Lägesbeskrivning för Klimatklivet

Transkript

1 1(45) SW E D I SH E N V IR O N M EN T AL P R OT E C T IO N AG E NC Y Apaydin, Müge Tel: SKRIVELSE Ärendenr: NV Miljö-och energidepartementet Stockholm Lägesbeskrivning för Klimatklivet B E SÖ K: ST O C K H O LM V ALH A L L AV ÄG E N 195 Ö ST E R SU N D F O R SK AR E N S V ÄG 5, HUS U B P O ST: ST O C K HO LM TEL: F AX: E-POST: R E G IST R AT O R@NAT U RV AR D SV E R K E T.SE IN T E R N E T: WWW. N AT U R V AR D SV E R K E T.SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2(45) Innehåll Sammanfattning Inledning Investeringar och förväntade resultat Övergripande om Klimatklivet fram till februari Resultat för laddinfrastruktur Icke-publika laddningsstationer Publika laddningsstationer Ladda-hemmastödet Resultat från energikonvertering Resultat från transport, infrastruktur, fordon Transporter Infrastruktur Fordon Resultat från energieffektivisering Resultat från produktion biogas och avfallshantering Produktion biogas Avfallshantering Resultat för minskade gasutsläpp Resultat från informationsåtgärder Åtgärder som är färdiga Avslagna åtgärder Bedömda effekter av Klimatklivet Effekter på utsläpp av växthusgaser Sysselsättningseffekter för kvinnor och män Utvecklingsarbete under året Bedömning av åtgärder Utveckling av praxis Främjande arbete med stora åtgärder med hög klimatnytta Förenklingsarbete Kundundersökning Vägledning Samlad redovisning och utvärdering av länsstyrelsernas arbete med Klimatklivet Övergripande Att främja stora projekt med hög klimatnytta Att samordna arbetet och bidra till synergier mellan projekt... 33

3 NATURVÅRDSVERKET 3(45) Klimatklivet i linje med regionala energi- och klimatstrategier Resultat i länen Nya samarbeten Effekter på miljömål, sysselsättning och konkurrenskraft Effekter på Miljömål Sysselsättningseffekter Besparingar hos åtgärdsägare Ökad konkurrenskraft hos åtgärdsägare Synergier med andra stöd enligt Länsstyrelsernas bedömning Ekonomi Kommunikation Uppföljning av åtgärder Utvärdering Förbättringsarbete med Klimatklivet... 45

4 NATURVÅRDSVERKET 4(45) Sammanfattning På uppdrag av regeringen fördelar Naturvårdsverket Klimatinvesteringsstöd (Klimatklivet) till åtgärder som minskar utsläppen av växthusgaser. Naturvårdsverket har sedan 2015 beviljat medel till 1559 åtgärder och beviljat 2,8 miljarder kronor inom Klimatklivet. Tillsammans med de som genomför åtgärden har 6,5 miljarder investerats i klimatåtgärder. I genomsnitt står Klimatklivet för 43 procent av den totala investeringskostnaden. De åtgärder som hittills fått stöd beräknas bidra med en årlig minskning av växthusgaser som motsvarar ca ton koldioxid per år under åtgärdernas livslängd, som i genomsnitt är 16 år. Utsläppsminskningarna som redovisas utgår från den förväntade klimatnyttan av åtgärderna som stödmottagaren har redovisat. Naturvårdsverket har dock gjort en rimlighetsbedömning och därefter vid behov justerat klimatnyttan. Flertalet av åtgärderna, och mer än 70 procent av medlen går till privata företag. De teknikskiften, strukturella förändringar och innovationer som genomförs inom Klimatklivet stärker konkurrenskraften för svenskt näringsliv. Den direkta sysselsättningen från år 2015 till 2018 som sker till följd av Klimatklivet uppskattas till ca 2350 helårsarbetskrafter. Intresset för att söka stöd för klimatinvesteringar har ökat och det största antalet ansökningar (571) kom in i den senaste ansökningsomgången i februari Laddstationer för elfordon är den största åtgärdstypen till antal. Dessa åtgärder är viktiga för att ställa om transportsektorn till elbilar. Klimatklivet stödjer också produktion och distribution av flera olika biobränslen som behövs för omställning av hela fordonsflottan. Under 2017 investerades bland annat i 16 tankstationer för flytande biogas som är spridda över landet. Dessa ökar tillgången av biodrivmedel för tunga lastbilstransporter. De största stödbeloppen går till åtgärder där fossila bränslen som olja, naturgas och gasol byts ut mot förnybart bränsle. Genom nya affärsmodeller som säljer energi som är producerad av biobränslen kan verksamheter som har helt annan kärnverksamhet än energiproduktion få ett intresse att växla bort fossila bränslen. Flera av åtgärderna ökar dessutom tillvaratagandet av spillvärme. Klimatklivet påskyndar därmed industrins energiomställning. Vi stödjer även riktigt stora investeringar i åtgärder som har en potential att kraftigt minska utsläppen. Dessa investeringar handlar bland annat om produktion samt distribution av flytande biogas, produktion av andra biodrivmedel samt omställning av energiförsörjning inom industrin. Dessa åtgärder behövs för att få till det teknikskifte som minskar utsläppen av växthusgaser. Många åtgärder inom Klimatklivet är nu klara och slutrapporterade. För flertalet av åtgärderna stämmer den slutliga kostnaden väl överens med den kostnad som uppgavs i ansökan.

5 NATURVÅRDSVERKET 5(45) 1. Inledning Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen hanterat Klimatklivet, lokala klimatinvesteringar sedan juli Syftet är att ge stöd till de åtgärder som ger störst varaktig minskning av utsläppen av växthusgaser. Naturvårdsverket ska enligt regleringsbrevet lämna lägesbeskrivningar för Klimatklivet den 15 april och 30 september till och med den 15 april Av regleringsbrevet för 2018 framgår att vi om det är möjligt ska visa sysselsättningseffekter för kvinnor och män som Klimatklivet har gett upphov till. Syftet med lägesbeskrivningen är att redovisa beslutade investeringar och förväntade resultat. Syftet med lägesbeskrivningen är att redovisa beslutade investeringar och förväntade resultat. Denna lägesbeskrivning beskriver uppnådda resultat med Klimatinvesteringsstödet (Klimatklivet) sedan september 2015 tills 20 februari Underlaget för rapporten är egna data samt redogörelser från Energimyndigheten och Länsstyrelsen i Östergötland. Detta är den femte lägesbeskrivningen för arbetet inom Klimatklivet. Lägesbeskrivningar har tidigare lämnats i , , och Vi fortsätter redovisningen i de serier som funnits i tidigare rapporter. Nu när fler åtgärder hunnit genomföras redovisar vi även en första analys av dessa. Rapporten innehåller information om sysselsättningseffekter för kvinnor och män som användningen av anslaget har gett upphov till. Denna rapport redovisar också en redovisning om en beskrivning av hur arbetet med uppföljning och utvärdering av stöd som ges fortskrider. Klimatklivet är en viktig del av de klimatåtgärder som finns i Sverige och kompletterar andra klimatrelaterade stöd som elcertifikat och koldioxidskatt. Klimatklivet i samspel med andra styrmedel ger utsläppsminskningar och har en viktig roll för att minska utsläppen som sker i Sverige. 2. Investeringar och förväntade resultat 2.1. Övergripande om Klimatklivet fram till februari 2018 De resultat som redovisas i det här avsnittet är till och med beslut fattade den 20 februari Naturvårdsverket har hittills beviljat 2,8 miljarder kronor i investeringsstöd till åtgärder som minskar utsläppen av växthusgaser inom Klimatklivet. Det är en stor bredd bland de åtgärder och investeringar som delfinansieras inom klimatklivet. Det hittills största stödbeloppet är 134 miljoner kronor och det minsta kronor. Många av de åtgärder som Klimatklivet skapar avser tekniska investeringar som medför strukturella förändringar som finns kvar i många år framöver, bortom de 16 år som beräknas vara åtgärdernas genomsnittliga livslängd. Det är därmed sannolikt att det teknikskifte som Klimatklivet stödjer ger minskade klimatutsläpp efter åtgärdernas livslängd.

6 NATURVÅRDSVERKET 6(45) Tillsammans förväntas de åtgärder som hittills fått stöd bidra med en årlig minskning av växthusgaser som motsvarar ca ton koldioxid per år under den tid åtgärderna är i funktion, i genomsnitt 16 år. Utsläppsminskningen är baserad på den förväntade klimatnyttan av de beviljade åtgärderna. Resultat som redovisas bygger på vad stödmottagaren har redovisat, dock med justeringar efter en rimlighetsbedömning av Naturvårdsverket. Det finns en osäkerhet kring klimatnyttan eftersom den är beroende av vad som händer i verkligheten under många år framöver. Intresset för Klimatklivet har varit stort sedan starten i september 2015 och har ökat sedan dess. I först omgången i februari 2018 fick vi in totalt 571 ansökningar som är nu under handläggningsfasen. Diagram 1: Antal inkomna ansökningar och antal beviljade ansökningar per ansökningsomgång sedan september 2015 till februari Det har fattats fler beslut efter den 20/2 vilket ökar antalet beviljade 2017; ;1 2015;2 2016;1 2016;2 2016;3 2017;1 2017;2 2017;3 2017;4 Antal inkomna Antal beviljade Klimatklivet är ett brett stöd som ska ges till åtgärder som varaktigt minskar utsläppen av växthusgaser. Vi har totalt beviljat drygt 1560 åtgärder vilket motsvarar ungefär 53 procent de totala inkomna ansökningarna sedan Andelen som beviljas har ökat under den tiden programmet löpt. Det kan bero på att ansökningar till allt högre andel är inom Klimatklivets mål och ramar, och att det därför blir färre avslag. Ansökningarna är även bättre eftersom det skett en kunskapsuppbyggnad hos de aktörer som söker stöd. Vi tillämpar också en lägre kvot för de senaste omgångarna vilket påverkar andelen som får stöd. Detta förklaras i detalj under avsnitt 4.1 bedömning av åtgärder. Nedan redovisas olika tabeller som sammanfattar resultatet för, antal beviljade åtgärder, beviljade belopp och beräknad minskning av växthusgaser fördelad per åtgärdskategori och län. Statistiken som visar de olika kategorierna utgår från den sökandes indelning. Varje kategori av åtgärder har olika livslängder. Kategorin med laddningsstationer har flest beviljade åtgärder men energikonvertering är den kategorin med högst beviljade belopp.

7 NATURVÅRDSVERKET 7(45) Diagram 2. Antal beviljade åtgärder (1559 totalt). Fördelning per åtgärdskategori Diagram 3: Antal beviljade åtgärder (1559 totalt). Fördelning per län Diagram 4: Beviljade stödbelopp (2 841 miljoner kr). Fördelning per åtgärdskategori

8 NATURVÅRDSVERKET 8(45) Diagram 5: Beviljade stödbelopp (2 841 miljoner kr). Fördelning per län Diagram 6: Årlig beräknad minskning av växthusgaser i ton koldioxidekvivalenter ( ton/år) för beviljade ansökningar Fördelning per åtgärdskategori Diagram 7: Årlig beräknad minskning av växthusgaser i ton koldioxidekvivalenter ( ton/år) av beviljade ansökningar Fördelning per län

9 NATURVÅRDSVERKET 9(45) Diagrammen 8 till 10 nedan visar resultat för beviljade åtgärder, koldioxidminskning samt beviljat stödbelopp per capita för olika län. De tre största länen har flest beviljade åtgärder och belopp. Beviljat belopp och utsläppsminskning per capita ger en annan bild. Diagram 8: Antal beviljade åtgärder per invånare Fördelning per län. Diagram 9: Utsläppsminskning per capita (koldioxidekvivalenter/person) Fördelning per län. Diagram 10: Beviljade stödbelopp per capita (totalt miljoner kr). Fördelning per län.

10 NATURVÅRDSVERKET 10(45) Klimatklivets åtgärder genomförs i hela landet. Det finns pågående åtgärder i 254 av Sveriges 290 kommuner. Flest antal beviljade åtgärder finns i Stockholm, Göteborg och Gislaved. De största stödbeloppen per kommun finns i Sigtuna, Gävle och Bromölla, vilket beror på att där finns ett antal riktigt stora åtgärder för produktion av biogas och bioolja samt avfallshantering. Det är relativt stor spridning mellan olika branscher och storlek på investeringarna. Merparten av stöden har gått till företag. Diagram 11 och 12 visar antal beviljade ansökningar samt beviljade per organisationstyp och per belopp. Inom gruppen annan finns bostadsföreningar och samfälligheter. Diagram 11: Antal beviljade ansökningar (1 559) per Fördelning per organisationstyp Diagram 12: Beviljade belopp tusen kronor (2 841 miljoner kr) per Fördelning per organisationstyp Diagram 13 nedan visar antal beviljade ansökningar per organisationstyp per olika ansökningsomgångar*.

11 NATURVÅRDSVERKET 11(45) Diagram 13: Antal aktörer som fick stöd per ansökningsomgång beslut t.om :1 2015:2 2016:1 2016:2 2016:3 2017:1 2017:2 2017:3 2017:4 Annan Bostadsrättsförening Företag Ideell förening Kommun eller kommunförbund Kommunalt bolag Landsting eller regionförbund Stiftelse *Statistik från 2017:4 är till 20 februari och därefter har några beslut tillkommit. Som syns i diagrammen 11, 12 och 13 är privata företag dominerande bland de aktörer som har fått stöd från Klimatklivet. I tidigare klimatinvesteringsstöd LIP och KLIMP har merparten av stöden gått till den offentliga sektorn. I KLIMP stod privata företag för i genomsnitt 15 procent av projekten, och 25 procent av bidragen inom Klimp 1. Inom Klimatklivet går 70 procent av stödbeloppen till privata företag och drygt hälften av åtgärderna genomförs i företag. Företagens roll för att genomföra Klimatklivets åtgärder har ökat under Resultat för laddinfrastruktur Intresset för denna kategori har varit stort. Tabellen nedan visar resultat för kategorin laddningsstationer från 2015 till 20 februari Totalt inkomna ansökningar 1557 Totalt beviljade åtgärder 978 Totalt beviljade laddningsspunkter Totalt beviljade publika 5600 laddningsspunkter Totalt beviljade icke-publika 8500 laddningsspunkter Totalt beviljade stödbelopp 238 miljoner kronor Totalt beräknad utsläppsminskning ton CO2ekv/år Tabellen nedan visar resultat särskilt för 2017 Beviljade antal laddningsspunkter Antal publika laddningsspunkter Antal icke-publika laddningsspunkter

12 NATURVÅRDSVERKET 12(45) Diagram 14: Antal totalt beviljade laddningspunkter per Fördelning per typ av laddningsstation Det har skett en förskjutning i fördelningen mellan laddningsstationer från övervägande publikt till icke-publikt. Merparten av de laddningsstationer som fick stöd av Klimatklivet 2017 är placerade i anslutning till bostaden eller arbetsplatsen. År 2015 var istället merparten av laddningsstationerna som fick stöd av Klimatklivet var placerade längs vägar och ute i stadsmiljön. Att ha möjligheten att ladda sitt elfordon i närhet till hemmet är en förutsättning för att fler ska välja elfordon och välja bort fordon som drivs med fossila bränslen. För privatpersoner är laddning vid arbetsplatsen ett viktigt komplement till att ladda hemma. Det är därför mycket viktigt att få igång en process i samhället som möjliggör laddning för boende i flerfamiljshus. Antalet ansökningar i denna kategori har tidigare varit låg inom Klimatklivet men i senaste ansökningsomgången 2017 uppgick antalet laddningspunkter till över 300 stycken, vilket utgör ungefär hälften av de sökta laddningspunkterna. Detta är en positiv utveckling. * Definitioner från förordning normal- och snabbladdning, publik och icke-publik laddpunkt Diagram 15: Antal beviljade ansökningar för laddstationer i bostadsrättsföreningar och samfällighet per ansökningsomgång* Icke-publik normalladdningsstationer 8 9 Icke-publik snabbladdningsstationer Publika normalladdningsstationer *Statistik från 2017:4 är till 20 februari och då hade vi några beslut till som var inte klara. Klimatklivet har även finansierat informationskampanjen fixaladdplats.se, vilken riktar sig till bostadsrättsföreningar i Stockholmsområdet. Seminarier under januari och februari 2017 och informationsmaterial på hemsidan syftar till att projektet underlättar för bostadsrättföreningar att etablera laddstationer. Antalet ansökningar från bostadsrättsföreningar i Stockholms län har ökat efter genomförandet, vilket är ett positivt utfall Publika snabbladdningsstationer 2015;1 & ;1 2016;2 2016;3 2017;1 2017;2 2017;3 2017;4 Ansökningsomgång 74 58

13 NATURVÅRDSVERKET 13(45) Detta ger utslag i fördelningen av laddpunkter per län där Stockholms län är helt dominerande. Men även utanför de tre storstadslänen bidrar Klimatklivet till en utbyggd laddinfrastruktur. Resultat för olika typer av laddningsstationer såsom publika och icke-publika laddningsstationer redovisas i nästa avsnitt. Diagram 16: Antal beviljade icke-publika och publika laddningspunkter per (både normalladdning och snabbladdning) Fördelning per län Icke-publika laddningsstationer Den huvudsakliga laddningen av elbilar eller laddhybrider sker i anslutning till hemmet för privatpersoner eller vid företaget för en verksamhet. Dessa laddningsstationer finns ofta på en parkeringsplats som en enskild, vanligtvis upplåten till ett specifikt fordon och kategoriseras som en icke-publik laddningsstation. Icke-publik normalladdning utgör de mest prioriterade ansökningarna. Ansökningar inom denna kategori är främst från bostadsrättsföreningar och fastighetsägare som avser att ge sina boenden möjlighet att ladda elfordon. Här ingår även laddningsmöjlighet för exempelvis företagsinterna fordon. Denna kategori ansökningar är aktuell och prioriterad i hela Sverige.

14 NATURVÅRDSVERKET 14(45) Diagram 17: Antal beviljade icke-publika laddningsstationer (totalt 8554) per ansökningsomgång* Icke-publik normalladdning Icke-publik snabbladdning *Statistik för 2017:4 ärtill 20 februari och därefter har några beslut tillkommit. Icke-publik snabbladdning med en effekt på 22,2 kw är en kategori som utgör en relativt låg andel av inkomna ansökningar. Vi har beviljat 1050 icke-publika snabbladdningspunkter. Det är ofta till verksamhetsbilar där en något högre laddeffekt kan efterfrågas Publika laddningsstationer Tillgång till publik laddinfrastruktur är ett viktigt komplement för att åstadkomma god rörlighet för elfordon och har även ett viktigt syfte i att bygga förtroendet för elfordon. Vanligtvis kompletterar publik laddinfrastruktur den huvudsakliga icke-publika laddningen förutom i vissa fall, främst i städer, där det är begränsat med enskilda parkeringsplatser. Diagram 18: Antal beviljade publika laddningsstationer (totalt 5574) per ansökningsomgång Publik normalladdning Publik snabbladdning

15 NATURVÅRDSVERKET 15(45) Publik normalladdning är främst aktuellt där någon parkerar lite längre. Det kan vara vid en kollektivtrafiknod, utmed större vägar, köpcentrum eller mötesplatser. Det är viktigt att få igång processer för att få till stånd etableringar i kommuner och län som saknar eller har få laddningsstationer av denna kategori. En karta nedan (figur 1) utdragen från Energimyndighetens visualiseringsverktyg åskådliggör beviljade publika normalladdningsstationer i Sverige. Figur 1: Den vänstra bilden visar laddningsstationer för publika normalladdningsstationer i Sverige. Den högre bilden visar icke-publika normalladdningsstationer i Sverige. De blå prickarna visar de befintliga laddningsstationer medan de gula är laddningsstationer som fick stöd från Klimatklivet Publik snabbladdning innehåller främst två olika typer av laddningsmöjligheten. Den första är 22,2 kw växelströmsladdning (AC) som i huvudsak kan ses som en publik normalladdare när det gäller regionala aspekter och klimatvärdering. Den andra gruppen är likströmsladdning med normalt 50 kw men på sikt kanske nivåer upp mot 200 kw eller mer kan vara möjligt. Syftet med den senare kategorin är att möjliggöra längre resor med elbilar eller lokalt förse till exempel en taxiflotta med extra kraft under dygnet. Likströmssnabbladdare är dyra men bedöms likväl som kommersiellt gångbara utan stöd från Klimatklivet i vissa fall. På sikt kan även likströmsladdare med lägre effekt än 50 kw komma att bli vanligare. Energimyndigheten har påbörjat ett arbete för att ta fram en schablon för klimatvärdering även av denna typ. Energimyndigheten gör regionala bedömningar av snabbladdningsstationer på 50 kw med likström som vid bedömningen innebär en möjlighet att knyta samman stråk av snabbladdare utmed större vägar och på så sätt möjliggöra för resor utmed dessa stråk för elbilar.

16 NATURVÅRDSVERKET 16(45) En stor del av ansökningarna för snabbladdning inkomna under 2016 fick avslag på grund av låg klimatnytta. Detta beror på att denna typ av stationer är dyra, har idag en relativt låg användning och att den beräknade klimatnyttan inte räcker i konkurrensen med andra ansökningar. Energimyndigheten har i sin rapport om regional fördelning av laddinfrastruktur för omgång två, tre och fyra för 2016 samt omgång ett, två och tre för 2017 pekat ut de ansökningar som är värda att ge en höjd klimatvärdering. De snabbladdningsstationer som faller inom denna kategori fick bifall och motiverade att ge förhöjd klimatvärdering. En trend som vi har sett i de senaste omgångarna är att vi får in allt färre ansökningar om publika snabbladdare för de prioriterade platser. I Energimyndighetens prioriteringar var det betydligt flera ansökningar än de senaste omgångarna. Det kan konstateras att antalet snabbladdningsstationer har växt en hel del senaste året och det är mycket tack vare stöd från Klimatklivet. Flera viktiga transportstråk har, och kommer att, byggas ut med snabbladdning 50 kw DC. Utöver detta ger fler stråk av snabbladdning upphov till en spridningseffekt när potentiella köpare av elfordon ser att möjligheten ökar för att förflytta sig längre sträckor i Sverige. Naturvårdsverket tar hänsyn till denna positiva effekt av teknikspridning och marknadsintroduktion i besluten. Figur 2: Den vänstra bilden är DC och AC laddare över 22 kw (publik och icke-publika EU standard). Den högre bilden visar DC laddare över 22 kw (publik och icke-publik EU standard) Klimatklivet har en särskild roll för att bygga upp en laddinfrastruktur i Sverige genom att ge stöd till laddningsstationer. Klimatklivet ökar också kännedomen om laddfordon både när det gäller elbilar och laddhybrider vilket är en viktig del för att byta från konventionella icke-förnybart fordon till laddningsbara. Detta är en viktig pusselbit för att bidra till en betydande reduktion av växthusgaser för transportsektorn som utgör ungefär en tredjedel av Sveriges växthusgasutsläpp.

17 NATURVÅRDSVERKET 17(45) Laddfordon har gemensamt att de förbättrar energieffektiviteten hos fordonet väsentligt. Elektrifiering av personbilar, bussar och lastbilar bidrar till en förbättrad närmiljö med minskade utsläpp och bullernivåer Ladda-hemmastödet Naturvårdsverket har under 2018 fått ett nytt uppdrag att hantera laddahemmastödet. Under året kan vi dela ut maximalt 90 miljoner kronor till privatpersoner som söker stöd för en laddstation i hemmet eller en annan plats där de har nyttjanderätt. Detta stöd utgör en del av Klimatklivets budget. Hanteringen av stödet sker vid en nyinrättad enhet på Naturvårdsverket. Förutom ladda-hemma hanterar enheten ansökningar om anskaffande av elfordon som elcyklar. Sedan februari 2018 är stöden öppna för ansökningar. Fram till 29 mars har vi tagit emot 140 ansökningar för ladda-hemma och ansökningar för elfordon. Antalet ansökningar för laddpunkter upplevs blygsamt och vi planerar olika insatser för att öka kännedomen om stödet. Vi förmodar att medvetenheten hos privatperson om bidraget är för lågt, och att det är orsaken till få ansökningar. Ansökan kan göras såväl digitalt via Naturvårdsverkets webb eller manuellt via blankett. Avsikten är att processen i allt väsentligt ska vara digital, dock visar det sig att vi i dagsläget har ca 19 procent av ansökningarna som kommer in via post vilket genererar ett merarbete för att hantera ansökningarna. För att klara av hanteringen behöver tid tas från t.ex. stickprovshantering och annan kontrollverksamhet. Det oväntat höga inflödet av ansökningar via post har även fått till följd att enheten inte har kunnat digitalisera dessa ansökningar. Eftersom vi antog att ansökningarna i första hand skulle ske digitalt har inte systemstöd för detta prioriterats. Digitaliseringen av ansökningar via post kommer bli en senare fråga när tekniken så medger. Mängden ansökningar via post har även skapat ett icke förutsett behov av lösning för arkivering, sökbarhet, diarieföring mm. Vi har inte förberett hanteringen för detta och det pågår utredningar för att klara hanteringen. I dagsläget väntar vi på leverans av systemstöd för att kunna börja hantera och fatta beslut i ansökningsärendena. Utveckling av detta systemstöd fortgår och förväntad leverans är i mitten av april, vilket följer tidsplanen. Innan systemstödet finns på plats kan inga beslut fattas och följaktligen heller inga bidrag betalas ut. Första utbetalningarna kan förväntas nå kund i slutet av april/början av maj. Som i uppstart av all ny verksamhet så omgärdas den givetvis av en hel del ovisshet, oklarhet och utmaningar. Vi bedömer dock läget som gott och förutsättningarna som likaledes goda och vi ser framtiden an med tillförsikt och ett relativt lugn.

18 NATURVÅRDSVERKET 18(45) 2.3. Resultat från energikonvertering Tabellen nedan visar resultat för kategorin energikonvertering från 2015 till 20 februari Totalt inkomna ansökningar 621 Totalt beviljade åtgärder (antal) 317 Totalt beviljade belopp 985 miljoner kronor Total beräknad utsläppsminskning ton CO2ekv/år Energikonverteringar är Klimatklivets största åtgärdskategori sett till totala stödbelopp. Inom kategorin finns såväl stora industrianläggningar för produktion av pyrolysolja och utbyggnad av fjärrvärmenät som mindre konverteringar där en bostadsrättsförening vill ansluta sig till fjärrvärme. Beviljade åtgärder består till exempel av konvertering från eldningsolja till bioolja, träpellets eller bergvärmepump, från naturgas till fjärrvärme eller värmepump, från olja till fjärrvärme, från gasol och olja till biogas samt att utnyttja spillvärme. Det finns ett antal beviljade åtgärder som handlar om att anslutning till närvärme. Ansökningarna kommer mestadels från privata företag men också från kommunala bolag, ideella föreningar och en bostadsrättsförening. Vi har studerat de 317 konverteringsåtgärder som var beviljade och ser flera intressanta trender. Till exempel syns ett ökat intresse för konverteringar inom jordbrukssektorn. Klimatklivets första år inkom inga ansökningar ifrån jordbrukssektorn. För 2017 var 22 procent av alla energikonverteringsansökningar åtgärder inom jordbruk Många av dessa ansökningar rör spannmålstorkar där eldningsolja ersätts med pellets eller annan förändrad uppvärmning inom verksamheten. Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen för flerbostadshus och lokaler i Sverige men det finns fortfarande behov för att bygga ut nya fjärrvärmenät. På flera platser i landet byggs fjärrvärmenät ut med stöd av Klimatklivet, exempelvis i Gislaved och Svedala. Vi beviljade också flera åtgärder som hjälper att ansluta sig till fjärrvärme som hjälper att fasa bort gasol eller naturgas. Det finns fortfarande en liten del av olja som finns kvar i fjärrvärmens bränslemix för att säkerställa värme under kalla vintrar. Under 2017 beviljade vi en åtgärd som vill fasa bort olja i Östmarks fjärrvärmeverk. Sedan halvårsskiftet 2017 är det möjligt att söka stöd för åtgärder som ger en ökad användning av spillvärme även om det omfattar en verksamhet som ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter(eu-ets). Huvudregels inom klimatklivet är verksamheter inom EU-ETS inte kan få stöd inom Klimatklivet. Hittills har det inte resulterat i så många nya ansökningar eller beviljade åtgärder. Klimatklivet ökar farten i industrins energiomställning och stärker industrins konkurrenskraft. Ett exempel på det är att företag som erbjuder på tjänster till olika typer av industriföretag för att konvertera sina oljepannor till pellets. Med stöd av Klimatklivet påskyndar dessa företag omställningen till en fossilfri industri genom att också skapa nya affärsmodeller.

19 NATURVÅRDSVERKET 19(45) En stor majoritet av energikonverteringarna som får finansiering ifrån Klimatklivet fasar ut olika typer av eldningsolja till förmån för olika typer av biobränslen. Cirka 78 procent av ansökningarna rör en konvertering från eldningsolja. Inom industrisektorn är motsvarande andel 85 procent. De flesta energikonverteringarna i Klimatklivet (55%) byter till olika typer av biobränsle, där träpellets är den vanligaste. Andra konverterar till fjärrvärme (11% av totala nya energianvändningen), el genom värmepumpar (10%) och bioolja (5.5%) och biogas (1.56%) Resultat från transport, infrastruktur, fordon Tabellen nedan visar resultat för kategorin transport, infrastruktur och fordon från 2015 till 20 februari Transporter Total inkomna ansökningar 247 transport Total beviljade åtgärder transport 118 Total beviljade belopp transporter Total beräknad utsläppsminskning transporter 307 miljoner kronor ton CO2ekv/år De åtgärder som beviljas inom Klimatklivet bidrar till att hantera de tre strategiskt viktiga områden som behövs för att minska utsläppen i transportsektorn ett mer trasporteffektivt samhälle, effektivare fordon och byte till förnyelsebara drivmedel. Huvuddelen av de beviljade ansökningarna i denna kategori är tankstationer för biodrivmedel. De beviljade ansökningarna visar på en mångfald av biodrivmedel och bidrar till möjligheter att välja förnybart med utbyggd infrastruktur över hela landet. Tabellen nedan visar totala antalet tankstationer för olika biodrivmedel. Denna statistik är framtagen den 20 februari. Under mars blev ett antal återkrav för 4 HVO tankstationer och ytterligare en för fordon på grund av stödmottagare inte kunde genomföra sin åtgärd. Publikt Icke-publikt för bussar mm Biogas 39 3 HVO (vätebehandlad vegetabilisk olja) Biogas/Flytande biogas 9 tankstation ED95 12 Fordonsgas 1 Flytande fordonsgas 1 Flytande biogas 16 Klimatklivet har även beviljat laddningsstationer för elbussar i Göteborg, Värnamo och Jönköpings kommun. Klimatnyttan för dessa åtgärder baserades på att minska körsträckan för dieselbussar. Dessa typer av laddningsstationer

20 NATURVÅRDSVERKET 20(45) kompletterar det riktade stödet elbusspremie som lanserades under 2016 för elbussar. Om biodrivmedel ska kunna ersätta fossila drivmedel måste nya tekniker utvecklas. Klimatklivet kan spela en viktig roll för att skapa de förutsättningarna och för att ta tillvara befintliga tekniker. Det finns ett ökande intresse bland fordonstillverkare för flytande biogas(lbg) som bränsle i tunga fordon. Naturvårdsverket beviljade 16 tankställen för flytande biogas (LBG) i sista beslutsomgången i Inom åtgärdskategorin transporter finns även vissa cykelåtgärder som beskrivs ytterligare under infrastruktur nedan Infrastruktur Tabellen nedan visar resultat för kategorin infrastruktur från 2015 till 20 februari Total inkomna ansökningar infrastruktur 76 Total beviljade åtgärder infrastruktur 26 Total beviljade belopp infrastruktur 88 miljoner kronor Total beräknad utsläppsminskning infrastruktur ton CO2ekv/år Klimatklivet har beviljat stöd till bland annat gång- och cykelinfrastruktur, upprustning av industrispår och sammankoppling av biogasnät. Klimatklivet beviljar även stöd för cykelåtgärder. Vi samverkar med Trafikverket för att samordna med de stöd som lämnas inom stadsmiljöavtalen. Kontinuerliga avstämningar görs för att säkerställa att till exempel cykelåtgärder som beviljas stöd inom Klimatklivet inte överlappar med stadsmiljöavtalen. Åtgärder som kan stöd få från Klimatklivet kan handla om att bygga ihop befintliga cykelbanor, så att man på ett lättare sätt kan ta sig länge sträckor med cykel. Vi har beviljat totalt sju åtgärder med gång-och cykelvägar. Förbättrade och fler cykelgarage vid centralstationer och knutpunkter är viktiga delar i kollektivtrafikens infrastruktur. Utbyggnad av cykelgarage handlar i de flesta fall om att bygga nya garage men även förbättra befintliga cykelgarage för att göra dem säkrare och mer tillgängliga. Under 2017 beviljade vi totalt tre åtgärder för att bygga omlastningsterminaler som ökar möjligheten att transportera gods mer med tågtrafik än lastbilar. Det är åtgärder som ligger utanför Trafikverkets nationella spåranläggning som kan söka stöd inom Klimatklivet Fordon Tabellen nedan visar resultat för kategorin fordon från 2015 till 20 februari Total inkomna ansökningar fordon 90 Total beviljade åtgärder fordon 11

21 NATURVÅRDSVERKET 21(45) Total beviljade belopp fordon Total beräknad utsläppsminskning fordon 13 miljoner kronor ton CO2ekv/år Det har varit relativt få beviljade åtgärder inom denna kategori. Från och med hösten 2017 bedömer vi åtgärders klimatnytta och lönsamhet utifrån åtgärdens merkostnader och inte utifrån hela kostnaden för ett nytt fordon. Detta ökar möjligheterna att ge stöd till fossilfria tunga fordon och arbetsmaskiner, vilket i sin tur kan öka efterfrågan på rena biodrivmedel. Se vidare under 4.2 Utveckling av praxis. Vi har nu beviljat åtgärder för inköp av biogaslastbil, för inköp av tunga lastbilar, gas, ED95 och hybrid. En åtgärd för att konvertera befintliga fordon till biogasdrift fick också stöd. Andra typer av åtgärder vi har beviljat är simulatorer för traktorer vid lantbruksgymnasium. Undervisning i simulator minskar antalet timmar av att köra tunga maskiner som är dieseldrivna och släpper ut stora mängder av växthusgaser Resultat från energieffektivisering Tabellen nedan visar resultat för kategorin energieffektivisering från 2015 till 20 februari Total inkomna ansökningar 326 Total beviljade åtgärder 26 Total beviljade belopp 108 miljoner kronor Total beräknad utsläppsminskning ton CO2ekv/år De åtgärder som fått stöd rör allt ifrån värmeåtervinning, utbyggnad av befintliga fjärrvärmenätnät genom dragning av ny ledning/kulvert och ny teknik i fastigheter som kopplas till fjärrvärme till installation av biokolreaktor. I en större åtgärd från 2017 effektiviseras ett fjärrvärmenät genom investering i en ackumulatortank. Inom Klimatklivet får dock de flesta av energieffektiviseringsåtgärderna avslag eftersom de är dyra i förhållande till utsläppsminskningarna. Om energieffektiviseringen minskar behovet av el blir också koldioxidnyttan relativt liten, eftersom el till stor del är förnyelsebar. Ungefär 90 procent har fått avslag på grund av låg kvot för koldioxidminskning per investeringskrona. Under 2017 ökade dock stödbeloppen till energieffektiviseringar Resultat från produktion biogas och avfallshantering Tabellen nedan visar resultat för kategorin produktion biogas och avfallshantering från 2015 till 20 februari Produktion biogas Total inkomna ansökningar produktion biogas Total beviljade åtgärder produktion av biogas Totalt beviljade belopp för produktion av biogas miljoner kronor

22 NATURVÅRDSVERKET 22(45) Total beräknad utsläppsminskning produktion av biogas ton CO2ekv/år Den beräknade biogasproduktionen i de anläggningar som Klimatklivet beviljat stöd till är drygt 670 GWh biogas per år. Knappt 635 GWh ska användas för att ersätta diesel eller bensin inom transportsektorn. Detta kan jämföras med 2018 GWh som var den totala biogasproduktionen i 2016 i Sverige. De första av dessa anläggningar har nu blivit färdigställda och börjar producera mer biogas till transportsektorn och industri. Under 2017 har vi beviljat flera biogasanläggningar. Största biogasanläggning som beviljats under 2017 är en rötningsanläggning för produktion av flytande biogas (LBG) i Nymölla. Denna stora åtgärd som främjar produktion av flytande biogas kompletterar de 16 åtgärder som har beviljats för tankstationer för flytande biogas. Även Tekniska verken i Linköping har fått stöd för produktion av flytande biogas. Genom att producera flytande biogas hoppas producenterna få en tryggare avsättning för gasen. En osäkerhet kring avsättningen för biogas har försenat några av biogasinvesteringarna inom Klimatklivet och en åtgärd har avbrutits. Även om södra Sverige är dominerande med ansökningar inom biogasproduktion som fick beviljat stöd finns också anläggningar i Norrbottens (Luleå) och Västerbottens län (Skellefteå). De stora nya biogasanläggningarna kräver oftast en genomförandetid efter Förlängningen av Klimatklivet till år 2023 möjliggör därmed att projekt för biogasproduktion kan genomföras Avfallshantering Total inkomna ansökningar 43 avfallshantering Totalt beviljade åtgärder avfallshantering 5 Total beviljade belopp avfallshantering 416 miljoner kronor Total beräknad utsläppsminskning ton CO2ekv/år avfallshantering Under hösten 2017 beviljade Klimatklivet stöd till en stor avfallsanläggning för sortering av plast, metall och papper ur hushållsavfall. Syftet är att öka graden materialåtervinning av plast, papper och metall. Istället för att skicka allt hushållsavfall till förbränning, kommer utsorterade fraktioner att återvinnas i så stor utsträckning som möjligt. Sorteringen utgör ett komplement till producentansvaret och den sortering som görs av hushållen Resultat för minskade gasutsläpp Total inkomna ansökningar 38 Total beviljade åtgärder 22 Total beviljade belopp 41 miljoner kronor Total beräknad utsläppsminskning ton CO2ekv/år

23 NATURVÅRDSVERKET 23(45) Klimatklivet ger stöd till åtgärder som minskar utsläppen av andra växthusgaser än koldioxid. Åtgärderna för gasutsläpp handlar om lustgasdestruktion för tandvård samt för förlossningsavdelning vid sjukhus. Andra åtgärder handlade om att minska metanutsläpp. Åtgärderna som fick beviljat stöd för minskade utsläpp av metan rör deponier, avloppsreningsverk och biogasanläggningar eller destruktion av restgaser. Åtgärderna innebär att metan destrueras istället för att den ska avgå till luft. Aktörer som får stöd inom denna kategori är mest landsting, regioner och kommuner. Mer än hälften av beviljade åtgärder är från offentliga aktörer och resten är företag. Kostnaden för dessa åtgärder är låg per kilo koldioxid. Destruktion av gas innebär ingen intäkt för den som destruerar och nyttan består enbart av att minska utsläppen av växthusgaser till atmosfären. Dessa åtgärder är även intressanta eftersom utsläppen inte är beskattade och oftast inte reglerade Resultat från informationsåtgärder Total inkomna ansökningar 230 Total beviljade åtgärder 26 Total beviljade belopp 25 miljoner kronor Total beräknad utsläppsminskning ton CO2ekv/år Klimatklivet kan bevilja åtgärder som syftar till beteendeförändringar och kan påverka konsumtion-livsstilsrelaterade utsläpp som sker i Sverige. Svårigheter att göra rimliga uppskattningar av utsläppsminskningar har resulterat i relativt många avslag för denna kategori. Bland dessa ansökningar finns även en del utredningar, förstudier och samverkansprojekt som inte ger den typ av konkret utsläppsminskning som krävs enligt klimatklivsförordningen. Genomförandetiden beräknas till 2-5 år. Merparten av aktörerna som fick stöd är kommuner, ideella föreningar, landsting eller regioner. Det finns också fyra företag som har fått stöd inom denna kategori. De åtgärder som haft tillräcklig klimatnytta har i högre grad haft tydligt avgränsade målgrupper, flera samverkande delar i åtgärden och samtidigt koppling till fysiska åtgärder. Flera beviljade åtgärder fokuserar på transportrelaterade insatser. Andra beviljade åtgärder handlar om informationsinsatser för energieffektivisering, förnybar energi, hållbar konsumtion och mat. Senaste omgången under 2017 beviljade vi även ett antal åtgärder som handlar om att minska matsvinn Åtgärder som är färdiga Fler och fler åtgärder inom Klimatklivet är genomförda och slutredovisade. Varje avslutad åtgärd som fått stöd av Klimatklivet redovisar en slutrapport. I den ska åtgärden beskrivas, den slutgiltiga kostnaden för åtgärden anges och, om möjligt, uppmätt klimatpåverkan. Slutrapporten ska skickas in senast tre månader efter att åtgärden är genomförd och då är det ofta vara svårt att korrekt bedöma klimatpåverkan. Därför fokuserar sammanställningen här på kostnadsförändringar ifrån ansökan till slutrapport.

24 NATURVÅRDSVERKET 24(45) I början av 2018 hade 307 slutrapporter spridda över organisationstyper och åtgärdstyper inkommit till Klimatklivet. Av dessa 307 slutrapporter hade 162 godkänts och slututbetalts. Dessa 162 ligger till grunden för den här sammanställningen över slutrapporter. De av Klimatklivet finansierade åtgärderna har i lika stor grad blivit dyrare som billigare (Diagram 20). Företag har i stor utsträckning gjort en korrekt bedömning av kostnaderna för projekten. Fler åtgärder ifrån företag har blivit billigare än dyrare. Åtgärder som har genomförts av kommuner eller kommunförbund har en motsatt trend där fler projekt blir slutligt dyrare än beräknat. Generellt håller sig de slutredovisade kostnaderna för åtgärderna nära den kostnad som uppgavs vid ansökan. Det är lika många projekt där kostnaden blev lägre som där kostanden blev högre. Detta är anmärkningsvärt när det handlar om så många och så avancerade projekt. Det visar att de som söker om medel från Klimatklivet i regel gör en korrekt bedömning av kostnaderna för de projekt som de önskar genomföra. Totalt har de slutrapporterade projekten blivit nästan tre miljoner billigare jämfört med kostnaden som uppgavs vid ansökan. Resultat kan läsas från diagram nedan (baseras på 162 ansökningar som har beslut om slututbetalning): Diagram 19: Förändring totalinvesteringskostnad från ansökan till slutrapport enligt åtgärdstyp Billigare Samma som ansökan Dyrare Diagram 20: Förändring totalinvesteringskostnad från ansökan till slutrapport enligt åtgärdstyp Billigare Samma som ansökan Dyrare

25 NATURVÅRDSVERKET 25(45) Avslagna åtgärder Klimatklivet ska ge stöd till de åtgärder som har den största utsläppsminskningen per investeringskrona. Vi har beviljat drygt 1560 av de drygt 3400 inkomna ansökningarna. Det vanligaste skälet till att ansökningar avslagits är att de inte har tillräckligt hög utsläppsminskning per investeringskrona vid det aktuella prövningstillfället. Ungefär 65 % av de avslagna åtgärderna har avslagits på grund av för låg utsläppsminskning per investeringskrona. Naturvårdsverket avslår åtgärder som kan genomföras utan stöd. När en åtgärd på grund av intäkter eller minskade kostnader återbetalar sig på kortare tid än fem år gör Naturvårdsverket bedömningen att åtgärden kan genomföras även utan stöd. Enligt klimatklivsförordningen ska beviljade medel innebära en ökad takt för att nå uppsatta klimatmål med mera. Om stöd ges till åtgärder som kan genomföras även utan stöd ökar inte takten. Totalt 133 åtgärder är avslagna på grund av detta skäl. Vi har dock inte kunskap om dessa åtgärder verkligen genomförs utan stöd. Diagram 21: Ansökningar enligt åtgärdstyp enligt beviljade eller avslagna Beviljade Avslagna En annan analys visar organisationstyp enligt beviljade eller avslag. 3. Bedömda effekter av Klimatklivet 3.1. Effekter på utsläpp av växthusgaser Under hösten 2017 har Naturvårdsverket gjort en första uppföljning mot etappmålen för klimat till 2030 som riksdagen beslutat om. Analysen visade att målen är inom räckhåll men att krafttag behövs 4. I analysen görs också en bedömning av Klimatklivets effekt på utsläppen. Analyser utgår från beslutade och aviserade anslagsnivåer , totalt 8,4 miljarder kronor. I rapporten kategoriseras åtgärder för Klimatklivet inom tre kategorier: 1) Direkt utsläppsminskning och inte påverkas av andra styrmedel 2) Direkt utsläppsminskning och samspelar med andra styrmedel 3) Indirekt utsläppsminskning (och samspelar med andra styrmedel)

26 NATURVÅRDSVERKET 26(45) Klimatklivet skulle enligt gapanalysen (här ingår både hittills beviljat stöd och bedömd effekt av framtida stöd med hänsyn till förändringar i Klimatklivet) totalt årligen kunna bidra till att minska växthusgasutsläppen med 2,4-3,0 miljoner ton CO2e per år. Klimatklivet skulle åstadkomma utsläppsminskningen ton för grupp 1 (åtgärder som ger direkt utsläppsminskning och inte påverkas av andra styrmedel) och ton för åtgärder som ger direkt utsläppsminskning och samspelar med andra styrmedel samt bidra till utsläppsminskningar på 1,8-2,3 miljoner ton för åtgärder som ger indirekt utsläppsminskning. Transportsektorn utgör ungefär hälften av den så kallade icke-handlande sektorn idag. En av huvudslutsatserna från analysen är att åtgärder i transportsektorn är nyckeln till att nå utsläppsmålen 2030 och att vi kan lyckas med omställning i transportsektorn om vi riktar kraften mot alla de tre åtgärdsområdena; effektivare fordon, förnybara drivmedel och ett transporteffektivt samhälle. En stor andel av utsläppsminskningarna som beräknas ske till följd av Klimatklivet sker inom transportsektorn. Här spelar alltså Klimatklivet en viktig roll i omställningen och ger ökade möjligheter att nå utsläppsmålen till Sysselsättningseffekter för kvinnor och män Det huvudsakliga syftet med Klimatklivet är åstadkomma varaktiga minskningar av växthusgaser. Samtidigt ger de 1559 beviljade åtgärderna arbetstillfällen. Vi har tidigare med hjälp av WSP Sverige AB undersökt sysselsättningseffekter av Klimatklivet för åren Dessa undersökningar har vi byggt vidare på, så att vi kan visa sysselsättningseffekter fram till februari Sysselsättningseffekterna redovisas för investeringsfas och driftsfas. För investeringsfasen redovisas både sysselsättning för den totala investeringen och den sysselsättning som finansieras med hjälp av stöd. Vi skattar den totala direkta sysselsättningen från år 2015 till 2018 till ca 2350 helårsarbetskrafter totalt för alla beviljade ansökningar. Av dessa är ca 1050 finansierade med stödet från Klimatklivet. Naturvårdsverket har begärt uppgifter från SCB om könsuppdelad statistik för de branscher som var relevanta för Klimatklivet. Den könsuppdelade statistiken för sysselsättningseffekter inom Klimatklivet bör dock läsas med en stor försiktighet.

27 NATURVÅRDSVERKET 27(45) Diagram 22: Skattning av antal sysselsatta män och kvinnor per typåtgärd under investeringsfasen-total investering från 2015 till februari 2018 Antal sysselsatta män och kvinnor per typåtgärd - total investering Män Kvinnor Diagram 23: Skattning av antal sysselsatta män och kvinnor per typåtgärd under investeringsfasen-beviljat stöd från 2015 till februari Antal sysselsatta män och kvinnor per typaåtgärd - beviljat stöd Män Kvinnor Resultatet visar att sektorer som får stöd från Klimatklivet mest sysselsätter män under investeringsfasen. Detta är ett förväntat resultat eftersom investeringarna innebär bygg-och anläggningsarbete, som är en mansdominerad bransch. 4. Utvecklingsarbete under året 4.1. Bedömning av åtgärder Det primära urvalskriteriet för Klimatklivet är åtgärdens klimatnytta eller kvot beräknad som utsläppsminskning av växthusgaser per investeringskrona. Kvoten är utslagsgivande i bedömningen för att avgöra om en åtgärd ska kunna få stöd. Om minskningen av utsläpp av växthusgaser är likvärdig för flera ansökningar,

28 NATURVÅRDSVERKET 28(45) ska hänsyn också tas till åtgärdernas möjlighet att bidra till spridning av teknik och till marknadsintroduktion samt till åtgärdernas effekter på andra miljökvalitetsmål, hälsa och sysselsättning. Det framgår av 4 i Klimatklivsförordningen. Naturvårdsverket rangordnar samtliga ansökningar utifrån beräknad klimatnytta i varje beslutsomgång. För de flesta beslutsomgångar har varit 1,0 kg koldioxidekvivalenter per investeringskrona varit den lägsta kvoten för bifall. För beslutsomgång två för 2016 samt beslutsomgång tre för 2017 användes 0,75 kg koldioxidekvivalenter per investeringskrona. Basen för bedömningen är alltså en beräkning av den förväntade utsläppsminskningen. För åtgärder där utsläppsminskningen kan anses likvärdig med andra beviljade åtgärder bedömer vi effekterna på teknikspridning, andra miljömål med mera och kan bevilja åtgärder på den grunden. Vi har gjort bedömningen att nivån 80 procent av den beräknade kvoten kan anses vara en likvärdig utsläppsminskning. Detta betyder att om vi har en kvot på 0,75 kg koldioxidekvivalenter per krona så kan vi ge stöd till åtgärder som ger 0,6 kg koldioxidekvivalenter per krona, om de samtidigt gynnar teknikspridning eller har en stor effekt på andra miljömål. Vi har huvudsakligen tillämpat detta för laddningsstationer där vissa insatser är särskilt viktiga för marknadsintroduktionen av elbilar. Energimyndigheten har redovisat en prioritering av laddning vid hemmet eller arbetsplatser samt vissa snabbladdningsstationer som bidrar till att skapa ett nät över landet. För ickepublika laddningsstationer vid hemmaladdning använder vi exempelvis 0,6 kg koldioxidekvivalenter per investeringskrona utifrån denna likvärdighetsprincip och Energimyndighetens prioritering. Under 2017 uppdaterade Energimyndigheten underlaget för klimatvärdering av icke-publika och publika laddningsstationer inom Klimatklivet. Kunskapsuppbyggnaden inom området utvecklas fort och antalet fordon ökar kraftigt, då behövdes en revidering av en klimatvärdering. Metodiken för reviderad klimatberäkning bygger på samma principer som innan och klimatnyttan per laddningspunkt ökade för samtliga typer av laddningsstationer då nytillkomna studier kunde visa på en ökad användning. Det som klimatvärderas är endast den direkta effekten som uppkommer i och med att man antar att laddade kwh ersätter en körsträcka som annars utförs till största delen med fossilt bränsle. Om sökande kan visa på en annan användning kan detta användas i beräkningen. Inför varje prövningstillfälle redovisar Energimyndigheten en regional fördelning av respektive kategori av laddningsstationer samt gör en regional bedömning av ökad klimatnytta för snabbladdning 50 kw som bygger ut eller binder ihop större vägar med uppskattningsvis ett avstånd på omkring 5 mil enligt Energimyndighetens rekommendation. Rapporterna stöttade beslutsprocessen om vilka prioriteringar som bör göras för att säkerställa en effektiv utveckling av laddinfrastrukturen i regionerna. Underlaget baseras på olika principer och det hjälper att göra rätta prioriteringar vid bedömning av åtgärder inom publika laddningsstationer.

29 NATURVÅRDSVERKET 29(45) 4.2. Utveckling av praxis Klimatklivet är ett brett investeringsstöd. Alla typer av åtgärder som har en koppling till minskningar av växthusgaser kan få stöd med några undantag. Eftersom Klimatklivet är ett brett stöd som inte är inriktat på enskilda sektorer behöver vi utveckla praxis för bedömning av specifika åtgärder. Vi har under sommaren och hösten utrett och fattat beslut om en större praxisförändring. Det handlar om hur vi gör avgränsningar kring en klimatinvesterings investeringskostnader. Bedömningar i Klimatklivet kommer framöver baseras utifrån investeringsmerkostnaden för en åtgärd. Detta gynnar att den sökande nyinvesterar i exempelvis miljöanpassade fordon och gör rätt från början. För fordonsansökningar som innebär nyinvesteringar, bedömdes investeringskostnaden tidigare som kostnaden för hela fordonet. Här har Klimatklivet fått kritik och vi har därför utrett frågan. Vi gör numera bedömningen att det är rimligt att beräkningen av klimatnyttan i samtliga ansökningar framöver baseras på investeringsmerkostnaden för en åtgärd. I de flesta fall innebär detta ingen skillnad. När någon vill investera i en laddstation eller en ny anläggning för att producera biogas är hela investeringen en del i den merkostnad som krävs för att uppnå utsläppsminskningen. Det handlar om att urskilja vad som är den faktiska klimatinvesteringen. Ett annat praxisbeslut som fattats är åtgärder som innebär en övergång från ett fossilt bränsle till ett annat. Investeringsstöd får ges till åtgärder som varaktigt minskar utsläppen av växthusgaser. Naturvårdsverket bedömer att det inte innebär en varaktig minskning att nyinvestera i ett fossilt alternativ och att vi i normalfallet inte beviljar sådana ansökningar. Under följande förutsättningar kan det dock vara rimligt att finansiera en övergång från fossilt till fossilt: 1. Utsläppsminskningen ska vara tillräcklig sig i sig själv. Vi räknar inte in några följdeffekter. 2. Det finns inte bättre fossilfria alternativ. 2. Det underlättar en övergång till fossilfria alternativ framöver. Alla tre förutsättningarna ska vara uppfyllda. Vi vill inte ge stöd till åtgärder som låser fast oss i ett mindre dåligt fossilt alternativ. Utifrån detta resonemang gavs stöd till åtgärder för att avpropanisera biogasnät Främjande arbete med stora åtgärder med hög klimatnytta Effekterna av Klimatklivet är helt beroende av att det kommer in ansökningar som innebär stora utsläppsminskningar. Med de förlängningar och utökningar av Klimatklivet som riksdagen fattat beslut om finns ökade möjligheter att bevilja mer omfattande projekt som är mer komplexa och kräver en längre genomförandetid. Därför har främjandearbete för stora åtgärder med hög klimatnytta varit ett strategiskt utvecklingsområde under 2017 och Arbetet genomförs tillsammans med Länsstyrelserna. Länsstyrelsen beskriver sitt arbete i avsnitt

30 NATURVÅRDSVERKET 30(45) Vi har arbetat med riktad information och kontakt med berörda branschorganisationer biogas, produktion av biodrivmedel, fjärrvärme, infrastruktur. Se vidare under avsnitt 8 Kommunikation. Vi har sett över regelverket och vår tillämpning för att dessa inte ska utgöra hinder. Den förordningsändring som trädde i kraft i juli 2017 innebär en öppning för spillvärmeåtgärder även om verksamheten om fattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Det möjliggör stora investeringar där spillvärme kan användas för att minska utsläppen. Samtidigt förtydligandes gränsdragningen för vad som menas med en verksamhet som omfattas av handelssystemet för att det ska vara lättare att förstå vilka större åtgärder som kan få stöd av Klimatklivet. Vi bedömer även att den praxisförändring vi gjort kring investeringsmerkostnader kan ge både fler mer omfattande ansökningar och ett tryggare genomförande för de åtgärder som beviljas. Under 2017 vi fattat beslut om de hittills största investeringarna inom Klimatklivet Förenklingsarbete En annan viktig del i Klimatklivets utvecklingsarbete är förenklingar för att minska administrationen hos sökande och hos myndigheterna samt att sänka trösklarna för att söka om stöd. Den normala processen för att hantera ansökningar inom Klimatklivet är inte anpassad för stora volymer av likartade ansökningar. Därför har vi förenklat ansökningsprocessen för icke-publika laddningsstationer ur både handläggningsoch kundperspektiv. En förenklad bedömning av icke-publika laddningsstationer kommer att användas i handläggningen från och med april. Vissa underlag som tidigare har begärts in regelmässigt kommer endast att tas in i undantagsfall (årsredovisningar, lönsamhetsberäkningar). Kravet på lägesrapport slopas. Det räcker med endast en slutrapport. Oftast handlar det om korta genomförandetider för denna åtgärdstyp. Till ansökningsomgången april-maj 2018 genomförs ytterligare förenklingar. Länsstyrelsens granskning av enskilda åtgärder slopas. Länsstyrelsen får skriva ett samlat yttrande för icke-publik laddning för varje ansökningsomgång Kundundersökning Naturvårdsverket genomför årligen en extern kundundersökning. Undersökningen är en del i att utveckla myndigheten och öka kunskapen om hur vårt arbete uppfattas och kommer till nytta hos olika aktörer. Kundundersökningen används också för att mäta och redovisa våra prestationer. I kundundersökningen i november 2017 var arbetet med Klimatklivet en av de prestationer som mättes. Urvalet var samtliga sökande till Klimatklivet från och med Undersökningen skickades till 1216 respondenter och 588 svarade. Det övergripande betyget för Klimatklivet är ett Nöjd-kund-index på 60. NKIvärden över 55 anses visa på nöjda kunder. NKI baseras på frågorna:

31 NATURVÅRDSVERKET 31(45) Hur nöjd är du med Naturvårdsverkets hantering av ansökningar och beslut i Klimatklivet? Hur väl uppfyller Naturvårdsverket dina förväntningar när det gäller hantering av ansökningar och beslut i Klimatklivet? Tänk dig en perfekt hantering av ansökningar och beslut. Hur nära ett sådant ideal kommer Naturvårdsverket? Bland de positiva omdömena finns bland annat att det var en snabb hantering relativt andra ansökningsprocesser och att Naturvårdsverket är professionella och trovärdiga. Det är också tydligt att det finns ett antal områden som våra sökande tycker fungerar mindre väl. Det rör i första hand ansökningsformuläret. Vi får även ett sämre betyg för motiveringen i beslut om avslag. 5. Vägledning Naturvårdsverket vägleder i första hand länsstyrelserna så att de i sin tur kan vägleda de som söker bidrag för lokala klimatinvesteringar. Vägledningen är avgörande för att få in de ansökningar som ska motsvara syftet med stödet. Vi har utvecklat vår vägledning och informationen på vår webbplats, samt sammanställt resultat och vägledning i återkommande utskick och informationsutskick via e-post. Vi har också utvecklat mallarna för livslängder, lönsamhetskalkyler och utsläppsberäkningar på vår hemsida. Vi utvecklar vägledning för bedömningen av informationsåtgärder samt uppdaterade hemsidan för att informera sökande om den nya förordningen. Under hösten 2017 har vi också tagit fram en schematisk bild som visar hur vi hanterar ansökningar och rapporteringar inom Klimatklivet. Sedan början av 2018 finns en karta över Sverige som visar antal åtgärder per län. Möten och webbinarier är kompletterande kanaler för vägledning och information. För laddinfrastruktur har Energimyndigheten en särskild roll att utveckla vägledning, prioriteringar och beräkningar. Även dessa kommuniceras via Naturvårdverkets webbplats. Samlad redovisning och utvärdering av länsstyrelsernas arbete med Klimatklivet. 6. Samlad redovisning och utvärdering av länsstyrelsernas arbete med Klimatklivet 6.1. Övergripande Länsstyrelsen Östergötland ansvarar enligt regleringsbrevet för en gemensam redovisning av länsstyrelsernas arbete med investeringsstödet Klimatklivet. Alla 21 länsstyrelser har redovisat sitt arbete med stödet och denna sammanställning bygger på dessa rapporter och erfarenheterna från LEKS (Länsstyrelsernas energi- och klimatsamordning) arbetsgrupp och styrgrupp. Naturvårdsverket fick denna redovisning Samlad redovisning och utvärdering av länsstyrelsernas arbete med Klimatklivet 2017 under februari. Texten här i avsnitt 6 är en sammanfattning av Länsstyrelsernas redovisning och återger Länsstyrelsens bedömningar.

32 NATURVÅRDSVERKET 32(45) Under 2017 har arbetet med Klimatklivet utvecklats positivt genom ett mer aktivt främjandearbete och att länsstyrelsen i högre grad har involverat länsstyrelsens olika sakområden. Länsstyrelserna har fokuserat på vägledning kring stora projekt och arbetat med att i högre grad målgruppsanpassa information om stödet och via deras regionala nätverk främja samarbeten och synergier mellan projekt. Länsstyrelserna gör bedömningen att Klimatklivet i hög grad ökar takten i klimatarbetet och bidrar till att fler åtgärder kan genomföras. Vi ser synergieffekter med det regionala klimatarbetet och med stöden, respektive kraven, för energikartläggningar och våra projekt med näringslivsrådgivning. Det finns en rad olika stöd på klimatområdet som på ett bra sätt kompletterar Klimatklivet. Länsstyrelsen arbetar aktivt med att i vår vägledning hjälpa aktören att hitta lämpligt stöd för sin åtgärd. De stödformer där det finns överlapp med Klimatklivet är delar av landsbygdsprogrammet och stöd för infrastrukturåtgärder. Detta är områden med stor andel av klimatpåverkande utsläpp där åtgärdsbehoven är större än tillgängliga medel i de andra stöden. Ett riktat stöd för åtgärder med hög klimatnytta är därför ett värdefullt komplement som bidrar till att stimulera minskade utsläpp och energiomställningen i dessa sektorer. Viktiga utvecklingsområden i Klimatklivet är t.ex. fler projekt som bidrar till omställningen av transportsektorn samt effektivare resor och transporter. Ett annat område som Länsstyrelserna har identifierat är omställningen av industrier och värmeverk där t.ex. ökat tillvaratagande av restvärme har en viktig roll för att hushålla med energiresurserna. Här kan avgränsningen att företag inom utsläppshandeln inte kan söka stöd för sin investering vara ett hinder. De områden som Länsstyrelserna anser inte i tillräcklig grad täcks av Klimatklivet och andra stöd är: - Information och samverkansprojekt - Medel för förstudier inför t.ex. infrastrukturåtgärder eller komplexa systemlösningar - Energieffektiviseringsåtgärder - Åtgärder inom cirkulär ekonomi och materialval Att främja stora projekt med hög klimatnytta Naturvårdsverket och Länsstyrelserna har under året prioriterat vägledning för att få in fler stora projekt med hög klimatnytta men även att underlätta för fler enkla åtgärder. Länsstyrelserna har upplevt att direktkontakt med viktiga nyckelaktörer och information till branschorganisationer har fungerat väl. Länsstyrelserna har arbetat med att marknadsföra teman för stora projekt genom riktad vägledning till t.ex. nätverk för stora företag och kommuner. Flera län har även sett en minskning i antal ärenden när de under perioder på grund av arbetsbelastning haft en mindre aktiv informationsspridning. Arbete med att främja stora projekt och synergieffekter mellan olika aktörer och projekt har varit en grund i länsstyrelsernas verksamhetsplanering och flera län

33 NATURVÅRDSVERKET 33(45) har även gjort planer för Klimatklivsarbetet. Många länsstyrelser har mot bakgrund av länets utsläpp prioriterat insatser inom Hållbart resande och energieffektiva transporter. Biogassatsningar är fortsatt en strategiskt viktig prioritering i t.ex. Skåne där Klimatklivet varit avgörande för att få till stånd investeringar som bidrar till att uppfylla det regionala biogasmålet. Utbyggnaden av biogasproduktion och uppgradering av biogas som nu stöds med statliga medel är även helt i linje med Gotlands Energiplan och särskilda Biogasstrategi. Förutom att industrier initialt garanterar en lokal marknad innebär strategin att regionens egna fordon successivt övergår till biogasdrift. Länsstyrelsen anger att åtgärden med en ny anläggning för produktion av biogas på ön har diskuterats under en längre tid och att medlen från Klimatklivet varit en aktivt bidragande orsak till genomförandet. Andra prioriterade insatser har varit att nå ut till företag. Länsstyrelserna har i ökande grad haft tillgång till beviljade och genomförda projekt vilket bidrar till att öka intresset och kunna sprida en mer konkret och åtgärdsstimulerande information. De flesta länsstyrelser har i hög grad arbetat med att sprida exempel och erfarenheter från beviljade projekt. Länsstyrelsen Södermanland ser t.ex. ett ökat intresse för biokol. En aktör beviljades stöd för en biokolsanläggning och intresse skapades hos flera liknande aktörer, varav ytterligare en ansökt om stöd för om biokolsanläggning. Länsstyrelsen ser mycket positivt på den typen av samarbeten och informationsspridning mellan aktörer. Vi har fått in fler stora projekt i år jämfört med tidigare år från industrin och kommer fortsätta vägledningen på detta område. Vi behöver också få in fler stora projekt inom förnybara bränslen och infrastruktur, detta kommer vi att arbeta mer med framöver liksom med tillvaratagande av restvärme och insatser för fler kommunala projekt Att samordna arbetet och bidra till synergier mellan projekt Länsstyrelsens roll att aktivt samla aktörer temavis bidrar till att nya samarbeten uppstår. Det finns exempel på detta både kring t.ex. förnybara bränslen och tillvaratagande av restvärme. Två områden där beviljade projekt ofta har synergieffekter med varandra är laddinfrastruktur och biogas (eller andra förnybara bränslen). Projektet Laddinfra Öst som pågått sedan hösten 2015 avslutades under våren Syftet med projektet var att stimulera till en ökad utbyggnad av laddstationer i regionen Östra Mellansverige. Under 2016 ökade antalet laddpunkter (godkända enligt EU-standard) i Östra Mellansverige från 115 till 284 st. Länsstyrelsens bedömning är att projektet har haft en stor betydelse för den kraftiga ökningen av laddstationer i regionen samt bidragit till den stora mängd inkomna klimatklivsansökningar för laddstationer. All information om projektet finns på Projektet har medfinansierats via regionala strukturfonden. Ett annat projekt som fått stort genomslag är ett projekt i Stockholm för att samla information till bostadsrättsföreningar. Det projektet ( har bidragit till många ansökningar från bostadsrättsföreningar i Stockholm men även på andra platser i landet. Flera län

34 NATURVÅRDSVERKET 34(45) har även gjort riktade utskick till t.ex. bostadsrättsföreningar kring möjligheten att söka stöd inom Klimatklivet. Länsstyrelserna i Västmanland, Uppsala och Sörmland samverkar tillsammans med Biogas Öst i projektet Fossilfria och effektiva transporter i Östra Mellansverige. Syftet är att hjälpa offentliga organisationer i omställningen till fossilfri fordonsflotta. Inom ramen för projektet ingår stöd till de offentliga organisationerna för ansökningar till Klimatklivet. Det kan avse laddstationer, biogastankstationer, cykelgarage mm. Flera dialogmöten kopplat till produktion av biogas har genomförts i tex Södermanland, främst med Kollektivtrafikmyndigheten, Landstinget och kommunpolitiker. En länsstyrelse i norra Sverige berättar om en kommunturné och möten kring laddinfrastruktur, elbilar och Klimatklivet som har bidragit till att lägga en bra grund för arbete med regionala strategier för laddinfrastruktur och informera olika aktörer om möjligheterna Klimatklivet i linje med regionala energi- och klimatstrategier Åtgärder som söker stöd inom Klimatklivet ligger i linje med de regionala energi- och klimatstrategierna. Det handlar t.ex. om - minskade utsläpp från transporter; att sätta upp laddstationer för elfordon och tankställen för biogas och HVO - produktion av biogas eller andra förnybara bränslen - energikonvertering där företag byter från fossila bränslen (främst olja) till förnybara. - andra åtgärder som minskar utsläppen 6.2. Resultat i länen Klimatklivsprojekt har beviljats i alla län. Länsstyrelsen bedömer att dessa åtgärder inte skulle ha genomförts utan stöd eller att de har kunnat tidigareläggas tack vare stödet. Att det finns statliga stöd för investeringar har ökat dialogen med näringslivet och bidrar till att fler företag är mer aktiva i klimatarbetet. Tidigare har det saknats ett stöd för transporter men med Klimatklivet har utbyggnaden av infrastruktur för förnybara drivmedel och elfordon fått en skjuts framåt. Även produktionen av förnybara bränslen har stimulerats men här finns fortfarande en stor utvecklingspotential. Några kommuner och kommunala bolag har sökt stödet men det behövs mer riktade insatser för att fler kommuner och landsting ska genomföra klimatinvesteringar. Med förlängning och utökning av stödet har man i ökande grad även fått in stora projekt och börjat nå ut till nya målgrupper som t.ex. lantbrukare. Länsstyrelsernas vägledningsarbete har bidragit till att en större andel av sökta stöd kan beviljas och vi har även mot bakgrund av utökade medel och ett aktivt främjandearbete kunnat få in fler stora projektansökningar tillsammans med ett ökande antal enkla åtgärder som laddstationer och energikonverteringar. Ansökningarna håller även generellt en bättre kvalitet men fortfarande är det relativt vanligt med behov av kompletteringar.

35 NATURVÅRDSVERKET 35(45) Nya samarbeten Flera län rapporterar om nya samarbeten och samverkan mellan olika aktörer, med koppling till Klimatklivet. Exempelvis har Klimatklivet bidragit till ett större samarbete mellan kommunerna och dels mellan företag och kommunerna kring att öka andelen fossilfria fordon. I ett exempel från Västernorrland tar ett projekt sin grund i arbetet med den regionala handlingsplanen och handlar om utbyggnad av tankstationer för ED95 ett förnybart bränsle för tunga fordon. Transportföretaget har, genom sitt dotterbolag som förser dem med drivmedel, påbörjat ett samarbete med ett företag som producerar etanolbränslen. Stöd har beviljats från Klimatklivet för att uppföra tre tankstationer för ED95. Bränslet minskar koldioxidutsläppen upp till 90 procent jämfört med konventionell diesel och är en produkt som kan produceras av bl.a. skogsråvara. Tankstationerna ska byggas i tre olika kommuner. Länsstyrelsen ser mycket positivt på samarbetet där en producent av drivmedel, en distributör samt en användare samarbetar i ett projekt på regional nivå. Länsstyrelsen Östergötland lyfter fram flytande gas som ett nytt område som sannolikt kommer leda till nya följdprojekt och synergieffekter. En produktionsanläggning för LBG (flytande biogas) har beviljats stöd. Projektet möjliggör att förnybara alternativ kan introduceras inom till exempel industrisektorn där fossil gasol och LNG (flytande naturgas) används idag. Med stor sannolikhet kommer den beviljade åtgärden medföra följdprojekt inom branschen, till exempel inom infrastruktur, lagring och tankstationer för flytande biogas. I ett par exempel från Örebro län har nya restvärmesamarbeten etablerats mellan industrier och energibolag. I en kommande fas kommer de att innebära samarbeten med fastighetsägare och företag som möjliggör en möjlighet att bygga upp nya fjärrvärmenät på orter som inte tidigare haft fjärrvärme Effekter på miljömål, sysselsättning och konkurrenskraft Länsstyrelserna har beskrivit exempel på effekter som åtgärderna förväntas leda till på längre sikt, utöver resultaten under själva åtgärdstiden. Detta är bland annat förväntade effekter på sysselsättning, besparingar hos åtgärdsägare samt ökad konkurrenskraft hos åtgärdsägare Effekter på Miljömål Klimatklivsprojekten ger positiv påverkan på flera miljömål än målet Begränsad klimatpåverkan, direkt och indirekt, även om den är svår att kvantifiera. Många projekt har positiv inverkan på flera andra miljömål som t.ex. Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen Övergödning och God bebyggd miljö. Dessa aspekter bör tydligare analyseras i samband med slutrapporter och vid utvärdering av effekter av stödet.

36 NATURVÅRDSVERKET 36(45) Lokalt kommer många projekt att bidra till en bättre miljö. Ett exempel är den optimerade deponigasutvinningen vid deponin i Isätra i Sala (färdig i november 2017). Vid Länsstyrelsens besök i januari 2018 producerades 52 nm3 gas med 45% metanhalt per timme. På sommaren produceras förmodligen ännu mer och anläggningen kan dessutom byggas ut något. Gasen leds i en pipeline till fjärrvärmeverket där den används för att producera värme. Tidigare läckte den här gasen ut i närområde och atmosfär. Så småningom kommer deponin att täckas in. Projektet bidrar till en förbättring av flera miljömål. För att se effekter på miljömål behövs en noggrann och lite längre uppföljning Sysselsättningseffekter Generellt har projekten viss sysselsättningseffekt på längre sikt men främst skapas arbetstillfällen under installationsfasen. Mer biogas och andra biobränslen ger ökade arbetstillfällen lokalt/regionalt och även ökat arbete med skötsel av biobränslepannor har effekter på sysselsättningen. I de stora ansökningarna, över några miljoner kronor, är det nästan alltid så att åtgärden bidrar till att fler personer behöver anställas. Under installations- och ombyggnadsperioden uppstår arbetstillfällen för lokala entreprenörer och installatörer liksom i utredningsfas inför investeringar. Stödet har även genererat behov av nyanställningar för att klara myndigheternas hantering. Ett exempel på projekt som genererar arbetstillfällen är en torrötningsanläggning i Stockholms län som förväntas ge minst 60 nya arbetstillfällen. Länets befintliga biogasanläggningar ligger alla i den södra delen av länet och denna anläggning i norr innebär ett bra komplement. Ett annat exempel är ett stöd för energikonvertering av en mjukpappersfabrik i Västra Götaland. Åtgärden kommer innebära två heltidstjänster under 20 års tid för drift. Den förväntade effekten på sysselsättning under inledningsskedet är 15 heltidstjänster hos företaget och underleverantörer. Länsstyrelsen i Uppsala län bedömer att det blir fler arbetstillfällen under genomförandet av åtgärderna men också vid drift av exempelvis kretsloppsparken och biobränslepannor. Länsstyrelsen i Uppsala län bedömer att det blir fler arbetstillfällen under genomförandet av åtgärderna men också vid drift av exempelvis kretsloppsparken och biobränslepannor. Värmland bedömer att samtliga beviljade åtgärder kan förväntas ge någon form av positiva sysselsättningseffekter under installationsfasen, men även genom ökat renommé för åtgärdsägaren. Tydliga långsiktiga effekter på antalet arbetstillfällen kan främst förväntas vad gäller en industris installation av nya ugnar, som enligt företaget kan vara av stor betydelse för att säkra långsiktig konkurrenskraft. Företaget är en regionalt viktig industri. I Västerbottens län bedöms vissa projekt ha en positiv inverkan på antalet arbetstillfällen i länet exempelvis investeringar kopplade till biogasproduktion och distribution.

37 NATURVÅRDSVERKET 37(45) Besparingar hos åtgärdsägare Eftersom åtgärder som är direkt lönsamma inte kan få stöd inom Klimatklivet så kan man inte se några besparingar på kort sikt. Däremot är många åtgärder där man byter ut fossila bränslen till förnybara lönsamma på längre sikt. Huvudsyftet med investeringen har varit klimatnyttan och/eller att etablera sig på en ny marknad, såsom energikonvertering och investeringar i laddstationer. Åtgärderna har i många fall inneburit besparingar även om återbetalningstiden varit över 5 år. Flera av konverteringsprojekten har inslag av energieffektivisering och några projekt handlar om att ta tillvara restvärme. I Örebro län finns elva beviljade projekt som rör energikonvertering där flertalet har inslag av samtidig energieffektivisering och tillvaratagande av restvärme. De två projekt som har störst nytta för tillvaratagande av restvärme är en anläggning för rökgaskondensering som kan tillvara ta MWh per år till fjärrvärmenätet och en ny panncentral vid en industri, som förutom att ta bort 97 procent av den fossila oljan tar tillvara 1200 MWh restvärme, årligen minskar sitt elinköp med 400 MWh samt ger ett energibolag underlag för att producera 800 MWh grön el genom ökad avsättning av pellets (som tillverkas med värmeöverskott från ett kraftvärmeverket). I Västerbotten investerar ett gjuteri i en ny metod för tillvaratagande av restvärme som bidrar till att 819 MWh/år kan sparas och olja fasas ut från uppvärmning av kontors och personallokaler. En investering i ett annat län syftar till direkt energieffektivisering i form av ett effektivare ventilationssystem och investeringen förväntas generera stora nyttor hos sökanden. Ett beviljat projekt i Östergötland innebär energieffektivisering av ett slaktkycklingsstall där en värmeväxlare kommer minska förbrukningen på årsbasis med kwh och fasa ut ca 47 m3 olja. I andra fall har dialog kring Klimatklivet och de möjligheter som finns genererat energibesparingar genom att sökanden har sett att åtgärder man tänkt söka stöd för varit lön-samma även utan stöd. Det finns även exempel på stora företag som söker stödet även om de vet att de inte kommer att få det, de vill helt enkelt ha det dokumenterat att åtgärden bedömts som lönsam Ökad konkurrenskraft hos åtgärdsägare Energikonverteringsprojekten kan i många fall ge positiva konkurrenseffekter, speciellt i de fall som de producerade varorna eller tjänsterna har en tydlig miljöeller hållbarhetsprofil. Regionala leverantörer och producenter av teknik i branscher relevanta i Klimatklivet (exempelvis laddstolpar, värmepumpar, förnybar energi) ser en kraftig ökning av försäljningsvolym tack vare Klimatklivet. Branscherna har även signalerat att de får många frågor om Klimatklivet. Flera aktörer arbetar aktivt med att bistå kunderna med tips om Klimatklivet och ofta även att hjälp till att göra ansökan. Åtgärder som innebär energikonvertering bedöms i flera fall leda till en besparing hos åtgärdsägare, som på längre sikt kan stärka konkurrenskraften. Det finns även exempel på företag som förbättrat sina energinyckeltal och därmed stärkt sin konkurrenskraft. Flera lyfter även fram sina

38 NATURVÅRDSVERKET 38(45) energi/klimatåtgärder i marknadsföringen. Klimatklivet ger rejält minskad investeringskostnad, driften kan vara billigare, eller förskjuta kostnaderna från fossil olja till kostnader för arbetskraft, plus att det ofta sker en energieffektivisering som ytterligare minskar kostnaderna. Maskinparken eller vad investeringen nu består i blir ju också fräschare och kan minska risken för reparationskostnader och oväntade stillestånd. Flera åtgärdsägare anger att investeringen har möjlighet att stärka deras konkurrenskraft. Att till exempel vara först med att etablera tankstationer för biogas eller HVO på en ort kan vara stärkande ur konkurrenssynpunkt. En bättre miljöprofil kan leda till ökad konkurrenskraft för de företag som fått stöd för klimatåtgärder. De kan därmed öka sin konkurrenskraft och bli miljömässigt attraktivare som leverantör Synergier med andra stöd enligt Länsstyrelsernas bedömning Länsstyrelsen anser att Klimatklivet ett verkningsfullt stöd som bidrar till att öka takten i klimatarbetet. Länsstyrelserna bedömer att aktörer i länen, med hjälp av stödet, får möjlighet att genomföra åtgärder för att minska klimatpåverkande utsläpp som annars inte skulle ha prioriterats eller ha genomförts. Klimatklivet är även en bra ingång för att stärka kontakten med aktörer som tidigare inte varit så aktiva i det regionala klimatarbetet. Det är ett mycket viktigt komplement till andra stöd: - Solcellsstödet (stöd till installation av solceller hos både företag och privatpersoner ej stödberättigat inom Klimatklivet) - Stöd för energieffektiv renovering av flerbostadshus - Elcertifikat (stöd till produktion av förnybar el ej stödberättigat inom Klimatklivet) - Företagsstöd (för åtgärder som bidrar till näringslivsutveckling och sysselsättning men t.ex. inte har tillräcklig klimatnytta för stöd inom Klimatklivet). - Projekt som finansieras via Regionala strukturfonder och Landsbygdsprogram som främjar energi och klimatarbete i små och medelstora företag - Stöd för hemmaladdning (ett stöd för privatpersoner som främjar ökad andel elbilar ett komplement till Klimatklivet som riktar sig till andra aktörer) - Stöd för lastcyklar och eldrivna cyklar, mopeder och motorcyklar (ett kompletterande stöd för privatpersoner för mindre fordon Klimatklivet riktar sig till andra aktörer) - Industriklivet, ett stöd för att minska utsläppen från industriprocesser (tidiga skeden och utvecklingsinsatser är områden som inte ingår i Klimatklivet men visst överlapp kan finnas för investeringar) - Miljöbilspremie (stöd för nya personbilar, kan ej få stöd inom Klimatklivet) - Stöd för elbussar - Minskade subventioner på fossila bränslen, behöver beaktas i t.ex. lönsamhetskalkylerna - Energimyndighetens kommande utlysningar av projektmedel (kan finnas viss risk för överlappning med informationsprojekt inom Klimatklivet riktade till offentliga aktörers arbete med transporter) Annan finansiering med viss överlappning med Klimatklivet Länsstyrelserna har identifierat att det för vissa åtgärder kring lantbrukares energikonvertering och för infrastrukturinvesteringar delvis finns andra sökbara medel men i dessa fall

39 NATURVÅRDSVERKET 39(45) ser vi inte några problem med de olika stödformernas överlapp. Klimatklivet är istället ett värdefullt komplement i arbetet med omställning av lantbruket och transportsektorn. Landsbygdsprogrammet Delar av stöden i landsbygdsprogrammet överlappar med Klimatklivet men det kan vara avgränsningar i enskilda ärenden som gör att den ena eller andra stödformen passar bättre. Ofta är Klimatklivet mer fördelaktigt med snabbare besked, bredare målgrupp och utbetalning tidigt i projekten. En skillnad som kan vara ett hinder, särskilt om besluten dröjer, är att åtgärder i Klimatklivet inte får påbörjas innan beslut. Medlen inom landsbygdsprogrammet är begränsade i förhållande till behoven och på flera håll är medel för klimatåtgärder i programmen redan upparbetade. Lantbruket är utestängt från regionalstödsfonden, och därmed vissa av Energimyndighetens stödformer. Det är hittills få lantbruk/landsbygdsföretag som sökt Klimatklivet men framöver kommer sannolikt fler att söka stödet. Länsstyrelserna arbetar med vägledning kring båda stöden. Vi försöker då hänvisa aktörerna till det stöd som passar den aktuella situationen bäst. Vi bevakar även att inte den sökande söker stöd för samma sak inom två stödformer och kan i våra yttranden lyfta eventuella överlappande ansökningar så att besluten kan synkas. Stadsmiljöavtal Både Stadsmiljöavtal (Trafikverket) och Klimatklivet kan ge stöd för infrastruktur för cykel och kollektivtrafik. I stadsmiljöavtalen krävs utöver medfinansiering för objekten även motprestationer för att minska trafiken eller bygga bostäder. Klimatklivet är ett bra komplement för enskilda investeringar med hög klimatnytta eller för mindre orter/stråk som inte omfattas av möjlighet till stadsmiljöavtal. I förslaget till nationell plan för infrastruktur föreslås en fortsättning av Stadsmiljöavtalen men det är betydligt mindre medel avsatta för stadsmiljöavtal än det uppskattade behovet i de större städerna. Detta är en stor brist eftersom potentialen för överflyttning till energieffektivare transportsätt är störst i städer och tätorter. Därför är det bra att möjligheten att söka för enskilda objekt inom Klimatklivet finns kvar som ett komplement. Detta stöd behövs även om stadsmiljöavtalen utökas eftersom klimatnyttan kan vara stor för enskilda objekt även på mindre orter. Länstransportplan Via Länstransportplanerna kan kommunerna söka medfinansiering för åtgärder för t.ex. kollektivtrafik och cykel på det kommunala vägnätet. Regionala stråk är prioriterade. Klimatklivet skapar möjlighet för fler enskilda åtgärder med hög klimatnytta. Stöd för kollektivtrafikinvesteringar i glesbygd Hanteras via länstranportplanerna och är ett komplement för investeringar i kollektivtrafik i glesbygd.

40 NATURVÅRDSVERKET 40(45) Nationell plan för infrastruktur Klimatklivet kan användas som ett komplement till nationell plan för att t.ex. bygga omlastningsterminaler för mer gods på järnväg (där driften kan överlåtas till lokal aktör) och att ur klimatsynpunkt tidigarelägga vissa investeringar i t.ex. järnväg, kollektivtrafikhållplatser och cykelstråk. Klimatklivet kan idag stödja projekt som inte omfattas av nationell plan men de bör även kunna användas som medfinansiering då kommuner och andra aktörer vill medfinansiera investeringar med klimatnytta för att få dem genomförda tidigare. Länsstyrelsen anser att gränsdragningen mellan stöden behöver förtydligas av berörda myndigheter. 7. Ekonomi Under har återflöden från åtgärder som avslutats eller avbrutits varit ca 95 miljoner kronor. Hittills under 2018 är återflödena 14,6 miljoner kronor. Cirka 85 åtgärder har avbrutits sedan Klimatklivets början. Från har vi betalt ca 78 miljoner kronor för slutförda åtgärder. Anslaget var 1 215,5 miljoner kronor för Under 2017 betalades 636 miljoner kronor ut. Anledningen till den relativt låga fördelningen är att Klimatklivet tilldelades ett ökat anslag om 500 miljoner kronor i juni 2017, vilket inte var möjligt att omsätta i åtgärder på kort tid. En annan anledning är att det saknades tillräckligt stort bemyndigande, vilket löstes i november. För 2018 disponerar Naturvårdsverket 1 728,6 miljoner kronor, varav 90 miljoner kronor är öronmärkta för ladda hemma-stödet. Det sker ett kontinuerligt arbete med att utveckla processer och vägledningar i syfte att underlätta för de sökande samt för att effektivisera de interna processerna hos Naturvårdsverket. Exempel på arbetsområden som vi arbetat med under 2017 är vägledning för att förtydliga vad som är stödberättigande kostnader och utvecklat stöd för att göra lönsamhetskalkyler vid ansökan. Den utökning av anslaget som inleddes från och med 2017 ökade kännedomen om Klimatklivet bland målgruppen, vilket har lett till att vi får in fler stora ansökningar. Vi fortsätter också att arbeta aktivt för att få in ytterligare stora ansökningar. En återkommande utmaning är balanserandet av riskhantering och utbetalningar samtidigt som vi har ett tillräckligt utrymme att fatta nya beslut. Många av åtgärderna som fått stöd sträcker sig flera år framåt i tid och vid genomförandet av åtgärderna ligger oftast huvuddelen av utgifterna i den senare delen av tidplanen. För att hantera riskerna i stödhanteringen bedömer Naturvårdsverket vilka osäkerheter som finns i åtgärderna och gör anpassningar för att kunna tillämpa en ansvarsfull utbetalningsmodell. Bedömningen gäller både stödmottagare samt planerna för åtgärdens genomförande. När det gäller nya bolag eller osäkra projekt tillämpar vi en försiktig utbetalningsplan. Detta påverkar behovet av bemyndigande, det vill säga utrymme att betala ut medel när åtgärderna kommit längre i genomförandet, efter innevarande år.

41 NATURVÅRDSVERKET 41(45) 8. Kommunikation Kommunikation är en central del av arbetet med Klimatklivet för att ge möjlighet till så stora utsläppsminskningar som möjligt av investeringsstödet. Kommunikationen om Klimatklivet syftar till att sprida kännedom om stödet, vägleda Länsstyrelser och sökande, samt lyfta fram resultat. För att få in åtgärdsansökningar med stor klimatnytta och som kräver storskaliga investeringar har kommunikationsarbetet under 2017 och början av 2018 kretsat kring att identifiera och delta i tydligt avgränsade sammanhang där vi når strategiskt utvalda målgrupper. Vi har bland annat jobbat med att nå aktörer som är viktiga för omställningen av transportsektorn till fossilfritt. Fokus 2018 För att kommunikationsarbetet ska bli mer träffsäkert tog vi under 2017 fram en kommunikationsstrategi tillsammans med Länsstyrelsen. I den har vi identifierat sektorsindelade målgrupper som vi arbetar mot både i vägledningen, pressarbetet och marknadsföringen under Dessa är bland andra lantbruk, kommunala bolag, industrier, landsting, transportaktörer, bostadsrättsföreningar och energioch klimatrådgivare. Naturvårdsverket och Länsstyrelsen kommer att jobba utifrån den gemensamma kommunikationsstrategin för att stötta varandra under året. Vi kommer också att fortsätta arbetet med att ta fram lärande exempel som speglar de branscher där Klimatklivet gör skillnad. Evenemang Under 2017 deltog Klimatklivets handläggare i 25 konferenser och mässor, där de presenterat Klimatklivet och svarat på frågor från olika målgrupper. Några evenemang där Klimatklivet medverkat är Svebio Advanced Biofuels Conference, Stora biokraft och värmekonferensen, Släpp kommunerna loss, Kvalitetsmässan, Ekotransport, Plattformsdagarna, Tillståndet i Miljön och Almedalsveckan. Naturvårdsverket och Länsstyrelsen anordnade också en gemensam konferens för handläggare och andra funktioner på myndigheter som jobbar med Klimatklivet prioriterar vi de evenemang där vi träffar avgränsade målgrupper med stor ansökningspotential, till exempel bostadsrättsföreningar, transportsektorn eller lantbruksaktörer. Arbete i press och media Under 2017 omnämndes Klimatklivet i 996 artiklar i riks- och branschpress. Samma period gick Naturvårdsverket ut med fem pressmeddelanden om Klimatklivet. Mediegenomslaget sedan Klimatklivet startade har varit varierat, med toppar i samband med beslutskommunikation, samt när både Naturvårdsverket, Regeringskansliet och Länsstyrelserna kommunicerar aktivt om Klimatklivet.

42 NATURVÅRDSVERKET 42(45) Diagram 24: Publicitet över tid, 1 jan mars 2018 De flesta artiklarna om Klimatklivet ser vi i lokal och nationell dagspress samt i branschpress inom energi- och klimatfrågor. Antalet omnämningar varierar stort mellan länen, vilket visar att det finns utvecklingspotential i mediearbetet i de län där genomslaget är litet. Även i branschpress finns förbättringspotential. Diagram 25: Omnämningar i riks- och branschmedia fördelat per län, 30 mars mars 2018 Utveckling av webbinformation Vi har fortsatt utvecklingen av Naturvårdsverkets webbsidor om Klimatklivet för att underlätta ytterligare för både länsstyrelsen och de som ska söka stöd. Som en del av detta arbete har vi utvecklat och lagt till mallar för lönsamhetskalkyler, tydligare instruktioner för specifika åtgärdstyper samt hjälpmedel för lönsamhetsberäkning. Under det senaste halvåret (mellan 1 september 2017 och 28 februari 2018) har Klimatklivets sidor på Naturvårdsverkets webbplats besökts över gånger. Den sida som visats flest gånger är den som handlar om ansökan, som visats totalt gånger. 83 procent av användarna uppger