Trygghetshotellet i Malmö Utvärdering Gittan Ekvall

Trygghetshotellet i Malmö Utvärdering Gittan Ekvall FoU-dokument 2011:3 ISBN 978-91-86631-11-6 Stadskontoret

Förord Äldre blir fler i framtiden. Att kunna bo kvar i sitt eget hem, oavsett ålder eller funktionshinder med möjlighet till ett aktivt och självständigt liv önskar de flesta av oss. Men det kan finnas situationer under åldrandet när vi tillfälligt behöver stöd. Trygghetshotellet invigdes den 15 april 2009 och erbjuder äldre Malmöbor, 70 år eller äldre, en möjlighet att vid tillfälligt behov vistas i trygg miljö under en kortare period. Trygghetshotellet syftar till att skapa större trygghet för äldre personer som bor i eget boende. Personer som kan känna fysisk svaghet, känsla av oro och ensamhet eller andra akuta behov av social karaktär har möjlighet att checka in på hotellet. Det ska fungera som en förebyggande verksamhet med möjlighet för gästen att skapa nya nätverk och till social aktivitet utifrån förmåga och behov. Trygghetshotellet har drivits i projektform. Det är ett kommunövergripande och anslagsfinansierat projekt. Det är placerat i ett tidigare vårdboende i Limhamn och stadsdelsfullmäktige i Limhamn- Bunkeflo ansvarar för driften. I denna utvärdering, baserad på data från incheckningsformulär, redovisas hotellets beläggning, vilka hotellgästerna är och deras stadsdelstillhörighet och skäl till hotellvistelsen. Syftet med Trygghetshotellet och malmöbornas behov av det reflekteras. Utvärderingen visar att Trygghetshotellet svarar mot behov hos äldre malmöbor men att utnyttjandet är ojämnt fördelat mellan olika stadsdelar. Författare till rapporten är Gittan Ekvall, tekn.lic. och FoUkoordinator vid Malmö stads forsknings- och utvecklingsenhet, FoU Malmö. Kommunfullmäktige fattade den 1 december 2011 beslut om att Trygghetshotellet från och med år 2012 ska vara en permanent verksamhet. Eva Lundberg Chef, Avdelningen vård och omsorg och FoU Malmö

Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Bakgrund...7 Trygghetshotellet...7 Syftet med Trygghetshotellet...7 Socialtjänstlagen...8 Hälso- och sjukvårdslagen...8 Målgrupp och incheckningskriterier...8 Dokumentation...9 Sociala och medicinska omvårdnadsinsatser...9 Kostnad för gästen...10 Ändrat ålderskriterium...10 Uppföljning Trygghetshotellet...10 Utvärdering Trygghetshotellet... 13 Syfte och frågeställningar...13 Metod...13 Konfidentiellitet...14 Resultat... 15 Hur många incheckningar har gjorts i undersökt period?...15 Vilka är hotellgästerna?...15 Vilken typ av bostad bor hotellgästerna i och i vilken omfattning har de hemtjänst?...16 Vilka är skälen till hotellvistelsen?...17 Trygghetshotellet och stadsdelarna...19 Hur fördelar sig antalet incheckningar på stadsdelarna?...19 Gäster med mer än fjorton dagars vistelse på Trygghetshotellet...23 Beläggningen under undersökt period och förändring över tid...25 Diskussion...27 Ändrade riktlinjer...27 Ökad beläggning under projekttidens gång...28 Hotellgästernas hemvist och stadsdelarnas demografi...29 Hotellgästernas skäl till vistelse på Trygghetshotellet...30 Känsla av ensamhet och andra skäl av social karaktär...31 Stöd för anhöriga och vid konvalescens eller liknande skäl...31 Bostadsrelaterat skäl...32 Vistelseskäl relaterat till stadsdelarnas bebyggelseutveckling...32 Avslutande reflektioner...33 Referenser...36 Bilagor...38 1

2

Sammanfattning Trygghetshotellet i Malmö invigdes den 15 april 2009 och erbjuder äldre Malmöbor en möjlighet att vid tillfälligt behov vistas i trygg miljö under en kortare period. Trygghetshotellet syftar till att skapa större trygghet för äldre personer som bor i eget boende. Personer som kan känna fysisk svaghet, känsla av oro och ensamhet eller andra akuta behov av social karaktär har möjlighet att checka in på hotellet. Det ska fungera som en förebyggande verksamhet med möjlighet för gästen att skapa nya nätverk och till social aktivitet utifrån förmåga och behov. Stadsdelsförvaltningen Limhamn-Bunkeflo (LB) ansvarar för projektet som är kommunövergripande. Hotellet är lokaliserat till Mathildenborgs vårdboende och har 20 platser. Avgiften är 161 kronor per dygn år 2011 framräknad utifrån innevarande års index. Trygghetshotellet har ungefär tolv årsarbetare som även ansvarar för uppgiften att sprida information om Trygghetshotellet. Det är bemannat mellan klockan 07.00-22.00. Hotellet erbjuder gästerna olika aktiviteter. Verksamheten anslagsfinansieras. En uppföljning av verksamheten gjordes efter ett år. Den omfattade perioden från hotellets invigning till och med januari månad 2010. Den visade att äldre Malmöbor har behov som Trygghetshotellet kan tillgodose men att beläggningen var lägre än förväntat. Beläggningsstatistiken kunde enligt uppföljningen tolkas både som att behovet var otillräckligt och att Trygghetshotellet var okänt för de flesta med behov av det. Enligt då gällande riktlinjer kunde endast personer med akut behov checka in. En ändring av kravet om akut behov borde enligt uppföljningen övervägas liksom tidsbegränsningen 14 dagar för att möjliggöra en planerad vistelse. Därmed skulle personer i förväg kunna boka plats vilket antogs förbättra situationen för anhöriga att till exempel göra resor privat eller i arbetet samtidigt som den äldre kunde erbjudas en vistelse på Trygghetshotellet eller för exempelvis personer som inför en sjukhusvistelse önskar checka in på hotellet. Efter uppföljningen har projekttiden förlängts till och med år 2011. Med ändrade riktlinjer antagna av Kommunstyrelsen 2010-09-22 har det blivit möjligt att göra undantag från 14-dagarsregeln. Målgrupp var, vid projektets start, personer 80 år och äldre med fast bostadsadress och folkbokförda i Malmö stad. Ålderskriteriet har vid två tillfällen sänkts från 80 år och äldre till nuvarande 70 år. I de fall ett par checkar in på hotellet behöver endast en av dem uppfylla ålderskriteriet. Utvärderingen, som redovisas i denna rapport, avser perioden 1 februari 2010 till och med 28 februari 2011. Utvärderingen är liksom uppföljningen, en beskrivning av Trygghetshotellet som görs med hjälp av främst data från gästernas incheckningsformulär. Valet att basera 3

utvärderingen på perioden efter uppföljningen har gjorts för att möjliggöra en jämförelse med uppföljningen och därmed beskriva utvecklingen under ungefär två år. Under utvärderingsperioden har personer checkat in sig vid 513 olika tillfällen. Motsvarande siffra var 232 för uppföljningsperioden. En del personer har checkat in vid flera tillfällen. Medelåldern är 82,5 år vilket är något lägre än för uppföljningsperioden. Nästan två tredjedelar av gästerna har uppgett att de är ensamstående, änka/änkeman eller särbo och förmodas därför vara enpersonshushåll. Knappt två tredjedelar av hotellgästerna är kvinnor. Över hälften av hotellgästerna har ingen hemtjänst. I de här avseendena är förhållandet för utvärderings- respektive uppföljningsperiod relativt lika. Varför önskade personerna vistas på Trygghetshotellet? De har vid incheckningen fritt formulerat sitt skäl till vistelsen som redovisats i sju olika kategorier. De visas kursivt. En femtedel av incheckade personer har uppgett känsla av ensamhet som skäl till hotellvistelsen och kategorin ensamhet är den tredje största. En sammanslagning av skäl som har social karaktär såsom anhörig bortrest, ensamhet och miljöombyte/gemenskap visar att den är relativt konstant för uppföljnings- och utvärderingsperioden med sina 38 procent. Det är alltså främst sociala skäl som fått äldre Malmöbor att checka in på hotellet och det är också i allra högsta grad skäl som Trygghetshotellet planerades för och är tänkt att tillgodose. Kategorierna anhörigvårdare och anhörig bortrest utgör tillsammans drygt en tiondel och antyder att Trygghetshotellet är ett komplement till ett mer formellt anhörigstöd. Till kategorin vila hör en mindre grupp. De har liksom många i gruppen anhörigvårdare primärt önskat att vila och hämta krafter under hotellvistelsen. Drygt en femtedel av de som checkat in på Trygghetshotellet under utvärderingsperioden har ett bostadsrelaterat skäl till sin vistelse. Andelen är lika stor som för uppföljningsperioden. Flera har önskat en hotellvistelse för att det pågår stambyte eller annan renovering av bostaden eller närmiljön, hiss som inte fungerar och flyttning är andra exempel på bostadsrelaterade skäl. Några uppger att de helt enkelt inte klarar att ta sig till de provisoriska toaletter och hygienrum som placerats på gården/tomten under tiden renoveringen pågår. Frågan är om de utan Trygghetshotellet varit tvungna att vistas i bostaden under pågående åtgärder och vad det i så fall hade inneburit. Det är känt att åtminstone större förändringar i bostad och fastighet skapar oro och otrygghet hos äldre. Drygt en fjärdedel av de som checkat in under utvärderingsperioden har uppgett skäl relaterat till sjukhusvistelse/ohälsa för sin vistelse på Trygghetshotellet. Kategorin är den enskilt största och mer än tio procentenheter större än för uppföljningsperioden. För många är hotellvistelsen relaterad till tidigare eller kommande sjukhusvistelse. 4

Enligt personal har en del gäster gett uttryck för att det känns otryggt att åka direkt hem efter sjukhusvistelsen. Andra önskar hämta krafter på Trygghetshotellet inför en kommande sjukhusvistelse. Utvärderingen visar att beläggningen ökat under projektets gång. Oktober månad 2010 har med 17,5 gäster det högsta snittet per dag tätt följt av snittet 16,7 för juli och 15,9 för maj månad 2010 samt 15,0 för februari 2011. Motsvarande var under uppföljningsperioden 7,9 gäster det högsta snittet per dag vilket gällde för augusti månad 2009 respektive januari månad 2010. Hotellgästerna är hemmahörande i olika stadsdelar men andelen hemmahörande i respektive stadsdel varierar. Störst andel, en fjärdedel, bor i Västra Innerstaden medan knappt en femtedel hör hemma i Hyllie respektive Limhamn-Bunkeflo medan tredje största andelen bor i Centrum respektive i Fosie. Jämfört uppföljningsperioden har andelen hemmahörande i Västra Innerstaden och Limhamn-Bunkeflo minskat medan andelen hemmahörande i Hyllie, Centrum och Fosie har ökat. Sammantaget visar utvärderingen att det är få hotellgäster från inte bara Kirseberg och Oxie utan även relativt få från Husie och Rosengård. Det kan till en del förklaras med att några av dessa stadsdelar befolkningsmässigt har förhållandevis lågt antal äldre och att dessa har längre till Trygghetshotellet än äldre i flera av de övriga stadsdelarna. Hotellgästernas skäl till vistelsen svarar väl mot de kriterier och behov som Trygghetshotellet planerats för. Trygghetshotellet tycks såväl bidra till att äldre Malmöbor får stöd att leva ett självständigt liv som att det fyller en funktion som stöd för anhöriga. Många äldre lever i enpersonshushåll och utvecklingen med ökad rörlighet innebär att fler äldre förmodligen har familj och andra närstående personer på andra platser i landet eller utlandet. De kan komma att behöva tillfälligt stöd och gemenskap utifrån skäl liknande de som utvärderingen visar. Utvärderingen visar att beläggningen ökat under projekttiden och den indikerar att många äldre Malmöbor har behov som Trygghetshotellet kan tillgodose. Men den kan inte ge svar på varför variationen i andel hotellgäster mellan stadsdelarna är ganska stor. Frågan är om det beror på att äldre i vissa stadsdelar helt enkelt inte har behov av och saknar skäl att vistas på Trygghetshotellet eller om de tillgodoses på annat sätt. Utvärderingen kan heller inte ge svar på huruvida det är en fråga om brist på information till äldre i de underrepresenterade stadsdelarna. Däremot kan insikten om variationen tas till intäkt för en riktad information till äldre i dessa stadsdelar. Utvärderingen visar att gruppen som sökt sig till Trygghetshotellet av bostadsrelaterat skäl är konstant medan andelen med sjukhusrelaterat skäl ökat relativt uppföljningen. Utvärderingen visar också att flera gäster har vistats på hotellet under en längre period än fjorton dagar och majoriteten har uppgett bostadsrelaterat skäl till sin vistelse. 5

I ett längre perspektiv bör kanske en diskussion föras kring huruvida behov av hotellvistelse som följd av förändringar i boendemiljön ska tillgodoses genom Trygghetshotellet. Utan tvekan är det viktigt att äldre som drabbas av sådana förändringar behöver stöd och hjälp men frågan är hur. På motsvarande sätt kan även en diskussion föras om hotellvistelse relaterat till sjukhusvistelseskäl också ska lösas på annat sätt på sikt för att kunna fokusera Trygghetshotellet som en möjlighet och utväg ur ensamhet och som stöd till de med andra skäl av social karaktär. I en framtid med fler äldre, friskare äldre som vill leva ett självständigt och oberoende liv så länge som möjligt bör Trygghetshotellet ha en växande betydelse för att tillgodose behov av tillfälligt stöd och gemenskap under trygga former. Att den äldre själv när behovet uppstår kan fatta beslut om att checka in sig på Trygghetshotellet är förmodligen en trygghet i sig. Det blir en möjlighet för den äldre att påverka sin situation och en väg ut ur en tillfälligt besvärlig situation. Konceptet för Trygghetshotellet är utvecklingsbart och det finns goda möjligheter att där ta till vara och stimulera det friska hos äldre som gästar hotellet. Personal kan på olika sätt stödja gästerna till ett fortsatt självständigt och delaktigt liv. Hotellgäster, med hög ålder och relativt god hälsa, har gett uttryck för stor ensamhet som följd av att de mist sin livskamrat och även vänner. De skulle, liksom andra hotellgäster, med stöd av Trygghetshotellet kunna få hjälp att förändra sin situation. För en del av dem skulle en flyttning till seniorboende alternativt trygghetsboende kunna vara en lösning. Alla äldre känner inte till den möjligheten. Andra skulle kunna hjälpas till en bättre livssituation med sociala och andra aktiviteter genom att introduceras till olika mötesplatser. Trygghetshotellet skulle kunna bidra med information om olika lösningar. Trygghetshotellet kan vara en viktig länk i kedjan av stöd som Malmö stad kan erbjuda äldre Malmöbor i syfte att ta till vara och stimulera det friska hos varje individ och viljan till egna initiativ och lösningar på problem, främst av social karaktär, som uppstår i den äldres vardag. 6

Bakgrund Trygghetshotellet i Malmö invigdes den 15 april 2009. Med det erbjuder Malmö stad äldre Malmöbor en möjlighet att vid tillfälligt behov vistas i trygg miljö under en kortare period det vill säga högst två veckor per incheckningstillfälle. Den äldre kan checka in när hon eller han har behov av en vistelse på hotellet. Trygghetshotellet vänder sig till äldre som bor i vanligt boende men som av olika skäl är i behov av stöd och hjälp. Efter Kommunfullmäktiges beslut 2006-06-20 att uppdra åt kommunstyrelsen att analysera behovet av ett så kallat trygghetsboende för äldre, tillsattes en arbetsgrupp vars uppdrag var att arbeta fram ett underlag för ställningstagande till ett eventuellt inrättande av en sådan boendeform. I sitt förslag skriver arbetsgruppen / /Dock förekommer det tillfällen då den äldre kan känna otrygghet i det egna boendet, till exempel vid tillfällig fysisk svaghet, känsla av oro, ensamhet eller andra akuta behov av social karaktär. För dessa personer som normalt kan bo i det egna boendet och som har motivationen att även fortsättningsvis göra det, kan ett trygghetsboende vara ett stöd och en möjlighet att under en kortare tid få konvalescens och hjälp att ordna upp eventuella problem i hemmet/ /. (Malmö stad, Stadskontoret 2007). Den 24 april 2008 fattade Kommunfullmäktige beslut om att inrätta ett trygghetshotell i Malmö stad med 20 platser på Mathildenborgs vårdboende. Stadsdelsförvaltningen Limhamn-Bunkeflo har i enlighet med beslutet ansvar för det tvååriga projektet. Verksamheten anslagsfinansieras under projekttiden och det avsattes medel motsvarande 6 830 tkr och 7 608 tkr för år 2009 respektive 2010. Trygghetshotellet Följande beskrivningar har hämtats från Riktlinjer för Trygghetshotellet i Malmö stad som är antagna av Kommunstyrelsen den 15 oktober 2008. En uppföljning av Trygghetshotellet har gjorts för perioden från 15 april till och med 31 januari och den ledde till att KS fattade beslut om ändring av riktlinjerna. Ändringen redovisas i avsnitt kallat Uppföljning Trygghetshotellet. Syftet med Trygghetshotellet Syftet med Trygghetshotellet är att skapa större trygghet för äldre personer som bor i eget boende. Personer som vid olika tillfällen kan känna fysisk svaghet, känsla av oro, ensamhet eller andra akuta behov av social karaktär ska ha möjlighet att checka in på hotellet. 7

Trygghetshotellet ska fungera som en förebyggande verksamhet med möjlighet för gästen att skapa nya nätverk och ge möjlighet till social aktivitet utifrån förmåga och behov. Socialtjänstlagen Enligt 1 Kap. 1 Socialtjänstlagen (2001:453) ska samhällets socialtjänst på demokratins och solidaritetens grund främja människors sociala trygghet. Verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Enligt 3 Kap. 1 ska socialnämnden genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden samt svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. Genom lagen (2006:492) om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre, ges möjlighet för kommunerna att på ett enkelt sätt, utan föregående biståndsbedömning, tillhandahålla servicetjänster för att förebygga skador, olyckor och ohälsa. Hälso- och sjukvårdslagen Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, 1982:763) innehåller de grundläggande reglerna för all hälso- och sjukvård. Lagen innehåller flera bestämmelser som rör vårdens kvalitet och att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Lagen innehåller också bestämmelser om att vården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet för att tillgodose patientens behov av trygghet i vård och behandling. Utöver Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) gäller Lagen om yrkesverksamhet inom hälso- och sjukvårdsområdet, Sekretesslagen och Patientjournallagen. Målgrupp och incheckningskriterier Målgruppen är vid projektets start personer som är 80 år och äldre, folkbokförda i Malmö Stad, som har en fast bostadsadress och som befinner sig i en situation med tillfälligt behov av stöd och hjälp. Vid perioder av låg beläggning på Trygghetshotellet kan även personer mellan 75 80 år ges möjlighet till vistelse på Trygghetshotellet. Sjuksköterskan avgör utifrån varje enskilt fall om incheckning är möjlig. Ålderskriteriet har sänkts under projektets första år (se avsnittet Uppföljning Trygghetshotellet). Incheckning sker på eget initiativ dygnet runt, sju dagar per vecka. Plats kan inte bokas i förväg utan incheckning sker vid akuta behov. Med akuta behov menas behov som uppstått senast en vecka före 8

incheckning. Detta villkor har ändrats efter uppföljningen (se avsnittet Uppföljning Trygghetshotellet). Om man uppfyller kraven för incheckning till Trygghetshotellet ska man alltid vara försäkrad att få en plats. Däremot kan hotellet inte garantera att man erhåller enkelrum utan gästen måste då vara beredd att dela rum med någon annan gäst av samma kön. Sjuksköterska avgör om personen som vill checka in på Trygghetshotellet i stället är i behov av akut sjukvård eller annat stöd/omhändertagande. Den person som checkar in på Trygghetshotellet benämns gäst och kan maximalt checka in sig för en två veckors period (14 dagar) per gång. Därefter checkar man ut till sin bostad eller till annan vårdinrättning om behovet så kräver. Mellan varje incheckningsperiod måste det vara ett intervall av 24 timmar. Trygghetshotellet gäller inte för de personer som har en biståndsbedömd korttidsplats/växelvårdsplats, och inte heller för de personer som har en diagnostiserad demenssjukdom. Stadsdelarna kan inte via vårdplanering checka in en person på Trygghetshotellet direkt från sjukhusvistelse. Däremot kan den enskilde checka in sig på Trygghetshotellet direkt efter en sjukhusvistelse. Dokumentation Trygghetshotellet har ingen utredningsskyldighet. Vissa personuppgifter måste dock registreras. Vid incheckningstillfället är sjuksköterskan enligt hälso- och sjukvårdslagen och patientjournallagen skyldig att dokumentera uppgifter om gästens medicinska status och den hälsomässiga bedömning som sjuksköterskan gör. Bedömningen ska utgå från ett egenvårdsperspektiv. Vid incheckningen ombeds gästen svara på en enkät med frågor som berör orsak till incheckning, boendesituation, stadsdel, social situation, ålder, kön, hemtjänstinsatser, nätverk m.m. samt vid utcheckningen svara på frågor som berör upplevelsen på Trygghetshotellet. Enkäten vid utcheckningen kan besvaras anonymt om gästen så önskar. För övrig eventuell dokumentation ska samtycke inhämtas från gästen. Sociala och medicinska omvårdnadsinsatser När gästen anlänt till hotellet och om svårigheter i hemsituationen föreligger, erbjuds hjälp med kontakt med den stadsdel där personen bor för att reda ut situationen. Efter skriftligt samtycke från gästen tas kontakt med biståndshandläggaren i hemstadsdelen som utreder och ansvarar för fortsatt vårdplanering. De medicinska insatserna ska främst ske utifrån ett egenvårdsperspektiv exempelvis uttag av tabletter ur dosett till 9

reumatiker. Vistelsen på Trygghetshotellet omfattar inte rehabilitering eller utprovning av hjälpmedel. Kostnad för gästen Gästen ska betala en avgift för mat som motsvarar dygnskostnaden för boendeabonnemang i särskilt boende och en avgift för platsen motsvarande maxtaxan för icke fullvärdigt boende enligt 8 Kap. 2 Socialtjänstlagen samt en serviceavgift motsvarande 1,5 timmar av självkostnadspriset för social hemtjänst per 14 dagar. Samtliga priser är indexerade och räknas fram utifrån innevarande års index. Ändrat ålderskriterium Under projektets första år har ålderskriteriet den 14 september 2009 ändrats till att omfatta personer 75 år och äldre. Efter beslut i kommunstyrelsen utvidgades projektet ytterligare och omfattar därefter personer 70 år och äldre (Beslut KS 2010-02-17). Uppföljning Trygghetshotellet Enligt de riktlinjer för Trygghetshotellet som Kommunstyrelsen antog 2008-10-15 ska verksamheten följas upp efter ett år och utvärderas i slutet av projektiden. Vid uppföljningen ska ställningstagande göras till hur finansieringen av verksamheten ska ske efter projekttidens slut. Vid utvärderingen ska nämndstillhörighet övervägas samt vilken form av finansiering som ska gälla för Trygghetshotellet. Enligt riktlinjerna ska underskott i verksamheten fördelas enligt resursfördelningsprincipen och eventuella överskott återgälldas till Kommunstyrelsen. Forsknings- och utvecklingsenheten ansvarar för uppföljning och utvärdering (Malmö stad, Stadskontoret 2008 a). Uppföljningen är en beskrivning av Trygghetshotellet under perioden 15 april 2009 till och med januari 2010 och omfattar projektets första tio månader (Ekvall 2010). Den har i huvudsak baserats på data som hämtats från incheckningsformulär. Ett sådant ifylls i samband med att gästen checkar in på Trygghetshotellet. Det innehåller uppgifter om ålder, kön, civilstånd, bostadstyp, tillgänglighet till bostad via hiss eller trappor, socialt nätverk samt skäl till hotellvistelsen. Kompletterande uppgifter har hämtats från Trygghetshotellet. Lägesrapport 1 (Malmö stad, SDF Limhamn-Bunkeflo, 2009 a). Uppgifter från samtal med personalen har bidragit till beskrivningen. I uppföljningen redovisas även beläggningsstatistik utarbetad av ekonomiavdelningen i SDF Limhamn- Bunkeflo. I uppföljningsrapporten finns en diskussion kring, målgrupp, kriterier och skäl till vistelse på Trygghetshotellet såväl på stadsdelsnivå som för hela Malmö. 10

Uppföljningen visar att äldre Malmöbor har behov som Trygghetshotellet kan tillgodose. Den visar också att beläggningen under uppföljningsperioden var lägre än förväntat. Beläggningsstatistiken kan tolkas både som att behovet var otillräckligt och att Trygghetshotellet var okänt för de flesta med behov av Trygghetshotellet. Den sänkning av åldersgränsen till 70 år som gjordes så sent som i februari 2010 kunde inte ge avtryck i uppföljningen. Med sänkt ålderskriterium skulle gruppen presumtiva hotellgäster åldersmässigt mer än fördubblas. Det förmodades leda till en successivt förbättrad beläggning förutsatt att de som har behov som Trygghetshotellet kan tillgodose också får information som är identifierbar för dem. Enligt de då gällande riktlinjerna kunde endast personer med akut behov checka in. Mot bakgrund av resultatet av uppföljningen rekommenderades en ändring av kravet om akut behov liksom tidsbegränsningen 14 dagar. En sådan förändring antogs möjliggöra en planerad vistelse genom att gästerna i förväg kan boka plats. Det skulle sannolikt förbättra situationen för den som inför en sjukhusvistelse eller som av bostadsrelaterat skäl önskar checka in på hotellet eller för närstående att göra resor privat eller i arbetet samtidigt som den anhörige erbjuds en vistelse på Trygghetshotellet. Kommunstyrelsen fattade den 25 augusti 2010 beslutet att godkänna rapporten/uppföljningen, att förlänga projektet till och med 2011, att uppdra åt stadskontoret tillsammans med SDF Limhamn-Bunkeflo att före den 1 oktober 2010 återkomma med förslag till reviderade riktlinjer för inskrivning till trygghetshotellet samt handläggningsrutiner för verksamheten samt att anmoda SDF Limhamn-Bunkeflo att i samråd med stadskontoret intensifiera informationsspridningen avseende trygghetshotellet ( 281 D93/2010, ur utdrag protokoll fört vid sammanträde med Malmö kommunstyrelse den 25 augusti 2010). I Riktlinjer för Trygghetshotellet i Malmö stad gjordes ändringar i enlighet med förslag baserat på uppföljningen. De antogs av Kommunstyrelsen 2010-09-22. Enligt riktlinjerna kan en person checka in sig för en två veckors period (14 dagar) per gång. Riktlinjerna kompletterades med en undantagsregel som lyder som följer Undantag från 14 dagarsregeln gäller för anhörigs semester och/eller planerad/oplanerad sjukhusvistelse eller efter bedömning av sjuksköterska på trygghetshotellet. Beslutet om att förändra ålderskriteriet till 70 år för målgruppen hade gjorts tidigare och i de ändrade riktlinjerna formulerats enligt följande Personer 70 år och äldre, folkbokförda i Malmö Stad och som har en fast bostadsadress och som befinner sig i en situation med tillfälligt behov av stöd och hjälp. När par checkar in gäller att den ena parten måste vara 70 år eller äldre. 11

Vid behov av eventuell prioritering av plats ska äldre åldersgrupper ha förtur till plats. Sjuksköterskan avgör utifrån varje enskilt fall om incheckning är möjlig. (Malmö stad, Stadskontoret 2009 b ) 12

Utvärdering Trygghetshotellet Utvärdering av Trygghetshotellet görs mot bakgrund av Kommunstyrelsens beslut om utvärdering av Trygghetshotellet vid projektets slut. Enligt beslutet ska vid utvärderingen nämndstillhörighet övervägas samt vilken form av finansiering som ska gälla för Trygghetshotellet. Forsknings- och utvecklingsenheten ansvarar för uppföljning och utvärdering (Malmö stad, Stadskontoret 2008 a). Syfte och frågeställningar Syftet med utvärderingen är att redovisa ett underlag som kan ligga till grund för ställningstaganden som ovan. Följande frågor ligger till grund för utvärderingen Hur många incheckningar har gjorts i undersökt period totalt i Malmö och i de tio stadsdelarna? Har hotellgästerna checkat in fler än en gång i undersökt period? Vilka är hotellgästerna - kön, ålder, civilstånd? Var bor hotellgästerna - vilken stadsdel? Hur bor hotellgästerna - vilken bostadstyp?. Har hotellgästerna hemtjänst? Vilket skäl till hotellvistelsen har hotellgästerna uppgett? Hur många har checkat in/beläggning/övernattningar under perioden februari 2010 - februari 2011? Hur fördelar de sig per månad? Hur ser förändringen över tid ut? Metod Utvärderingen är en beskrivning av projekttiden 1 februari 2010-28 februari 2011. Utvärderingen omfattar tiden efter uppföljningsperioden 15 april 2009-31 januari 2010. Val av period gör det möjligt att göra jämförelser mellan perioderna och därmed hur projektet har utvecklats. Utvärderingen baseras därför liksom uppföljningen på data som hämtats från incheckningsformulär. Ett sådant ifylls i samband med att gästen checkar in på Trygghetshotellet. Det innehåller uppgifter om ålder, kön, civilstånd, bostadstyp, tillgänglighet till bostad via hiss eller trappor, socialt nätverk samt skäl till hotellvistelsen. Kompletterande uppgifter har hämtats från Trygghetshotellet. Lägesrapport 1 (Malmö stad, SDF Limhamn-Bunkeflo, 2009 a). Uppgifter från samtal med personalen bidrar till beskrivningen. Data har hämtats från incheckningsformulär för perioden 1 februari 2010-28 februari 2011. 13

Ekonomiavdelningen i SDF Limhamn-Bunkeflo svarar för beläggningsstatistiken som utöver den undersökta perioden även omfattar mars 2011. I följande avsnitt kallat resultat redovisas insamlade data. Beskrivningen av Trygghetshotellet ligger till grund för en diskussion kring, målgrupp, kriterier och skäl till vistelse på Trygghetshotellet såväl på stadsdelsnivå som för hela Malmö. Sist i diskussionen finns en avslutande reflektion. Detta redovisas i avsnittet kallat diskussion. Konfidentiellitet Behandlingen av uppgifter har följt kravet om konfidentiellitet. 14

Resultat Hur många incheckningar har gjorts i undersökt period? Under utvärderingsperioden februari 2010 - februari 2011 har det gjorts 513 incheckningar. Motsvarande siffra är 232 för uppföljningsperioden april 2009 - januari 2010. Antalet hotellgäster som checkat in en eller flera gånger under utvärderingsperioden är 342 och motsvarande siffra är 142 för uppföljningsperioden. Antalet incheckningstillfällen per person varierar mellan en gång till tio gånger för utvärderingsperioden. Majoriteten (254 personer) har checkat in vid endast ett tillfälle. En person har checkat in tio gånger, tre har checkat in vid sju respektive fem tillfällen och två har checkat in sex gånger. Det är 13 personer som har checkat in fyra gånger och 17 personer tre gånger medan 49 personerna har checkat in två gånger (Tabell 1). Dessutom har fyra personer checkat in på Trygghetshotellet utifrån sitt arbete som personlig assistent alternativt anhörigvårdare till hotellgäst. Dessa personer har inte inkluderats i den beskrivning som följer. I följande redovisning visas inte bara utvärderingsresultatet utan även uppföljningsresultatet för att möjliggöra en jämförelse mellan perioderna och på det sättet visa utvecklingen under ungefär två år. Utvärderingsresultatet redovisas med normal text och uppföljningsresultatet med kursiv text. Tabell 1. Antalet hotellgäster fördelade på incheckningar för utvärderingsperiod 20100201-20110228 respektive uppföljningsperiod 20090415-2010 01 31 Incheckningar/person 1 2 3 4 5 6 7 9 10 Hotellgäster Utvärdering n=342 254 49 17 13 3 2 3-1 Uppföljning n=142 102 16 13 6 2 1-1 1 S:a Incheckningar Utvärdering n=513 254 98 51 52 15 12 21-10 Uppföljning n=232 102 32 39 24 10 6-9 10 Vilka är hotellgästerna? Flest incheckningar (366) har gjorts av kvinnor och 147 har gjorts av män. Medelåldern för incheckade personer är 82,5 år. Den äldsta hotellgästen är 99 år och den yngsta är 70 år (Tabell 2). Det finns dessutom fem personer som är under 70 år. Två av dem är 67 år, en är 15

66 år och två är 65 år. De har som make/maka eller sambo till hotellgäst som är 70 år eller äldre haft möjlighet att checka in sig. Make/maka eller sambo har alltså uppfyllt ålderskriteriet. Hotellgästernas civilstånd varierar. Flest personer, drygt en tredjedel, (36 procent) av de som checkat in sig är änkor eller änkemän, knappt en fjärdedel, (22,5 procent) är ensamstående, medan 29 procent uppger civilståndet maka eller make. En liten andel har uppgett att de är samboende (2 procent) eller särboende (3 procent) (Tabell 2). Uppgifterna om civilstånd kan tolkas som att 61,5 procent av de som checkat in lever i ett hushåll som består av endast en person. Uppgift om civilstånd saknas för 7,5 procent av incheckade personer. Tabell 2. Incheckningar fördelade på kön i procent samt medelålder, ålder på yngsta respektive äldsta person och civilstånd i procent hos incheckade personer för utvärderingsperiod 20100201-20110228 respektive uppföljningsperiod 20090415-20100131 Incheckningar Utvärdering n=513 Uppföljning n=232 % % Kön -Kvinna 71 64 -Man 29 36 Ålder -Medelålder 82,5 år 84 år -Äldst 99 år 101 år -Yngst 70 år 74 år Civilstånd -Maka/Make 29 27 -Änka/änkeman 36 46 -Sambo 2 1 -Ensamstående 22,5 16 -Särbo 3 8 -Uppgift saknas 7,5 2 n visar antal. Vilken typ av bostad bor hotellgästerna i och i vilken omfattning har de hemtjänst? En överväldigande majoritet (83 procent) av de som checkat in på hotellet, bor i lägenhet medan 14 procent bor i villa. Uppgift om bostadstyp saknas för 3 procent av incheckade personer. Majoriteten (53 procent) av de som checkat in har ingen hemtjänst medan 44 procent nyttjar hemtjänst. Hemtjänstuppgift saknas för 3 procent incheckade personer (Tabell 3). 16

Tabell 3. Incheckningar fördelade på bostadstyp samt nyttjande av hemtjänst i procent för utvärderingsperiod 20100201-20110228 respektive uppföljningsperiod 20090415-20100131 Incheckningar Utvärdering n=513 Uppföljning n=232 % % Bostadstyp - Villa 14 16 - Lägenhet/Flerbostadshus 83 83 - Uppgift saknas 3 1 Hemtjänst -hemtjänst 44 44 - ej hemtjänst 53 53 - uppgift saknas 3 3 n visar antal. Vilka är skälen till hotellvistelsen? När personerna checkat in på Trygghetshotellet har de även tillfrågats om skäl till varför de önskar en hotellvistelse. De har fritt och med ett par ord angett varför de önskar vistas på hotellet. Även om personerna använder olika begrepp och förklaringar till sin vistelse på hotellet utkristalliseras ett mönster av orsaker som delats in i sju olika kategorier som redovisas kursivt i följande text. En kategori kallas ensamhet. Flera har uppgett ensamhet som skäl till sin vistelse, antingen enskilt eller i kombination med annat skäl exempelvis önskar träffa andra, ledsen och trött m.m. Till kategorin räknas alla, som har uppgivit ensamhet inklusive de som har kombinerat ensamhet med annat skäl. En annan kategori har kallats anhörigvårdare utifrån att personerna uppgivit att de är anhörigvårdare och önskar vistelse på Trygghetshotellet utifrån behovet av exempelvis vila. Kategorin anhörigvårdare har inte använts i tidigare gjord uppföljning eftersom ingen hotellgäst i den perioden lika uttalat använde det begreppet som skäl till sin vistelse. En tredje kategori kallas anhörig bortrest som är samlande begrepp för den grupp som checkat in som följd av att en eller flera anhöriga varit bortrest under vistelsen på trygghetshotellet. En fjärde kategori har kallats miljöombyte/gemenskap. Till den hör personer som vid incheckningen uppgett önskan om miljöombyte ibland kallat omväxling och/eller gemenskap som skäl till sin vistelse. På motsvarande sätt anger kategorin kallad vila att personerna vid incheckningen uppgett behovet av vila som skäl till sin vistelse på Trygghetshotellet. Kategorin bostadsrelaterat skäl är ett samlande begrepp när hotellvistelsen orsakas av att personen inte vill vara hemma som följd av att olika åtgärder görs i bostaden exempelvis bostadsanpassningsåtgärd, reparation av hiss, byte av stammar med mera. Flera bor i fastigheter där 17

stammar byts. En del av personerna uppger att de inte orkar ta sig till de provisoriska toaletter och duschrum som placerats utanför byggnaden medan renoveringen pågår. Till kategorin räknas även önskan hos personer som ska flytta till annan bostad om att kunna vistats på Trygghetshotellet under flyttperioden. Kategorin kallad skäl relaterat till sjukhusvistelse/ohälsa/skador omfattar de skäl till hotellvistelsen som hotellgäster har beskrivit som en följd av att hon eller han har antingen en sjukhusvistelse framför sig eller bakom sig. Till kategorin räknas även de som uppgett önskan att vistas på hotellet efter att ha råkat ut för en lindrig skada, annat hälsorelaterat skäl eller en kombination av sådana skäl. Andelen personer som uppgett skäl relaterat till sjukhusvistelse/ohälsa/skador är den enskilt största kategorin (28 procent). Kategorin bostadsrelaterat skäl är den andra största (22 procent) medan kategorin ensamhet är den tredje största (19,5 procent). Kategorierna anhörigvårdare och anhörig bortrest utgör tillsammans (13,5 procent) medan miljöombyte/gemenskap uppgetts av 11 procent och vila av 6 procent (Tabell 4). Tabell 4. Skäl till hotellvistelse hos incheckade personer fördelade på nio kategorier för utvärderingsperiod 20100201-20110228 respektive uppföljningsperiod 20090415-20100131 Kategorier skäl till hotellvistelse Utvärdering Antal Uppföljning Antal Utvärdering % Uppföljning % Ensamhet 101 61 19,5 26,2 Miljöombyte/Gemenskap 55 28 11 12,1 Anhörig bortrest 39 17 7,5 7,3 Anhörigvårdare i behov av vila/om växling 30-6 - Vila 30 22 6 9,5 Semester - 15-6,5 Bostadsrelaterat 114 50 22 21,6 Skäl relaterat till sjukhusvistelse/ohälsa 144 39 28 16,8 Totalt 513 232 100 100 Medelåldern, för de som vid incheckning uppgett ensamhet som skäl till hotellvistelsen är 84 år, för anhörigvårdare är 81,5 år, för anhörig bortrest är 85 år, för miljöombyte/gemenskap är 83 år, för vila är 82 år, för bostadsrelaterat skäl är 81 år och för de som uppgett skäl relaterat till sjukhusvistelse/ohälsa/skador är medelåldern 82 år. 18

En jämförelse med uppföljningsperioden visar att skäl relaterat till sjukhusvistelse/ohälsa/skador har ökat ganska mycket från ca 17 till 28 procent. Bostadsrelaterat skäl är konstant liksom skälet miljöombyte/gemenskap respektive anhörig bortrest. En sammanslagning av skäl som har social karaktär såsom anhörig bortrest, ensamhet och gemenskap visar att även det är konstant för uppföljnings- och utvärderingsperioden. Trygghetshotellet och stadsdelarna Hur fördelar sig antalet incheckningar på stadsdelarna? Den största andelen (24,2 procent), av incheckningarna som gjorts under perioden februari 2010 februari 2011 har gjorts av personer som bor i stadsdelen Västra Innerstaden (VI), medan 17,9 procent gjorts av personer i stadsdelen Hyllie (HY) och nästan lika många av personer i Limhamn-Bunkeflo (LB). Ungefär 14 procent av incheckningarna har gjorts av personer som bor i stadsdelen Fosie (FO) respektive Centrum (CE) medan 5,3 procent har gjorts av personer i Södra Innerstaden (SI). Slutligen har 2,7 procent av incheckningar gjorts av personer i Husie (HU) respektive Rosengård (RO) medan motsvarande siffror är 0,8 procent för Kirseberg (KI) och 0,4 procent för Oxie (OE) (Tabell 5). En jämförelse mellan uppföljnings- och utvärderingsperioden visar att fördelningen varierar. Andelen gjorda incheckningar av personer från Västra Innerstaden och Limhamn-Bunkeflo har minskat liksom andelen från Södra Innerstaden, minskningen i det senare fallet är liten. Övriga har ökat. Antalet personer som checkat in sig under utvärderingsperioden har ökat. Ungefär tre gånger så många incheckningar gjordes under utvärderingsperioden av personer från Centrum, Fosie, Husie, Hyllie och Rosengård och dubbelt så många från Limhamn-Bunkeflo, Södra Innerstaden och Västra Innerstaden jämfört uppföljningsperioden. Antalet gjorda incheckningar har varit konstant för Oxie och minskat med två personer från 6 till 4 för Kirseberg. 19

Tabell 5. Incheckningar fördelade per stadsdel i procent för utvärderingsperiod 20100201-20110228 respektive uppföljningsperiod 20090415-20100131 Incheckningar Utvärdering Uppföljning Utvärdering Uppföljning Antal Antal % % CE Centrum 72 25 14 10,8 FO Fosie 76 26 14,8 11,2 HU Husie 14 4 2,7 1,7 HY Hyllie 92 33 17,9 14 KI Kirseberg 4 6 0,8 2,7 LB Limhamn-Bunkeflo 88 46 17,2 20 OE Oxie 2 2 0,4 0,9 RO Rosengård 14 4 2,7 1,7 SI Södra Innerstaden 27 13 5,3 5,6 VI Västra innerstaden 124 73 24,2 31,5 Mö Totalt/Malmö 513 232 100 100 Incheckningar fördelade på kön visar att majoriteten har gjorts av kvinnor utom för Oxie. Det är totalt två personer från Oxie som checkat in sig, varav en är man och en är kvinna (Tabell 6). Medelåldern för incheckade personer varierar mellan stadsdelarna och den är högst 85 år för de som är hemmahörande i Rosengård samt lägst 80,5 år för de som bor i Kirseberg. Äldst 99 år är person från Limhamn-Bunkeflo och yngst 70 år är personer från Centrum, Fosie, Hyllie, Limhamn-Bunkeflo och Västra Innerstaden(Tabell 6). Tabell 6. Incheckningar fördelade på kön i procent samt medelålder, ålder på yngsta respektive äldsta person hos de incheckade per stadsdel för utvärderingsperiod 20100201 20110228 (n=513) respektive uppföljningsperiod 20090415-20100131 (n=232) Kvinna Man Medelålder Äldst Yngst Utvär- Uppfölj- Utvär- Upp- Utvär- Upp- Utvär- Upp- Utvär- Uppdering ning dering följn dering följn dering följn dering följn % % % % år år år år år år CE 67 44 33 56 82 83 93 92 70 78 FO 74 69,2 26 30,8 81 83 95 91 70 74 HU 71 25 29 75 82,5 86 87 91 71 75 HY 85 78,8 15 21,2 83,5 86 95 101 70 80 KI 75 66,7 25 33,3 80,5 84 90 89 74 76 LB 69 63 31 37 83 85 99 95 70 74 OE 50 100 50 0 84,5 84 85 90 84 77 RO 79 75 21 25 85 87 92 90 71 79 SI 74 84,6 26 15,4 82 86 95 89 71 80 VI 64,5 58,9 35,5 41,1 82 83 97 96 70 74 Mö 71 63,8 29 36,2 82,5 84 99 101 70 74 20

Av alla incheckningar som gjorts under undersökt period har 36 procent gjorts av änkor eller änkemän. De utgör därmed den största gruppen medan de som uppgett sig som maka eller make är den näststörsta. På stadsdelsnivå finns en variation och avvikelse vad det gäller civilståndet hos incheckade gäster. Majoriteten (72 procent) av incheckade personer som bor i Rosengård, är änkor eller änkemän. Totala antalet personer från Rosengård är 14. Majoriteten (40,2 procent) av de som bor i Centrum är änka/änkeman liksom i Södra Innerstaden (44,4 procent), Hyllie (39,0 procent) och Fosie (38,2 procent). Majoriteten av incheckningar gjorda av personer i Limhamn Bunkeflo och Västra Innerstaden har gjorts av personer som är maka/make dvs 43,2 procent respektive 40,0 procent. Mot bakgrund av att majoriteten i alla stadsdelar utom Husie har uppgett att de är antingen änka/änkeman eller ensamstående, förmodas att majoriteten av incheckade personer lever i enpersonshushåll. I Kirseberg fördelar sig fyra personer med en person på, änka/änkeman, ensamstående och särboende. Uppgift saknas för den fjärde personen. (Tabell 7). Tabell 7. Incheckningar fördelade på civilstånd hos de incheckad i procent per stadsdel för utvärderingsperiod 20100201-20110228 (n=513) respektive uppföljningsperiod 20090415-20100131 (n=232) Maka/Make Änka/Änkem Sambo Ensamstående Särbo Uppgift saknas Utvär- Uppfölj Utvär- Upp- Utvär- Upp- Utvär- Upp- Utvär- Upp- Utvär- Uppdering ning der följn der följn der följn der följn der följn Stadsdel % % % % % % % % % % % % CE 22,2 16 40,2 24 0 0 27,8 4 4,2 56 5,6 0 FO 15,8 15,4 38,2 50 2,6 0 25 23,1 6,6 11,5 11,8 0 HU 43 0 35,7 100 7,1 0 7,1 0 0 0 7,1 0 HY 19,5 9,1 39 66,7 0 9,1 31 12,1 3,5 3 7 0 KI 0 66,7 25 0 0 0 25 33,3 25 0 25 0 LB 43,2 39,1 39,8 43,5 2,3 0 9 6,5 1,1 0 4,6 10,9 OE 100 100 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 RO 0 0 72 75 0 0 21 25 0 0 7 0 SI 18,5 0 44,4 38,5 7,4 0 11,1 61,5 0 0 18,5 0 VI 40 38,4 23,4 45,2 0,8 0 27 15,1 1,6 1,4 7,2 0 Mö 29 27 36 46 2 1 22,5 16 3 8 7,5 2 För alla gjorda incheckningar gäller att majoriteten av personerna bor i lägenhet, ett förhållande som i de flesta fall även gäller på stadsdelsnivå. Några avviker. Det gör incheckade hemmahörande i Husie där majoriteten (71,4 procent) bor i villa. Även i Limhamn-Bunkeflo bor en relativt hög andel (49 procent) i villa. En av de två personer som är hemmahörande i Oxie bor också i villa (Tabell 8). 21

Tabell 8. Incheckningar fördelade på bostadstyp i procent per stadsdel för utvärderingsperiod 20100201-20110228 (n=513) respektive uppföljningsperiod 20090415-20100131 (n=232) Villa Utvärdering Uppföljning Lägenhet/Flerbostadsh us Uppgift saknas Utvärder Uppföljn % % Utvärder Uppföljn % % % % CE 1,3 0 93,1 100 5,6 0 FO 5,2 3,8 93,5 92,3 5,6 3,8 HU 71,4 75 21,5 25 7,1 0 HY 5,5 0 91 100 3,5 0 KI 0 33,3 100 66,7 0 0 LB 49 52,2 50 45,7 1 2,2 OE 50 100 50 0 0 0 RO 0 0 100 100 0 0 SI 0 0 100 100 0 0 VI 7,2 8,2 87,9 91,8 4,8 0 Mö 14 16,4 83 82,8 3 0,9 Majoriteten (53 procent) av totala antalet incheckade personer har ingen hemtjänst. Nyttjandet av hemtjänst varierar på stadsdelsnivå. I Limhamn-Bunkeflo och Husie är andelen som inte har hemtjänst ändå högre, 67 procent respektive 64,5 procent. Samma förhållande gäller för majoriteten av de som är hemmahörande i Västra Innerstaden och Södra Innerstaden, 55 respektive 52 procent. Motsvarande siffror är 50 procent för Fosie, Kirseberg och Oxie. Däremot har majoriteten (52 procent) av incheckade personer hemmahörande i Centrum hemtjänst. Av de som bor i Hyllie har 47 procent hemtjänst och motsvarande siffra för Rosengård är 50 procent (Tabell 9). Tabell 9. Incheckade personer med eller utan hemtjänst per stadsdel i procent för utvärderingsperiod 20100201-20110228 (n=513) respektive uppföljningsperiod 20090415-20100131 (n=232) Hemtjänst Ej hemtjänst Uppgift saknas Stadsdel Utvärdering Uppföljning Utvärder Uppföljn Utvärder Uppföljn % % % % % % CE 47 76 46 20 7 4 FO 50 38,5 50 53,8 0 7,7 HU 28,5 25 64,5 75 7 0 HY 52 54,5 44,5 45,5 3,5 0 KI 50 66,7 50 33,3 0 0 LB 33 45,7 67 47,8 0 6,5 OE 50 50 50 50 0 0 RO 50 0 43 100 7 0 SI 48 30,8 52 69,2 0 0 VI 39,5 34,2 55 64,4 5,5 1,4 Mö 44 44,4 53 52,6 3 3 22

Skälen till vistelsen på Trygghetshotellet hos de som checkat in varierar relativt mycket på stadsdelsnivå. Ensamhet är främsta skälet till hotellvistelsen hos de som bor i Fosie och Hyllie (34,2 respektive 31,5 procent). För personer hemmahörande i Rosengård är skälet ensamhet tillsammans med anhörig bortrest och bostadsrelaterat skäl de främsta med vardera 28,6 procent. För hemmahörande i Husie är skälet ensamhet, anhörig bortrest, bostadsrelaterat skäl och sjukhusvistelse/ohälsa/skador främsta skäl med 21,4 procent för vardera. För hemmahörande i Limhamn-Bunkeflo och Västra Innerstaden har majoriteten angett bostadsrelaterat skäl med 37,5 procent respektive 34 procent. Skäl relaterat till sjukhusvistelse/ohälsa/skador är främsta skälet till hotellvistelsen hos de som är hemmahörande i stadsdelarna Centrum (36,1 procent) och Södra Innerstaden (55,5 procent). Det gäller även för majoriteten av totalt gjorda incheckningar med 28 procent (Tabell 10). Sammanfattningsvis visar sammanställningen av skäl till hotellvistelsen att det skett en förändring mellan uppföljnings- och utvärderingsperiod. För totala antalet incheckningar i Malmö har skäl relaterat till sjukhusvistelse/ohälsa/skador ökat liksom på stadsdelsnivå vilket gäller för Centrum, Fosie, Husie, Hyllie, Rosengård, Södra Innerstaden och Västra Innerstaden. På motsvarande sätt har bostadsrelaterat skäl ökat såväl totalt för Malmö som stadsdelarna Hyllie, Limhamn-Bunkeflo, Rosengård och Västra Innerstaden. Andelen som uppgett skälet anhörig bortrest har också ökat såväl totalt för Malmö som stadsdelarna Centrum, Fosie och Rosengård. Skälet anhörigvårdare fanns inte som kategori i uppföljningen men visar sig vara ett markant skäl hos personer som checkat in sig under utvärderingsperioden och utgör därför en egen kategori. Det är främst personer hemmahörande i Limhamn-Bunkeflo som angett skälet anhörigvårdare. Det har 18 procent av dem gjort och motsvarande siffra är 6 procent för Malmö totalt. Gäster med mer än fjorton dagars vistelse på Trygghetshotellet Det finns en del gäster som vistats på Trygghetshotellet i perioder längre än fjorton dagar. Det har blivit möjligt efter det att riktlinjerna för Trygghetshotellet ändrades och antogs i september 2010. Det finns även personer som dessförinnan vistats på Trygghetshotellet mer än 14 dagar om än genom att de checka ut sig efter fjorton dagar för att efter 24 timmar checka in sig igen. Den senare gruppen omfattar totalt 24 personer varav 17 är kvinnor och 7 är män. De är hemmahörande i olika stadsdelar, 3 av dem bor i Centrum, 4 personer i Fosie, 1 person i Hyllie respektive Rosengård, 9 i Limhamn-Bunkeflo, 2 i Södra Innerstaden och 4 i Västra Innerstaden. 23

Tabell 10. Fördelning hotellvistelsesskäl i procent i gruppen incheckade personer i respektive stadsdel utvärderingsperiod 20100201-20110228 (n=513) respektive uppföljningsperiod 20090415-20100131 (n=232) Stadsdel Kategorier - skäl till hotellvistelse CE *n=72 **n=25 FO n=76 n=26 HU n=14 n=4 HY n=92 n=33 KI n=4 n=6 LB n=88 n=46 OE n=2 n=2 RO n=14 n=4 SI n=27 n=13 VI n=124 n=73 Ensamhet Utvärdering n=101 13,9 34,2 21,4 31,5 25 7 0 28,6 7,4 16 19,5 Uppföljning n=61 36 38,5 0 33,3 0 15,2 0 75 7,7 27,4 26,2 Miljöombyte/Gemenskap Utvärdering n=55 11,1 17,1 14,4 12 0 0 0 0 18,5 13 11 Uppföljning n=28 8 15,3 25 21,2 0 6,5 0 0 7,7 13,7 12,1 Anhörig bortrest Utvärdering n=39 11,1 3,8 21,4 6,5 25 4,5 0 28,6 7,4 6,5 7,5 Uppföljning n=17 4 3,8 0 9,1 0 6,5 0 0 15,4 9,6 7,3 Anhörigvårdare i behov av vila/omväxling Uvärdering n=30 0 2,6 0 6,5 0 18 50 0 0 4 6 Uppföljning n= - - - - - - - - - - - - Vila Utvärdering n=30 5,6 5,3 0 12 0 6 0 0 3,8 4 6 Uppföljning n=22 8 15,4 0 6,1 0 6,5 50 0 7,7 12,3 9,5 Semester Utvärdering n= - - - - - - - - - - - - Uppföljning n=15 0 0 0 9,1 50 0 0 0 15,4 9,6 6,5 Bostadsrelaterat skäl Utvärdering n=114 22,2 7,9 21,4 5,5 50 37.5 50 28,6 7,4 34 22 Uppföljning n=50 24 19,2 75 18,2 0 32,6 50 25 30,8 12,3 21,6 Skäl relaterat till sjukhusvistelse/ohälsa Utvärdering n=144 36,1 29 21,4 26 0 27 0 14,2 55,5 22,5 28 Uppföljning n=39 20 7,7 0 3 50 32,6 0 0 15,4 15,1 16,8 * visar antal incheckningar för utvärderingsperiod * *visar antal incheckningar för uppföljningsperiod Mö n=513 n=232 De har uppgett delvis olika skäl till vistelsen. Majoriteten av de med en längre vistelseperiod har uppgett antingen bostadsrelaterat skäl (10 personer) eller skäl relaterat till sjukhusvistelse/ohälsa/skador (10 personer) medan 2 personer uppgett skälet ensamhet och ytterligare 2 har uppgett skälet anhörigvårdare. Medelåldern för denna grupp är 82,5 år och den yngsta är 73 år och äldsta är 96 år. Kortaste vistelsen är 16 dagar och längsta är 42 dagar. I gruppen finns såväl de som checkat in sig vid 2 tillfällen som de som checkat in sig vid 7 tillfällen dock inte sammanhängande utan med spridning över utvärderingsperioden. Det är 23 gäster som efter september 2010 vistats på Trygghetshotellet mer än 14 dagar i sträck som följd av att de både haft möjlighet och behov av att checka in sig mer än två veckor. Av dem är 24