1(37) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Apaydin, Müge Tel: 010-698 15 90 muge.apaydin @naturvardsverket.se SKRIVELSE 2017-08-31 Ärendenr: NV-04617-17 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockholm Lägesbeskrivning för Klimatklivet B E SÖ K: ST O C K H O LM V ALH A L L AV ÄG E N 195 Ö ST E R SU N D F O R SK AR E N S V ÄG 5, HUS U B P O ST: 106 48 ST O C K HO LM TEL: 010-698 10 00 F AX: 010-698 16 00 E-POST: R E G IST R AT O R@NAT U RV AR D SV E R K E T.SE IN T E R N E T: WWW. N AT U R V AR D SV E R K E T.SE
NATURVÅRDSVERKET 2(37) Innehåll Sammanfattning... 3 1. Inledning... 4 2. Investeringar och förväntade resultat... 5 2.1. Övergripande om Klimatklivet fram till juli 2017... 5 2.2. Resultat för laddinfrastruktur... 13 2.2.1. Icke-publika laddningsstationer... 16 2.2.2. Publika laddningsstationer... 17 2.3. Resultat från transport, fordon, infrastruktur... 20 2.4. Resultat från energikonvertering... 22 2.5. Resultat från energieffektivisering... 23 2.6. Resultat från avfallsantering och biogasproduktion... 23 2.7. Resultat för minskade gasutsläpp... 24 2.8. Resultat från informationsåtgärder... 25 3. Arbetsprocessen... 26 3.1. Bedömning av åtgärder... 26 3.2. Avslagna åtgärder... 27 3.3. Juridik: Utveckling av regelverket... 27 3.4. Enkla processer och klarspråk... 28 4. Vägledning... 28 5. Länsstyrelsernas arbete och förbättringsmöjligheter... 28 6. Ekonomi... 30 7. Kommunikation... 31 8. Omvärldsbevakning... 33 9. Uppföljning av åtgärder... 33 9.1. Sysselsättningseffekter för kvinnor och män... 34 9.2. Miljömål och Klimatklivet... 37
NATURVÅRDSVERKET 3(37) Sammanfattning Hittills har Naturvårdsverket beviljat stöd till 1035 åtgärder med totalt 2 miljarder kronor i bidrag till åtgärder. Det innebär att de investeringar som delfinansieras med klimatklivet totalt beräknas uppgå till 4,65 miljarder kronor. Dessa beviljade åtgärder beräknas leda till 2,3 kg koldioxidekvivalenter utsläppsminskning per investeringskrona under åtgärdernas livslängt som i genomsnitt är 16 år. Stödet utgör i genomsnitt 43 procent av den totala investeringskostnaden för åtgärderna. Enligt den budget som Riksdagen beslutat om så finns möjligheter att fördela totalt 4 miljarder kronor under perioden 2015-2020. Hela Klimatklivet där vi ger stöd fram till 2020 och där vi omsätter hela budgeten i åtgärder, förväntas ge en årlig minskning av växthusgaser som motsvarar ca 1,5 miljoner ton koldioxid per år. Utifrån detta beräknas Klimatklivet totalt ge en förväntad total minskning med 20-25 miljoner ton koldioxid under åtgärdernas livslängd. I rapporten lyfter vi de viktigaste resultaten från Klimatklivet. Utsläppsminskningarna som redovisas är baserade på den förväntade klimatnyttan av de beviljade åtgärderna. Det finns en osäkerhet, eftersom klimatnyttan är beroende av vad som händer i verkligheten under många år framöver. Resultat som redovisas här bygger på vad stödmottagaren har redovisat, dock med justeringar efter en rimlighetsbedömning av Naturvårdsverket. Många av de åtgärder som Klimatklivet skapar innebär tekniska investeringar som medför strukturella förändringar som finns kvar i många år framöver, bortom de 16 år som beräknas vara åtgärdernas genomsnittliga livslängd. Det är därmed sannolikt att det teknikskifte som Klimatklivet stödjer ger minskade klimatutsläpp efter åtgärdernas livslängd. De tre stora länen har högst beviljade belopp och störst antal beviljade åtgärder. Per capita ser resultatet dock annorlunda ut. Exempelvis har Gävleborgs, Kalmar och Gotlands län största koldioxidminskning medan Kalmar, Gävleborgs, Västernorrlands län har största beviljade stödbelopp per capita. Vi beviljar fler ansökningar till Klimatklivet nu jämfört med de tidigare beslutsomgångarna. I tidigare omgångar fick var tredje ansökan avslag. I sista omgången beviljade vi 40 % av de inkomna ansökningarna. Detta beror dels på att de sökande skriver bättre ansökningar och dels på att ansökningarna är mer i linje med syftet av stödet. Icke-publika normalladdningsstationer får mer stöd nu jämfört med tidigare beslutsomgångar i Klimatklivet. Denna kategori av ansökningar är särskilt viktig för att den ger möjligheter till beteendeförändringar genom att människor kan ladda sin elbil nära bostaden eller arbetet. Klimatklivet stödjer också stora cykelåtgärder som möjliggör att flera väljer bort fossildrivna bilar och istället väljer cykeln. Ett annat viktigt resultat inom transportåtgärder är att vi beviljat laddningsstationer för elbussar. Elbussar tillsammans med tanksstationer för biogasbussar-och HVO möjliggör en fossilfri
NATURVÅRDSVERKET 4(37) kollektivtrafik. En annan stor insats som Klimatklivet gör inom transportsektorn är att öka mängden biogas på marknaden genom beviljade åtgärder inom produktion av biogas. Ökade mängder av biogas är en viktig komponent för att ställa om till fossilfritt drivmedel med mer biogas. Klimatklivet ökar också farten i industrins energiomställning. Tack vare åtgärder som konverterar förbränning fossil olja till förnybart bränsle påskyndar företagen omställningen till en fossilfri industri. Uppvärmningen i Sverige sker till största delen från förnybara energikällor. Men det finns fortfarande en del fossila bränslen kvar i stora städer vid uppvärmning. I exempelvis Stockholm minskar behovet av koleldning när en beviljad åtgärd istället tillvaratar spillvärme. Intresset för Klimatklivet har varit stort sedan 2015 då satsningen lanserades. Vi har många bra ansökningar med stora åtgärder och vi arbetar aktivt för att få in fler stora ansökningar med hög klimatnytta. Vi planerar för två ytterligare samlade beslutstillfällen under hösten 2017. Vid halvårsskiftet 2017 förstärktes anslaget för Klimatinvesteringar med en halv miljard, och totalt är anslaget för 2017 1,2 miljarder kronor. Det är en utmaning att omsätta hela anslaget för 2017 i åtgärder. Syftet med Klimatklivet är att ge stöd till de åtgärder som ger varaktiga minskningar av växthusgaser. I de fall där det finns ansökningar som ger likvärdig minskning kan också andra kriterier användas vid bedömningen. Sysselsättningseffekter är ett av dessa kriterier. Denna rapport redogör för sysselsättningseffekter i investeringsfasen av de beviljade åtgärderna. Den ger också en bild av hur dessa sysselsättningseffekter är fördelad mellan kvinnor och män. 1. Inledning Naturvårdsverket har hanterat ansökningar inom Klimatklivet, lokala klimatinvesteringar sedan september 2015. Syftet med programmet är att ge stöd till de åtgärder som ger störst varaktig minskning av utsläppen av växthusgaser. Naturvårdsverket ska enligt regleringsbrevet lämna lägesbeskrivningar för Klimatklivet den 31 mars och 31 augusti. Syftet med lägesbeskrivningen är att redovisa beslutade investeringar och förväntade resultat. Denna lägesbeskrivning beskriver uppnådda resultat med Klimatinvesteringsstödet (Klimatklivet) sedan september 2015 med särskilt fokus på arbetet som pågått under 2017. Underlaget för rapporten är egna data samt redogörelser från Energimyndigheten och Länsstyrelsen i Östergötland. Detta är den fjärde lägesbeskrivningen för arbetet inom Klimatklivet. Lägesbeskrivningar har tidigare lämnats i 2016-03-31, 2016-08-31 och 2017-03- 31. Denna rapport redovisar också antaganden om sysselsättningseffekter för kvinnor och män som användningen av anslaget har gett upphov till. Rapporten redovisar också hur uppföljning och utvärdering av investeringsprojekten fortskrider.
NATURVÅRDSVERKET 5(37) Inom Klimatklivet beviljar Naturvårdsverket stöd till åtgärder som varaktigt minskar utsläppen av växthusgaser. Det primära urvalskriteriet för att bevilja stöd är åtgärdens klimatnytta eller kvot beräknas som utsläppsminskning av växthusgaser per investeringskrona. Kvoten är utslagsgivande i bedömningen för att avgöra om en åtgärd ska kunna få stöd. Om minskningen av utsläpp av växthusgaser är likvärdig för flera ansökningar, ska hänsyn också tas till åtgärdernas möjlighet att bidra till spridning av teknik och till marknadsintroduktion samt till åtgärdernas effekter på andra miljökvalitetsmål, hälsa och sysselsättning. Naturvårdsverket rangordnar samtliga ansökningar utifrån beräknad klimatnytta i varje beslutsomgång. Värdet för de flesta beslutsomgångar har varit 1,0 kg koldioxidekvivalenter per investeringskrona. För beslutsomgång två för 2016 samt beslutsomgång tre för 2017 användes 0,75 kg koldioxidekvivalenter per investeringskrona. För beslutsomgång två för 2017 hade transportåtgärder även 0,6 kg koldioxidekvivalenter där finns en stor potential för fossilfri transportsektor. Enligt 4 om utsläppen av växthusgaser är likvärdiga så har vi möjlighet att prioritera åtgärder som gynnar teknikspridning, marknadsintroduktion, andra miljömål samt hälsa och sysselsättning. Begreppet växthusgaser i denna rapport innefattar koldioxid (CO 2 ), metan(ch 4 ), dikväveoxid (N 2 O) samt fluorerade växthusgaser. Koldioxid står för merparten av utsläppen. I september 2015 antog världens länder Agenda 2030-en global utvecklingsagenda bestående av 17 mål för hållbar utveckling. Mål 13 i Agenda 2030 handlar om att bromsa klimatförändringarna. Utöver Agenda 2030 förutsätter Parisavtalet snabbare utsläppsminskningar särskild för industrialiserade länder som Sverige. Sverige har en ambition att vara offensivt och pådrivande för arbetet som krävs inom ramen av Agenda 2030 samt Paris avtalet. Klimatklivet innebär flera av de åtgärder som krävs för att omsätta Parisavtalet i handling. För att nå en långsiktig och stabil klimatpolitik har riksdagen i juni 2017 beslutat om ett klimatpolitiskt ramverk som syftar att Sveriges inte ska ha några utsläpp av växthusgaser till atmosfären år 2045 och även antagit nya etappmål för 2030 och 2040. Klimatklivet är en viktig komponent för att lyfta och visa goda lokala åtgärdsexempel för genomförande av klimatpolitiken i praktiken. 2. Investeringar och förväntade resultat 2.1. Övergripande om Klimatklivet fram till juli 2017 Naturvårdsverket har inom Klimatklivet beviljat 2 miljarder kronor i investeringsstöd till åtgärder som beräknas leda till en utsläppsminskning med 668 000 ton koldioxid under dess livslängt som i genomsnitt är 16 år. Utsläppsminskningen är baserad på den förväntade klimatnyttan av de beviljade åtgärderna och på stödmottagarens uppgifter. Enligt riksdagens beslutade budget för 2017 ska totalt 4 miljarder kronor fördelas ut under perioden 2015-2020. Under förutsättning att hela den beslutade budgeten omsätts i åtgärder som ger motsvarande klimatnytta som de hittills beslutade åtgärderna så förväntas hela Klimatklivet ge en årlig minskning av växthusgaser som motsvarar ca 1,5
NATURVÅRDSVERKET 6(37) miljoner ton koldioxid per år. Den förväntade utsläppsminskningen per år kvarstår under åtgärdens bedömda livslängd. Utifrån detta beräknas Klimatklivet totalt ge en förväntad minskning med 20-25 miljoner ton koldioxid. Många av de åtgärder som Klimatklivet skapar avser tekniska investeringar som medför strukturella förändringar som finns kvar i många år framöver, bortom de 16 år som beräknas vara åtgärdernas genomsnittliga livslängd. Det är därmed sannolikt att det teknikskifte som Klimatklivet stödjer ger minskade klimatutsläpp efter åtgärdernas livslängd. Utsläppsminskningarna som redovisas är baserade på den förväntade klimatnyttan av de beviljade åtgärderna. Det finns en osäkerhet, eftersom klimatnyttan är beroende av vad som händer i verkligheten under många år framöver. Resultat som redovisas bygger på vad stödmottagaren har redovisat, dock med justeringar efter en rimlighetsbedömning av Naturvårdsverket. Vi har utifrån fattade beslut i december 2015 och i januari 2017 gjort bedömningar av vad en motsvarande utsläppsminskning skulle innebära för hela satsningen Klimatklivet. Beräkningen redovisar alltså ett scenario där hela den beslutade budgeten omsätts i åtgärder, att åtgärderna når minst den utsläppsminskning som angetts i ansökan och att åtgärderna som kommer ger motsvarande utsläppsminskning som tidigare beviljade åtgärder. Intresset för Klimatklivet har varit stort sedan september 2015. Figuren nedan visar hur intresset för att söka stöd från Klimatklivet har utvecklats för de olika ansökningsomgångarna. Diagram 1: Antal inkomna ansökningar och antal beviljade ansökningar per ansökningsomgång sedan september 2015 till juni 2017. 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 453 154 228 86 317 121 348 154 336 116 Klimatklivet är ett brett stöd som ska ges till åtgärder som varaktigt minskar utsläppen av växthusgaser. Vi har totalt beviljat 1035 åtgärder vilket motsvarar ungefär 40 procent de inkomna ansökningarna. Andelen som beviljas har ökat under den tiden programmet löpt. Det kan bero på att ansökningar till allt högre andel är inom Klimatklivets mål och ramar, och att det därför blir färre avslag. Nedan redovisas olika tabeller som sammanfattar resultatet för, antal beviljade åtgärder, beviljade belopp och beräknad minskning av växthusgaser fördelad per 376 349 205 199 2015;1 2015;2 2016;1 2016;2 2016;3 2017;1 2017;2 Antal inkomna Antal beviljade
NATURVÅRDSVERKET 7(37) åtgärdskategori och län. Statistiken som visar de olika kategorierna utgår från den sökandes uppgifter. Indelningen i olika kategorier är därmed ungefärlig. Varje kategori av åtgärder har olika livslängder. Diagram 2. Antal beviljade åtgärder 2017-06-30 (1035 totalt). Fördelning per åtgärdskategori. 700 600 500 400 300 200 100 0 Diagram 3: Antal beviljade åtgärder 2017-06-30 (1035 totalt). Fördelning per län. 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0
NATURVÅRDSVERKET 8(37) Diagram 4: Beviljade stödbelopp 2017-06-30 (2 053 miljoner kr). Fördelning per län. 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Diagram 5: Beviljade stödbelopp 2017-06-30 (2 053 miljoner kr). Fördelning per åtgärdskategori. 800 700 600 500 400 300 200 100 0
NATURVÅRDSVERKET 9(37) Diagram 6: Årlig beräknad minskning av växthusgaser i ton koldioxidekvivalenter (668 000 ton/år) för beviljade ansökningar 2017-06-30. Fördelning per åtgärdskategori. 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Diagram 7: Årlig beräknad minskning av växthusgaser i ton koldioxidekvivalenter (668 000 ton/år) av beviljade ansökningar 2017-06-30. Fördelning per län. 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Diagrammen nedan visar resultat för beviljade åtgärder, koldioxidminskning samt beviljat stödbelopp per capita för olika län.
NATURVÅRDSVERKET 10(37) Diagram 8: Antal beviljade åtgärder per 10 000 invånare 2017-06-30. Fördelning per län. 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 Diagram 9: Utsläppsminskning per capita (koldioxidekvivalenter/person) 2017-06-30. Fördelning per län. 250 200 150 100 50 0
NATURVÅRDSVERKET 11(37) Diagram 10: Beviljade stödbelopp per capita 2017-06-30 (totalt 2 053 miljoner kr). Fördelning per län. 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Kategorin med laddningsstationer har de mest antal beviljade åtgärder men produktion av biogas är de stora åtgärderna där högst beviljade belopp beslutats. Kategorin transporter tillsammans med produktion biogas ger de största minskningar av växthusgaser enligt beräknade resultat. Minskningar av växthusgaser för transporter och produktion biogas som förväntas komma till stånd tack vare Klimatklivet bidrar till minskningar i utsläppen för inrikes transporter eftersom producerade biogas kommer att användas för tanksstationer för biogas. Ett annat resultat är att de största tre länen har de mest antal beviljade åtgärder och beviljade belopp samtidigt resultat för minskning av växthusgaser och beviljat belopp per capita ser annorlunda ut. Det är relativt stor spridning mellan olika åtgärdskategorier, aktörer, branscher och storlek på investering. Merparten av stöden har gått till företag. Diagram 11 och 12 visar antal beviljade ansökningar samt beviljade belopp per organisationstyp. Inom gruppen annan finns bostadsföreningar och samfälligheter som är en viktig målgrupp för investeringar i laddningsstationer för elbilar.
NATURVÅRDSVERKET 12(37) Diagram 11: Antal beviljade ansökningar (1 035) per 2017-06-30. Fördelning per organisationstyp 600 500 400 300 200 100 0 Diagram 12: Beviljade belopp tusen kronor (2 053 miljoner kr) per 2017-06-30. Fördelning per organisationstyp. 1 500 kr 400 kr 1 300 kr 200 kr 1 100 kr 000 kr 900 kr 800 kr 700 kr 600 kr 500 kr 400 kr 300 kr 200 kr 100 kr - kr
NATURVÅRDSVERKET 13(37) Diagram 13: Antal aktörer som fick stöd per ansökningsomgång beslut t.om.2017-06-30. 140 120 100 80 60 40 20 0 2015;1 2015;2 2016;1 2016;2 2016;3 2017;1 2017;2 Annan Företag Kommun eller kommunförbund Landsting eller regionförbund Bostadsrättsförening Ideell förening Kommunalt bolag Stiftelse 2.2. Resultat för laddinfrastruktur Laddinfrastruktur möjliggör byte från konventionella fordon till ett elfordon. Detta är en viktig pusselbit för att bidra till en betydande reduktion av växthusgaser för transportsektorn som utgör ungefär en tredjedel av Sveriges växthusgasutsläpp. Klimatklivet har en särskild roll för att bygga en laddinfrastruktur i Sverige genom att ge stöd till laddningsstationer. Intresset för denna kategori har varit stort. 626 åtgärder hittills fått stöd. De beviljade ansökningarna är allt från enstaka laddningspunkter i en bostadsrättsförening till stora program i ett helt län. Sedan Klimatklivet lanserades har 8781 nya laddningspunkter beviljats stöd. Av dessa är 4365 för publik laddning och 4416 för icke-publik laddning. Totalt beviljat stödbelopp för laddningsstationer 177 miljoner kronor. 2685 laddningspunkter har beviljades under 2017 varav 1692 är icke-publika laddningspunkter. Diagram 14: Antal totalt beviljade laddningspunkter per 2017-06-30. Fördelning per typ av laddningsstationer. 4000 3713 3000 2644 2000 1000 703 1721 0 Icke-publika normalladdningsstationer Icke-publika snabbladdningsstationer Publika normalladdningsstationer Publika snabbladdningsstationer
NATURVÅRDSVERKET 14(37) Enligt Transportstyrelsens statistik fanns i maj 2017 över 34 000 laddfordon i Sverige och siffran ökar. Begreppet laddfordon syftar på de bilar som laddas med el från elnätet, det vill säga enbart elbilar och laddhybrider inte hybrider. Utbyggnaden av laddinfrastruktur möjliggör och främjar en ökning av antalet laddfordon i Sverige. Klimatklivet som har medfinansierat tusentals nya laddningsstationer bedöms ha en betydelse för ett ökande antal laddfordon i Sverige [Ref: Trafa rapport: prognoser för fordonsflottans utveckling i Sverige 2017:8]. Energimyndigheten och Naturvårdsverket samarbetar kring satsningarna inom laddinfrastruktur. Energimyndigheten har en särskild roll för denna kategori och lämnar bedömningsunderlag till Naturvårdsverket inför varje prövningstillfälle. Vid de första beslutsomgångarna under 2015 beviljades huvuddelen av ansökningarna för laddinfrastruktur. I samråd med Energimyndigheten bedömde Naturvårdsverket att åtgärder i utbyggnad av laddningsstationer har en likvärdig klimatnytta jämfört med andra beviljade åtgärder från de första prövningstillfällena. De prioriteras högt med hänsyn till deras påverkan på spridning av teknik och marknadsintroduktion. Laddinfrastruktur är uppdelad enligt några kategorier inom Klimatklivet; publik eller icke-publik laddning samt normal och snabbladdning. Under 2016 tog Energimyndigheten fram en klimatvärdering för de olika typerna av laddningsstationer. Den metodik som har använt både för icke-publik och publik laddning är en omfattande litteraturstudie av de vetenskapliga, eller på annat sätt tillförlitliga, publikationer som beskriver faktiskt användning av publika laddningsstationer. Under 2017 uppdaterade Energimyndigheten underlaget för klimatvärdering av icke-publika och publika laddningsstationer inom Klimatklivet. Kunskapsuppbyggnaden på området utvecklas fort och antalet fordon ökar kraftigt, då behövdes en revidering av klimatvärdering. Metodiken för reviderad klimatberäkning bygger på samma principer som innan och klimatnyttan per laddningspunkt ökade för samtliga typer av laddningsstationer då nytillkomna studier kunde visa på en ökad användning. Det som klimatvärderas är endast den direkta effekten som uppkommer i och med att man antar att laddade kwh ersätter en körsträcka som annars utförs till största delen med fossilt bränsle. Om sökande kan visa på en annan användning kan detta användas i beräkningen. Inför varje prövningstillfälle redovisar Energimyndigheten en regional fördelning av respektive kategori av laddningsstationer samt gör en regional bedömning av ökad klimatnytta för snabbladdning 50 kw som bygger ut eller binder ihop större vägar. För att bygga laddinfrastrukturen på ett lämpligt sätt använder Naturvårdsverket underlag från Energimyndigheten. Underlaget baseras på olika principer och det hjälper att göra rätta prioriteringar vid bedömning av åtgärder inom publika laddningsstationer. Första principen är att bygga en så kallad korridorstruktur. Den innebär att snabbladdningsstationer installeras längs med en och samma väg mellan två punkter, exempelvis två tätorter. För att få flexibilitet och marginal i systemet bör snabbladdningsstationer placeras nära varandra, uppskattningsvis med avstånd omkring 5 mil enligt Energimyndighetens rekommendation. Den andra
NATURVÅRDSVERKET 15(37) principen är så kallad en klusterstruktur. Den innebär att man skapar ett kluster av laddningsstationer i tätorten. Normal-, och snabbladdningsstationer etableras på strategiskt utvalda punkter så att elfordonen kan ta sig överallt i staden på el. Klusterstrukturen har stor nytta för verksamheter som kör långa sträckor inom städerna såsom servicefordon, bilpooler, taxibolag, budfirmor eller färd- och hemtjänster. Strategiska placeringar kan vara flygplatser, järnvägsstationer, färjeterminaler, stadskärnor eller shoppingcenter. Inför prövningstillfälle från och med 2016 lämnar Energimyndigheten rapporter om regional fördelning av laddinfrastruktur. Rapporterna innehöll en fördelning av laddningsstationer för elfordon i varje region. Rapporterna stöttade beslutsprocessen om vilka prioriteringar som bör göras för att säkerställa en effektiv utveckling av laddinfrastrukturen i regionerna. Laddning kan ske på olika platser och med olika laddningseffekt. Överföringseffekten är en av flera faktorer som avgör laddningstiden. Att ha möjligheten att ladda sitt elfordon i närhet till hemmet är en förutsättning för att fler ska välja bort konventionella fordon och antalet laddfordon ska öka. För privatpersoner är laddning vid arbetsplatsen ett viktigt komplement till att ladda hemma. Enligt Energimyndigheten är det relativt oproblematiskt för boende i villa/småhus, vilket är 45 procent av hushållen i Sverige, men en stor utmaning för boende i flerfamiljshus som saknar en enskild parkeringsplats. Det är därför mycket viktigt att få igång en process i samhället som möjliggör laddning för boende i flerfamiljshus. Antalet ansökningar i denna kategori har tidigare varit låg inom Klimatklivet men i senaste ansökningsomgången 2017 uppgick antalet laddningspunkter till över 300 stycken, vilket utgör ungefär hälften av de sökta laddningspunkterna. Utvecklingen i detta avseende får därför sägas vara bra. Det har skett en förskjutning i fördelningen av laddningsstationer från övervägande publikt till icke-publikt. Merparten av de laddningsstationer som fick stöd av Klimatklivet 2016 är placerade i anslutning till bostaden eller arbetsplatsen. År 2015 var istället merparten av laddningsstationerna som fick stöd av Klimatklivet var placerade längs vägar och ute i stadmiljön. Resultat för olika typer av laddningsstationer såsom publika och icke-publika laddningsstationer redovisas i nästa avsnitt.
NATURVÅRDSVERKET 16(37) Diagram 15: Antal beviljade icke-publika och publika laddningspunkter per (både normalladdning och snabbladdning) 2017-06-30. Fördelning per län. 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Icke-publik Publik 2.2.1. Icke-publika laddningsstationer Mest laddning sker i anslutning till hemmet för privatperson eller vid företaget för en verksamhet. Dessa typer av laddningsstation finns ofta på en parkeringsplats som en enskild, vanligtvis upplåten till ett specifikt fordon och kategoriseras som en icke-publik laddningsstation. Icke-publik normalladdning med en effekt på upp till 22 kw utgör de mest prioriterade ansökningarna. Ansökningar inom denna kategori är främst från bostadsrättsföreningar och fastighetsägare som avser att ge sina boenden möjlighet att ladda elfordon. Här ingår även laddningsmöjlighet för exempelvis företagsinterna fordon. Denna kategori ansökningar är aktuell och prioriterad i hela Sverige. För att främja den utvecklingen beviljade Naturvårdsverket totalt 4416 icke-publika laddningsstationer varav 3713 är icke-publika normalladdningspunkter. Diagram 16: Antal beviljade icke-publika laddningsstationer (totalt 4416) per ansökningsomgång 1000 800 600 400 200 0 2015;1 2015;2 2016;1 2016;2 2016;3 2017;1 2017;2 Normalladdning Snabbladdning
NATURVÅRDSVERKET 17(37) Klimateffekten för icke-publik laddning beräknades utgående från Energimyndighetens beräkningsexempel för klimatvärdering. Rapporten visar att huvuddelen är överförd energi, ungefär 90 procent sker vid icke-publika i många fall enskilda parkeringsplatser. Överförd energi relateras sedan till genomsnittlig körsträcka per år av ett fordon. Icke-publik snabbladdning med en effekt på 22,2 kw är en kategori som utgör en relativt låg andel av inkomna ansökningar. Enligt Energimyndigheten bör ansökningarna prioriteras lika i hela Sverige inom den här kategorin. Naturvårdsverket beviljade 703 icke-publika snabbladdningspunkter. Det är ofta till verksamhetsbilar där en något snabbare laddning efterfråga. Ett exempel är Stockholms läns sjukvårdsområde som beviljats stöd till 400 laddningspunkter till bilar inom den landstingsdrivna primärvården i Stockholms län. 2.2.2. Publika laddningsstationer Tillgång till publik laddinfrastruktur är ett viktigt komplement för att åstadkomma god rörlighet för elfordon och har även ett viktigt syfte i att bygga förtroendet för elfordon. Vanligtvis kompletterar publik laddinfrastruktur den huvudsakliga icke-publika laddningen förutom i vissa fall, främst i städer, där det är begränsat med enskilda parkeringsplatser. Diagram 17: Antal beviljade publika laddningsstationer (totalt 4365) per ansökningsomgång 1200 1000 800 600 400 200 0 2015;1 2015;2 2016;1 2016;2 2016;3 2017;1 2017;2 Normalladdning Snabbladdning Publik normalladdning är främst aktuellt där fordon parkerar något längre av olika skäl. Det kan vara vid en kollektivtrafiknod, utmed större vägar eller när fordonsanvändaren handlar eller går på möten. Denna kategori bedöms vara aktuell i hela Sverige. Ansökningarna i den här kategorin minskar något relativt framför allt icke-publika laddningspunkter. Det är dock viktigt att få igång processer för att få till stånd etableringar i kommuner och län som saknar eller har få laddningsstationer av denna kategori. En karta nedan (figur 1) utdragen från Energimyndighetens visualiseringsverktyg åskådliggör beviljade publika normalladdningsstationer i Sverige.
NATURVÅRDSVERKET 18(37) Figur 1: Den vänstra bilden visar laddningsstationer för publika normalladdningsstationer i Sverige. Den högre bilden visar icke-publika normalladdningsstationer i Sverige. De blå prickarna visar de befintliga laddningsstationer medan de gula är laddningsstationer som fick stöd från Klimatklivet Publik snabbladdning innehåller främst två väsentligt olika kategorier av laddningsmöjligheten. Den första är 22,2 kw växelströmsladdning (AC) som i huvudsak kan ses som en publik normalladdare när det gäller regionala aspekter och klimatvärdering. Den andra gruppen är likströmsladdning med normalt 50 kw (DC) men på sikt kanske nivåer upp mot 200 kw eller mer kan vara möjligt. Syftet med den senare kategorin är att möjliggöra längre resor med elbilar eller lokalt förse till exempel en taxiflotta med extra kraft under dygnet. Likströmssnabbladdare är dyra men bedöms likväl som kommersiellt gångbara utan stöd i vissa fall. På sikt kan även likströmsladdare med lägre effekt än 50 kw komma att bli vanligare. Energimyndigheten har påbörjat ett arbete för att ta fram en schablon för klimatvärdering även av denna typ. Energimyndigheten gör regionala bedömningar av snabbladdningsstationer på 50 kw med likström som vid bedömningen innebär en möjlighet att knyta samman stråk av snabbladdare utmed större vägar och på så sätt möjliggöra för
NATURVÅRDSVERKET 19(37) resor utmed dessa stråk för elbilar. En grund för bedömningen är erfarenheterna från Norge där det nu finns en statlig strategi för utbyggnad av laddinfrastruktur som just pekar på behovet av utbyggnad mellan samhällen snarare än publik laddinfrastruktur i samhällen. En annan grund är en irländsk studie som pekar på att avståndet mellan laddningsstationer för att länka samman landet på ett bra sätt är med ca 6 mils avstånd. Energimyndighetens rekommendation är 5 mil och därför något mer generös än den irländska studien. Den sista studie från USA som dels pekar på att snabbladdare i anslutning till större vägar tycks användas mest och dels visar på en variation i användningsmönstret för snabbladdare där det visar sig att det är vanligt att en laddningsstation används dubbelt så mycket som medelvärdet. Med dessa studier som grund föreslår Energimyndigheten att klimatvärderingen av en laddningsstation som binder samman tidigare öar av snabbladdningsinfrastruktur (50 kw eller mer), eller bygger vidare utmed viktiga stråk, bör kunna bedömas ha åtminstone två gånger det värde som Energimyndigheten angivit för en genomsnittlig snabbladdare. En stor del av ansökningarna för snabbladdning inkomna under 2016 fick avslag på grund av låg klimatnytta. Detta beror på att denna typ av stationer är dyra, har en relativt låg användning och att den beräknade klimatnyttan inte räcker i konkurrensen med andra ansökningar. Energimyndigheten har i sin rapport om regional fördelning av laddinfrastruktur för omgång två, tre och fyra för 2016 samt omgång ett och två för 2017 pekat ut de ansökningar som är värda att ge en höjd klimatvärdering. De snabbladdningsstationer som faller inom denna kategori fick bifall och motiverade att ge minst dubbel klimatvärdering. Antalet snabbladdningsstationer har växt en hel del senaste året och det är därför positivt att notera att snabbladdning nu finns utmed samtliga större transportstråk i Sverige. Ännu fler är planerade bl.a. med hjälp av stöd från Klimatklivet. Utöver detta ger fler stråk av snabbladdning upphov till en spridningseffekt när potentiella köpare av elfordon ser att möjligheten ökar för att förflytta sig längre sträckor i Sverige. Naturvårdsverket tar hänsyn till denna positiva effekt av teknikspridning och marknadsintroduktion i besluten.
NATURVÅRDSVERKET 20(37) Figur 2: Den vänstra bilden är DC och AC laddare över 22 kw (publik och icke-publika). Den högre bilden visar DC laddare över 22 kw (publik och icke-publik) 2.3. Resultat från transport, fordon, infrastruktur Naturvårdsverket har beviljat 91 åtgärder inom transport, 16 åtgärder för infrastruktur och 6 åtgärder för fordon, vilket är total 113 åtgärder och ett stöd på 240 miljoner kronor. Huvuddelen av de beviljade ansökningarna i denna kategori är tanksstationer för biodrivmedel. I denna rapport avser vi med biodrivmedel vätskeformiga eller gasformiga bränslen som framställs av biomassa och som används för transportändamål. Vi beviljade totalt 21 tankställen för biogas, 60 för HVO så kallad Vätebehandlad Vegetabilisk Olja (Hydrogenated Vegetable Oil) och en för ED95. Vi beviljade också sex ansökningar för tanksstation till fordonsgas. Att vi beviljar stöd till fordonsgas beror på att de trots en viss andel fossil naturgas ändå ger en hög klimatnytta jämfört med fossila bränslen. Andra åtgärder som vi beviljade är fem stycken gång-och cykelvägar, två åtgärder för uppförande av cykelgarage, två åtgärder inom konvertering av oljepanna till batteri för båtar, en åtgärd inom smart signalsystem och två
NATURVÅRDSVERKET 21(37) åtgärder inom simulatorer för traktorer till ett lantbruksgymnasium. Undervisning i simulator minskar antalet timmar av att köra tunga maskiner som är dieseldrivna och släpper ut stora mängder av växthusgaser. Bland de miljöutmaningar som näringslivet själv lyfter fram är att minska användning av fossila bränslen i godstransporter. Lösningar som flyttar godstransporter från vägen till järnvägen är åtgärder som utgör en viktig del för att kunna minska godstransporter. Under 2017 beviljade vi två åtgärder för att bygga omlastningsterminaler i Lindesbergs kommun och i Kumla kommun. Omlastningsterminaler möjliggör att flytta godstransporter från landsvägen till järnvägen. Samtidigt bygger Malung-Sälens kommun, en annan åtgärd som fick stöd av Klimatklivet, ett industrispår och godsterminal för samma ändamål. Klimatklivet har även beviljat laddningsstationer för elbussar i Göteborg och Jönköpings kommun. Klimatnyttan för dessa åtgärder baserades på att minskade körsträcka av dieselbussar. Elbussar, tanksstationer för biogas, tanksstationer för HVO är i dagsläget viktigta alternativ som kompletterar varandra för att ställa om kollektivtrafikens fordonsflotta till mer förnybart bränsle. En annan vanlig kategori inom transporter är cykelsatsningar. Totalt fick åtta cykelåtgärder bifall. Dessa cykelsatsningar fick cirka 15 miljoner kronor för cykelvägar och två miljoner kronor för uppförande av cykelparkeringar i stöd och beräknas leda till en möjlig minskning med cirka 1 900 000 mil vägtransporter per år som motsvarar en minska dieselanvändning med cirka 1000 kubikmeter. Vid en klimatbedömning av dessa åtgärder är det viktigt att stödmottagaren visar en tydlig användning av cykelvägar eller cykelparkeringar för de som väljer bort bilen. Vissa av de beviljade åtgärderna inom cykelvägar kan leda till att ökad pendling med kollektivtrafik. Cykelåtgärder generar inga intäkter och nyttan består av enbart att minska utsläppen av växthusgaser. Naturvårdsverket samverkar med Trafikverket för att samordna med stadsmiljöavtalet. Inom stadsmiljöavtalen kan till exempel ett cykelvägnät, en cykelparkering eller annan anläggning eller del av anläggning för cykeltrafik få stöd. Kontinuerliga avstämningar görs för att säkerställa att till exempel cykelåtgärder som beviljas stöd inom Klimatklivet inte överlappar med stadsmiljöavtalen. För alternativa biodrivmedel såsom RME, HVO eller biogas utvecklade Naturvårdsverket en särskild policy tillsammans med Energimyndigheten och Trafikverket. Tanksstationer för biodrivmedel är en indirekt åtgärd där klimatnyttan kommer från faktiska användningen av dessa drivmedel. För tanksstationer är det viktigt med en tydlig koppling till en fordonsflotta samt kontroll av ursprungen för drivmedlen. Flottor av tung trafik som till exempel åkerier eller bussföretag är en sådan användning där biodrivmedel ersätter fossila bränslen. Under 2017 har vi med stöd av Energimyndigheten sett över det arbetssätt vi använt för ansökningar om biodrivmedel inom Klimatklivet. Det har resulterat i ett något justerat arbetssätt, bland annat i bedömningen av RME. För RME gör
NATURVÅRDSVERKET 22(37) vi en likartad bedömning som för andra biodrivmedel, där vi tittar på förutsättningarna i det enskilda fallet. De drivmedel vi ger stöd till ska uppfylla gällande hållbarhetskriterier. För tankstationer är det viktigt med tydlig användning för att kunna bedöma vilken utsläppsminskning en ny tankstation kan ge. Flottor av tung trafik är en sådan tydlig användning. Den sökande måste visa på en tydlig användning i sin lokala miljö. Vi vill också få in underlag om vilka antaganden som ligger till grund för den angivna livslängden för åtgärden. Hur stora utsläpp av växthusgaser våra personresor resulterar i beror på flera faktorer, bland annat: hur mycket vi reser, vilket transportslag vi använder och hur stora utsläppen är per kilometer från färdmedlet i fråga. Flera av åtgärderna inom Klimatklivet bidrar till omställningen av transportsystemet genom effektivare transporter, energieffektivare fordon samt en ökad tillgång till förnybara drivmedel. För ett transporteffektivt samhälle görs förändringar så att utsläppen från energiintensiva trafikslag som personbil, lastbil och flyg minskar. För mer energieffektiva och fossilfria fordon och farkoster är energieffektivisering och möjlighet att använda förnybara drivmedel avgörande. 2.4. Resultat från energikonvertering Energikonvertering inom Klimatklivet innebär att ersätta fossila bränslen med biobränsle. Naturvårdsverket beviljade totalt 209 åtgärder inom denna kategori. Ansökningarna kommer mestadels från privata företag men också från kommunalt bolag, några fåtal ideella föreningar och en bostadsrättsförening. Denna kategori ger en stor möjlighet att minska växthusgasutsläppen och trygga energiförsörjningen. Beviljade åtgärder består till exempel av konvertering från eldningsolja till bioolja, träpellets eller bergvärmepump, från naturgas till fjärrvärme eller värmepump, från olja till fjärrvärme, från gasol och olja till biogas samt att utnyttja spillvärme. Det finns ett antal beviljade åtgärder som handlar om att anslutning till närvärme. Totalt 678 miljoner kronor har beviljats inom denna kategori som totalt beräknas minska utsläppen med 157 000 ton koldioxidekvivalenter per år. Ett antal beviljade åtgärder inom Klimatklivet rör utbyggnad eller anslutning till närvärme. Skillnaden mellan fjärrvärme och närvärme är storlekar på nätet. En värmecentral försörjer flera fastigheter via ett distributionssystem och vanligast är att stödet går till en kulvert som är nedgrävda i marken. På flera platser i landet byggs mindre fjärrvärmenät ut med stöd av Klimatklivet. Exempelvis görs detta i Munka-Ljungby och Svedala i Skåne, samt i mindre orter i Värnamo. En annan åtgärd handlar om fjärrvärmeanslutning till bogserbåtar när de ligger vid kaj i Luleå Hamn. Under 2017 beviljades nya typer av åtgärder inom energikonvertering. En sådan åtgärd är uppförande av en produktionsanläggning för biobaserad pyrolysolja vid ett sågverk i Gävle. Pyrolysoljan tillverkas av biomassa och kan användas i
NATURVÅRDSVERKET 23(37) konventionella industripannor för att ersätta eldningsolja och gas. I förlängningen skulle denna typ av åtgärd också kunna ge mer råvara för produktion av biodrivmedel. En annan åtgärd från 2017 är klimatpositiv fjärrvärme med biokolproduktion i Skåne. Biokol används främst som jordförbättringsmedel som sprids och myllas ner på åkermark och i trädgårdar. En annan biokol åtgärd är från Västra Götaland. Där utgör biokolanläggningen basen för värmeproduktion. Samtidigt används biokolen som ett jordförbättringsmedel. Klimatklivet ökar farten i industrins energiomställning. Ett exempel på det är att företag som erbjuder på tjänster till olika typer av industriföretag för att konvertera sina oljepannor till pellets. Med stöd av Klimatklivet påskyndar dessa företag omställningen till en fossilfri industri genom att också skapa nya affärsmodeller. 2.5. Resultat från energieffektivisering Naturvårdsverket har beviljat 20 åtgärder inom denna kategori. De åtgärder som fick stöd rör allt ifrån värmeåtervinning, utbyggnad av befintliga nät genom dragning av ny ledning/kulvert och ny teknik i fastigheter som kopplas till fjärrvärme till installation av biokolreaktor. En åtgärd handlar om byte av gas eller oljeeldade pannor till biogaseldade anläggningar. Bland ansökningarna finns även åtgärder för att ta tillvara spillvärme från exempelvis avloppsvatten. Ett antal av dessa beviljade projekt är relativt stora, så räknat i beviljade medel är detta en stor kategori. Vi har totalt beviljat 158 miljoner kronor till projekt inom energieffektivisering. Inom Klimatklivet får dock de flesta av energieffektiviseringsåtgärderna avslag eftersom de är dyra i förhållande till utsläppsminskningarna. Ungefär 90 procent har fått avslag på grund av låg kvot för koldioxidminskning. Under 2017 beviljades en stor ansökan som tar till vara värme i det renade avloppsvattnet vid reningsverk för att producera fjärrvärme med hjälp av värmepumpar. Genom att ta tillvara värmen i avloppsvattnet kan den koleldning som idag tillgodoser en betydande del av värmebehovet i Stockholm ersättas. 2.6. Resultat från avfallsantering och biogasproduktion Totalt har 730 miljoner kronor beviljats till 22 anläggningar för produktion av biogas och 3 anläggningar för avfallshantering. Den beräknade biogasproduktionen i de anläggningar som Naturvårdsverket beviljat stöd till är drygt 600 GWh biogas per år. Knappt 500 GWh ska användas för att ersätta diesel eller bensin inom transportsektorn. Detta kan jämföras med 1 950 GWh som var den totala biogasproduktionen i 2015 i Sverige. Biogas är ett förnyelsebart bränsle som bildas när organiskt material bryts ner i en rötkammare under anaeroba förhållanden. De vanligaste råvarorna som används är matavfall och gödsel för Klimatklivsåtgärder. Klimatnyttan av biogas beror på den energi som biogasen ersätter och av vilken råvara som används i produktionen.
NATURVÅRDSVERKET 24(37) Under 2017 har vi beviljat tre stora biogasanläggningar. Största biogasanläggning som har beviljats är en rötningsanläggning i Sigtuna som ska ta emot substrat bestående av hushålls-och verksamhetsavfall från kommuner, organiskt avfall från livsmedelsindustrier och andra verksamheter. Anläggningar kommer att produceras ungefär 63 GWh biogas. Den andra största åtgärd är en biogasanläggning som ska byggas i Mönsterås i samverkan med 22 lantbrukare. Substraten kommer mest från gödsel och kommer att öka biogasproduktionen med 50 GWh/år. Den tredje största biogasanläggning som har beviljats är en rötningsanläggning i Sundsvall. Anläggningen kommer att ta emot substrat av matavfall för produktion av biogas som ska uppgraderas till fordonsgas. Merparten av regionens matavfall som idag går till förbränning i kraftvärmeverket kan istället återvinnas eller uppgraderas till fordonsgas. Åtgärden kommer att öka biogasproduktionen i Norrland. De stora nya biogasanläggningarna kräver oftast en genomförandetid efter 2018. Förlängningen av Klimatklivet till år 2020 möjliggör därmed att projekt för biogasproduktion kan genomföras. För att ha en fungerande biogasmarknad och att marknaden skulle kunna utvecklas måste tillgång och efterfrågan för biogas öka gemensamt från producent respektive konsument. Avsättningen av fordonsgas beror framförallt på olika fordonsaktörers vilja och möjlighet till att ställa om till fordonsgas från övriga drivmedel. Klimatklivets åtgärder ökar biogasproduktionen och detta spelar en nyckelroll för en omställning av transportsektorn både genom utbyggnad av nya anläggningar samt utveckling av befintliga. Denna kategori tillsammans med laddningsstationer och åtgärder för biodrivmedel är viktig för att uppnå en fossilfri transportsektor. 2.7. Resultat för minskade gasutsläpp Naturvårdsverket fick in ansökningar som handlar om att samla in och destruera lustgas och metan eller åtgärder som avser insamling och energiproduktion av gaser som annars skulle släppas ut i atmosfären. Destruktion av gas innebär ingen intäkt för den som destruerar och nyttan består enbart av att minska utsläppen av växthusgaser till atmosfären. Både metan-och lustgas har en stark värmande potential över en hundraårsperiod för den globala uppvärmningen. Till exempel är metan 28 gånger och lustgas 265 gånger starkare växthusgas än koldioxid. Metan är också en kraftfull kortlivad växthusgas som har 84 gånger mer värmande potential för den globala uppvärmningen över en tjugoårsperiod för den globala uppvärmningen (IPCC 2014). Lustgas är ännu mer värmande. Den värmande potentialen är cirka 300 gånger starkare än koldioxid. 21 åtgärder beviljades inom denna kategori. Åtgärderna för gasutsläpp handlar om lustgasdestruktion för tandvård samt för förlossningsavdelning vid sjukhus. En del åtgärder handlade om att minska metanutsläpp. Åtgärderna som fick beviljat stöd för minskade utsläpp av metan rör deponier, avloppsreningsverk
NATURVÅRDSVERKET 25(37) och biogasanläggningar. Åtgärderna innebär att metan destrueras istället för att den ska avgå till luft. En annan intressant åtgärd som beviljades under 2017 inom denna kategori handlar om ombyggnad av en befintlig biologisk reningsanläggning för avloppsvatten (så kallad SBR: sequences batch reactor) från nitrifikation/denitrifikationprocess till anaerobic ammonium oxidation. Anaerobic ammonium oxidation är en biologisk process som möjliggör borttagning av ammoniak kväve i avloppsvatten. Rening av avloppsvatten och den kopplade hanteringen av slam innebär risk för utsläpp av växthusgaserna lustgas och metan. Eftersom innehållet av kväve är mycket högt i rejektvatten och avloppsslam finns betydande risk för stora utsläpp av lustgas från behandling av rejektvatten och från hanteringen av slam. Aktörer som får stöd inom denna kategori är mest landstinget, region eller kommun. Mer än hälften av beviljade åtgärder är från offentliga aktörer och resten är företag. Sammantaget har en hög andel av ansökningarna för destruktion och tillvaratagande av växthusgaser fått stöd. Kostnaden för dessa åtgärder är låg per kilo koldioxid. Dessa åtgärder är även intressanta eftersom utsläppen inte är beskattade och oftast inte reglerade. 2.8. Resultat från informationsåtgärder Dessa beteendepåverkande åtgärder bedöms utifrån en beräknad utsläppsminskning per investeringskrona liksom övriga fysiska åtgärder. Det är svårt att göra de beräkningar av klimatnytta som behövs för prövningen av klimatklivsansökningar för denna typ av informations- och kommunikationsåtgärder. Därför har Naturvårdsverket tagit stöd av en modell där rimligheten i de uppgifter sökande ger bedöms i ett antal steg. Svårigheter att göra rimliga uppskattningar av utsläppsminskningar har resulterat i relativt många avslag för denna kategori. Bland dessa ansökningar finns även en del utredningar, förstudier och samverkansprojekt som inte ger den typ av konkret utsläppsminskning som krävs enligt klimatklivsförordningen. Flera beviljade åtgärder fokuserar på hållbart resande genom mobility management. Andra beviljade åtgärder handlar om informationsinsatser för energieffektivisering, förnybar energi, hållbar konsumtion och mat. Totalt har 21 miljoner kronor beviljats till de 19 åtgärder vilka beräknas minska utsläppen av växthusgaser med drygt 20 miljoner kg per år under genomförandetiden som beräknas till 2-5 år. Merparten av aktörerna som fick stöd är kommuner, ideella föreningar och landsting eller regioner. De åtgärder som haft tillräcklig klimatnytta har i högre grad haft tydligt avgränsade målgrupper, flera samverkande delar i åtgärden och samtidigt koppling till fysiska åtgärder. Under 2017 beviljade Naturvårdsverket sex stycken informationsåtgärder som rör beteendeåtgärder inom hållbar arbetspendling, förnybart drivmedel, sopsortering för att öka biogasmängder samt minimering av plastanvändning.
NATURVÅRDSVERKET 26(37) 3. Arbetsprocessen 3.1. Bedömning av åtgärder Klimatklivets medel ges till de projekt som bedöms ge den största varaktiga minskning av utsläpp av växthusgaser per investeringskrona. Om minskningen av utsläpp är likvärdiga för flera ansökningar så ska hänsyn också tas till åtgärdernas möjlighet att bidra till spridning av teknik och marknadsintroduktion samt till åtgärdernas effekter på andra miljökvalitetsmål, hälsa och sysselsättning. Det framgår av 4 i Klimatklivsförordningen. Basen för bedömningen är alltså en beräkning av den förväntade utsläppsminskningen. För åtgärder där utsläppsminskningen kan anses likvärdig med andra beviljade åtgärder bedömer vi effekterna på teknikspridning, andra miljömål med mera och kan bevilja åtgärder på den grunden. Vi har gjort bedömningen att nivån 80 procent av den beräknade kvoten kan anses vara en likvärdig utsläppsminskning. Detta betyder att om vi har en kvot på 1 kg koldioxidekvivalenter per krona så kan vi ge stöd till åtgärder som ger 0,8 kg koldioxidekvivalenter per krona, om de samtidigt gynnar teknikspridning eller har en stor effekt på andra miljömål. Vi har huvudsakligen tillämpat detta för laddningsstationer där vissa insatser är särskilt viktiga för marknadsintroduktionen av elbilar. Energimyndigheten har redovisat en prioritering av laddning vid hemmet eller arbetsplatset samt vissa snabbladdningsstationer som bidrar till att skapa ett nät över landet. För ickepublika laddningsstationer vid hemmaladdning använder vi exempelvis 0,8 kg koldioxidekvivalenter per investeringskrona utifrån denna likvärdighetsprincip och Energimyndighetens prioritering. För den andra beslutsomgången 2017 har vi gjort bedömningen att minskningar av växthusgaser för åtgärder som bidrar till omställningen av transportsektorn bör prioriteras enligt 4 i klimatklivsförordningen och kan beviljas om de når en likvärdig utsläppsminskning. Eftersom den generella kvoten var 0,75 kg koldioxidekvivalenter per investerad krona och faktor för likvärdigheten är 80 %, innebär det att vi tillämpat 0,6 kg koldioxidekvivalenter per investerad krona för transportsektorn. De åtgärder som kunnat få stöd med en kvot på 0,6 kg koldioxidekvivalenter per investeringskrona kan röra allt ifrån produktion av biogas, infrastruktur som handlar om att gå bort från fossilberoende transporter, energieffektivare fordon till infoåtgärder och mobility management. Denna kvot gällde alltså de åtgärder som har en stor potential för att ställa om transportsektorn. Teknisk utveckling kan kategoriseras in i tre faser. Först utvecklas en ny produkt eller process. Därefter kommer fasen för kommersialisering vilket innebär att den nya produkten eller processen kommer ut på en marknad. Många produkter eller processer kommersialiseras dock inte utan förblir på utvecklingsstadiet. Sista fasen blir då spridningen av produkten eller processen. Klimatklivet är ett investeringsstöd som kan stödja sista delen av kedjan inom teknisk utveckling. Detta betyder att Klimatklivet ger stöd till redan utvecklade klimatsmarta investeringar som behöver spridning på marknaden och detta är grunden för att
NATURVÅRDSVERKET 27(37) vi har en annan kvot för dessa typer av åtgärder. Kategori för laddningsstationer är ett exempel på det. 3.2. Avslagna åtgärder Klimatklivet ska ge stöd till de åtgärder som har den största utsläppsminskningen per investeringskrona. Vi har beviljat ungefär 1000 av de 2500 inkomna ansökningarna. Det vanligaste skälet till att ansökningar avslagits är att de inte har tillräckligt hög utsläppsminskning per investeringskrona vid det aktuella prövningstillfället. Ungefär 68 % av de avslagna åtgärderna har avslagits på grund av för låg utsläppsminskning per investeringskrona. Naturvårdsverket avslår åtgärder som kan genomföras utan stöd. När en åtgärd på grund av intäkter eller minskade kostnader återbetalar sig på kortare tid än fem år gör Naturvårdsverket bedömningen att åtgärden kan genomföras även utan stöd. Enligt klimatklivsförordningen ska beviljade medel innebära en ökad takt för att nå uppsatta klimatmål med mera. Om stöd ges till åtgärder som kan genomföras även utan stöd ökar inte takten. Totalt 112 åtgärder är avslagna på grund av detta skäl. Vi har dock inte kunskap om dessa åtgärder verkligen genomförs utan stöd. Totalt 102 ansökningar har återkallats av sökanden och har därmed fått avskrivningsbeslut. Enligt klimatklivsförordningen ska stöd inte ges till de verksamheter som omfattas av handel med utsläppsrätter, eller till åtgärder som berättigar till elcertifikat, ska genomföras utifrån gällande lagstiftning eller som redan har påbörjats. 111 ansökningar har avslagits då de inte uppfyller dessa krav. 3.3. Juridik: Utveckling av regelverket Naturvårdsverket föreslog ändringar av Klimatklivsförordningen den 28 april 2017. Förslagen innebär bland annat att möjliggöra för åtgärder som tar tillvara spillvärme från anläggningar som omfattas av handel med utsläppsrätter (HUR), en allmän begränsning av stödnivån till 70 %, att inte ge stöd till marknadsföringsåtgärder samt ändringar av begreppet för laddningsstationer. Regeringen antog de föreslagna ändringarna och den nya förordningen trädde i kraft den 25 juli 2017. En förändring innebär ökade möjligheter för leverans av spillvärme. Spillvärme är en viktig del för att få bort den fossila värmen. I tidigare omgångar fick vi in stora åtgärder med potentiellt stor klimatnytta inom spillvärme som vi inte kunde stödja med den gamla förordningen. En önskvärd effekt med ändringarna av förordningen är att industriprocesser som inte är kopplade till fjärrvärmenätet kan tillgodose sitt värmebehov med spillvärme istället för värme från förbränning av fossila bränslen. Den andra önskvärda effekten är att öka produktionskapaciteten i fjärrvärmenäten. Här är spillvärme ett mycket bra alternativ om det samtidigt fasar ut energilaster som är klimatmässigt dåliga såsom olja och kol. Den andra ändringen i förordningen gäller tak för stödnivåerna på 70 procent. Detta eftersom 70 procent är den högsta möjliga nivån enligt EU:s regler om
NATURVÅRDSVERKET 28(37) statsstöd. Det är också rimligt att den som genomför en åtgärd får stå för en del av kostnaderna. En tredje ändring medför att vi inte ger stöd till marknadsföringsåtgärder enligt marknadsföringslagen. Det är inte rimligt att ge stöd till åtgärder som handlar om att göra reklam för enskilda produkter. Ändringarna i förordningen gäller också laddningsstationer. Publika laddningspunkter ska kunna kommuniceras i realtid. Detta är en förutsättning för smarta tillämpningar så att den som behöver ladda sin bil via olika applikationer kan se om laddningspunkten är i drift eller om en laddningspunkt är ledig. 3.4. Enkla processer och klarspråk Vi arbetar kontinuerligt med att förenkla för den som söker medel från Klimatklivet samt för länsstyrelsernas del av arbetet. En del av förenklingen är ett aktivt klarspråkarbete. Vi har utvecklat våra texter för beslut om stöd, avslag, återkrav och avskrivning så att de ska vara enklare att förstå. Vi har också förenklat processen för återrapportering så att stödmottagaren rapporterar var sjätte månad istället för var tredje. 4. Vägledning Vi vägleder i första hand länsstyrelserna så att de i sin tur kan vägleda de som söker bidrag för lokala klimatinvesteringar. Vägledningen är avgörande för att få in de ansökningar som ska motsvara syftet med stödet. Vi har utvecklat vår vägledning och informationen på vår webbplats, samt sammanställt resultat och vägledning i återkommande utskick och informationsutskick via e-post. Vi har också utvecklat mallarna för livslängder och utsläppsberäkningar på vår hemsida. Vi utvecklar vägledning för bedömningen av informationsåtgärder samt uppdaterade hemsidan för att informera sökande om den nya förordningen. Möten och webbinarier är kompletterande kanaler för vägledning och information. För laddinfrastruktur har Energimyndigheten en särskild roll att utveckla vägledning, prioriteringar och beräkningar. Även dessa kommuniceras via Naturvårdverkets webbplats. Vi har deltagit i mer än 40 seminarier och konferenser sedan 2015. Syftet med Naturvårdsverkets deltagande vid seminarier, konferenser och mässor är att sprida information om Klimatklivet för att få in ansökningar med bra klimatnytta, samt att sprida erfarenheter från Klimatklivet så att andra kan göra liknande satsningar utan stöd. Kommunikationen syftar också till att nå allmänheten för att sprida information om vad som går att göra för att vi ska klara klimatmålen. 5. Länsstyrelsernas arbete och förbättringsmöjligheter Länsstyrelsernas Energi-och Klimatsamordning (LEKS)/Länsstyrelsen Östergötland lämnade i våras en samlad redovisning och utvärdering av länsstyrelsernas arbete med klimatinvesteringsstödet 2016. Rapporten låg till grund för den lägesbeskrivning som Naturvårdsverket lämnade till miljö-och energidepartementet den 31 mars 2017. I denna rapport ger Naturvårdsverket en uppdaterad lägesbild över Länsstyrelsernas arbete.
NATURVÅRDSVERKET 29(37) Länsstyrelserna anser att investeringsstöd inom Klimatklivet har ökat takten i åtgärdsarbetet för att uppnå målen i de regionala energi- och klimatstrategierna. Klimatarbetet i länen utvecklas väl. Alla länsstyrelser arbetar aktivt med Klimatklivet för att främja nya projekt, vägleda aktörerna och hantera inkomna ansökningar och rapporteringar. Länsstyrelsernas arbete har bidragit till att många inkomna ansökningar med hög klimatnytta har kunnat få stöd. Arbetet med informationsspridning om Klimatklivet i olika län går bra. Arbetet behöver dock växlas upp och målgruppsanpassas tydligare. Naturvårdsverket och länsstyrelserna prioriterar därför under 2017 riktad vägledning kring stora projekt. Samtidigt arbetar Naturvårdsverket vidare med rutiner, mallar och stödsystem för att underlätta för de sökande, ha en effektiv administration och en fortsatt hög klimatnytta i beviljade projekt. Förbättringsmöjligheter Länsstyrelsen i Östergötland/LEKS lämnade under våren några förbättringsförslag angående arbetet med Klimatklivet till Naturvårdsverket. Underlaget baserar sig på länsstyrelsernas rapporter. En av de förbättringsmöjligheter som Länsstyrelsen föreslår är en effektivisering av arbetet med uppföljnings-och slutrapporter. Mallarna för lägesrapporter och slutrapport har därför setts över så att de blir mer lätthanterliga för de sökande och bättre tillgodoser behoven av att kunna följa projekten och dess effekter. Naturvårdsverket har utvecklat mallarna för att förtydliga vad som ska granskas och exakt vad som ska lämnas in. Under hösten 2016 gav WSP Sverige AB ett förslag på modell/metod för en så kallad ex-postutvärdering som undersöker effekterna av redan genomförda åtgärder eller implementerade styrmedel. Denna modell/metod för expostutvärdering kan användas för att kunna utvärdera Klimatklivet efter att programmet är avslutat, men också för att under programtiden kunna ligga till grund för justeringar. Modell/metod på ex-postutvärderingen ger ett arbetssätt för att kunna klarlägga vilka utsläppsminskningar som faktiskt har realiserats av åtgärderna. För att kunna klarlägga detta krävs en datainsamling för det faktiska användandet/utnyttjandet av investeringarna. Naturvårdsverket utvecklade därför en ny version av mallen för slutredovisning, som utgår ifrån WSP Sverige AB:s förslag. Utveckling av arbetet Länsstyrelsen ser gärna att informationsinsatser som stärker effekten av en investering, kan ingå som en del i beviljade åtgärder inom Klimatklivet. Däremot anser Länsstyrelserna att informations och samverkansprojekt bör lyftas ut ur Klimatklivet till ett eget stöd, som med fördel förvaltas regionalt för att stärka klimatarbete i linje med de regionala energi- och klimatstrategierna. Ett stort antal ansökningar (ca 3000) och allt fler beviljade projekt har tillsammans med krav på täta lägesrapporter även inneburit ökande administration. Detta innebär att det proaktiva vägledande arbetet riskerar att bli lidande.
NATURVÅRDSVERKET 30(37) För att kunna hantera utökade medel med bibehållen hög klimatnytta är länsstyrelsernas vägledning och arbete med kunskapsspridning och regionala nätverk mycket viktig. Länsstyrelserna ser positivt på resursförstärkning för arbetet med Klimatklivet samt att intervallet för lägesrapporterna ändrats från tre till sex månader. Länsstyrelserna ser dock behov av en mer långsiktig resursförstärkning utifrån att de ökade medlen för stöd inom Klimatklivet 2017 medför ökad administration kommande år. För att kunna fortsätta arbeta proaktivt för att få till bra projekt med hög klimatnytta behövs mer resurser även kommande år. Vägledning och temamöten Naturvårdverket håller fortlöpande webbmöten med länsstyrelserna för uppdatering och dialog kring arbetet med Klimatklivet. Länsstyrelserna har även önskat fler temamöten som planeras i samverkan med LEKS. Mot den bakgrunden så planeras en Klimatklivskonferens mellan centrala myndigheter, samtliga länsstyrelser och Naturvårdsverket den 30 augusti 2017. 6. Ekonomi Naturvårdsverket har upphävt totalt 14 beslut på grund av att stödmottagaren meddelat att de inte kommer att genomföra åtgärden på det sätt som anges i ansökan. Naturvårdsverket har efter upphävandet återkrävt 10 miljoner kronor. Naturvårdsverket har tillsammans med Länsstyrelserna vidtagit åtgärder för att effektivisera processen för hantering av lägesrapporter och slutrapporter. Delutbetalningar till vissa större åtgärder är kopplade till inkomna lägesrapporter vilket innebär att denna process behöver fungera effektivt. Naturvårdsverket har ändrat intervallen för att få in lägesrapporter och det är nu varje sjätte månad som åtgärdsägarna behöver lämna in deras lägesrapporter. De sökande ska bifoga en lönsamhetskalkyl till sin ansökan. Vi använder denna som underlag för att bedöma om det finns tillräckliga ekonomiska incitament att genomföra investeringen utan stöd, samt vilken effekt stödet har på investeringens lönsamhet. I dagsläget använder vi en metod med så kallade återbetalningstid eller pay-off för samtliga typer av investeringar för att bedöma om en åtgärd kan få stöd eller ej. Vi arbetar med att utveckla metoderna och ger tydligare instruktioner som ska kunna underlätta för bättre bedömningar av hur mycket vi tidigarelägger investeringar med Klimatklivsstödet. Intresset för Klimatklivet har varit stort sedan 2015 då satsningen lanserades. Vi planerar för två ytterligare samlade beslutstillfällen under hösten 2017. Vid halvårsskiftet 2017 förstärktes anslaget för Klimatinvesteringar med en halv miljard, och totalt är anslaget för 2017 1,2 miljarder kronor. Det är en utmaning att omsätta hela anslaget för 2017 i åtgärder. Vi har många bra ansökningar med stora åtgärder och vi arbetar aktivt för att få in fler stora ansökningar med hög klimatnytta. Många av åtgärderna som fått stöd sträcker sig flera år framåt i tid och vid genomförandet av åtgärderna ligger oftast huvuddelen av utgifterna i den senare delen av tidplanen. För att hantera riskerna i stödhanteringen bedömer Naturvårdsverket vilka osäkerheter som finns i åtgärderna och anpassar utbetalningsplanerna. Bedömningen gäller både stödmottagare samt planerna för
NATURVÅRDSVERKET 31(37) åtgärdens genomförande. När det gäller nya bolag eller osäkra projekt tillämpar vi en försiktig utbetalningsplan. Detta påverkar behovet av bemyndigande, det vill säga utrymme att betala ut medel när åtgärderna kommit längre i genomförandet, efter innevarande år. Ett utökat bemyndigande förväntas i november, i samband med riksdagsbeslut om höständringsbudgeten. Beslutet kommer dock sent på året och innebär hanteringsmässiga utmaningar både för handläggning och ekonomiadministration. Naturvårdsverket återkommer i oktoberprognosen med mer detaljerat underlag om hur vi kan omsätta anslaget i åtgärder under 2017. 7. Kommunikation Kommunikationen om Klimatklivet är viktig för att få in många åtgärdsansökningar med stor klimatnytta och som kräver stora investeringar. Under perioden mars-augusti 2017 har arbetet därför kretsat kring att rikta kommunikationen tydligare mot prioriterade målgrupper, regionalt och nationellt. Naturvårdsverket och Länsstyrelserna arbetar även under den resterande delen av 2017 vidare tillsammans med att växla upp kommunikationsarbetet. Evenemang Sedan mars har Klimatklivets handläggare deltagit i 10 konferenser och mässor, där de träffat och svarat på frågor från sökande och andra målgrupper. Några evenemang där vi haft programpunkter och utställningar om Klimatklivet är Avfall Sveriges årskonferens, Svebio Advanced Biofuels Conference, Ekotransport, Miljömålsdagarna och Tillståndet i Miljön. Därutöver medverkade vi i flertalet seminarier under Politikerveckan i Almedalen för att prata om hur Klimatklivet bidrar till en fossilfri transportsektor. Sociala medier Under våren och sommaren har Klimatklivets Facebook och Twitter-kanaler utvecklats ytterligare. Bland annat har antalet följare på Facebook-sidan fördubblats sedan i mars. Engagemangsgraden har ökat både på Facebook och på Twitter fler personer nås av och interagerar med våra inlägg. Aktiviteterna i sociala medier leder också besökare till Naturvårdsverkets webbsidor om Klimatklivet. Arbete i press och media Klimatklivet har omnämnts i 543 artiklar i riks- och branschpress sedan mars i år. Naturvårdsverket har gått ut med fyra pressmeddelanden om Klimatklivet. Utöver detta har vi även medietränat fler handläggare, så att en större del av gruppen har kompetens och beredskap i att svara på frågor från media. Mediegenomslaget sedan Klimatklivet startade har varit varierat, med toppar i samband med beslutskommunikation, samt när både Naturvårdsverket, Regeringskansliet och Länsstyrelserna kommunicerar aktivt om Klimatklivet. Toppen i april i år, som syns i figuren nedan, skedde i samband med att regeringen lämnade förslag om mer pengar till Klimatklivet i vårpropositionen.
NATURVÅRDSVERKET 32(37) Figur 3: Publicitet över tid, 1 jan 2015 15 aug 2017 De flesta artiklarna om Klimatklivet finns i lokal och nationell dagspress samt i branschpress inom energi- och klimatfrågor. Antalet omnämningar varierar stort mellan länen, vilket visar att det finns utvecklingspotential i mediearbetet i de län där genomslaget är litet. Jämtlands, Kronobergs, Gotlands och Västmanlands län är några exempel. Figur 4: Omnämningar i riks- och branschmedia fördelat per län, 16 mars 15 aug 2017 Utveckling av webbinformation Efter feedback från Länsstyrelser och andra användare av Klimatklivets sidor på Naturvårdsverkets webbplats, har vi delat upp informationen på ett nytt sätt. Strukturen på sidorna svarar nu bättre mot användarnas behov. Sedan omstruktureringen i juni säger 86 % av användarna att de hittar det de söker, jämfört med 83 % innan dessförinnan. Genom att publicera exempel på åtgärder från Klimatklivet på den nya webbplatsen för Sveriges miljömål jobbar vi med att kommunicera kopplingen mellan Klimatklivet och miljömålet om Begränsat klimatpåverkan, samt synliggöra resultat från Klimatklivet. Totalt har de tre exempel som hittills publicerats om Klimatklivet på webbplatsen Sverigesmiljömål under juniaugusti visats 412 gånger. Av dessa visningar kommer användaren i 8,5 % av