JORDBRUK OCH LIVSMEDEL

Relevanta dokument
VAD INNEBÄR SPÅRBARHET FÖR JORDBRUKET?

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv

DIGITAL TEKNIK FÖR SLAKTGRIS- STALLAR

Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter

Ola Pettersson. Vägen mot minskad användning av fossil energi på gården, idag och i morgon

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan

Det digitala djuret Hotel Riverside Uddevalla 8 maj 2019

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Baljväxter till humankonsumtion - Sverige och Europa. AgrD Fredrik Fogelberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala, Sverige

Kommun och företag utvecklar matinnovationer tillsammans - Inspiration från verkligheten - Hållbarhet för framtida generationer -Södertälje

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

SURFACE, PROCESS AND FORMULATION,

- RISE roll i stödsystemet Linus Arnold, Innovations- och företagsutveckling

FoU-program för Stiftelsen JTI

Innovationskraft i hela landet

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Grogrund SLUs Centrum för förädling av Livsmedelsgrödor. Lena Åsheim Ordförande för Styrgruppen

Ramprogram för forskning Hållbara livsmedelssystem och marknad Ekologiskt Lantbruk Umeå 27 oktober Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Vinnovas satsningar på livsmedel. Lena Eckerdal Rimsten avd Hälsa

Politiska initiativ med bäring på bioekonomi KSLA 12 dec

Att vara eller inte vara ekobonde

Verksamhetsplan Bakgrund. Syfte och mål

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström)

Affärsmodeller för framtida bioekonomi, olika utvecklingsspår och strategier

Välkommen till LAMK:s Arbetsmiljökonferens 2011 Vi tackar våra sponsorer!

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Vinnovas satsningar på livsmedel. Lena Eckerdal Rimsten avd Hälsa

Partnerskap Alnarp. möteplatsen mellan akademi och näringsliv

Regionutvecklingsnämndens beslut i korthet Vänersborg

ACCELERATING INNOVATION!

Nya växtbaserade livsmedel - goda, hälsosamma och lönsamma att odla och tillverka?

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Välkommen till Seminarium F: Dags att konkretisera arbetet med hållbar mat. #livsmedelsforum

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Ekologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark

Svenska staten. Forskning, utveckling och innovation för hållbara lösningar! 100 % 60 % 42 % 29 %

LRFs WEBBINARIER

Lantmännens Strategi 2020

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Arena för en livsmedelssektor i världsklass Framtidens arena för forskning och innovation om mat och hälsa

JORDBRUK OCH LIVSMEDEL

AGROVÄSTs nöt- och lammköttsprogram

SLUs roll i implementeringen av den svenska livsmedelsstrategin KSLA

Vörå Nora Backlund

Nyfiken på ekologisk mat?

ELVÄGAR. För ett hållbart och konkurrenskraftigt Sverige Martin Gustavsson & Conny Börjesson 20 januari RISE IKT RISE Viktoria

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad?

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk

Nya innovationsstödet för jordbruk, trädgårds- och rennäring EIP-Agri. Januari 2016

Vad är livsmedelsstrategin?

Regional livsmedelsstrategi för Stockholm. Behövs det?

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter.

Vinnovas projekt inom Klimatsmart protein

Digitaliseringen av de gröna näringarna Jönköpings Energi fibermässa. Filip Lundin Konsult, Macklean

Lönsamhet och konkurrenskraft från jord till bord med lantbruksföretaget i centrum

UAV inom precisionsodling. - några erfarenheter från SLU Mats Söderström, SLU, Inst för mark och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

RISE MARITIMT. Mikael Hägg Robert Rylander. Maritime Research. Research Institutes of Sweden

något för framtidens lantbrukare?

Drömmar & komplikationer

Möjligheter till lokal energiproduktion från lantbruket

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Sammanfattning av panelsamtalet om hållbar matproduktion

Inhemska proteingrödor med fokus på soja

Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

Motion om en kommun maximalt fri från GMO

En kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food

Odlingssystemforskning för framtiden

Välkomna till PA:s höstmöte En kort retrospektiv betraktelse

Lantbrukarens motivation att fortsätta trots allt!

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Kalmar. Klusterträff Jönköping 3 september Anteckningar från länens föreläsningar

SLU Alnarp Håstadiusseminariet

Värderingar om den hållbara maten

Smart industri. en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet. Foto: ABB

Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen

HÅLLBARHETS- MANIFEST.

Testbädd UAV. Drone Center Sweden. Västervik. RI.SE/ SICS East Swedish ICT Vinnova

Landsbygdsprogrammet

Företag och innovationsprocesser (Jönköpings län)

Forskning och innovation inom livsmedel en framtidssatsning

Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag

Smart Industri Nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Skandinaviens främsta köttleverantör

Biogasen i samhällets tjänst. Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum

Vad betyder SLU Alnarp för utvecklingen av skånskt lantbruk på års sikt? Lisa Germundsson

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp

Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött

Energigården. Kent-Olof Söderqvist

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp

Nästa steg för ekologiskt lantbruk - Eko 3.0

Ett forsknings- och utvecklingsprogram ägt av SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

Transkript:

JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Tomas Johansson tomas.johansson@ri.se 010-516 69 05 Research Institutes of Sweden Biovetenskap och material

JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Research Institutes of Sweden Biovetenskap och material

Jordbruk och livsmedel 1 oktober 2016: SP Food and Bioscience och JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik går samman i en gemensam enhet: Jordbruk och livsmedel 1 januari 2017: vi blir en del av RISE (Research Institutes of Sweden) 130 medarbetare Göteborg, Uppsala, Lund, Skara, Umeå Enhetschef: Leif Lundin

RISE finns i hela Sverige. Och lite till. Skara

Fakta om RISE Omsättning 2015: drygt 3 miljarder kronor, (55 % från industrin) 2 200 anställda (30 % har doktorerat) SME-kunder står för cirka 30 % av omsättningen 100-tals testbäddar och demonstrationsanläggningar tillgängliga för industrin, SME-företag, universitet och andra institut (RISE äger/är delägare i 60 % av alla svenska test- och demoanläggningar)

Sveriges regering Näringsdepartementet RISE Research Institutes of Sweden Divisioner RISE Bioekonomi RISE Samhällsbyggnad RISE IKT RISE Biovetenskap och material RISE Säkerhet och transport RISE Certifiering Enheter Jordbruk och livsmedel Hållbara städer och samhällen Affärs- och innovationsområden Life Science Mobilitet Digitalisering Energi och biobaserad ekonomi

RISE Jordbruk och livsmedel Produktdesign och perception Process- och miljöteknik Mikrobiologi och hygien Miljö och hållbara livsmedelskedjor Jordbruk och trädgård Affärs- och företagsutveckling

Samverkan goda exempel

Grönt protein odlas i Sverige Utmaning Öka konsumtionen av svenskodlade proteiner. Minska vårt beroende av import till både djurfoder och livsmedel från odlingar som inte bedrivs hållbart och som kräver långa transporter. Mål Utveckla nya proteinrika grödor till foder och till livsmedelsindustrin samt ta fram nya livsmedelsprodukter från svenskodlade baljväxter.

Grönt protein odlas i Sverige Resultat Provodlingar av sojabönor och andra baljväxter. Husdjur utfodras med svensk soja och åkerbönor. Försöks-produktion av ost från soja och åkerbönor med gott resultat. Livsmedelsproducent gör glass av svenskodlade sojan. Färskskördade åkerbönor blir alternativ till frysta gröna ärtor, och nytt "snacks. Hel- och halvvegetariska produkter utvecklas. Forskningspartners RISE Jordbruk och livsmedel, Nordisk råvara AB, Agro Foods, Lantmännen Cerealia AB, Veggi AB, So Fungy, Hushållningssällskapet.

Efterfrågad köttkvalitet Utmaning Svenskt nöt- och lammkött har hög produktionskvalitet, men ojämn ätkvalitet. En hög och jämn ätkvalitet och etisk kvalitet krävs för att tilltala konsumenter. I dag har svenskt kött stark konkurrens från importerat kött, som ofta är billigare och av sämre produktionskvalitet. Mål Skapa bättre förutsättningar för svenska köttproducenter och livsmedelsindustri att möta efterfrågan från olika kundgrupper när det gäller ätkvalitet och etisk kvalitet.

Efterfrågad köttkvalitet Satsning Identifiera, utveckla och tillämpa innovativa tekniska lösningar som stödjer lantbrukare att producera kött med en högre ätkvalitet och etisk kvalitet. Bidra till förbättrad kommunikation och spårbarhet i hela kedjan genom utvecklad digitalisering. Forskningspartners RISE Jordbruk och livsmedel, Agroväst, Sveriges lantbruksuniversitet, Svenskt kött, Svenska köttföretagen, Aarhus universitet, SEGES.

CombCut kammar bort ogräset Utmaning En ekologisk spannmålsodlare i Blekinge hade problem med ogräs som åkertistel i sina spannmålsodlingar. Mål Att hitta en kemikaliefri metod för att bli av med ogräset som hotade slå ut stora delar av spannmålsodlingarna.

CombCut kammar bort ogräset Resultat En prototyp togs fram till ett traktorredskap som kan kamma bort ogräset och spara den odlade grödan. Flera utvärderingar och förbättringar av redskapet har gjorts. Redskapet utsågs till Årets landsbygdsinnovation 2012 vid landsbygdsgalan i Stockholms stadshus. Utsågs till Green Award 2016 av svensk-amerikanska handelskammaren i New York. Forskningspartners RISE Jordbruk och livsmedel, Just Common Sense, Sveriges lantbruksuniversitet.

Några projekt... Fjärrstyrning Förbättrat utnyttjande av regionalt odlat proteinfoder till svenska mjölkkor Mikroplaster i kretsloppet (FBy) Drivning av köttdjur Moocall, KSLA Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk Värmekamerans användning inom jordbruket SK-medel Baltic Slurry Acidi (WP1) Djurvänlig drivning klövverkning Enkel rengöring av foderrör för bättre arbetsmiljö och djurhälsa SVP Batteritraktor 3 Tjurar - en olycksfallsrisk i lösdriften Fältrobotar - Frilandsodling Räkning av åkersnigel 16

Frågeställning Fundera gruppvis i fem minuter När svär du? Vilka utmaningar återstår att lösa? (ger tre exempel per grupp) Vilka av dessa kan vi gå vidare med? 17

När svär du? Ju mer automatisering desto fler överraskningsmoment och fler saker kan gå sönder Många olika system, felen händer alltid på helgen När teknik inte fungerar, får inte tag i support Brist på teknik när jag ska märka kalvar Ineffektiva system och brist på samordning emellan Behövs effektivare skräpp- och flyghavreplockare, kanske med drönare Utgödslingen som går sönder Teknik som inte funkar när det ska Konstruktörer som aldrig varit i ett stall Tar lång tid för innovationerna att nå ut till praktikerna önskar forum för att träffa andra som använt tekniken Veterinären skulle gärna vilja ha bättre koll på vilka data i t.ex. mjölkroboten som kan vara nyttiga Vädret som ofta överraskar När djur rymmer pga flygplan, sabotage eller annat Automatiseringen innebär inte att du kan släppa allt Djurhälsa skov med mastiter eller kalvar som dör Djurhållaren måste veta värdet på data som samlats in 18

Digitalisering i lantbruket I planeringsfas. Testbädd. (Vinnova) Visa hur jordbruket kan effektiviseras utan ökad miljöpåverkan. Inspirera. Utbildning. Öka jordbrukets attraktivitet. Visa på potential genom dokumenterad produktion Datainsamling växtodling och animalieprod. Kvalitetssäkrad, standardiserad, strukturerad, Över tid. Flera platser i landet??? Götala/Lanna, Vreta kluster, Ultuna/Lövsta, Alnarp 19

RISE Övergripande ansvar för testbädd Jordbruk Åkrar/ Djurbesättning Lövsta Djur Bjertorp, Lanna, etc Växtodling Test av sensorer/ datakällor Datakällor SLU BasReg LRF Konsult Ekonomi Bayer Septoriavakt Yara N-sensor Dataväxt Logmaster mm Lantmännen LM2 Kommunikation Feedback Telia Kommunikation och lagring av data Datalager Ericsson Analys av data Analys1 Presentation av analys Analys 2 Analys n Alla intressenter Produkter, tjänster och forskningsprojekt 20

Smart Agri Projektet ska utveckla en innovationsplattform och mötesplats som för samman kompetens och kunskap inom IT, automation och lantbruk/biologi, och ge relevant stöd till små och medelstora teknikföretag vid utveckling och test av nya smarta tekniklösningar för en effektiv och hållbar matproduktion Projektperiod : 1/8 2017 31/12 2020 Projektägare: AgroVäst, RISE, Gothia Science Park 21

22

Frågeställning Fundera gruppvis i fem minuter När svär du? Vilka utmaningar återstår att lösa? (ger tre exempel per grupp) Vilka av dessa kan vi gå vidare med? 23

När svär du? Har du något lösningsförslag? Beslutsunderlag behöver hjälp att ta beslut om nästa åtgärd baserat på datan Rådgivare behövs där inte vi som teknikleverantörer räcker till Utgödsling när saker inte går som man tänkt sig och man får göra något helt annat. En lösning är löpande underhåll gäller att frigöra tid för det. Skapa, dokumentera och följa rutiner Övervakning av utrustning ha ett kontrollrum, ett digitalt kontrollrum på sin utrustning Dubbelarbete man gör samma sak på två ställen, viktigt att få till överhörning i arbetslag på gården och även systemmässigt Fikabordet, kanske oftare än en gång om dagen systemstöd Hur den enskilde lantbrukaren ska ha tid och ork att ta till sig allt nytt Rådgivningsstöd hjälpa till att lyfta blicken Standardiserade format för data och datautbyte säkerhet i datautbytet. Att kunna prata med andra utan att ge bort data Kompabilitet mer standardlösningar för att få tekniken att funka. Nytt och gammalt ska passa ihop. 90-talselektronik är en helt annan generation. Vissa saker kanske fungerar för bra hade behövt underhållas oftare för att undvika haveriet. Behövs rutiner. Samla informationen och göra något bra av det. Lantmännens LM2 är ett sådant förslag på lösning. 24

TACK! Research Institutes of Sweden Jordbruk och livsmedel

TACK! tomas.johansson@ri.se 010-516 69 05 Research Institutes of Sweden Jordbruk och livsmedel