Lägesbeskrivning för Klimatklivet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lägesbeskrivning för Klimatklivet"

Transkript

1 1(27) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Apaydin, Müge Tel: SKRIVELSE Ärendenr: NV Miljö-och energidepartementet Stockholm Lägesbeskrivning för Klimatklivet B E SÖ K: ST O C K H O LM V ALH A L L AV ÄG E N 195 Ö ST E R SU N D F O R SK AR E N S V ÄG 5, HUS U B P O ST: ST O C K HO LM TEL: F AX: E-POST: R E G IST R AT O R@NAT U RV AR D SV E R K E T.SE IN T E R N E T: WWW. N AT U R V AR D SV E R K E T.SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2(27) Innehåll 1. Inledning Resultat Övergripande resultat av Klimatklivet Resultat för laddinfrastruktur Publika laddningsstationer Icke-publika laddningsstationer Resultat från transport, fordon, infrastruktur Resultat från energikonvertering Resultat från energieffektivisering Resultat från avfallsantering och biogasproduktion Resultat för minskade gasutsläpp Resultat från informationsåtgärder Avslagna åtgärder Arbetsprocessen Samverkan mellan ansvariga myndigheter Vägledning Uppföljning av åtgärder Länsstyrelsernas arbete med Klimatklivet Resultat i länen Nya samarbeten Synergieffekter Klimatklivet i linje med lokala klimat-och energistrategier Förväntade effekter i länen på lång sikt Sysselsättningseffekter Besparingar hos åtgärdsägare Ökad konkurrenskraft hos åtgärdsägare Genomförande i länen Uppföljning av beviljade åtgärder Utvecklingsmöjligheter Åtgärdsområden som inte täcks av Klimatklivet Ekonomi Kommunikation Omvärldsbevakning Utvärdering av åtgärder Bilaga 1 WSP Sverige AB: Klimatklivet- en utvärdering av styrmedlets effekter... 27

3 NATURVÅRDSVERKET 3(27) Sammanfattning Naturvårdsverket har hanterat ansökningar inom Klimatklivet, lokala klimatinvesteringar sedan september Syftet med programmet är att ge stöd till åtgärder som ger störst varaktig minskning av utsläppen av växthusgaser. Enligt regleringsbrevet för 2016 lämnar Naturvårdsverket en lägesbeskrivning för Klimatklivet. Syftet med lägesbeskrivningen är att visa uppnådda resultat för perioden från september 2015 tills första beslutsomgången januari Lägesbeskrivningen visar också hur arbetet med uppföljning och utvärdering av Klimatklivet fortskrider. Hittills har Naturvårdsverket beviljat medel till 628 åtgärder och totalt miljoner kronor i bidrag till åtgärder. Stödet utgör cirka 43 procent av den totala investeringskostnaden för åtgärderna. Dessa beviljade åtgärder beräknas leda till en utsläppsminskning med ton koldioxid per år under dess livslängt som i genomsnitt är 16 år. Utsläppsminskningen är baserad på den förväntade klimatnyttan av de beviljade åtgärderna. Enligt budgeten fördelas totalt 3,5 miljarder kronor ut under perioden Hela Klimatklivet där vi ger stöd fram till 2020 förväntas ge en årlig minskning av växthusgaser som motsvarar ca 1,4 miljoner ton koldioxid per år. Den förväntade utsläppsminskningen per år kvarstår under åtgärdens bedömda livslängd. Utifrån detta beräknas Klimatklivet totalt ge en förväntad minskning med 22 miljoner ton koldioxid under åtgärdens bedömda livslängd. Ett underlag för lägesbeskrivningen är den redogörelse av länens arbete med Klimatklivet som Länsstyrelsen i Östergötland lämnat till Naturvårdsverket. Underlaget ger en djupare bild om resultat, samverkan och synergieffekter i olika län. En utav de slutsatserna är att synergieffekter av Klimatklivet är tydliga. Länsstyrelserna konstaterar att beviljade åtgärder ligger i linje med de regionala energi-och klimatstrategierna. Underlaget ger också information om förväntade effekter på lång sikt såsom sysselsättningseffekter samt utvecklingsmöjligheter av stödet utifrån länens erfarenheter. Klimatsmarta samhällslösningar på lokal nivå är avgörande för att ställa om till ett fossilfritt samhälle. För att säkerställa att Klimatklivet främjar detta arbete, och för att upptäcka behov av eventuella förbättringar tidigt under arbetets gång, har Naturvårdsverket låtit göra en oberoende utvärdering av satsningen. Enligt WSP Sverige AB, som gjort utvärderingen, fyller Klimatklivet luckor som finns inom klimatpolitiken genom att främja och tidigarelägga utsläppsminskningar på områden där det inte redan finns andra styrmedel, eller där styrmedlen är för svaga. I rapporten ingår också metoder för framtida utvärderingar av Klimatklivet utifrån dess syfte att få till stånd varaktiga minskningar av växthusgaser. Analysen fokuserar i först hand på om kostnadseffektiva och verkningsfulla investeringar görs inom ramen för hur Klimatklivet är utformat i nuläget. WSP Sverige AB:s analyser visar också positiva effekter på sysselsättning, spridning av teknik och marknadsintroduktion, miljömål och hälsa. WSP Sverige AB:s slutsaser baseras på data som är från september 2015

4 NATURVÅRDSVERKET 4(27) till september Rapporten från WSP Sverige AB ligger som en bilaga till denna lägesredovisning. 1. Inledning Denna lägesbeskrivning ger information om arbetet med Klimatinvesteringsstödet (Klimatklivet) sedan september Naturvårdsverket redovisar det totala resultatet utifrån egna data och underlag från Energimyndigheten samt Länsstyrelsen i Östergötland. Detta är den tredje lägesbeskrivningen för arbetet inom Klimatklivet. En första rapport lämnades och den andra Denna rapport beskriver också hur uppföljning och utvärderingsarbete fortskrider. På uppdrag av Naturvårdsverket har WSP Sverige AB genomfört en effektutvärdering av Klimatklivets första år. Huvudsakligen består utvärderingsarbetet av att analysera om kostnadseffektiva och verkningsfulla investeringar beviljas medel inom ramen för Klimatklivet, med nuvarande utformning. Även effekter på sysselsättning, spridning av teknik och marknadsintroduktion samt miljömål och hälsa analyseras i rapporten. Inom Klimatklivet beviljas de åtgärder som beräknas ge de största utsläppsminskningarna. Detta regleras i klimatklivsförordningen. Begreppet klimatnyttan eller kvot som används i denna rapport är beräknad som utsläppsminskning per investeringskrona. Naturvårdsverket rangordnar samtliga ansökningar utifrån klimatnytta i varje beslutsomgång. Detta innebär att den beräknade kvoten i kg koldioxidekvivalenter per investeringskrona är central i bedömningen. Värdet för alla beslutsomgångar utom en har varit 1,0 kg koldioxidekvivalenter per investeringskrona. För beslutsomgång två för 2016 användes 0,75 kg koldioxidekvivalenter per investeringskrona. Kvoten är utslagsgivande i bedömningen för att avgöra om en åtgärd ska kunna få stöd. EU och dess medlemstater inklusive Sverige skrev under klimatavtalet i Paris. Målsättningen med avtalet är temperaturökningen ska begränsas till 1,5 grader. För att kunna lyckas med detta mål krävs fundamentala förändringar i teknik, energi, finansiering samt i samhället som helhet. En omställning till en resurseffektiv ekonomi med låga utsläpp av koldioxid kräver ett brett arbete inom olika samhällssektorer med hjälp av olika styrmedel och åtgärder. Klimatklivet är ett exempel på styrmedel som med konkreta åtgärder bidrar till en samhällsomställning som minskar utsläppen av klimatgaser. 2. Resultat 2.1. Övergripande resultat av Klimatklivet Naturvårdsverket har inom Klimatklivet hittills beviljat miljoner kronor i investeringsstöd till åtgärder som beräknas leda till en utsläppsminskning med ton koldioxid under dess livslängt som är i genomsnitt 16 år. Utsläppsminskningen är baserad på den förväntade klimatnyttan av de beviljade åtgärderna. Enligt riksdagens budget beslut för 2017 ska totalt 3,5 miljarder kronor fördelas ut under perioden Hela Klimatklivet förväntas ge en årlig minskning av växthusgaser som motsvarar ca 1,4 miljoner ton koldioxid per år. Den förväntade utsläppsminskningen per år kvarstår under åtgärdens

5 NATURVÅRDSVERKET 5(27) bedömda livslängd. Utifrån detta beräknas Klimatklivet totalt ge en förväntad minskning med 22 miljoner ton koldioxid. Intresset för Klimatklivet har varit stort sedan september Nedan visar hur intresset för att söka stöd från Klimatklivet har utvecklats för de olika ansökningsomgångarna. Diagram 1: Antal inkomna ansökningar och sökt belopp (miljoner kr) sedan september 2015 till januari Antal inkomna ansökningar Sökt belopp(miljoner kr) Klimatklivet är ett brett stöd som ska ges till åtgärder som varaktigt minskar utsläppen av växthusgaser. Vi har totalt beviljat 628 åtgärder vilket motsvarar ungefär tredjedel av de inkomna ansökningarna. Nedan redovisas olika tabeller som sammanfattar resultatet för total reduktion av växthusgaser, antal beviljade åtgärder och beviljade belopp fördelad per åtgärdskategori och län. Statistiken som visar de olika kategorierna utgår från den sökandes uppgifter. Indelningen i olika kategorier är därmed ungefärlig. Diagram nedan visar årlig beräknad reduktion av CO2-ekvivalenter för beviljade ansökningar. Varje kategori av åtgärder har olika livslängder. Diagram 2: Årlig beräknad reduktion av CO2-ekvivalenter ( ton) för beviljade ansökningar per Fördelning per åtgärdskategori

6 NATURVÅRDSVERKET 6(27) Diagram 3: Årlig beräknad reduktion av CO2-ekvivalenter ( ton) av beviljade ansökningar per Fördelning per län Diagram 4. Ackumulerat antal beviljade ansökningar per (628 totalt). Fördelning per åtgärdskategori

7 NATURVÅRDSVERKET 7(27) Diagram 5: Ackumulerat antal beviljade ansökningar per (628 totalt). Fördelning per län Diagram 6: Beviljade belopp (1 131 miljoner kr). Fördelning per åtgärdskategori

8 NATURVÅRDSVERKET 8(27) Diagram 7: Beviljade belopp per län (1 131 miljoner kr). Fördelning per län Det är relativt god spridning mellan olika åtgärdskategorier, aktörer, branscher och storlek på investering. Merparten av stöden har gått till företag. Diagram 8 och 9 visar antal beviljade ansökningar samt beviljade belopp per organisationstyp. Inom gruppen annan finns bostadsföreningar och samfälligheter som är en viktig målgrupp för investeringar i laddningsstationer för elbilar. Diagram 8: Beviljade ansökningar (628) Fördelning per organisationstyp

9 NATURVÅRDSVERKET 9(27) Diagram 9: Beviljade belopp (1 131miljoner kr) per Fördelning per organisationstyp Resultat för laddinfrastruktur Intresset för att söka klimatinvesteringsstöd för laddningsstationer har varit stort sedan september Med stöd av Klimatklivet kommer en kraftig utbyggnad av laddinfrastrukturen i Sverige att ske. Vi har fått in totalt 712 ansökningar inom denna kategori. Av dessa har 371 åtgärder hittills fått bifall till investeringsstöd. De beviljade projekten är allt från enstaka laddare i en bostadsrättsförening till stora program i ett helt län. Sedan Klimatklivet lanserades har över 6029 nya laddningspunkter beviljats stöd. Av dessa är 3336 för publik laddning och 2693 för icke-publik laddning. Det har skett en förskjutning i fördelningen mellan publikt och icke-publikt. Merparten av de laddningsstationer som fick stöd av Klimatklivet 2016 är placerade i anslutning till bostaden eller arbetsplatsen. År 2015 var det tvärtom då majoriteten av laddningsstationerna som fick stöd av Klimatklivet var placerade längs vägar och ute i stadmiljön. Energimyndigheten och Naturvårdsverket samarbetar kring satsningarna inom laddinfrastruktur. Energimyndigheten har en särskild roll för denna kategori och lämnar bedömningsunderlag till Naturvårdsverket inför varje beslutsomgång. Vid de första beslutsomgångarna under 2015 beviljades huvuddelen av ansökningarna för laddinfrastruktur. Besluten motiverades främst med behovet av marknadsintroduktion och teknikspridning. Det saknades också verktyg i form av en klimatvärdering för att bedöma åtgärderna under I samråd med Energimyndigheten bedömde Naturvårdsverket att åtgärder i utbyggnad av laddningsstationer har en likvärdig klimatnytta jämfört med andra beviljade åtgärder från de första prövningstillfällena. De prioriteras högt med hänsyn till deras påverkan på spridning av teknik och marknadsintroduktion. Under 2016

10 NATURVÅRDSVERKET 10(27) tog Energimyndigheten fram en klimatvärdering för tre typer av laddningsstationer. Metoden för att klimatvärdera en icke-publik laddningsstation utgår ifrån att många forskningsstudier visar på att huvuddelen av överförd energi antas ske vid en icke-publik laddningsstation. Klimatnyttan för denna icke-publika laddningsstation relateras sedan till fordonets körsträcka. Den metodik som har används för publik laddning är en omfattande litteraturstudie av de vetenskapliga, eller på annat sätt tillförlitliga, publikationer som beskriver faktiskt användning av publika laddningsstationer. Dessa har använts som underlag för ansökningar från 2016 och Under 2016 lämnade Energimyndigheten tre rapporter för beslutsomgång två, tre och fyra. Rapporterna innehöll en fördelning av laddningsstationer för elfordon i varje region. Rapporterna stöttade beslutsprocessen om vilka prioriteringar som bör göras för att säkerställa en effektiv utveckling av laddinfrastrukturen i regionerna samt innehöll även de övriga uppgifter som har betydelse för en sådan utveckling. Resultat för olika typer av laddningsstationer såsom publika och icke-publika laddningsstationer redovisas i nästa avsnitt Publika laddningsstationer Publik normalladdning är främst aktuellt där fordon stannar en längre tid av olika skäl. Det kan vara parkeringen vid ett kollektivtrafik nav eller utmed större vägar. Det är viktigt att få igång processer för att få till stånd etableringar i kommuner och län som saknar eller har få laddningsstationer för publik normalladdning. Spridningen av de publika normalladdningsstationer som fått stöd av Klimatkliv framgår i följande diagram: Diagram 10: Antal beviljade publika laddningspunkter per län (uppdelade per normalladdning och snabbladdning) Antal beviljade laddningspunkter per län 6029 st varav publika Publika Icke-publika

11 NATURVÅRDSVERKET 11(27) En karta nedan (figur 1) utdragen från Energimyndighetens visualiseringsverktyg åskådliggör beviljade publika normalladdningsstationer I Sverige Figur 1: Laddningsstationer för publik och icke-publik normalladdningsstationer i Sverige. När det gäller publik snabbladdning, finns det två olika typer av laddningsmöjligheter. Den första är 22,2 kw växelströmsladdning. Och den andra är likströmsladdnings med vanligtvis 50 kw. Denna kategori med 50 kw ger snabbare laddning och möjliggör längre resor med elbilar eller lokala fordonsflotta till exempel en taxiflotta. En stor del av stationerna för snabbladdning inkomna under 2016 fick avslag på grund av låg klimatnytta. Detta beror på att denna typ av stationer har en relativt låg användning och att den beräknade klimatnyttan inte räcker i konkurrensen för bifall. Energimyndigheten i sin rapport om regional fördelning av laddinfrastruktur för omgång två, tre och fyra för 2016 pekat ut de ansökningar som är värda att ge en höjd klimatvärdering. De snabbladdningsstationer som faller inom denna kategori fick bifall utifrån en höjd klimatvärdering. Med utgångspunkt från olika studier från USA, Norge och Irland anser Energimyndigheten att klimatvärderingen av en laddningsstation som binder samman tidigare öar av snabbladdningsinfrastruktur (50 kw eller mer), eller bygger vidare utmed viktiga stråk, bör kunna bedömas ha åtminstone två gånger det värde som Energimyndigheten angivit för en genomsnittlig snabbladdare.

12 NATURVÅRDSVERKET 12(27) Utöver detta ger fler stråk av snabbladdning upphov en spridningseffekt när potentiella köpare av fordon ser att möjligheten att förflytta sig i Sverige längre sträckor ökar. Naturvårdsverket tar hänsyn till denna positiva effekt på teknikspridning och marknadsintroduktion i besluten. Figur 2: Den vänstra bilden är DC och AC laddare över 22 kw (publik och icke-publika). Den högre bilden visar DC laddare över 22 kw (publik och icke-publik) Icke-publika laddningsstationer För att få till stånd en bra utveckling av laddinfrastruktur i regionerna är det av största vikt att få till stånd en process i samhället där laddning kan ske för boende i flerfamiljhus. Normalt sett är detta så kallad icke-publik normalladdning. En förutsättning för att icke-publik laddinfrastruktur ska ge god klimatnytta är att antalet laddfordon ökar och att de kan laddas på ett för ägaren eller brukaren fungerande sätt. I de flesta fall innebär det laddning där bilen parkeras över natten. För att främja den utvecklingen beviljade Naturvårdsverket 2693 icke-publika laddningsstationer.

13 NATURVÅRDSVERKET 13(27) Ansökningar från denna kategori är prioriterade i hela Sverige. Klimateffekten beräknades utgående från Energimyndighetens beräkningsexempel för klimatvärdering av icke-publika laddningsstationer. Beviljade ansökningar för utbyggnad av laddinfrastruktur har relativt höga kostnader per reducerat kilo växthusgas i förhållande till andra åtgärder som har fått stöd via Klimatklivet. Även om nivån är högre beviljas inte de mest kostsamma ansökningarna. En del av stödet till laddinfrastruktur motiveras med behovet av att få till stånd ett nät av laddningspunkter, vilket främjar elbilsanvändningen totalt sett Resultat från transport, fordon, infrastruktur Totalt inkom 228 ansökningar inom denna kategori. Naturvårdsverket beviljade 55 åtgärder inom transport, 10 åtgärder för infrastruktur och 5 åtgärder för fordon, vilket är total 70 åtgärder och ett stöd på 153 miljoner kronor. Huvuddelen av de beviljade ansökningarna i denna kategori är tanksstationer för biodrivmedel, vi beviljade 18 tankställen för biogas, 36 för HVO och en för ED95. Vi beviljade också tre ansökningar för tanksstation till fordonsgas. Att vi beviljar stöd till fordonsgas beror på att de trots en viss andel fossil naturgas ändå ger en hög klimatnytta. Andra åtgärder som är beviljade är gång-och cykelvägar, cykelgarage, konvertering av oljepanna till batteri för båtar, smart signalsystem och simulatorer för traktorer till ett lantbruksgymnasium. Naturvårdsverket fick också in ansökningar om inköp av fordon, såsom elbiogasbilar samt elcyklar. Kvoten för minskning av växthusgaser per investeringskrona var lägre för denna kategori och därmed avslogs dessa ansökningar. Vid inköp av fordon tar vi hänsyn till merkostnader men den totala klimatnyttan räknas fortfarande utifrån totala investeringskostnader. För alternativa biodrivmedel utvecklade Naturvårdsverket en särskild policy tillsammans med Energimyndigheten och Trafikverket. Åtgärder såsom tanksstationer räknas som en indirekt åtgärd där klimatnyttan kommer från faktiska användningen av dessa drivmedel. För tanksstationer är det viktigt med en tydlig koppling till en fordonsflotta samt kontroll av ursprungen för drivmedlen. Flottor av tung trafik till exempel åkerier eller bussföretag är en sådan användning där biodrivmedel ersätter fossila bränslen. De som får Klimatklivsstöd för biodrivmedel måste uppfylla hållbarhetskriterierna i förnybarhetsdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG). Detta framgår av villkor i besluten. Aktörer som fick stöd för HVO är mestadels företag och de stödberättigade kostnaderna för tanksstationerna är placering av en cistern över mark tillsammans med en oljeavskiljare. Detta minimerar markarbeten och gör att installationskostnader för dessa åtgärder blir låga, vilket gör att koldioxidkvoten för åtgärderna blir hög. En annan vanlig kategori inom transporter är cykelsatsningar. Totalt fick sex cykelåtgärder bifall. Dessa cykelsatsningar som fick drygt 10 miljoner kronor i

14 NATURVÅRDSVERKET 14(27) stöd och beräknas leda till en möjlig minskning med cirka mil vägtransporter per år. Vid en klimatbedömning av dessa åtgärder är det viktigt att stödmottagaren visar en tydlig användning av cykelvägar för de som väljer bort bilen. Vissa av de beviljade åtgärderna inom cykelvägar kan leda till att öka pendlingen med kollektivtrafik. Cykelåtgärder generar inga intäkter och nyttan består av enbart att minska utsläppen av växthusgaser. Naturvårdsverket tar hänsyn till de andra stöd som finns för specifika åtgärder. Kontinuerliga avstämningar görs till exempel med Trafikverket för att säkerställa att cykelåtgärder som beviljas stöd inom Klimatklivet inte överlappar med stöd inom stadsmiljöavtalen Resultat från energikonvertering Åtgärder inom kategorin energikonvertering handlar om att byta bort fossila bränslen till biobränsle. Naturvårdsverket fick totalt in 259 ansökningar inom denna kategori. Ansökningarna kommer i regel från privata eller kommunala energibolag. Denna kategori ger en stor möjlighet att minska växthusgasutsläppen och trygga energiförsörjningen. Beviljade åtgärder består till exempel av konvertering från eldningsolja till bioolja, träpellets eller bergvärmepump, från naturgas till fjärrvärme eller värmepump, från olja mot fjärrvärme, från gasol och olja till biogas samt att utnyttja spillvärme. Totalt har 82 åtgärder beviljats. På flera platser i landet byggs mindre fjärrvärmenät ut med stöd av Klimatklivet. Exempelvis görs detta i Munka-Ljungby och Svedala i Skåne, samt i mindre orter i Värnamo. I handläggningen av denna kategori bedömer vi även om verksamheten omfattas av handel med utsläppsrätter. Klimatklivsförordningen anger att stöd inte kan ges till verksamheter som omfattas av utsläppsrätter. Det finns ett antal åtgärder såsom att ta tillvara restvärme i ett befintligt fjärrvärmenät som kan ge en stor klimatnytta men omfattas av handel med utsläppsrätter och som därmed inte ges stöd Resultat från energieffektivisering Naturvårdsverket fick totalt in 233 ansökningar i denna kategori och 16 av dessa har blivit beviljade. De åtgärder som fick stöd är ett antal åtgärder för värmeåtervinning, spillvärme från datacenter, fjärrvärme och installation av biokolreaktor/pyrolysanläggning. Ett antal av dessa beviljade projekt är relativt stora, så räknat i beviljade medel är detta en stor kategori. Vi har totalt beviljat 64 miljoner kronor till projekt inom energieffektivisering. En åtgärd avser installation av en biokolreaktor/pyrolysanläggning. I processen pyrolyseras biomaterial i en ugn där gas (bl.a. metan) avgår och kan förbrännas för att nyttja energi. Det kol som blir kvar kan användas som jordförbättringsmedel och en bieffekt är att kolet då kan fungera som en kolsänka.

15 NATURVÅRDSVERKET 15(27) Inom Klimatklivet får dock de flesta av energieffektiviseringsåtgärderna avslag eftersom de är dyra i förhållande till utsläppsminskningarna. Ungefär 90 procent har fått avslag på grund av låg kvot för koldioxidminskning. Bland ansökningarna finns även åtgärder för att ta tillvara spillvärme från exempelvis avloppsvatten Resultat från avfallsantering och biogasproduktion Naturvårdsverket fick in 57 ansökningar som rör avfallshantering och biogasproduktion. Totalt har 383 miljoner kronor beviljats till 17 anläggningar för produktion av biogas och 3 anläggningar för avfallshantering. Den beräknade biogasproduktionen i de anläggningar som Naturvårdsverket beviljat stöd är drygt 400 GWh biogas per år. Knappt 300 GWh ska användas för att ersätta diesel eller bensin inom transportsektorn. Detta kan jämföras med GWh som var den totala biogasproduktionen i Produktion av biogas innebär i sig flera olika led, från förbehandling av substrat till produktion av rågas och uppgradering av rågasen till fordonsgaskvalitet. Beräkningarna av klimatnytta av biogas är beroende av lokala förutsättningar t.ex. vilken råvara som används för produktionen. De stora nya biogasanläggningarna kräver oftast en genomförandetid efter Förlängningen av Klimatklivet till år 2020 möjliggör att projekt för biogasproduktion kan genomföras. Sammanfattningsvis åstadkoms den ökade biogasproduktionen både genom utbyggnad av nya anläggningar samt utveckling av befintliga. Denna kategori tillsammans med laddningsstationer och åtgärder för biodrivmedel är viktig för en omställning av transportsektorn Resultat för minskade gasutsläpp Naturvårdsverket fick in totalt 22 ansökningar som handlar om att samla in och destruera lustgas och metan eller som avser insamling och energiproduktion av gaser som annars skulle släppas ut i atmosfären. Destruktion av gas innebär ingen intäkt för den som destruerar och nyttan består enbart av att minska utsläppen av växthusgaser till atmosfären. Både metan-och lustgas har en stark värmande potential över en hundraårsperiod för den globala uppvärmningen. Till exempel är metan 28 gånger och lustgas 265 gånger starkare växthusgas än koldioxid. Metan är också en kraftfull kortlivad växthusgas som har 84 gånger mer värmande potential för den globala uppvärmningen över en tjugoårsperiod för den globala uppvärmningen (IPCC 2014). 15 åtgärder beviljades inom denna kategori. Åtgärderna för gasutsläpp handlar om lustgasdestruktion för tandvård samt för förlossningsavdelning vid sjukhus. En del åtgärder handlade om att minska metanutsläpp. Åtgärderna som fick beviljat stöd för minskade utsläpp av metan rör deponier, avloppsreningsverk och biogasanläggningar. Åtgärderna innebär att metan destrueras istället för att den ska avgå till luft

16 NATURVÅRDSVERKET 16(27) Sammantaget har en hög andel av ansökningarna för destruktion och tillvaratagande av växthusgaser fått stöd. Kostnaden för dessa åtgärder är låg per kilo när utsläppen räknas om till koldioxid per kg utsläpp Resultat från informationsåtgärder Naturvårdsverket fick in totalt 102 ansökningar inom denna kategori. Dessa beteendepåverkande åtgärder ska bedömas utifrån en beräknad utsläppsminskning per investeringskrona liksom övriga mer fysiska åtgärder. Det är svårt att göra de beräkningar av klimatnytta som behövs för prövningen av klimatklivsansökningar för denna typ av informations- och kommunikationsåtgärder. Därför har Naturvårdsverket tagit stöd i en modell där rimligheten i de uppgifter sökande ger bedöms i ett antal steg. Svårigheter att göra rimliga uppskattningar av utsläppsminskningar har resulterat i relativt många avslag i denna kategori. Bland dessa ansökningar finns även en del utredningar, förstudier och samverkansprojekt som inte ger den typ av konkret utsläppsminskning som krävs enligt klimatklivsförordningen. Flera beviljade åtgärder fokuserar på hållbart resande genom mobility management. Andra beviljade åtgärder handlar om informationsinsatser för energieffektivisering, förnybar energi, hållbar konsumtion och mat. Totalt har 19 miljoner kronor beviljats till de 14 åtgärder vilka beräknas minska utsläpen av växthusgaser med drygt 17 miljoner ton per år under genomförandetiden vilket är beräknas 2-5 år. Merparten av aktörerna som fick stöd är kommuner, ideella föreningar och landsting eller regioner. De åtgärder som haft tillräcklig klimatnytta har i högre grad haft tydligt avgränsade målgrupper, flera samverkande delar i åtgärden och samtidigt koppling till fysiska åtgärder Avslagna åtgärder Klimatklivet ska ge stöd till de åtgärder som har den största utsläppsminskningen per investeringskrona. De beviljade åtgärderna utgör ungefär en tredjedel av inkomna ansökningar. Bland de två tredjedelar som avslagits är det vanligaste skälet att de inte tillhör de åtgärder som har högst utsläppsminskning per investeringskrona vid det aktuella prövningstillfället. Ungefär 65 % av de avslagna åtgärderna har avslagits på grund av för låg utsläppsminskning per investeringskrona. Denna kvot utgör huvudkriteriet för att rangordna ansökningarna. Värdet för alla beslutsomgångar utom en har varit 1,0 kg koldioxidekvivalenter per investeringskrona. För beslutsomgång 2 för 2016 användes 0,75 kg koldioxidekvivalenter per investeringskrona som kvot. Naturvårdsverket gör även en bedömning om åtgärden kan genomföras utan stöd. När en åtgärd på grund av stora intäkter eller minskade kostnader återbetalar sig på kort tid gör Naturvårdsverket bedömningen att åtgärden kan genomföras även utan stöd. Enligt klimatklivsförordningen ska beviljade medel innebära en ökad takt för att nå uppsatta klimatmål med mera. Om stöd ges till åtgärder som kan genomföras även utan stöd ökar inte takten. Totalt 64 av de åtgärderna är avslagna på grund av detta skäl.

17 NATURVÅRDSVERKET 17(27) Totalt 50 ansökningar har återkallats av sökanden och har därmed fått avskrivningsbeslut. Enligt klimatklivsförordningen ska stöd inte ges till de verksamheter som omfattas av handel med utsläppsrätter, eller till åtgärder som berättigar till elcertifikat, ska genomföras utifrån gällande lagstiftning eller som redan har påbörjats. Ett 70-tal ansökningar har avslagits då de inte uppfyller dessa skallkrav. 3. Arbetsprocessen 3.1. Samverkan mellan ansvariga myndigheter Energimyndigheten har enligt klimatklivsförordningen särskilda uppgifter för Klimatklivet. Inför varje prövningstillfälle ska Energimyndigheten lämna uppgifter till Naturvårdsverket om fördelning av laddningsstationer i varje region och om vilka prioriteringar som bör göras för att säkerställa en effektiv utveckling av laddinfrastrukturen i regionerna. Energimyndigheten gör också ett viktigt arbete med vägledningen för laddinfrastruktur. Andra centrala myndigheter såsom Trafikverket, Jordbruksverket, Boverket, och, Transportstyrelsen, ger expertstöd vid behov inom sina respektive områden. Detta gäller både i mer generella policyfrågor samt i vissa fall i bedömningar av specifika ansökningar. Naturvårdsverket samverkar även med Tillväxtverket om olika stödsystem. Länsstyrelserna har en strategisk roll genom de planer och program som tagits fram på regional nivå. För genomförandet av Klimatklivet ska länsstyrelserna informera och vägleda, lyfta fram nationella, regionala och lokala åtgärdsprioriteringar, ta emot ansökaningar, lämna yttrande till Naturvårdsverket och följa upp beviljade åtgärder. Länsstyrelserna ska bidra med sina kunskaper om förutsättningar, planer, program och strategier som finns för respektive län. På så vis har länsstyrelserna en särskild roll i att ta vara på, och stimulera de initiativ som finns inom det egna länet. 4. Vägledning Vi vägleder i första hand länsstyrelserna så att de i sin tur kan vägleda de som söker bidrag för lokala klimatinvesteringar. Vägledningen är avgörande för att de ansökningar vi får in ska motsvara syftet med stödet. Vi har utvecklat vår vägledning och informationen på vår webbplats, samt sammanställt resultat och vägledning i återkommande utskick och informationsutskick via e-post. Möten och webbinarier är kompletterande kanaler för vägledning och information. För laddinfrastruktur har Energimyndigheten en särskild roll att utveckla vägledning, prioriteringar och beräkningar. Även dessa kommuniceras via Naturvårdverkets webbplats. Vi har deltagit i 33 seminarier och konferenser sedan Syftet med Naturvårdsverkets deltagande vid seminarier, konferenser och mässor är att sprida information om Klimatklivet för att få in ansökningar med bra klimatnytta, samt att sprida erfarenheter från Klimatklivet så att andra kan göra liknande satsningar utan stöd. Kommunikationen syftar också till att nå allmänheten för att sprida information om vad som går att göra för att vi ska klara klimatmålen.

18 NATURVÅRDSVERKET 18(27) 5. Uppföljning av åtgärder Klimatklivsåtgärder har en tät uppföljningsprocess. De som får stöd från Klimatklivet behöver lämna en så kallad lägesrapport vart tredje månad till sin respektive länsstyrelse. Sen skickar länsstyrelsen dessa rapporter tillsammans med deras yttrande till Naturvårdsverket. Lägesrapporternas viktigaste funktion är att visa om åtgärderna löper enligt plan. Stödmottagaren lämnar information om olika genomförda aktivitet och uppskattade kostnad som har angetts i ursprungliga ansökan. I den första lägesrapporten behöver stödmottagaren lämna en tidplan för investeringen som också hjälper till att följa upp åtgärden följer tidplanen som angavs i ansökan. Den täta uppföljningen bygger erfarenheter från tidigare stödprogram. Inom klimatinvesteringsprogrammen (Klimp) och de lokala investeringsprogrammen (LIP) var det många åtgärder som inte kunde genomföras trots stöd eller som inte blev färdiga i tid. Till exempel för LIP var det endast 70 procent av de beviljade bidragen som användes i slutänden vilket är en minskning på drygt 2 miljarder kronor stöd. Under Klimp betalades cirka 1,2 miljarder kronor ut till 751 åtgärder men 36 procent av de medel som avsattes till Klimp användes inte. Med en tätare uppföljning inom Klimatklivet hoppas vi kunna fånga upp signaler i tid så att projekten kan avbrytas och investeringsstöd istället ges till andra åtgärder som ger en konkret utsläppsminskning. Utifrån inkomna lägesrapporter har ett 100-tal ändringsbeslut fattats. Dessa gäller i huvudsak justerade genomförandetider. En tät uppföljning krävs för att få en tidig signal om en åtgärd har svårt att komma igång eller inte blir av. För de åtgärder som är försenade krävs ändringsbeslut så att vi kan fördela det kvarstående bidraget det år som åtgärden är slutförd. För åtgärder som inte blir av krävs att vi återtar medlen som kan fördelas till andra åtgärder. Det förhållandevis stora antalet ändringsbeslut visar på behovet av en tät uppföljning av åtgärderna. Enligt klimatklivsförordningen måste stödmottagaren lämna en slutredovisning inom tre månader efter åtgärdens slutdatum. I rapporten ska stödmottagaren lämna en beräkning eller uppdaterad prognos över hur stora utsläppsminskningar åtgärden kommer att resultera i per år. De behöver också lämna information om uppfyllande av miljömål samt sysselsättningseffekter. Stödmottagaren lämnar slutredovisningen till länsstyrelsen. Länsstyrelsen granskar i sin tur och yttrar sig över lägesrapporterna innan de lämnar över rapporterna till Naturvårdsverket. Länsstyrelsen kontrollerar också om stödmottagaren lämnat in fakturor, verifikationslistor eller revisorsintyg. Vi har under 2016 anordnat två webbinarium för handläggare hos länsstyrelserna om uppföljningsprocessen. Vi har också utvecklat och förbättrat uppföljningsmallarna för stödmottagaren utifrån ett klarspråksperspektiv. 6. Länsstyrelsernas arbete med Klimatklivet Sedan införandet av Klimatklivet har samtliga länsstyrelser arbetat i enlighet med regeringsbeslutet, och har lämnat redovisningar avseende arbetet under 2016 till Länsstyrelsen Östergötland. Länens redovisningar ligger till grund för

19 NATURVÅRDSVERKET 19(27) denna samlade redovisning som visar bland annat resultat, förväntade effekter samt genomförande i länen. Den ger också information om utvecklingsmöjligheter av stöd såsom åtgärdsområden som inte täcks av Klimatklivet Resultat i länen Nya samarbeten Flera län rapporterar om nya samarbeten och samverkansformer mellan olika aktörer, med koppling till Klimatklivet. Länsstyrelsernas rapport ger olika exempel som visar var de nya samarbetena har uppstått. Exempelvis så samarbetar energibolag, dagligvaruhandel samt teknikleverantörer och konsultfirmor kring laddinfrastruktur i Norrbotten. Ett annat exempel är från Gotland och handlar om biogasanläggningar. Tre aktörer som producerar och distribuerar gas respektive levererar organiskt avfall har sedan stödet beviljades ett nära samarbete. Ett annat exempel är laddningsstationerna i Blekinge och i Kronoberg. Länen lyfter exempel där länsstyrelsen stöttat ett gemensamt projekt där kommunerna sökt och beviljats stöd för laddningsstationer. Länsstyrelserna har även bidragit till att aktörer fått tips och råd i arbetet med ansökan utifrån erfarenheterna från andra liknande projekt Synergieffekter Flertalet länsstyrelser beskriver att synergieffekter är tydliga. Länsstyrelsen i Blekinge bedömer till exempel att klimatklivet påskyndat genomförandet av åtgärder och att det stimulerat aktörer till att genomföra åtgärder som de troligen inte annars skulle ha genomfört. Investeringsstödet har gjort det ekonomiskt möjligt för aktörer att kunna genomföra åtgärder inom laddinfrastruktur och tankstationer för biogas och HVO där det skett en stark utveckling under En positiv effekt av Klimatklivet är även att länsstyrelserna fått en utökad dialog och samverkan med fler aktörer, inte minst från näringslivet. Ett annat exempel på synergieffekter är från Kalmar. I Kalmar län har flera av ansökningarna för biogasproduktion och distribution haft en pådrivande effekt på utvecklingen i enlighet med den regionala biogasstrategin. I ett fall har en kommun ställt krav på biogas även för skolskjutsar och har i samarbete med bussföretag beviljats en ansökan för en bussdepå med både tankning för bussarna och en publik tankstation. Detta har också möjliggjort en ökad användning av biogasfordon inom offentlig förvaltning. Norrbotten ger exempel på de huvudsakliga synergieffekter som är inom utbyggnaden av laddinfrastrukturen och som bidrar till att bygga upp en fungerande distribution och infrastruktur för länet. Länsstyrelsen i Västra Götaland beskriver hur två åtgärder stödjer varandra och ger synergieffekter: En biogasanläggning för produktion och ett företag som konverterar från olja till biogas där företagets restprodukter även kan tas tillvara i biogasproduktionen. Synergieffekter uppstår genom att åtgärderna tillsammans bidrar till ett kretsloppstänkande.

20 NATURVÅRDSVERKET 20(27) I Örebro län kommer två av energikonverteringsprojekten i en nästa fas att innebära möjligheter att bygga upp nya fjärrvärmenät på orter som inte tidigare haft fjärrvärme. I Östergötland lyfts ett positivt exempel på en beviljad klimatklivsåtgärd där en cykelsatsning ger tydliga synergieffekter med infrastruktursatsningar i regionen med bland annat dubbelspår mellan Motala och Mjölby för pendeltrafik (tåg) Klimatklivet i linje med lokala klimat-och energistrategier Beviljade åtgärder ligger i linje med de regionala energi-och klimatstrategierna. Exempelvis lyfter Kalmar län att arbetet med begränsad klimatpåverkan i länet tenderar att flyttas från det offentliga till det privata. De konstaterar också att i allt större utsträckning har näringslivet tagit ett större ansvar för att begränsa klimatpåverkan i länet. Många län rapporterar också att flest åtgärder nu sker inom transportsektorn 6.2. Förväntade effekter i länen på lång sikt Länsstyrelserna har också beskrivit exempel på effekter som åtgärderna förväntas leda till på längre sikt, utöver resultaten under själva åtgärdstiden. Detta är bland annat förväntade sysselsättningseffekter, besparingar hos åtgärdsägare samt ökad konkurrenskraft hos åtgärdsägare Sysselsättningseffekter Ett exempel på projekt som genererar arbetstillfällen är en torrötningsanläggning i Stockholms län som förväntas ge minst 60 nya arbetstillfällen. Länets befintliga biogasanläggningar ligger alla i den södra delen av länet och denna anläggning i norr innebär ett bra komplement. Länsstyrelsen i Uppsala län bedömer att det blir fler arbetstillfällen under genomförandet av åtgärderna men också vid drift av exempelvis kretsloppsparken och biobränslepannor. Värmland bedömer att samtliga beviljade åtgärder kan förväntas ge någon form av positiva sysselsättningseffekter under installationsfasen, men även genom ökat renommé för åtgärdsägaren. Tydliga långsiktiga effekter på antalet arbetstillfällen kan främst förväntas vad gäller en industris installation av nya ugnar, som enligt företaget kan vara av stor betydelse för att säkra långsiktig konkurrenskraft. Företaget är en regionalt viktig industri. Västra Götaland konstaterar att många åtgärder som beviljas stöd kommer att bidra med ökade arbetstillfällen. Exempelvis förväntas en biogasanläggning skapa förutsättningar för att utöka befintlig industri. Åtgärden förväntas också bidra till ca sex arbetstillfällen i verksamheten. I Västerbottens län bedöms vissa projekt ha en positiv inverkan på antalet arbetstillfällen i länet exempelvis investeringar kopplade till biogasproduktion och distribution.

21 NATURVÅRDSVERKET 21(27) Besparingar hos åtgärdsägare Åtgärder som är direkt lönsamma kan inte få stöd inom klimatklivet så därför kan man inte se stora besparingar på kort sikt. Däremot är många åtgärder där man byter ut fossila bränslen till restvärme eller förnybara bränslen lönsamma på längre sikt. Stödet bidrar till att de kan genomföras genom att korta återbetalningstiden. Några exempel på besparingar kan sammanfattas som följande: I Skåne görs besparingar genom sammankoppling av två gasnät. Om åtgärden inte genomfördes skulle ett överskott producerats eftersom ett av bolagen nyligen förlorat en stor kund. En plantskola i Västra Götaland kommer att minska de årliga kostnaderna med ca kronor per år och samtidigt minska de klimatpåverkande utsläppen. Ett annat exempel handlar om ett lantbruksinstitut som köpt in simulatorer och därmed får en besparing i färre körda timmar med jordbruksmaskiner Ökad konkurrenskraft hos åtgärdsägare Länsstyrelsen i Jönköpings län bedömer att Klimatklivet är avgörande för att det genomförs mer åtgärder för minskad klimatpåverkan i länet. Jönköpings län har markerat att regionala leverantörer och producenter av teknik i branscher relevanta i Klimatklivet (exempelvis laddningsstationer, värmepumpar) ser en kraftig ökning av försäljningsvolym tack vare Klimatklivet. Branscherna har även signalerat att de får många frågor om Klimatklivet. Det finns även exempel på företag som förbättrat sina energinyckeltal och därmed stärkt sin konkurrenskraft Genomförande i länen Uppföljning av beviljade åtgärder Allt fler åtgärder är nu i genomförandefas och länsstyrelserna upplever att arbetet med att bereda yttranden kring ärenden, ta in och yttra sig över lägesrapporter och slutrapporter tar en allt större del av den tillgängliga tiden. Länsstyrelserna ser en fara i att den omfattande administrationen blir ett hinder för ett samordnat utåtriktat arbete för att främja nya åtgärder med hög klimatnytta. Länsstyrelserna ser behov av utökade resurser och/eller att kraven på lägesrapporteringar ses över för att underlätta för både åtgärdsägare och berörda myndigheter Utvecklingsmöjligheter Åtgärdsområden som inte täcks av Klimatklivet I de länsvisa redovisningarna till Naturvårdsverket har flera län beskrivit vad man uppfattar för brister och utvecklingsmöjligheter gällande vilka typer av åtgärder som kan omfattas av Klimatklivet. Transporter och restvärme och hållbara materialflöden är de två områden som i högre grad skulle behöva stödjas inom Klimatklivet. Transportsektorn utgör en stor del av utsläppen utanför handlande sektor och därför behöver en större del av stödet riktas till denna kategori. Stöd för exempelvis byte till förnybara drivmedel, bilpooler,

22 NATURVÅRDSVERKET 22(27) cykelåtgärder, ökat resande med kollektivtransporter samt oresor borde införas med tanke på de stora utmaningar som finns inom området. Den andra kategorin som skulle behöva stödjas inom klimatklivet är restvärme och hållbara materialflöden. Tillvaratagande av restvärme är strategiska energieffektiviseringsåtgärder som kan generera betydande minskningar av klimatpåverkan i ett systemperspektiv. Detta kan tydligare speglas i beräkningsunderlagen. Norrbotten upplever att det område som är svårast att täcka upp är nyttjandet av de många lågvärdiga sidoströmmar av energi och material som blir ett resultat av länets industristruktur. Dessa sidoströmmar är i dagsläget relativt kostsamma att tillvarata men de har sammantaget, om de betraktades i ett större systemperspektiv, en stor potential att substituera ut fossila energier och material. Det finns också områden som inte täcks av stödet. Många län konstaterar att Klimatklivet inte har förutsättningarna för att stödja informationsinsatser såsom kunskapshöjning för att minska klimatpåverkan i de olika samhällssektorerna. Inom ramen för stödets utformning är det också svårt att bevilja hållbar konsumtion, livsstils-och samhällsplaneringsåtgärder. Samverkansprojekt är en effektiv väg att driva utvecklingen vidare och stötta även mer resurssvaga aktörer men det saknas medel för att växla upp samverkansprocesserna. En annan kategori som inte täcks upp tillräckligt i Klimatklivet är energieffektiviseringsåtgärder. Med tanke på den ökade andelen energikartläggningar som görs nu, på grund av stöd från Energimyndigheten samt lagkrav, finns det stor potential att hitta åtgärder som kan leda till energieffektivisering. Detta är ett viktigt led på vägen till fossilfri energi men där tydligare incitament kan behövas för att åtgärder ska prioriteras. 7. Ekonomi Naturvårdsverket har upphävt totalt fem beslut på grund av att stödmottagaren meddelat att de inte kommer att genomföra åtgärden på det sätt som anges i ansökan. Naturvårdsverket har efter upphävandet återkrävt 2,9 miljoner kr. Naturvårdsverket har tillsammans med Länsstyrelserna vidtagit åtgärder för att effektivisera processen för hantering av lägesrapporter och slutrapporter. Delutbetalningar till större åtgärder är kopplade till inkomna lägesrapporter vilket innebär att denna process behöver fungera effektivt. 8. Kommunikation Under hösten och vintern 2016 var kommunikationsarbetet inriktat på att vidareutveckla de kanaler, budskap och aktiviteter som tidigare lagts till grund för att marknadsföra, sprida information om och kommunicera resultat från Klimatklivet. Naturvårdsverket har arbetat med att anpassa och förbättra informationen till sökande och till andra myndigheter i flera kanaler. Webbsidan som riktar sig till sökande har fått en tydligare struktur, och arbetet med att nå utvalda målgrupper via Facebook och Twitter har fortsatt. Genom webbinarier, möten med länsstyrelser och andra berörda myndigheter, samt i återkommande utskick och

23 NATURVÅRDSVERKET 23(27) informationsmail har vi sammanställt och kommunicerat både resultat och vägledning. Internt har ett arbete drivits för att ta fram metoder för resultatkommunikation. Vid varje beslutsomgång sammanställer Naturvårdsverket information över resultat som Länsstyrelsen och berörda myndigheter kan använda i sin egen kommunikation. Sociala medier Naturvårdsverket har under hösten och vintern fortsatt att utveckla Klimatklivets plattformar i sociala medier. Twitter-kontot har i dagsläget 358 följare och Facebook -kontot har 280 följare. Både på Facebook och Twitter ökar Klimatklivets följare stadigt. Media Naturvårdsverket har publicerat 4 pressmeddelanden om Klimatklivet sedan den senaste lägesbeskrivningen i augusti I media har Klimatklivet omnämnts i 481 artiklar under samma period. Totalt sedan 2015 har 37 pressmeddelanden publicerats om Klimatklivet. Figuren nedan visar publicitet över tid sedan starten av Klimatklivet juli I media har Klimatklivet omnämnts i 988 artiklar. Klimatklivet syns även på internationella arenan och har omnämnts bland annat i Finland. Figur 3: Publicitet över tid Figur 3 ovan visar att mediegenomslaget för Klimatklivet ökar när Naturvårdsverket, Regeringskansliet och länsstyrelserna kommunicerar aktivt. Utveckling av webbinformation Naturvårdsverket har tre webbsidor om Klimatklivet där vi samlar information till olika målgrupper: information och vägledning till de som vill ansöka om stöd, vägledning till länsstyrelser och expertmyndigheter samt en webbsida över resultat från Klimatklivet. Webbsidan som riktar sig till sökanden har haft visningar sedan förra uppföljningstillfället, vilket är en ökning med 32 procent jämfört med föregående period. Ökningen kan tänkas bero på att vi

24 NATURVÅRDSVERKET 24(27) hänvisar till webbplatsen i flera olika sammanhang, exempelvis vid mässor och konferenser samt sociala medier. Seminarier, konferenser och mässor Sedan redovisningen i augusti 2016 har Naturvårdsverket har deltagit i 10 möten och seminarier för att informera om Klimatklivet. Bland annat deltog vi på konferensen Hållbar Kommun, Samhällsbyggnadsdagarna, elbilskonferens samt en konferens om miljöarbete i landsting och regioner. Sedan Klimatklivet lanserades 2015 blir det 43 tillfällen. Även länsstyrelserna har arrangerat och deltagit i olika seminarier, konferenser och mässor. Deltagandet i konferenser och andra evenemang har underlättat för Naturvårdsverket att både sprida kännedom om stödet och svara på frågor direkt från potentiella sökande. 9. Omvärldsbevakning Syftet med Klimatklivet är att ta ett kliv till i rätt inriktning genom investeringar för att nå målen om begränsad klimatpåverkan. Att nå målet om begränsad klimatpåverkan ska ske genom att Sverige blir ett föregångsland som ett av världens första fossilfria välfärdsländer. En samhällsomställning med rätta investeringar som ger störst minskningar av växthusgaser är viktiga komponenter för att nå denna vision. Klimatfrågan är dock en komplex fråga som rör olika delar av samhället. Klimatklivet som riktar sig till ett brett spektrum av åtgärder speglar detta. Till exempel är det inom transportsektorn viktigt att främja åtgärder för introduktion av elbilar, laddhybrider och bränslefordon men även att samtidigt utveckla volymen och klimatnyttan av biodrivmedel. Även om elektrifiering av bilar ökar finns fortfarande många som är fortfarande betydande andel med bensin och dieselmotorer. Teknikutveckling, forskning och olika policy beslut kan påverka hur bilden ser ut i framtiden. Det är därför viktigt att vi gör en bra omvärldsbevakning och att vi följer utvecklingen så att de beslut vi fattar inom Klimatklivet följer den övergripande inriktningen i klimatarbetet. Vi gör detta genom att delta olika seminarier samt våra egna kommunikationskanaler. 10. Utvärdering av åtgärder Klimatsmarta samhällslösningar på lokal nivå är avgörande för att ställa om till ett fossilfritt samhälle. För att säkerställa att Klimatklivet främjar detta arbete, och för att upptäcka behov av eventuella förbättringar tidigt under arbetets gång, har Naturvårdsverket låtit göra en oberoende utvärdering och föreslå eventuella förbättringar av satsningen. Därför gav vi ett uppdrag till WSP Sverige AB att utvärdera effekterna av Klimatklivet. Fokus i utvärderingen har varit att analysera om de åtgärder som beviljats stöd genom Klimatklivet är verkningsfulla investeringar som hjälper att uppnå målen om varaktiga utsläppsminskningar på ett kostnadseffektivt sätt. Genom utvärderingen får vi också möjlighet att förbättra datainsamlingen för framtida utvärderingar av Klimatklivet. WSP Sverige ABs utvärdering och slutsatserna baseras på data från september 2015 till september Detta är en skillnad från de andra delarna av denna lägesbeskrivning som berättar om uppnådda resultat till och med januari Utvärderingen finns i bilaga 1.

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018 VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018 Klimatklivet för ett klimatsmart samhälle Pengarna ges till klimatinvesteringar i kommuner, regioner, företag

Läs mer

Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på

Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet

Läs mer

Johannes Elamzon, Länsstyrelsen Skåne. Social hållbarhet. Foto: Bertil Hagberg

Johannes Elamzon, Länsstyrelsen Skåne. Social hållbarhet. Foto: Bertil Hagberg Johannes Elamzon, Länsstyrelsen Skåne Social hållbarhet Foto: Bertil Hagberg 80 000 000 70 000 000 60 000 000 50 000 000 40 000 000 30 000 000 20 000 000 10 000 000 0 Biogasrelaterade stöd i Klimatklivet

Läs mer

Åsa Eklund Öberg Klimat- och energisamordnare

Åsa Eklund Öberg Klimat- och energisamordnare Åsa Eklund Öberg Klimat- och energisamordnare 010-225 1297 Sök klimatinvesteringsstöd och förverkliga dina idéer! Tillsammans kan vi minska samhällets påverkan på klimatet Tillsammans kan vi investera

Läs mer

Lägesbeskrivning för Klimatklivet

Lägesbeskrivning för Klimatklivet 1(45) SW E D I SH E N V IR O N M EN T AL P R OT E C T IO N AG E NC Y Apaydin, Müge Tel: 010-698 15 90 muge.apaydin @naturvardsverket.se SKRIVELSE 2018-04-12 Ärendenr: NV-01780-18 Miljö-och energidepartementet

Läs mer

Instruktion för att ansöka om informationsinsats

Instruktion för att ansöka om informationsinsats 1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y 2018-06-21 Instruktion för att ansöka om informationsinsats Klimatklivet ger investeringsstöd till lokala klimatsmarta projekt för att

Läs mer

Lägesbeskrivning för Klimatklivet

Lägesbeskrivning för Klimatklivet 1(37) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Apaydin, Müge Tel: 010-698 15 90 muge.apaydin @naturvardsverket.se SKRIVELSE 2017-08-31 Ärendenr: NV-04617-17 Miljö-och energidepartementet

Läs mer

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018 VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018 Klimatklivet för ett klimatsmart samhälle Pengarna ges till klimatinvesteringar i kommuner, regioner, företag

Läs mer

Ökad takt behövs för att nå målen

Ökad takt behövs för att nå målen Ökad takt behövs för att nå målen 80 60 40 20 Utsläpp Sverige om knappt 53 miljoner ton 2016 26 procent minskning -2%/år sen 1990 1,9 Icke-handlande procent minskning sen 2015 sektorn Oförändrat nettoupptag

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om stöd till lokala klimatinvesteringar; SFS 2015:517 Utkom från trycket den 7 juli 2015 utfärdad den 25 juni 2015. Regeringen föreskriver följande. 1 Om det finns

Läs mer

Klimatklivet - beräkna utsläppsminskning för publika laddningsstationer

Klimatklivet - beräkna utsläppsminskning för publika laddningsstationer BERÄKNA UTSLÄPPSMINSKNING FÖR PUBLIKA LADDNINGSSTATIONER INOM Klimatklivet - beräkna utsläppsminskning för publika laddningsstationer Dokumentet innehåller verktyg för beräkning av utsläppsminskning för

Läs mer

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 700 MILJONER SKA INVESTERAS VARJE ÅR fram till år 2020

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 700 MILJONER SKA INVESTERAS VARJE ÅR fram till år 2020 VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 700 MILJONER SKA INVESTERAS VARJE ÅR fram till år 2020 Därför behövs Klimatklivet Goda erfarenheter från tidigare satsningar. Efterlängtat från många delar av samhället. Klimatklivet

Läs mer

Åtgärden ska vara slutförd senast

Åtgärden ska vara slutförd senast 1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Johan Iwald Tel: 010-698 14 10 Johan.Iwald@Naturvardsverket.se BESLUT 2018-04-26 Ärendenr: KKL- -2018 Beslut om stöd från Klimatklivet Beslut Naturvårdsverket

Läs mer

Information om stödet till laddinfrastruktur inom Klimatklivet

Information om stödet till laddinfrastruktur inom Klimatklivet 1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Nanna Wikholm Tel: 010-698 14 02 Nanna.wikholm@naturvardsverket.se PM 2016-08-30 Ärendenr: NV-05824-15 Information om stödet till laddinfrastruktur

Läs mer

Information om klimatklivet Naturvårdsverket

Information om klimatklivet Naturvårdsverket Information om klimatklivet Naturvårdsverket Carl Mikael Strauss Chef för Klimatklivet, Naturvårdsverket Ökad takt behövs för att nå målen 80 60 40 20 Utsläpp Sverige om knappt 53 miljoner ton 2016 26

Läs mer

Investeringsstöd för åtgärder inom klimat och energi

Investeringsstöd för åtgärder inom klimat och energi Investeringsstöd för åtgärder inom klimat och energi Jenny Nordén klimathandläggare Länsstyrelsen Västerbotten www.sciencealert.com/images/articles/processed/climate-2_1024.jpg https://oasisenergysolutions.com/wp-content/uploads/2009/12/how-to-save-electricity-at-home-10-e1436347977343.jpg

Läs mer

Begränsa Sveriges klimatpåverkan - vad är kommunernas roll? Tätortsfrågor och landsbygdsfrågor för ett fossilfritt Sverige

Begränsa Sveriges klimatpåverkan - vad är kommunernas roll? Tätortsfrågor och landsbygdsfrågor för ett fossilfritt Sverige Begränsa Sveriges klimatpåverkan - vad är kommunernas roll? Tätortsfrågor och landsbygdsfrågor för ett fossilfritt Sverige Ökad takt behövs för att nå målen 80 60 40 Utsläpp om knappt 53 miljoner ton 2016

Läs mer

Laddfordon och laddinfrastruktur. Martina Wikström Energimyndigheten Jönköping, 10 april 2018

Laddfordon och laddinfrastruktur. Martina Wikström Energimyndigheten Jönköping, 10 april 2018 Laddfordon och laddinfrastruktur Martina Wikström Energimyndigheten Jönköping, 10 april 2018 Mot noll nettoutsläpp i transportsektorn Antal laddfordon Laddfordon i Sverige 60000 Laddfordon i Sverige Största

Läs mer

Lägesbeskrivning för Klimatklivet

Lägesbeskrivning för Klimatklivet 1(37) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Bergman, Emma Tel: 010-698 12 76 emma.bergman @naturvardsverket.se SKRIVELSE 2018-09-28 Ärendenr: NV-04562-18 Miljö-och energidepartementet

Läs mer

Klimatinvesteringsstöd 9/9 Lycksele. Tina Holmlund Samordnare klimat, energi och klimatanpassning Tina.holmlund@lansstyrelsen.

Klimatinvesteringsstöd 9/9 Lycksele. Tina Holmlund Samordnare klimat, energi och klimatanpassning Tina.holmlund@lansstyrelsen. Klimatinvesteringsstöd 9/9 Lycksele Tina Holmlund Samordnare klimat, energi och klimatanpassning Tina.holmlund@lansstyrelsen.se 010-225 45 15 Länsstyrelsens uppdrag 40. Länsstyrelserna ska med ett långsiktigt

Läs mer

@fores_sverige #fores

@fores_sverige #fores @fores_sverige #fores www.fores.se Klimatet och Parisavtalet kräver handling nu! Grön omställning i Sverige Miljö- och energidepartementet Miljö- och energidepartementet Klimatklivet stöd till lokala klimatinvesteringar

Läs mer

Klimatinvesteringar och energieffektivisering. 3 dec 2015

Klimatinvesteringar och energieffektivisering. 3 dec 2015 Klimatinvesteringar och energieffektivisering 3 dec 2015 Klimatinvesteringar och energieffektivisering Investeringsstöd Mats Bäck, Jim Bruylandt Länsstyrelsen Västernorrland Stöd för energikartläggning,

Läs mer

Lägesbeskrivning för Klimatklivet

Lägesbeskrivning för Klimatklivet 1(42) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Bergman, Emma Tel: 010-698 12 76 emma.bergman @naturvardsverket.se SKRIVELSE 2019-04-11 Ärendenr: NV-09203-18 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Lägesbeskrivning

Läs mer

Finansiering, lån och statliga bidrag

Finansiering, lån och statliga bidrag Finansiering, lån och statliga bidrag - Hur kan vi finansiera klimatarbetet? Ylva Gjetrang, Länsstyrelsen Örebro län STATLIGA STÖD FÖR ENERGI OCH KLIMATÅTGÄRDER 1 Investeringar för mer förnybar energi

Läs mer

Instruktion till sökande inom Klimatklivet

Instruktion till sökande inom Klimatklivet Naturvårdsverket, augusti 2018 1(7) Instruktion till sökande inom Klimatklivet Klimatklivet kan ge stöd till åtgärder som bidrar till att öka takten att nå miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Inom Klimatklivet

Läs mer

Instruktion till sökande inom Klimatklivet

Instruktion till sökande inom Klimatklivet Naturvårdsverket, augusti 2018 1(7) Instruktion till sökande inom Klimatklivet Klimatklivet kan ge stöd till åtgärder som bidrar till att öka takten att nå miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Inom Klimatklivet

Läs mer

Uppgifter som behövs i ansökan till Klimatklivet

Uppgifter som behövs i ansökan till Klimatklivet TILL KLIMATKLIVET Uppgifter som behövs i ansökan till Klimatklivet Här följer en sammanfattning av de uppgifter som behövs till Klimatklivets ansökningsformulär. Förbered gärna informationen i ett separat

Läs mer

Klimatklivet - instruktion om lönsamhetskalkylen i ansökan

Klimatklivet - instruktion om lönsamhetskalkylen i ansökan Klimatklivet - instruktion om lönsamhetskalkylen i ansökan Klimatklivet kan ge stöd till åtgärder som bidrar till att öka takten att nå miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Stöd ska därför inte ges till

Läs mer

Tillsammans för ett fossilfritt Sverige

Tillsammans för ett fossilfritt Sverige Tillsammans för ett fossilfritt Sverige Klimatkommunernas årsmötesdagar 21-22 april 2016, Uppsala Statssekreterare Yvonne Ruwaida Regeringen skärper klimatpolitiken Sverige ska bli ett av världens första

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR ANSÖKAN TILL KLIMATKLIVET

VÄGLEDNING FÖR ANSÖKAN TILL KLIMATKLIVET VÄGLEDNING FÖR ANSÖKAN TILL KLIMATKLIVET För dig som vill installera laddstationer i ditt flerbostadshus finns stöd att söka. Naturvårdsverket administrerar Klimatklivet som ger stöd till lokala investeringar

Läs mer

Vägledning för stödberättigande kostnader inom Klimatklivet

Vägledning för stödberättigande kostnader inom Klimatklivet 1(7) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Vägledning för stödberättigande kostnader inom Klimatklivet Innehåll 1. Principer för stödberättigande kostnader... 2 1.1 Principer

Läs mer

Laddinfrastruktur i utveckling och nytt EU direktiv. Anders Lewald Senior Rådgivare Energimyndigheten Elsäkerhetsdagarna - ELSÄK

Laddinfrastruktur i utveckling och nytt EU direktiv. Anders Lewald Senior Rådgivare Energimyndigheten Elsäkerhetsdagarna - ELSÄK Laddinfrastruktur i utveckling och nytt EU direktiv Anders Lewald Senior Rådgivare Energimyndigheten Elsäkerhetsdagarna - ELSÄK 18 181204 Vår vision är ett hållbart energisystem Energimyndigheten arbetar

Läs mer

Hammarby Sjöstad - exportplattform

Hammarby Sjöstad - exportplattform Hammarby Sjöstad Hammarby Sjöstad - exportplattform Nytt regeringsuppdrag att förverkliga Hammarby Sjöstad som nationell exportplattform för miljö- och klimatteknik 6 milj 2016-2018 Hammarby sjöstad är

Läs mer

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning Denna vägledning beskriver hur man ska beräkna minskade utsläpp av växthusgaser i ansökningar till Klimatklivet. Växthusgasutsläpp vid utvinning,

Läs mer

Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet

Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet Politikerforum 26 februari 2016 Miljö och klimat är en av regeringens övergripande prioriteringar som ska genomsyra all politik! Regeringsförklaringen 2015

Läs mer

D.3.1.c Sammanfattning av Affärsplan för främjande av elbilar och laddinfrastruktur I Östergötland

D.3.1.c Sammanfattning av Affärsplan för främjande av elbilar och laddinfrastruktur I Östergötland D.3.1.c Sammanfattning av Affärsplan för främjande av elbilar och laddinfrastruktur I Östergötland Projekttitel: Främjande av elbilar och dess infrastruktur Plats: Östergötland Submission date: 2016-01-

Läs mer

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig Biogas en nationell angelägenhet Lena Berglund Kommunikationsansvarig Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Kraftvärme

Läs mer

Statliga stöd för restvärmeprojekt - Klimatklivet och några andra stöd

Statliga stöd för restvärmeprojekt - Klimatklivet och några andra stöd Statliga stöd för restvärmeprojekt - Klimatklivet och några andra stöd Ylva Gjetrang, Länsstyrelsernas energi- och klimatsamordning 1 Basfakta om Klimatklivet - minska utsläpp av växthusgaser - kommuner,

Läs mer

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Utredningen för fossilfri fordonstrafik Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet

Läs mer

Biogas. Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013

Biogas. Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013 Biogas Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013 Dagens presentation Biogasläget idag Produktion och användning av biogas år 2012 Biogas som fordonasgas Hur ser marknaden

Läs mer

Sammanställning av medel för biologisk mångfald

Sammanställning av medel för biologisk mångfald SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2017-10-25 Ärendenr: NV-08964-16 Sammanställning av medel för biologisk mångfald Redovisning av ett regeringsuppdrag B E SÖ K:

Läs mer

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15 PROTOKOLL 14 (27) KS 148 Dnr 2013/KS214 400 Remiss - Regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Biogas Sydost har kommit in med förslag till regional strategi

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 5 februari 2009 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel,

Läs mer

Ansökan klimatinvesteringsstöd

Ansökan klimatinvesteringsstöd Ansökan klimatinvesteringsstöd Uppgifter om sökande Uppgifter om organisationen Namn på organisation Organisationsnummer Gatuadress Postnummer Postort Organisationstyp Företag Bedriver organisationen ekonomisk

Läs mer

Workshop om Infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel , Länsstyrelsen i Dalarnas län

Workshop om Infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel , Länsstyrelsen i Dalarnas län Workshop om Infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel 2018-10-03, Länsstyrelsen i Dalarnas län Agenda för förmiddagen Introduktion och uppvärmning (45 min) Presentations runda Nationella mål samt

Läs mer

Biogasstrategin och biogasutlysningen

Biogasstrategin och biogasutlysningen Biogasstrategin och biogasutlysningen Energimyndighetens aktiviteter inom biogasområdet 2010 (och 2011) Kalle Svensson Handläggare Regeringens uppdrag Öka användningen av biogas Ta till vara sektorövergripande

Läs mer

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö Klimat bokslut 2017 Halmstads Energi & Miljö Jämförelsetal 2018-04-27 ,3 För varje kg CO2e som HEMs verksamhet gav upphov till under 2017 så bidrog HEM samtidigt till att utsläpp av 2,3 kg CO2e kunde undvikas

Läs mer

Nuläge och framtidsutsikter för restvärme. Industriell symbios Cirkulär ekonomi

Nuläge och framtidsutsikter för restvärme. Industriell symbios Cirkulär ekonomi Nuläge och framtidsutsikter för restvärme - Mål -Utsläpp - Restvärmesamarbeten - Aktuellt från staten Ylva Gjetrang Länsstyrelsernas energi- och klimatsamordning Industriell symbios Cirkulär ekonomi 1

Läs mer

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Gas i transportsektorn till lands og till vands Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG

Läs mer

Information om investeringsstöd till laddinfrastruktur inom Klimatklivet

Information om investeringsstöd till laddinfrastruktur inom Klimatklivet Information om investeringsstöd till laddinfrastruktur inom Klimatklivet Dokumentet innehåller information om investeringsstöd från Klimatklivet för publika laddningsstationer. Alla typer av organisationer

Läs mer

Ansökan klimatinvesteringsstöd

Ansökan klimatinvesteringsstöd Från: stefan.hermansson@hermi.se Skickat: den 16 september 2015 00:45 Till: Drewes, Ola Ämne: ANSÖKAN OM KLIMATINVESTERINGSSTÖD Bifogade filer: 05 LOK lokal biogasmack Ljungby_20150915_Bilaga1.pdf; ansokankis_2015-09-15_d67f4dec.xml

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Ny klimat- och energistrategi för Skåne

Ny klimat- och energistrategi för Skåne Ny klimat- och energistrategi för Skåne Landskrona Miljöforum 4 oktober 2017 Tommy Persson, Länsstyrelsen Skåne Ny klimat- och energistrategi för Skåne Strategin ska ge vägledning och stöd för att utveckla

Läs mer

Att ansöka om medel för informationsinsatser ur Batterifonden

Att ansöka om medel för informationsinsatser ur Batterifonden 1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Grudin, Ingela Tel: 010-698 12 46 Ingela.grudin @naturvardsverket.se PM 2013-02-06 Ärendenr: NV-00473-11 Att ansöka om medel för informationsinsatser

Läs mer

Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011

Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011 Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011 Energigas Sverige driver utvecklingen framåt Säkerhet och teknik Information och opinion 2011-09-30 Fem sektioner

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Stockholms län

Klimat- och energistrategi för Stockholms län MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-05-02 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-05-21 p 19 Remiss från Kommunstyrelsen,

Läs mer

Sysselsättningseffekter

Sysselsättningseffekter BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012

Läs mer

Transportutmaningen om att enbart köpa och utföra fossilfria inrikestransporter senast 2030

Transportutmaningen om att enbart köpa och utföra fossilfria inrikestransporter senast 2030 BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben Jenny Ivner 2018-10-29 Dnr: RS 2018-469 Regionstyrelsen Transportutmaningen om att enbart köpa och utföra fossilfria inrikestransporter senast 2030 Bakgrund Fossilfritt

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Emmi Jozsa Energimyndigheten 26 maj 2016 Agreed headline targets 2030 Framework for Climate and Energy 2020-20 % Greenhouse

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar på förslag till direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen

Naturskyddsföreningens remissvar på förslag till direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 18 februari 2013 Naturskyddsföreningens dnr: Näringsdepartementets dnr: N2013/675/TE Naturskyddsföreningens remissvar på förslag till

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson Klimp för biogas -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp biogas, miljö och kretslopp Vad är Klimp? Klimatinvesteringsprogrammet 2003-2012 Fokus på att reducera utsläpp av växthusgaser och energieffektivisering

Läs mer

Klimatarbetet Kommuner, Landsting & Regioner Hur blir vi klimatsmarta?

Klimatarbetet Kommuner, Landsting & Regioner Hur blir vi klimatsmarta? Klimatarbetet Kommuner, Landsting & Regioner Hur blir vi klimatsmarta? Andreas Hagnell www.skl.se/klimat 1 Roller i klimatarbetet Politisk arena Samhällsplanering Egen verksamhet Utbildning Rådgivning

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-06-08 1 ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE Miljömålsberedningen: En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige Parlamentarisk kommitté

Läs mer

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Jönköpings län

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Jönköpings län Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Jönköpings län Förord Regeringens miljö- och klimatpolitik grundar sig i principen att det ska vara lätt att göra rätt. Politiken formas för att göra

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Skåne får 144 miljoner för att minska sin klimatpåverkan

Skåne får 144 miljoner för att minska sin klimatpåverkan PRESSMEDDELANDE 2007-05-24 Skåne får 144 miljoner för att minska sin klimatpåverkan Helsingborg, Hässleholm, Kristianstad, Malmö och Trelleborg får tillsammans 144 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket

Läs mer

Sammanfattning Naturvårdsverket tillstyrker förslaget om att skattenedsättningarna för diesel i gruvindustriell verksamhet tas bort.

Sammanfattning Naturvårdsverket tillstyrker förslaget om att skattenedsättningarna för diesel i gruvindustriell verksamhet tas bort. 1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y YTTRANDE 2019-03-04 Ärendenr: NV-01510-19 Finansdepartementet fi.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande över remiss av promemorian

Läs mer

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Gotlands län

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Gotlands län Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Gotlands län Förord Regeringens miljö- och klimatpolitik grundar sig i principen att det ska vara lätt att göra rätt. Politiken formas för att göra

Läs mer

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Östergötlands län

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Östergötlands län Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Östergötlands län Förord Regeringens miljö- och klimatpolitik grundar sig i principen att det ska vara lätt att göra rätt. Politiken formas för att

Läs mer

Tips och råd för att analysera och beskriva vilka miljömål som är viktiga för verksamheten

Tips och råd för att analysera och beskriva vilka miljömål som är viktiga för verksamheten 1(8) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Version 1.5 2016-02-18 Ärendenr: NV-05639-15 Tips och råd för att analysera och beskriva vilka miljömål som är viktiga för verksamheten

Läs mer

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017 SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017 OCH EN FÖRSTA UPPFÖLJNING AV KLIMATMÅLET 2030 FRUKOSTSEMINARIUM 30 NOVEMBER 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-30 1 Sveriges territoriella

Läs mer

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé.

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé. Skånes förutsättningar goda Störst råvarutillgångar av Sveriges län Skåne som pilot för biogas Goda förutsättningar för avsättning av biogas och rötrester Stor andel av de svenska företag som levererar

Läs mer

Ansökan klimatinvesteringsstöd

Ansökan klimatinvesteringsstöd Ansökan klimatinvesteringsstöd Uppgifter om sökande Uppgifter om organisationen Namn på organisation Borlänge kommun Organisationsnummer 212-2239 Gatuadress Borlänge kommun Postnummer 78181 Postort Borlänge

Läs mer

KLIMATKLIVET. En utvärdering av styrmedlets effekter

KLIMATKLIVET. En utvärdering av styrmedlets effekter KLIMATKLIVET En utvärdering av styrmedlets effekter KUND Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Besök: Vallhallavägen 195 Tel: +46 10 698 10 100 Org nr: 202100-1975 www.naturvardsverket.se KONSULT WSP Sverige

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Samordning av Dalslandskommunernas klimatinsatser 2015-2018

Samordning av Dalslandskommunernas klimatinsatser 2015-2018 DALS-EDS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningskontoret Datum: 2015-09-07 Christian Nilsson D.nr: Samordning av Dalslandskommunernas klimatinsatser 2015-2018 Bakgrund Det särskilda energieffektiviseringsstöd

Läs mer

Vad händer i Gävleborg?

Vad händer i Gävleborg? Vad händer i Gävleborg? Rapport från projektet RATT-X (Regionala Alternativa Teknologier för Trafiken i X-län) Söderhamn 2018-10-25 Energi- och miljöstrategi för transporter Om projektet Syftet med projektet:

Läs mer

Stöd till bredband en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Stöd till bredband en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Stöd till bredband en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom landsbygdsprogrammet fram till och med den 31oktober 2018) Uppföljningen är gjord av Matilda Ambré och Åke Svensson

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) Fossilfri fordonstrafik erfarenheter och utmaningar (erfaringer og utfordringer) Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) hakan.johansson@trafikverket.se

Läs mer

Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0. Maria Malmkvist, Energigas Sverige Stockholm

Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0. Maria Malmkvist, Energigas Sverige Stockholm Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0 Maria Malmkvist, Energigas Sverige Stockholm 2018 04 12 Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0 Fortsättning och revidering av förslaget från december 2015 Fler

Läs mer

LADDSTATIONER. 20 september 2018 Sofie Nielsen, Affärsingenjör, Växjö Energi Jonathan Karlberg, Elkraftsingenjör, Växjö Energi Elnät

LADDSTATIONER. 20 september 2018 Sofie Nielsen, Affärsingenjör, Växjö Energi Jonathan Karlberg, Elkraftsingenjör, Växjö Energi Elnät LADDSTATIONER 20 september 2018 Sofie Nielsen, Affärsingenjör, Växjö Energi Jonathan Karlberg, Elkraftsingenjör, Växjö Energi Elnät AGENDA Marknad Typer av laddare och standarder Rekommendationer till

Läs mer

uppföljning inom havs- och fiskeriprogrammet

uppföljning inom havs- och fiskeriprogrammet Beredning av fiskerioch vattenbruksprodukter en uppföljning inom havs- och fiskeriprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom havs- och fiskeriprogrammet fram till och med den 3 december 2018 Uppföljningen

Läs mer

Beställargruppens uppgifter kan delas in i fyra olika kategorier;

Beställargruppens uppgifter kan delas in i fyra olika kategorier; 1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Sebastian Dahlgren Axelsson Tel: 010-698 17 35 sebastian.dahlgren-axelsson @naturvardsverket.se PM 2017-09-04 Ärendenr: NV-04603-17

Läs mer

Biogas från gödsel MIKAEL LANTZ

Biogas från gödsel MIKAEL LANTZ Biogas från gödsel MIKAEL LANTZ Bakgrund Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel, rapport 86, Miljö- och Energisystem LTH. Finansierad av Region Skåne Slutrapport augusti

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande

Läs mer

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Kronobergs län

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Kronobergs län Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Kronobergs län Förord Regeringens miljö- och klimatpolitik grundar sig i principen att det ska vara lätt att göra rätt. Politiken formas för att göra

Läs mer

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Västerbottens län

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Västerbottens län Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Västerbottens län Förord Regeringens miljö- och klimatpolitik grundar sig i principen att det ska vara lätt att göra rätt. Politiken formas för att

Läs mer

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. RAPPORT/kortversion Juli 2010 Stor potential för biogas i jordbruket Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. 2 Stor potential för jordbruken

Läs mer

Förslag på matcher Klimatrådet 29 nov

Förslag på matcher Klimatrådet 29 nov Förslag på matcher Klimatrådet 29 nov Förslag till ställningstagande Att Klimatrådet ställer sig bakom en av nedanstående förslag på match Transportmatchen, Platsmatchen eller. Att inventering sker hos

Läs mer

Hållbart Resande ur ett Boxholmsperspektiv

Hållbart Resande ur ett Boxholmsperspektiv ur ett Boxholmsperspektiv Fakta om Boxholm 5 222 invånare Kommunens areal 527,6 kvkm 9,9 invånare per kvkm Skattesats 31:84 Centralt läge utmed södra stambanan och riksväg 32 Stålverk, sågverk, osttillverkning,

Läs mer