckling behöver utsläppen av klimatpåverkande gaser minskas. Enligt kommunens miljöplan ska anställdas och förtroendevaldas flygresor klimatkompenseras. En klimatväxlingsmodell antogs därför av kommunstyrelsen under 2013. Under 2016 har klimatväxlingsmodellen tagits i bruk vilket resulterade i cirka 14 000 kronor i klimatväxling. Pengarna kommer att användas för att investera i miljöprojekt som bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser under 2017. Ett av projekten som finansieras är ett nytt miljöstipendium för att stötta Upplands-Bro kommuns interna miljöarbete som antogs av kommunstyrelsen under 2016. Stipendiet blir ett erkännande för miljöinsatser och kan sökas av kommunens verksamheter eller enskilda anställda. Syftet är att stimulera ökad miljömedvetenhet i kommunens verksamheter och prissumman ska gå till någon miljöförbättrande åtgärd eller vidareutveckling inom miljöområdet. Kommunen arbetar även aktivt för att bidra till att invånarna och företagen kan leva klimatsmart och minska sin påverkan på miljön. Upplands-Bro kommun erbjuder därför kostnadsfri och opartisk energi- och klimatrådgivning som invånare, föreningar och företag kan kontakta för personlig rådgivning. Bygg- och miljönämnden Bygglovsavdelningen informerar om möjligheterna för kommunal energi- och klimatrådgivning vid första kontakt med bygglovssökande för att de i ett tidigt skede ska kunna dra nytta av rådgivningen. Genom upplysning och information bidrar kommunen till att

det byggs energieffektiva hus med bra miljöprestanda i Upplands-Bro. Under 2016 genomförde verksamheten totalt 97 tillsynsbesök, vilket är 19 tillsynsbesök per årsarbetskraft. Miljöavdelningen har under 2016 haft fokus på avloppstillsyn och gödselhantering i samband med tillsyn på lantbruk och hästgårdar som omfattat 12 objekt totalt. Kultur- och fritidsnämnden Vid upphandling av byggentreprenör för det nya stallet i Prästtorp samt renovering av ridhuset ställdes miljökrav i underlaget. Under året har den gamla belysningen i ridhuset bytts ut till modern LED-belysning vilket sänker elförbrukningen samtidigt som belysningen blivit starkare och bättre lämpad för ändamålet. I 2016 års budget avsattes 200 000 kronor till energieffektiviseringsåtgärder i byggnader som ägs av kommunen och förvaltas av Kultur- och fritidsnämnden. Det har resulterat i ett nytt ventilationssystem på Korpstigen 25 vilket kommer att förbättra inomhus klimatet och sänka elförbrukningen. På Tibblegården har de direktverkande el-elementen bytts ut mot luftvärmepump och moderna element vilket kommer att sänka elförbrukningen. Socialnämnden Inom utföraravdelningen pågår arbete med ruttplanering och att minska andelen bilresor till förmån för resor med cykel. För att möjliggöra detta uppgraderas hemtjänstens cyklar till elcyklar. I nuläget har hemtjänsten cirka 10 elcyklar som används dagligen och cirka 20 vanliga cyklar. Ökade antal cykelresor har bidragit till att hemtjänsten kunna säga upp avtalet för tre leasingbilar och numera finns endast sex bilar som används till de längsta resorna där cykel inte är ett alternativ. Inom utföraravdelningen pågår även ett arbete med att öka sorteringen av sopor. Under 2016 har bland annat ett avtal tecknats med avfallsentreprenören Ragn-Sells för att hantera stickande och skärande avfall i verksamheterna. Tekniska nämnden Under 2016 har Tekniska nämnden fortsatt sitt arbete med att byta ut all armatur för gatubelysning till LED-armaturer. I Upplands-Bro omfattar gatubelysningen cirka 6000 belysningspunkter. Under 2014 gick det åt cirka 2 miljoner kwh el för att driva all gatubelysning. Under hösten 2014 påbörjades att arbete med att byta ut all belysning mot LED-armaturer, vilket beräknas ge en minskad elförbrukning med ca 65 70 procent då alla enheter är utbytta. Vid slutet av år 2016 var cirka 2000 av 6000 belysningspunkter utbytta till LED och arbetet fortsätter under 2017. Det har byggts två nya gång- och cykelvägar längs med Hjortronvägen och regionala gångoch cykelvägen i Bro utmed med Enköpingsvägen. Arbete har även påbörjats med ytterligare gång- och cykelvägar i västra Bro för att öka tillgängligheten för trafikanter att välja mer miljövänliga transportsätt som exempelvis cykel. Utbildningsnämnden Förskolan arbetar för att minska förekomsten av miljögifter i barns vardag. Under våren antog Utbildningsnämnden en handlingsplan för giftfri förskola som gäller i alla kommunala förskolor. I planen finns tidsatta aktiviteter för att minska barnens kontakt med olämpliga ämnen inom områdena leksaker, inredning, livsmedel och kök, hygien och städning, utbildning samt byggnation.

Kostenheten har under 2016 arbetat aktivt för att säsongsanpassa måltiderna inom skolan för att bland annat minska matens klimatpåverkan. Det har även tagits fram en ny Måltidspolicy. I den anges att kommunens verksamheter ska använda mer vegetabiliska livsmedel för att vara klimatsmarta. Grundskolorna samt gymnasiet har även en vegetarisk dag i veckan. 1.3 Miljöplan med långsiktiga miljömål och delmål Upplands-Bro kommun har sedan 2010 en beslutad miljöplan, Miljöplan med lokala miljömål 2010 2030, som tillsammans med de övergripande målen har influerat kommunens utvecklingsarbete inom miljö- och klimatområdet. Miljöplanen visar på viljan och ambitionen att arbeta med miljöfrågor i Upplands-Bro kommun och ska uppdateras varje mandatperiod. Miljöplanen är uppdelad i tre miljömålsområden med mätbara delmål. De lokala miljömålsområdena är: Effektivare användning av energi och transporter Giftfria och resurssnåla kretslopp Hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö Dessa miljömålsområden ger upphov till miljöpåverkan och även betydande ekonomiska kostnader för kommunen. Genom att hushålla med resurser som el, värme, kyla, bränsle, vatten med mera kan kommunen både minimera miljöpåverkan och reducera sina kostnader. Genom ett aktivt miljöarbete med ständiga förbättringar kan kommunen på ett progressivt sätt hantera dagens miljöproblem och samtidigt arbeta för en hållbar utveckling. Majoriteten av de lokala delmålen i miljöplanen var tidssatta fram till 2015 och har avrapporterats i tidigare miljöbokslut. Effektivare användning av energi och transporter Energi Kommunens verksamheter hade en elförbrukning på 15,2 MWh under år 2016 vilket är en viss ökning sedan år 2015. Men elförbrukningen är relativt oförändrad sedan fyra år tillbaka i tiden. I elförbrukningen ingår verksamhetsel så som till belysning, datorer med mera men även el till uppvärmning i form av exempelvis driftsel till bergvärmeanläggningar, värmeväxlare och direktverkande el för uppvärmning. Övrig uppvärmning i lokalerna kommer från fjärrvärme från kraftvärmeanläggningarna i Kungsängen och Bro. Kommunens verksamheter förbrukade under året ca 7,6 MWh fjärrvärme vilket är en viss ökning sedan år 2015. Men fjärrvärmeförbrukningen är relativt oförändrad sedan fyra år tillbaka i tiden. El och värmeförbrukningen påverkas av väderförhållandena vilket gör att det kan vara svårt att jämföra den totala förbrukningen från år till år. En anledning till att el och värmeförbrukningen är högre under 2016 i jämförelse med år 2015 och 2014 är troligtvis att januari och februari var kallare än de två tidigare åren. En annan förklaring kan vara att kommunen är inne i en expansiv fas vilket innebär att verksamheterna fått ökade lokalytor och fler anställda. Kommunen strävar efter att minska sin energiförbrukning. Vid ombyggnation och vid byte av gamla arbetsmaskiner installeras alltid energieffektiv utrustning. Under 2016 har Hagnässkolan renoverats och då har bergvärme installerats vilket bör leda till minskad elförbrukning i skolan. Tidigare värmdes skolan upp med dirketverkande el, vilket är den minst energieffektiva uppvärmningsmetoden.

Fordon och transporter Kommuner och kommunala bolags inköp och leasing av personbilar och lätta lastbilar ska enligt förordningen (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor vara miljöbilar. Förenklat kan sägas att en miljöbil är energieffektiv med låga utsläpp av fossil koldioxid samtidigt som den är ren och tyst. Vad som definieras som en miljöbil anges i förordningen. Av kommunens personbilar är 61 procent miljöbilar. Hur stor andel miljöbilar en kommun har är något som rapporteras i flera sammanhang bland annat jämförelsen av kommunerna: Kommunens Kvalitet I Korthet (KKIK) som genomförs varje år. Med en miljöbilsandel på 61 procent är Upplands-Bro kommun långt över medel som ligger på 33 procent, bland Sveriges 290 kommuner som jämförs genom KKIK. Totalt har kommunen inklusive de kommunala bolagen 33 personbilar och 30 lätta lastbilar. Antalet fordon under 2016 är fyra färre än år 2015. Under 2016 har ett stort antal fordon bytts ut och när så sker är det till största del miljöbilar enligt förordningens definition som köps in eller leasas vilket ger en ökande andel miljöbilar. Diagrammet visar förändringen i andelen personbilar som är miljöbilar i Upplands-Bro kommuns verksamheter. Giftfria och resurssnåla kretslopp Avfall Kommunen fortsätter sitt arbete med att samla in matavfall hos invånare och verksamheter. Under hösten deltog Upplands-Bro i en matavfallskampanj för att sprida information om miljönyttan med att samla in matavfall. Avfallet omvandlas till biogas vilket, vilket används som bränsle i bland annat lokaltrafiksbussarna och ersätter oljebaserade bränslen. På hösten anordnades även miljöteater och kunskapstävlingen Återvinsten för elever i årskurs 4. Totalt har cirka 100 elever deltagit och fått lära sig mer om både sopsortering och klimatsmarta vanor i vardagen. Under året trädde ett nytt avtal i kraft mellan kommunen och avfallsentreprenören Ragn-Sells, så att kommunens verksamheter kan få sitt sorterade avfall hämtat direkt från verksamheten. Detta gör det enklare att källsortera och att följa upp vilka fraktioner som sorteras ut hos de olika verksamheterna. Giftfria kretslopp Förskolan arbetar för att minska förekomsten av miljögifter i barns vardag i enlighet med

antagen handlingsplan. Det finns en hög miljömedvetenhet hos medarbetare i kommunens förskolor. Arbetet med att rensa ut leksaker med farliga ämnen påbörjades under 2016 i flera av förskolorna. I de förskolor som renoverats under året har miljöcertifierade möbler köpts in. De flesta av kommunens skolor och förskolor arbetar med organisationen Håll Sverige Rents certifiering Grön Flagg. Grön Flagg är ett långsiktigt arbete med hållbar utveckling där eleverna blir delaktiga i ett positivt förändringsarbete. Grön Flagg innebär att sätta upp mål och ta fram en handlingsplan gällande miljö på skolan eller förskolan. Skolorna och förskolorna arbetar bland annat med källsortering, kompostering och andra miljöaktiviteter som skräpplockardagar för att väcka miljöfrågan hos eleverna. Miljö tas också upp speciellt på de naturorienterade lektionerna. Flera grundskolor arbetar också med Naturskolan, där man använder naturen som skolrum. Sedan miljöplanen antogs 2011 finns ett mål om att alla förskolor och skolor ska vara certifierade enligt Grön Flagg. Under 2016 blev alla förskolor som drivs i kommunalregi certifierade, och av kommunens grundskolor är 7 av 10 skolor certifierade. Livsmedel Under året har kommunen köpt in livsmedel för cirka 18,1 miljoner kronor och ökat inköpen av ekologiska livsmedel med 5 procentenheter till ca 33 procent. Denna ökning har uppnåtts genom ett fokus på fler ekologiska samt en satsning på att säsongsanpassa menyerna för kostverksamheten. I miljöplanen är målet att kommunen ska öka andelen ekologiska livsmedel till 50 procent år 2020. Med den takt som finns nu och kan målet om 50 procent nås till 2020. Hur stor andel ekologiska livsmedel en kommun har är något som rapporteras i flera sammanhang bland annat jämförelsen av kommunerna: Kommunens Kvalitet I Korthet (KKIK) som genomförs varje år. Måttet som används kallas ekovärde och redogör för hur stor andel ekologiska livsmedel som köps in av kommunens totala kostnad för livsmedel. Med ett ekovärde på 33 procent är Upplands-Bro kommun över kommunernas medelvärde. Medelvärdet är 26 procent, bland de 208 kommunerna som ingår i jämförelsen. I diagramet redovisas kommunens andel ekologiska livsmedel. Hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö Kommunen arbetar för att den ekologiska- och kemiska statusen förbättras eller bibehålls på en god nivå i vattenförekomsterna i Upplands-Bro. Genom god vatten- och

naturvårdsplanering kan värdefulla områden värnas för framtiden samtidigt som kommunen växer med nya bebyggelseområden och utökad infrastruktur. På Kommunfullmäktige i december beslutades att inrätta ett naturreservat kring Lillsjön- Örnässjön. Arbetet med att upprätta naturreservat bidrar till att uppfylla miljöplanens mål om att "Öka andelen skyddad natur för ett rikt växt- och djurliv." Under året har det även genomförts utredningar om statusen på vattnet i kommunens sjöar som är Lejondalssjön, Lillsjön och Örnässjön. 1.4 Upplands-Bro bland Sveriges bästa miljökommuner Kommunen har gjort en rejäl resa. År 2009 rankades Upplands-Bro på plats 246 av landets 290 kommuner. Sedan dess har resultatet förbättrats avsevärt för att i år hamna på 44:e plats, vilket är kommunens bästa resultat någonsin. Bedömningen genomförs årligen av tidningen Aktuell hållbarhet. Årets ranking är en förbättring med 86 platser för kommunen. Året innan rankades Upplands-Bro till plats130 av Sveriges 290 kommuner. Kommunens betyg på 20,55 av 37 möjliga poäng ligger över medelvärde både för jämnstora kommuner och i länet. Resultatet innebär en sjundeplats av de 26 kommunerna i Stockholms län. Faktorer som ligger till grund för rankingen är miljörelaterade aktiviteter och miljöprestanda i kommunernas verksamheter. Rankingen består av två delar, varav en del är en enkät med 28 frågor som kan ge maximalt 30 poäng och en del är indikatorer som samlas in från myndigheter och organisationer vilka kan ge maximalt 30 poäng.

1.5 Framåtblick för att nå vision 2035 Förutsättningarna för att nå vision Upplands-Bro har väsentligt förbättrats tack vare det arbete som inletts på miljöområdet, men vissa element återstår. Visionen om kommunen som ger plats har tydliga kopplingar till social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet genom betoning på effektiva kommunikationer, attraktiva mötesplatser, företagande och entreprenörskap, hållbara boende- och livsmiljöer med närhet till natur och vatten. Dessa aspekter behöver uppmärksammas i arbetet framåt. För att fullfölja processen med att införa ett miljöledningssystem krävs att ett miljöprogram utvecklas. Detta kan ske genom att uppdatera miljöplan 2010-2030 som givet rådande omvärldsanalys och aktuella trender skulle kunna hantera samtliga element av hållbar utveckling för Upplands-Bro kommun. Genom att vidga strategiskt fokus, från miljöaspekter till hållbar utveckling, skulle målsättningar inom vision 2035 kunna adresseras på ett systematiskt sätt.

Punkt 2

Förslag målformuleringar 2018 Övergripande mål En hållbar kommun i utveckling. Vi stärker vår gröna profil och vårt klimatarbete genom ökad dialog med medborgarna. Mål 1: Resursanvändningen är effektiv och har liten miljöpåverkan Konsumtion påverkar miljön på många sätt och kommunens verksamheter förbrukar resurser som energi och livsmedel. Detta ger upphov till stora utsläpp i flera led och resulterar i stora mängder avfall. Indikatorer med målvärden Total mängd köpt energi av kommunens verksamheter per invånare minskar med 5 procentenheter årligen. (kwh/ invånare) Andel verksamheter som källsorterar enligt beslutade riktlinjer (KS 6 mars 2013 29) ska öka med fem verksamheter årligen. (Verksamheter som sorterat enligt riktlinjer av totalt antal verksamheter) Öka andelen ekologiska livsmedel med fem procentenheter årligen (ekovärde %) Mål 2: Transporter i vår verksamhet ska ha liten miljöpåverkan Klimatförändringar orsakade av utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser är ett av de största globala miljöproblem som mänskligheten står inför. En stor del av vår klimatpåverkan inom kommunens verksamheter kommer från just transporter där bland annat fossila bränslen används. Indikatorer och målvärden Andel utsläpp av växthusgaser från kommunens fordonspark och resor i tjänsten med personbil minskar med fem procentenheter årligen (CO 2 ekvivalenter/ årsarbetskraft i kommunen) Antal körda mil med anställdas egna bilar (i tjänsten) minskar (mil/ årsarbetskrafter i kommunen) Eget mål för Utbildningsnämnden Alla kommunala skolor och förskolor ska vara certifierade enligt Grön Flagg och ha ett aktivt grön flagg arbete. (Andel som uppfyller målet % )

Tillväxtkontoret Tekniska avdelningen PM 2013-01-08 Dnr: 2012-177 1(5) Generella riktlinjer för källsortering i fastigheter där kommunen bedriver verksamhet Riktlinjer Dessa riktlinjer ska tillämpas för befintliga verksamhetslokaler och vid ny- och ombyggnad. Kommunens målsättning för avfallshanteringen innebär att avfallet i kommunens alla verksamheter ska tas om hand så att varje avfallsslag hamnar rätt i avfallshierarkin. Det innebär att följande principer ska tillämpas: a) Det som kan återanvändas ska återanvändas. Eftersom kommunen idag saknar publik anläggning/system för återbruk så ska överblivna möbler, teknisk utrustning, kontorspapper mm som går att återanvända i första hand göras tillgängligt för andra kommunala verksamheter/enheter så att det kan återbrukas. Returglas med pant omhändertas separat. När återbrukanläggning finns tillgänglig i kommunen ska den användas. b) Avfall med material som kan återvinnas ska återvinnas. Detta medför att well, kontorspapper, tidningar och journaler, förpackningsavfall av olika slag, el-avfall och inventarier ska omhändertas och avlämnas som utsorterade fraktioner. Returburkar och returflaskor med pant ska omhändertas separat. c) Hushållsavfall omhändertas via kommunens insamlingssystem. Matavfall omhändertas separat fr.o.m 2013 för biogasutvinning och jordförbättring. Övrigt hushållsavfall skickas till förbränning med energiåtervinning. d) Allt farligt avfall ska omhändertas enligt miljöbalken och övrig lagstiftning på området. Konkret innebär detta att källsortering av avfallet ska ske på varje verksamhetsställe och att det ska finnas möjligheter att avlämna avfallet på ett korrekt sätt. Allt hushållsavfall avlämnas till kommunens insamlingssystem för detta genom lämpliga abonnemang anpassade för aktuella avfallsmängder och förutsättningarna på respektive hämtställe. För övrigt avfall gäller att upphandlad extern entreprenör ska anlitas för de fraktioner som är vanligt förekommande och stora volymmässigt. Övriga fraktioner omhändertas och levereras i kommunens egen till godkänd och angiven mottagningsplats, vanligen till kommunens kretsloppscentraler och/eller till Högbytorps avfallsanläggning. På varje verksamhetsställe ska det finnas tydlig information till all personal om hur verksamhetens avfall ska omhändertas. På bilaga 1 och 2 redovisas ett exempel på hur ett källsorteringsrum på en förskola kan vara organiserat och hur informationen till personalen kan vara utformad. Upplands-Bro kommun Telefon 08-58169000 Bankgiro 5420-3674 Furuhällsplan 1 Fax 08-58169240 Org. nr 01-212000-0100 196 81 Kungsängen www.upplands-bro.se

Sida 2 Avfallsfraktioner, definitioner Det avfall som förekommer i kommunens verksamheter delas definitionsmässigt upp i huvudgrupperna Hushållsavfall och Övrigt avfall. Hushållsavfallet utgörs av matavfall, städavfall och hygienavfall. Detta avfall ska enligt lag omhändertas av det insamlingssystem som kommunen tillhandahåller via sin kundtjänst och anlitade entreprenörer. Idag finns endast en fraktion för detta avfall men kommunen arbetar med att införa separat matavfallshämtning fr.o.m. år 2013. Övrigt avfall utgörs av alla andra förekommande avfallsfraktioner som uppkommer inom verksamheterna. Det som karakteriserar dessa avfallsfraktioner är att de oftast var och en har sin speciella metod för miljöriktig behandling och därför måste utsorteras och omhändertas separat. Här följer en förteckning på de vanligaste fraktionerna baserat på denna uppdelning: Kartong och well Kontorspapper, tidningar och journaler Ofärgade glasförpackningar (flaskor och burkar) Färgade glasförpackningar (flaskor och burkar) Plastförpackningar av hård och mjukplast Metallförpackningar Returburkar och returflaskor med pant Ljuskällor av olika slag. Glödlampor, lågenergilampor och lysrör måste hållas åtskilda. Elavfall av olika slag. Avlämnas i åtskilda fraktioner. Kasserade inventarier, möbler etc. Farligt avfall. Särskilda regler gäller för hantering av farligt avfall. För övrigt avfall råder en fri marknad vilket innebär att avfallslämnaren/ verksamheten har rätt att anlita vilken avfallsentreprenör som helst. Det enda villkoret är att avfallsentreprenören måsta ha erforderliga tillstånd från länsstyrelsen för hanteringen av avfallet. Avfallslämnaren/verksamheten har även möjlighet att i egen regi avlämna detta avfall (gäller ej farligt avfall) till kommunens kretsloppscentraler eller annan avfallsanläggning. Förpackningsoch tidningsinsamlingens (FTI) återvinningsstationer är till för hushållens förpackningsavfall. FTI har dock medgivit att återvinningsstationerna får nyttjas i begränsad omfattning för pedagogiska ändamål av skolor och förskolor.

Sida 3 Bakgrund I budget för kommunens avfallsverksamhet 2011 finns upptaget aktiviteten att: Ta fram generella riktlinjer för källsorteringen i de fastigheter där kommunen bedriver egen verksamhet. Denna aktivitet baseras på Avfallsplan 2007-2012 som även redovisar följande övergripande mål och strategiska riktlinjer för kommunens avfallsverksamhet: Upplands-Bro kommun ska vara ett gott föredöme och fatta alla beslut med utgångspunkt från ett kretsloppstänkande. Avfallet ska omhändertas i prioritetsordning genom avfallsminimering, återanvändning, materialåtervinning, energiutvinning och deponering. Deponering får endast tillämpas när övriga metoder är olämpliga eller omöjliga att använda. I kommunens aktuella miljöplan finns följande mål redovisat: Källsortering ska tillämpas i samtliga fastigheter där kommunen bedriver egen verksamhet senast år 2015. Redan hösten 2002 genomfördes en inventering av avfallshanteringen på kommunens skolor. Det visade sig då att viss källsortering av avfallet tillämpades men att det på många skolor förelåg brister vilket till stor del berodde på att befintliga avfallsutrymmen inte kunde ge plats åt tillräckligt antal avfallsfraktioner. Studiens genomförande Denna studie omfattar alla lokaler där kommunen bedriver verksamhet samt den fristående skol- och förskoleverksamhet där kommunen är huvudman för avfallshanteringen, Källskolan i Kungsängen och Brunna samt Hemkänslan förskola i Brunna. Arbetet har utförts av Lars Wiklund med följande referensgrupp: Charlotta Skoglund från samhällsbyggnadsförvaltningen och Maria Holdo från bildningsförvaltningen. Vidare har Lars Björketun från kultur- och fritidsenheten och Karin Lindbom från socialförvaltningen representerat sina respektive områden. Den 17 januari 2012 lämnades en redovisning av projektet till kommunens fastighetsråd där det förutom Maria Holdo från bildningsförvaltningen ingår representanter för kommunledningskontoret, Upplands-Brohus och Kommunfastigheter. Inledningsvis har en inventering genomförts av befintliga förhållanden rörande avfallshanteringen i de aktuella fastigheterna. Därefter har resultatet från denna inventering analyserats beträffande förekommande källsortering, ansvarsfrågor och ekonomiska frågor. Slutligen redovisas ett förslag till riktlinjer för källsorteringen i kommunen och hur dessa kan genomföras. Under sommaren 2012 var förslaget till riktlinjer på remiss. Remissen sändes till kommunens kontor samt kommunfastigheter och Upplands-Bro hus. Totalt inkom 7 remissvar. Svaren var positiva till riktlinjerna med framhöll

Sida 4 synpunkter på att de olika delarna i genomförandet behöver tydliggöras. Framförallt lyfts frågor kring ansvar, organisation, ekonomi rutiner och uppföljning. Några små förändringar har genomförts utifrån det ursprungliga förslaget till riktlinjer med anledning av inkomna remissvar. Inventering av befintliga förhållanden Inledningsvis inhämtades uppgifter från kommunens kundtjänst rörande det avfall som klassas som hushållsavfall och från Ragn-Sells AB för övriga avfallsfraktioner. Därefter besöktes merparten av verksamhetsställena för kontroll av dessa uppgifter och för inhämtning av uppgifter om vilka rutiner som tillämpades och vilka utrymmen som stod till buds för avfallshanteringen på resp. verksamhetsställe. I samband med besöket gjordes en bedömning av vilka brister som förelåg och utarbetades ett översiktligt förslag om vad som behöver göras för att förbättra avfallshanteringen. Resultatet av denna inventering redovisas i dokumentet Inventering av källsortering i lokaler där kommunen bedriver verksamhet. Analys och slutsatser Förekommande källsortering Generellt sätt kan noteras att viljan ute hos verksamheterna att sortera och avlämna avfallet på ett korrekt sätt är hög hos de anställda. Det som oftast begränsar kvalitén på detta är tillgången på avfallsutrymmen och lämplig utrustning (kärl, säckställ etc.) för de fraktioner som förekommer. Följden blir att avfallsfraktioner som rätteligen borde omhändertas separat hamnar i fel kärl och därför kommer att slutbehandlas på ett miljömässigt felaktigt sätt. I några fall har denna avvikelse varit stor, det gäller när hushållsavfall omhändertagits som blandavfall och hamnat helt utanför kommunens system för hushållsavfall och när övrigt avfall i stora mängder hamnat i behållare för hushållsavfall. Vid större avfallsmängder och där det finns plats för avfallsbehållare anlitas vanligen extern entreprenör (idag Ragn-Sells AB) för övrigt avfall. För fraktioner i små volymer sker ofta transport till mottagningsplats i egen regi via vaktmästare eller genom att servicegruppen hos socialförvaltningen anlitas. Det är dock uppenbart att många fraktioner hamnar fel om det inte finns en bra och tydlig avlämningsplats inom verksamheten. Konsekvent verkar det saknas lokalt anpassade instruktioner till personalen på arbetsplatserna. Ansvarsfrågor Det råder viss otydlighet om vem som ansvarar för avfallshanteringen inom varje verksamhetsställe. Konkret har detta fått till resultat att det många gånger saknas uppföljningar och kontroll av de avfallstjänster som utförs av extern entreprenör. Detta förklarar varför inventeringen i många fall visat att uppgifter från kundtjänst och entreprenör inte stämt överens med vad som noterats på verksamhetsstället. Det saknas även kunskaper på verksamhetsstället om vilken sorteringsgrad som bör upprätthållas. Ekonomi Otydligheten beträffande ansvarsfrågor påverkar även ekonomin för avfallshanteringen genom att det föreligger en uppenbar risk att felaktiga kostnader belastar enheten.

Sida 5 För övrigt avfall råder en fri marknad. Det visar sig att kostnaden för detta avfall är stor och vanligen överstiger kostnaden för hushållsavfallet hos verksamheter som har en utbyggd källsortering. Någon egentlig upphandling enligt LOU har inte genomförts för dessa avfallsslag. Därför tillämpas standardprislistor hos entreprenören. Detta är mycket tveksamt med hänsyn till gällande upphandlingsregler. I ett fall, för kommunhuset, finns det ett avtal som baseras på en s.k. direktupphandling. Fortsatta arbetet För att genomföra ovanstående riktlinjer föreslås följande arbetsgång: 1. Formulera och tydliggöra organisation, ansvar och rutiner för verksamheterna, Kommunfastigheter och Upplands-Brohus då det gäller att handlägga avfallsfrågor (avfallsutrymmen/lokalfrågor, beställning av avfallstjänster, ekonomi, uppföljning mm). En central resurs för granskning av bygglovshandlingar, upphandling och stöd till verksamheterna förläggs till tekniska avdelningen. 2. Genomföra enkla förbättringar/förändringar som ryms inom nuvarande tillgång på utrymmen och tillgång till avfallsentreprenörer. 3. Ta fram förslag på tillbyggnader/ombyggnader/nybyggnader där lokalbrist råder för acceptabla avfallslösningar. 4. Genomföra publik anläggning för återbruk, t ex en bytesbod. 5. Genomföra upphandling av ett ramavtal för insamlingstjänster för övrigt avfall (ej hushållsavfall). Detta bör lämpligen ske centralt i kommunen. 6. Tillämpning av ramavtalet på varje verksamhetsställe och utformning av lokalt anpassade instruktioner för källsorteringen. Information till personalgruppen på verksamhetsstället. TILLVÄXTKONTORET Charlotta Skoglund

Punkt 3

Energi och Klimatrådgivning 2016 Slutrapport Upplands-Bro kommun 2017-01-31 Energimyndighetens Dnr: 2015-008324 och projektnummer: 41798-1 Kontaktperson: Malvina Hagbjörk malvina.hagbjork@upplands-bro.se 08 581 696 37 www.upplands-bro.se

Energi och Klimatrådgivning 2016 Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. Innehåll 1.1 Övergripande...3 1.2 Mål och resultat...3 1.3 Övriga aktiviteter...4 2

Energi och Klimatrådgivning 2016 Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. 1.1 Övergripande Upplands-Bro kommun ingår i Energi- och klimatrådgivningen Storstockholms samarbete i Stockholmsregionen där 27 kommuner är med som samordnas av KSL, kommunförbundet Stockholms län. Verksamheten består av gemensam telefonrådgivning med lokal förankring, webbplats och gemensamma projekt inriktade till olika målgrupper. Stora samordningsvinster uppnås genom att resurserna sammanförs och därigenom kan ett omfattande arbete bedrivas både lokalt och regionalt. Samarbetets gemensamma projekt redovisas separat till Energimyndigheten av Energi- och Klimatrådgivningen Storstockholm. Energi- och klimatrådgivningen i Upplands-Bro kommun fokuserade under 2016 på att öka företags kännedom om energi- och klimatrådgivningen, bl.a. genom samarbete med miljöinspektörer och kommunens näringslivsenhet. Ett annat fokusområde har varit solenergi där kommunen bidragit i arbetet med att ta fram en länsövergripande solkarta samt informerat om solenergi i kommunens miljöalmanacka. Upplands-Bro kommun har även deltagit aktivt i samarbetets gemensamma satsning ladduplysning för bostadsrättsföreningar Fixa laddplats med information för att anlägga laddplatser till elfordon. 1.2 Mål och resultat Mål: 30 st Samtal/ Mail privatpersoner o 7 rådgivningar via mejl och telefon under 2016. Resultatet är betydligt lägre än målet, trots att fler aktiviteter än tidigare år genomförts för att nå målgrupperna med information om att rådgivning kan sökas via web och telefon. Hur många invånare som hittat svar på sina frågor via hemsidan är svårt att sia om. Hemsidan hade över 120 000 sidvisningar för 2016. o Under aktiviteter så som Earth Hour och Kungsfesten har kortare och grundläggande råd getts till privatpersoner av kommunens projektledare för energi och klimatrådgivning, dessa har inte rapporterats in då de varit väldigt korta råd. Mål: 8 genomförda EPDB2 rådgivningar (riktvärde 5) o Inga EPDB2 rådgivningar har genomförts o Istället har 2 rådgivningar till Bostadsrättsföreningar genomförts samt ett frukostseminarium för kommunens företagsnätverk med tema energieffektivisering i företag. o Upplands-Bro kommun har få objekt som är identifierade som fastigheter med energianvändning över 50 000 kwh eller luftkonditioneringssystem över 12 kw via Boverkets uppgifter och som inte ägs av det kommunala bostadsbolaget eller fastighetsbolaget. De flesta fastigheter som finns med på dessa listor har fått rådgivning under 2014 eller tackat nej under 2015. Planen för 2016 var att söka efter nya fastigheter att kontakta under hösten. Men eftersom att kommunens miljöstrategstjänst blev vakant under sommaren så har ansvarig projektledare för EKR i kommunen tagit över rollen som miljöstrateg. Detta har lett till att kommunen inte kunnat fokusera på att leta EPDB2 objekt och därför har inga EPDB2 objekt lokaliserats under 2016. Mål att delta i 1 mässa genom det regionala samarbetet 3

Energi och Klimatrådgivning 2016 Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. o Energi- och klimatrådgivningen Storstockholms rådgivare deltog i mässa vilket redovisas i separat slutrapport 1.3 Övriga aktiviteter Mål att 550 kommuninvånare ska få kännedom om energi och klimatrådgivningen. o Under 2016 har många aktiviteter genomförts för att olika målgrupper ska få kännedom om Energi och klimatrådgivningen samt få upplysning och råd på området. Målsättningen bör vara uppnådd. o Information i kommunens miljöalmanacka som går till alla hushåll (26 000 invånare), företag och föreningar i kommunen o Lagfartsprojekt informationsutskick om EKR till alla som fått lagfart i kommunen under året (265 st.) o Information om EKR på Natur och Miljöboken som går ut till kommunens alla skolor med undervisning för årskurs 4 6, och därigenom även når föräldrar och personal o Kommunikation på kommunens hemsida och i lokalmedia o Direktkontakt med invånare under kommunens evenemang som Earth Hour och Kungsfesten Mål att delta i 3 aktiviteter som riktar sig till kommuninvånare o Genomförde evenemang under Earth Hour som besöktes av ca 100 personer o Deltog i kommunens evenemang Kungsfesten och hade tema solenergi (EKR monter besöktes av ca 50 st) o Miljöteater med efterföljande workshop med tema avfall och energi för 100 elever i årskurs 4. Mål att 50 elever från Upplands-Bro kommun besöker utställnigen Spelet om Energin på Tekniska Museet. o Inga elever besökte utställningen trots inbjudningar till skolornas rektorer. Trolig anledning är att avståndet från kommunen anses vara för långt. Istället anordnades lokal aktivitet Miljöteater redovisad tidigare. 4

Ärende 1

UBK1005, v2.0, 2014-11-03 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Kommunstyrelsen Malvina Hagbjörk Miljöstrateg 085-816 96 37 malvina.hagbjork@upplands-bro.se Datum 2017-04-11 Upplands-Bro kommun deltar i initiativet Fossilfritt Sverige Förslag till beslut Upplands-Bro kommun anmäler sig till initiativet Fossilfritt Sverige och skriver under deras deklaration. Sammanfattning Klimatförändringar orsakade av utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser är ett av de största globala miljöproblem som mänskligheten står inför. En stor del av vår klimatpåverkan inom kommunens verksamheter kommer från transporter där bland annat fossila bränslen används. Genom att gå med i initiativet fossilfritt Sverige visar Upplands-Bro att kommunen tar klimatförändringar på allvar och delar uppfattningen att världen måste bli fossilfri. Det är också ett sätt för kommunen att bidra till omställningen och nå målsättningen att Sverige ska ha en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Bilaga 1 deklaration för fossilfritt Sverige Bilaga 2 anmälningsformulär Fossilfritt Sverige Bilaga 3 Miljömål 2017 Miljöbokslut 2016 Ärendet Klimatförändringar orsakade av utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser är ett av de största globala miljöproblem som mänskligheten står inför. En stor del av vår klimatpåverkan inom kommunens verksamheter kommer från transporter där bland annat fossila bränslen används. Genom att gå med i initiativet fossilfritt Sverige visar Upplands-Bro att kommunen tar klimatförändringar på allvar och delar uppfattningen att världen måste bli fossilfri. Det är också ett sätt för kommunen att bidra till omställningen och nå målsättningen att Sverige ska ha en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030. Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

Upplands-Bro kommun Datum 2 (6) 2017-04-11 Fossilfritt Sverige är en plattform för dialog och samverkan mellan företag, kommuner och andra typer av aktörer som vill göra Sverige fritt från fossila bränslen. Initiativet samlar kunskapen och viljan i alla samhällssektorer och verkar för att synliggöra det klimatarbete som sker runt om i landet. Målet är att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Fossilfritt Sverige arbetar för att påskynda omställningen inte bara för att det är möjligt utan också för att det är ekonomiskt lönsamt. Fossilfritt Sverige startades av regeringen inför klimatmötet i Paris 2015. Initiativet samlar för närvarande över 200 aktörer från näringslivet, kommuner, regioner och organisationer. Initiativet är öppet för alla aktörer som ställer upp på den deklaration (bilaga 1) som tagits fram. De aktörer som deltar i initiativet delar uppfattningen om att världen måste bli fossilfri och att Sverige ska gå före i detta arbete. Genom deklarationen förbinder sig aktörerna också att kunna visa upp konkreta åtgärder för minskade utsläpp. Barnperspektiv Genom att Upplands-Bro kommun deltar i Fossilfritt Sverige visar kommunen att klimatförändringar tas på allvar. Att kommunen vill vara med och bidra för att minska utsläppen av växthusgaser för att säkra välfärden för framtida generationer. Detta är ett viktigt steg för att säkra en trygg värld för barn att växa upp i. Kommunstyrelsen Karl Öhlander Kansli och Utvecklingschef Malvina Hagbjörk Miljöstrateg Bilagor 1 Bilaga 1 deklaration för fossilfritt Sverige 2 Bilaga 2 anmälningsformulär Fossilfritt Sverige 3 Bilaga 3 Miljömål 2017 4 Miljöbokslut 2016 Beslut sänds till Kommunfullmäktige Bygg och miljönämnden Kultur och fritidsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Utbildningsnämnden AB Upplands-Brohus Upplands-Bro kommunfastigheter AB

Upplands-Bro kommun Datum 3 (6) 2017-04-11 Bilaga 1 Deklaration för Fossilfritt Sverige Deklaration från aktörer Klimatförändringarna är här, de är allvarliga och de påverkar alla både oss som lever nu och framtida generationer. De globala utsläppen måste snabbt minska för att säkra välfärden för framtida generationer. Nu är tiden att agera. Vi är den sista generationen som kan bromsa klimatförändringarna. Utifrån det nya globala klimatavtal som världens länder enades om i Paris jobbar vi nu för att hålla den globala uppvärmningen väl under två grader, med sikte på 1,5 grad. Det är dags för ledarskap. Svenska företag, städer och andra aktörer vill visa att vi ser fördelarna med att gå före: 1. Världen behöver bli fossilfri. Vi ser positivt på att Sverige går före med ambitionen att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. 2. Våra verksamheter ska bidra. Vi kan visa upp hur våra egna utsläpp ser ut idag och har tydliga mål för våra utsläppsminskningar. 3. Vi utmanar andra, i Sverige och i världen. Vi välkomnar våra motsvarigheter att ansluta sig, göra egna insatser och att utmana sig själva och oss. Vi vill visa ett starkt engagemang och ledarskap från svenska företag, kommuner och organisationer som vill göra det fossilfria samhället möjligt. Så visar vi vägen till en hållbar framtid.

Upplands-Bro kommun Datum 4 (6) 2017-04-11 Bilaga 2 Anmälningsformulär Fossilfritt Sverige Namn på aktör* Aktörens namn på engelska Om aktören (max 200 tecken)* Kontaktperson* Telefonnummer till kontaktperson* E-post till kontaktperson* Ort (huvudkontor) Aktören ställer sig bakom deklarationen för Fossilfritt Sverige.* Ja Nej Aktören kan visa upp hur de egna utsläppen av växthusgaser ser ut idag.* Ja Nej

Upplands-Bro kommun Datum 5 (6) 2017-04-11 Aktören har tydliga mål för sina egna utsläppsminskningar.* Ja Nej Beskriv kortfattat hur de målen ser ut.* Samtycker aktören till att dess namn publiceras här på webbplatsen samt att aktörens namn kan komma att kommuniceras i samband med initiativet Fossilfritt Sverige?* Ja Nej *Obligatoriskt

Upplands-Bro kommun Datum 6 (6) 2017-04-11 Bilaga 3 mål en grön kommun i utveckling Minska den totala elförbrukningen för den kommunala verksamheten med 5 % Minska den totala volymen blandat hushållsavfall från den kommunala verksamheten med 5 % Öka antalet fossilfria personbilar i den kommunala verksamheten med 6 stycken Öka andelen ekologiska livsmedel med 5 % Köptrohet mot ramavtal skall vara minst 70 % Ala kommunala skolor och förskolor ska vara certifierade enligt grön flagg

Miljöplan med lokala miljömål 2010 2030 Antagen av Kommunfullmäktige 2010-10-21, 108

Miljöplanen med lokala miljömål för Upplands- Bro kommun visar viljan och ambitionen att arbeta med miljöfrågor. Genom ett aktivt miljöarbete med ständiga förbättringar kan kommunen på ett progressivt sätt hantera dagens miljöproblem och samtidigt arbeta för en hållbar utveckling. Miljöplanen visar riktningen som kommunen vill sträva mot för att uppnå en bättre miljö. Miljöplanen har tagits fram i samarbete med tjänstemän och politiker. Samtliga förvaltningar och kommunägda bolag har deltagit i arbetet: Kommunstyrelseförvaltningen, Bildningsförvaltningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen, Socialförvaltningen, AB Upplands-Brohus, Upplands-Bro Kommunfastigheter AB och Upplands-Bro Lokalvård AB. Gruppledare för de politiska partierna i Kommunstyrelsens beredning har inbjudits att medverka. Styrgrupp: Karl-Erik Lindholm, Kommunstyrelseförvaltningen och Ulla Larsson, Samhällsbyggnadsförvaltningen Projektledare: Maria Elfström, Kommunstyrelseförvaltningen Foto: Tomasz Pydzik Layout och tryck: E-PRINT, Stockholm 2011

Innehåll Upplands-Bro är en kommun med grön profil...4 Effektivare användning av energi och transporter...6 Giftfria och resurssnåla kretslopp...8 Hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö...10 Vy från Ekbacken på Lennartsnäshalvön.

Upplands-Bro är en kommun med grön profil Upplands-Bro ska föregå med gott exempel. Kommunen ska ha en grön profil. Omtanke om miljön och kretsloppstänkandet ska vara en naturlig del av planering, utförande och uppföljning i kommunens alla verksamheter. I kommunens kontakter med såväl näringslivet, föreningslivet, landstinget, hyresgästföreningar, som bostadsrättsföreningar och allmänheten ska miljöaspekten finnas med. Arbetet kan ske genom till exempel konferenser, informationsinsatser och näringslivs- / arbetsmarknadsprojekt. Miljökrav ska i enlighet med kommunens upphandlingspolicy ställas i all upphandling. Att värna om miljön ska vara en aspekt som tas med i alla remissyttranden från kommunen. Kommunen ska agera så att vi ökar energiproduktionen från förnyelsebara energikällor. Intensifiera utvecklingsarbetet med regionala aktörer för att säkerställa en bättre kollektivtrafik. En kartläggning av lämpliga lägen och på sikt en plan för alternativa förnyelsebara energikällor, som till exempel vindkraft och solenergi bör utarbetas. Genom att inrätta en miljöstrateg som samordnar miljöarbetet, breddar och fördjupar miljömålen och förmedlar kunskap visar kommunen att vi är beredda att prioritera miljöfrågorna och att genomförandet av miljöplanen tas på allvar. Arbetet med att genomföra miljöplanen bör samordnas med arbetet att bli en EKO-kommun. Miljöplanen är det styrdokument ska gälla för miljöarbetet. De lokala miljömålen har också utgått från följande fyra kretsloppsvillkor²: Vårda jordskorpan Undvik onaturliga ämnen Bevara växter och djur Sluta slösa Landskapet vid Broängarnas naturreservat och östra Broviken. 4

Lokala miljömål 2010 2030 Miljöplanen med lokala miljömål är ett styrande dokument som ska gälla tillsammans och parallellt med andra planer som fullmäktige har beslutat om såsom översiktsplan, avfallsplan och grönplan. Utöver beslutade planer gäller relevanta lagar för miljön till exempel miljöbalken och ramdirektivet för vatten. De lokala miljömålen är uppdelade i mål som ska nås på lång sikt med samma planperiod som kommande översiktsplan (2030) och mätbara delmål som ska nås på kort sikt. Målen gäller för kommunens verksamhet och kommunägda bolag. Målen gäller också för externa utförare av kommunal verksamhet t ex hämtning av hushållsavfall. Dessutom gäller målen där kommunen har rådighet såsom planläggning, exploatering, kommunalt vatten och avlopp, bygglov och enskilda avlopp. Genomförande Varje delmål ska kunna mätas för att se att det sker en förändring. På vilket sätt de mäts framgår vid varje delmål. Mätetalet är ett uppföljningsmått som syftar till att följa förändringen mot målet. Vissa delmål mäts inte kontinuerligt utan är uppfyllda först när de är uppnådda. Nämnderna väljer ut vilka delmål som ska prioriteras inom den ekonomiska ram som fullmäktige beslutar. Genomförandet av vissa delmål är beroende av ekonomiska förutsättningar. En del av investeringarna kommer att generera långsiktiga besparingar till exempel vid energieffektiviseringsåtgärder. Nämndernas uppföljning av delmålen ska redovisas varje år i årsredovisningen. Kommunstyrelsen har ansvar för att miljöplanens mål följs upp och uppdateras inför varje mandatperiod. Tre miljömålsområden De lokala miljömålen är indelade i tre miljömålsområden: Effektivare användning av energi och transporter Giftfria och resurssnåla kretslopp Hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö Läsanvisning Vid delmålen finns en parentes där det anges på vilket sätt delmålet ska mätas, till exempel (%). Det finns också en nulägesbeskrivning eller underlag till delmålet skrivet med kursiv text. 1 Enligt Bruntlandkommissionen 1987 2 Antagna av Kommunfullmäktige 1996 Kommunhuset Nästa generation 1600-talsvägen Dalkarlsbacken 5

Effektivare användning av energi och transporter Bakgrund Klimatförändringar orsakade av utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser är ett av de största globala miljöproblem som mänskligheten står inför under 2000-talet. Ett problem är översvämningsrisken som inte bara påverkar marken utan också vårt dricksvatten som kommer från Mälaren. En stor del av vår klimatpåverkan inom kommunal verksamhet kommer från våra byggnader och transporter där bland annat fossila bränslen används. Vår utmaning är därför att minska utsläppen av koldioxid, vilket kan ske på många sätt. Ett sätt är att styra ny bebyggelse till goda kollektivtrafiklägen vilket ger fler möjlighet att lämna bilen hemma. Det ger samtidigt ett bättre underlag till ökad turtäthet för kollektivtrafiken. Genom att minska fordonstrafiken bidrar vi till lägre koldioxidutsläpp samtidigt som luftföroreningarna och trafikbullret minskar. Dessutom minskar utsläppen av kväveoxider som bidrar till övergödning och försurning. Ett annat sätt att minska utsläppen av koldioxid är att spara energi och att byta energikälla. Detta och mycket mer blir vår utmaning i de lokala miljömålen! För att få vetskap om fossilt koldioxidutsläpp från kommunal verksamhet gjordes en koldioxidinventering för 2008. En koldioxidinventering behöver göras inför varje mandatperiod. Långsiktiga mål Upplands-Bro ser en framtid med minskat fossilt koldioxidutsläpp. enbart användning av förnybar energi 1 och effektiv energianvändning i befintliga byggnader med kommunal verksamhet. energisnåla nya byggnader där kommunal verksamhet ska bedrivas. Målet bör minst ligga på Boverkets byggregler vid tidpunkten för projekteringen. Samma krav ska ställas på byggbolagen i samband med nybyggnationer. Vid bygglovsansökan ska sökande upplysas om vikten av energisnålt byggande. möjlighet till att tanka biogas inom kommunen. en minskad klimatpåverkan från transporter genom att beakta transporterna vid all upphandling. Pendeltåg på väg över Svartviken från Stäketskogens naturreservat. 6

Mätbara delmål det här vill vi arbeta med 1. Utsläppen av fossil koldioxid ska minska med 50 % till år 2020 med 2008 som basår. (ton koldioxid) För att nå delmålet behöver delmålen 2, 3, 4, 5 och 7 uppnås. Det totala beräknade utsläppet för kommunal verksamhet var 2068 ton fossil koldioxid enligt koldioxidinventering 2008. 2. All fossil eldningsolja inom kommunens verksamhet eller fastigheter ska vara ersatt med förnybart bränsle senast år 2015. (antal utbytta pannor) År 2008 fanns inom verksamheterna fem pannor där fossil eldningsolja användes. 3. År 2012 ska alla kommunägda personbilar som används i tjänsten vara miljöbilar 2.(%) De personbilar som har kommunens logotyp ska vara försedda med information om att de är miljöbilar. Även vid upphandling av transporttjänster och gentemot andra entreprenörer bör vi när det är möjligt ställa krav på att man använder sig av miljöbilar. År 2009 var 50 % miljöbilar. 4. 95 % av alla personbilar inom den kommunala skolskjutsverksamheten ska vara miljöbilar senast 2015. Skolskjutsverksamhetens utsläpp från personbilar beräknades till 0,8 ton fossil koldioxid under 2008. Uppgift om antalet personbilar saknas för 2008. 5. Alla tjänsteresor som sker med flyg ska vara klimatneutrala genom kompensationsåtgärder senast år 2012. Tjänsteresor bör ske med tåg när sträckan understiger 500 km. Flygresornas beräknade koldioxidutsläpp för 2008 var ca 12 ton. 6. Energianvändningen i befintliga byggnader med i huvudsak kommunal verksamhet ska effektiviseras genom att minska förbrukningen med 20 % till år 2015 med 2008 som basår. (%) Kommunens verksamheter använder energi som kommer från el, fjärrvärme, eldningsolja och bergvärme. 7. Samtliga kommunala verksamheter i både egna och hyrda fastigheter använder enbart förnybar el senast 2011. (%) Under år 2008 använde verksamheterna el som till 86 % kom från förnybara källor och 14 % från icke förnybara källor. 8. Det ska upprättas en gång- och cykelplan senast 2011 som underlag för fortsatt utbyggnad av säkra gång- och cykelvägar. (uppfyllt/ej uppfyllt) 9. Cyklar ska tillhandahållas för korta tjänsteresor inom tätorterna senast 2011. (uppfyllt/ej uppfyllt) 1 Enligt definition i direktiv 2009/28/EG om främjande av energi från förnybara energikällor 2 Enligt definition som Transportstyrelsen avser i förordning (2007:380) om miljöbilspremie Pendeltågsnära Kommunhuset Cykelparkering Kungsängen 7

Giftfria och resurssnåla kretslopp Bakgrund Globalt sett ökar konsumtionen vilket påverkar miljön på många sätt. Kretsloppsprincipen 1 säger att det som utvinns i naturen ska på ett hållbart sätt kunna användas, återvinnas eller slutligt omhändertas med minsta möjliga resursförbrukning och utan att naturen skadas. Ett sätt är att minska konsumtionen eller återanvända och på så sätt minska avfallet. Ett annat sätt kan vara att köpa varor som producerats resurs- och energisnålt och utan användning av miljögifter. Den offentliga sektorn spelar här en stor roll och ska vara ett föredöme genom att ställa miljökrav 2. Det finns gifter i vårt samhälle som påverkar oss och vår miljö. Åtgärder för att förhindra uppkomsten av dem och att de når sjöarna, vattendragen och dricksvattentäkten, som är Mälaren, är till exempel omhändertagande av dagvatten samt framdragning av kommunalt vatten och avlopp. Vid ny planläggning görs sådana åtgärder där så är tekniskt möjligt. Långsiktiga mål Upplands-Bro ser en framtid med användning av resurssnål teknik och sunda material vid nybyggnation genom att bland annat använda förnybara material med lång livslängd. att all upphandling av varor och tjänster i den kommunala verksamheten ska föregås av en miljöbedömning. Produktionen ska ske miljöanpassat och med etiska och sociala krav. Mätbara delmål det här vill vi arbeta med 1. Källsortering 3 i samtliga fastigheter där kommunen bedriver egen verksamhet senast år 2015. (%) Viss källsortering sker. 2. 50 % av kommunens verksamheter ska ha separat insamling av matavfall för biogasproduktion. Det är dock viktigt att kommunen inte gör sig beroende av matavfall för biogasproduktion, utan nyttjar energigrödor odlade utan att de inkräktar på livsmedelsproduktionen. Målet ska vara uppnått år 2015. (%) År 2008 fanns ingen separat matavfallsinsamling för biogasproduktion. 3. Miljöprogram ska upprättas vid all nybyggnation för kommunal verksamhet. (antal miljöprogram) Ett miljöprogram innehåller bland annat krav på material och produkter med hänsyn till naturresurser och miljöstörande ämnen samt källsortering av restprodukter. Dagvattendamm vid Kockbacka Nästa generation Ekologisk måltid 8

4. Reducering av föroreningar i dagvatten genom att anlägga dagvattendammar i Kungsängen och östra Bro senast 2011. (uppfyllt/ej uppfyllt) 5. Uppdatering av tidigare inventeringar av enskilda avlopp som ligger i avrinningsområden till känsliga sjöar och vattendrag senast 2014. (uppfyllt/ej uppfyllt) År 2008 fanns det 2 500 fastigheter med enskilda avlopp, varav drygt 700 avlopp inventerades mellan åren 1996 2008. En stor andel av dem var bristfälliga enligt gällande lagstiftning. 6. Krav på åtgärder senast år 2014 enligt policy för enskilt avlopp 4 för ovan nämnda avlopp. (%) 7. Ansluta omvandlingsområden 5 med en permanentboendegrad på minst 40 % och som påverkar vattnet i östra Mälarens vattenskyddsområde och Lejondalssjön till kommunalt vatten och avlopp senast 2020. Enskilda avlopp påverkar vår vattentäkt och Lejondalssjön som är en känslig sjö. 8. Skolor och förskolor ska arbeta med frågor kring miljö och hållbar utveckling. 100 % av dessa ska senast 2015 vara miljöcertifierade. År 2008 var 13 % av kommunens skolor och förskolor certifierade enligt Grön Flagg eller Skola för hållbar utveckling 6. 9. Andelen ekologiska livsmedel som köps in till kommunens verksamhet ska öka till 50 % senast år 2014. (%) Andelen ekologiska livsmedel som köptes in under år 2008 var 2,6 %. 1 Enligt regeringens proposition 1992/93:180 2 Enligt regeringsförklaringen år 2000 3 Genom aktivitet 2,2,3,4 i Avfallsplan 2007-2012 4 Antagen av Bygg- och miljönämnden 2009-04-21, 28 5 Fritidshusområde som gradvis är på väg att omvandlas till ett område med permanentboende. 6 Miljöutmärkelser från Håll Sverige Rent och Skolverket Säbyholmsviken. I bakgrunden båtklubben Arkens klubbholme. 9

Hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö Bakgrund Upplands-Bro har ett omväxlande landskap med berg och åsar, stora grönområden, öppna odlade fält och betade strandängar. Det finns också ett 50-tal öar, flera insjöar och Mälarens vatten omsluter nästan hela kommunen som har 13 mil stränder. Delar av vattnet ingår i östra Mälarens vattenskyddsområde som skydd för dricksvattnet. Det finns områden med så höga värden att de till och med är riksintresse för friluftsliv, natur och kulturhistoriska miljöer. Grönområdena är inte bara viktiga för växter och djur utan också för människans välbefinnande och som utförare av ekosystemtjänster såsom rening av luft. Upplands-Bro expanderar och befolkningen samt byggandet ökar. Kommunen kan genom fysisk planering och bygglovsprövning i mycket hög grad styra var exploateringen sker. Genom en hänsynsfull resurseffektiv planering kan vi samtidigt som vi blir fler också hushålla med våra ändliga resurser såsom odlingsjord, skog, vatten och kulturhistoriska miljöer. Förekomsten av befintlig jordbruksmark och trädgårdsmark av god kvalitet ska beaktas vid exploatering. En inventering av jordbruks- och trädgårdsmark i kommunen samt en plan för utvecklingen av de areella näringarna bör göras. Den ekologiska andelen av jordbruket bör öka och utgöra minst 20 % år 2015. Möjligheter att i och kring de areella näringarna utveckla flera arbetkraftsintensiva företag bör särskilt beaktas. Sedan 2004 finns i Sverige mark- och vattenområden som är angivna som riksintressen för vindbruk. Efter en översyn anger Energimyndigheten år 2008 fler och större områden. Det är nu 423 områden i 20 län som tillsammans utgör drygt två procent av Sveriges yta. Upplands- Bro kommun har 2010 inga utpekade områden för vindkraft i denna översyn. Kommunens översiktsplan borde dock peka ut lämpliga områden, alternativt helt olämpliga områden. Detta kan ske genom antingen fördjupad översiktsplan eller som tematiskt tillägg. Upplands-Bro kommun bör ta fram en plan för vindkraftsutbyggnad. Intensifiera ett kraftfullt utvecklingsarbete tillsammans med regionala aktörer för bättre kollektivtrafik bland annat kring utbudet av rutter, bytespassning och taxor. Långsiktiga mål Upplands-Bro ser en framtid med en fortsatt tydlig grön profil genom att bevara och utveckla naturvärden och att tillgodose människors behov av gröna miljöer. bevarade, välskötta och utvecklade kulturhistoriska miljöer. en anpassning av kommande bebyggelse efter befintliga natur- och kulturhistoriska värden i landskapet. Både människor, djur, natur och kultur ska få plats i kommunen. En hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö för Upplands-Bro innebär att: speciellt höga värden tas till vara inom natur, kultur och rekreation. Dessa är naturvärden 1 klass 1 3 (högsta, mycket höga och höga värden), kulturhistoriska miljöer av regionalt intresse eller riksintresse och rekreationsområden med höga sociala värden. ny planläggning och exploatering ska föregås av en natur- och kulturmiljöutredning där det behövs för att områdets värden ska tas till vara och utvecklas. exploatering ska ske på ett sådant sätt att förutsättningarna inte försämras för nationellt hotade arter och nyckelarter för naturtyper specifika för Upplands-Bro. Arter som är typiska för 10

dessa naturtyper är fiskgjuse (sjöstränder), tofsvipa (hävdade strandängar), läppstekel (störd sandmiljö), småsvalting (sandbottnar). År 2008 bedömdes att det fanns bestånd av samtliga arter varav två är nationellt hotade. områden med jätteträd 2 ska sparas och utvecklas. Många jätteträd hyser ett stort antal arter. Kommunens bestånd inventerades av Länsstyrelsen i Stockholms län år 2008. Mätbara delmål det här vill vi arbeta med 1. Lillsjöns badplats ska uppfylla kriterierna för Blå Flagg för stränder senast år 2011. (uppfyllt/ ej uppfyllt) Blå Flagg är en internationell miljöutmärkelse för hamnar och stränder. Utmärkelsen delas ut om ett antal kriterier uppfylls som rör vattenkvalitet, säkerhet, service och miljöinformation. 2. Skapa en kulturmiljöstrategi som underlag och stöd i plan- och exploateringsarbetet och bygglovsprövning senast 2014. (uppfyllt/ej uppfyllt) En kulturmiljöstrategi saknas. En sådan kan förtydliga landskapet som allmänt intresse och stärka kulturarvsbegreppet i miljöbedömningar för planer och program. 3. Utveckla kommunens skogsinnehav i närheten av tätorterna till rekreationsskogar med höga sociala värden. Syftet är att öka möjligheterna till närrekreation och friluftsliv samt för att bidra till biologisk mångfald. Målet ska vara uppnått senast år 2020. (%) En stor andel av kommunens skogsinnehav finns i närheten av tätorterna. 4. Kommunens skogsinnehav certifieras enligt FSC 3 som omfattar exempelvis nyckelbiotoper, hotade arter och skapande av höga naturvärden. Certifiering klar senast 2012. (uppfyllt/ej uppfyllt) 5. Öka andelen skyddad natur 4 för ett rikt växt- och djurliv, rekreationsändamål och bevarande av kulturhistoriska miljöer. Områden med höga värden bör i första hand skyddas. (%) År 2008 var 1856 ha skyddad natur. 1 Enligt Översiktlig naturinventering av Upplands-Bro kommun 1989 2 Levande eller döda träd som har en omkrets på minst en meter i diameter eller 314 cm i omkrets på det smalaste stället under brösthöjd 3 Forest Stewardship Council 4 Natura 2000, naturreservat, biotopskydd Rastplats vid 1600-talsvägen, Dalkarlsbackens vägmuseum. 11