KALLELSE. Datum

KALLELSE Datum 2017-11-17 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige kallas härmed till sammanträde måndagen den 27 november 2017 kl. 13:15 på Rådhuset. Sammanträdet inleds med information från Härnösands Energi & Miljö. Därefter följer allmänhetens frågestund. Frågor till allmänhetens frågestund ska skickas in skriftligen senast kl. 12 sista vardagen innan sammanträdet och ordförande läser upp din fråga. Du måste uppge namn och din fråga måste beröra ett ärende som faller inom fullmäktiges beslutsområde och inte heller handla om myndighetsutövning mot enskild. Du kan skicka in din fråga via kommunens hemsida, www.harnosand.se Föredragningslista 1. Informationsärenden 2. Information från Revisionen 2017 3. Allmänhetens frågestund i kommunfullmäktige 2017 4. Motion - Se över eftersatt underhåll av infrastruktur 3 5. Motion - Yrkesmentorer 8 6. Motion - Instiftande av lärarpris i Härnösands kommun 20 7. Motion - Kvalitetssäkra kommunens egna bygglovsärenden 30 8. Motion - Fördelning av budget till Skolnämnden 37 9. Medborgarförslag - Upplevelser på cykel för turister 49 10. Medborgarförslag - Graffiti 54 11. Kulturplan 59 12. Revidering styrdokument för Ostkustbanan 2015 AB 87 13. Återställande av aktiekapital i Technichus i Mittsverige AB 130 14. Hemställan om beslut om VA-taxa 2018 150 15. Hemställan om beslut om Avfallstaxa 2018 169 16. Revidering av taxa för kopiering av allmänna handlingar 191 17. Interpellation till kommunstyrelsens ordförande - Toleransresor 196 18. Avsägelser 2017 197

Härnösands kommun Datum 2017-04-13 Sida 2(2) 19. Valärenden 2017-20. Arvodesärende 198 21. Ärenden för kännedom till kommunfullmäktige 2017 204 22. Korta frågor - korta svar - 23. Tillkommande motioner, medborgarförslag, interpellationer och frågor 277 Andreas Sjölander ordförande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-11-14 Sida 1(1) Kommunstyrelsen 198 Dnr 2016-000251 011 Motion - Se över eftersatt underhåll av infrastruktur Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår komunfullmäktige besluta att avslå motionen. Propositionsordning Ordförande finner att det endast föreligger ett förslag till beslut, liggande förslag. Ordförande frågar om kommunstyrelsen avser att besluta i enlighet med liggande förslag. Ordförande finner att kommunstyrelsen har beslutat i enlighet med liggande förslag. Bakgrund I en motion från Liberalerna föreslås att en utredning ska startas för att sammanställa det uppdämda behovet av underhåll av Härnösands gator, gång- och cykelvägar, samt kajer och strandområden, samt att utredningen presenteras i kommunfullmäktige. Samhällsförvaltningen har yttrat sig över motionen och menar att det idag finns ett samlat underlag för en långsiktig planering av underhåll av infrastruktur. Underlaget består av utredningar gjorda inom ramen för gatuentreprenaden och femåriga investeringsplaner. Dessa styrs även av andra kommunala planer som översiktsplan och gång- och cykelplan. Utifrån ovanstående gör kommunledningskontoret bedömningen att det finns tillräcklig kunskap om behov underhåll och underlag för prioritering av åtgärder utan vidare utredningar och föreslår därför att motionen avslås. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokollsutdrag, 2017-10-24 81 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, 2017-09-11 Yttrande från samhällsförvaltningen, 2017-09-11 Motion - Se över eftersatt underhåll av infrastruktur Justerandes sign Utdragsbestyrkande 3

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-09-11 Sida 1(1) Dnr KS/2016-000251 Kommunstyrelseförvaltningen Per Jonsson, 0611-348019 per.jonsson@harnosand.se KOMMUNFULLMÄKTIGE Motion - Se över eftersatt underhåll av infrastruktur Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott föreslå kommunstyrelsen föreslå komunfullmäktige att avslå motionen Beskrivning av ärendet I en motion från Liberalerna föreslås att en utredning ska startas för att sammanställa det uppdämda behovet av underhåll av Härnösands gator, gång- och cykelvägar, samt kajer och strandområden, samt att utredningen presenteras i kommunfullmäktige. Samhällsförvaltningen har yttrat sig över motionen och menar att det idag finns ett samlat underlag för en långsiktig planering av underhåll av infrastruktur. Underlaget består av utredningar gjorda inom ramen för gatuentreprenaden och femåriga investeringsplaner. Dessa styrs även av andra kommunala planer som översiktsplan och gång- och cykelplan. Utifrån ovanstående gör kommunledningskontoret bedömningen att det finns tillräcklig kunskap om behov underhåll och underlag för prioritering av åtgärder utan vidare utredningar och föreslår därför att motionen avslås. Beslutsunderlag Yttrande från samhällsförvaltningen, 2017-09-11 Anna Bostedt Tf. Kanslichef Per Jonsson Utredare Postadress Härnösand kommun Kommunstyrelseförvaltningen 87180 Härnösand Besöksadress Nybrogatan 8 Hemsida www.harnosand.se E-post kommun@harnosand.se Telefon 0611-348000 Fax 0611-348030 Organisationsnr 212000-2403 Bankgiro 4 5576-5218

5

6

7

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-11-14 Sida 1(2) Kommunstyrelsen 199 Dnr 2016-000576 022 Motion - Yrkesmentorer Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen, samt att uppdra åt skolnämnden att genomföra utredningen. Yrkanden Ordförande Fred Nilsson (S) yrkar på följande attsatser: att bifalla motionen, samt att uppdra åt skolnämnden att genomföra utredningen. Anders Gäfvert (M) yrkar bifall till motionen i sin helhet. Propositionsordning Ordförande finner att det föreligger två förslag till beslut, ordförandes förslag samt ett bifallsyrkande i sin helhet från Anders Gäfvert (M). Ordförande frågar först om kommunstyrelsen avser att besluta i enlighet med ordförandes förslag. Ordförande frågar sedan om kommunstyrelsen avser att besluta i enlighet med bifallsyrkandet i sin helhet från Anders Gäfvert (M). Ordförande finner att kommunstyrelsen har beslutat i enlighet med ordförandes förslag. Reservation Moderaterna reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Bakgrund I en motion till kommunfullmäktige föreslår Olle Löfgren (L) att Härnösands kommun utreder möjligheten att skapa en ny yrkesgrupp i skolan, yrkesmentorer. Denne ska ha tydligt specificerade arbetsuppgifter gentemot lärarna, bland annat kontakt med hemmen, elevhälsa, utvecklingssamtal och kontroll av närvaro. Detta skulle göra kommunen till en mer attraktiv arbetsgivare och lösa den akuta lärarbristen i vissa ämnen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 8

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-11-14 Sida 2(2) Kommunstyrelsen Motionen har varit på remiss hos skolnämnden som i sitt svar ställer sig negativa till motionens förslag. Syftet med den nya yrkesgrupp som beskrivs i motionen, yrkesmentorer, skulle främst vara att avlasta lärare med mentorskap med tillhörande uppgifter som kontakter med hemmen, elevhälsa, skolledning och myndigheter. En yrkesmentors arbetsuppgifter föreslås vara upprättande av åtgärdsprogram, genomförande av pedagogiska kartläggningar, planering och genomförande av utvecklingssamtal och löpande motiverande samtal med elever. Andra arbetsuppgifter som beskrivs är kontroll av närvaro, observationer i klassrum och ledande av gruppstärkande aktiviteter. Kommunledningskontoret delar motionärens problembeskrivning av lärarnas arbetssituation och svårigheten att hitta rätt kompetens inom vissa lärarkategorier. Dock anser inte kommunledningskontoret att yrkesmentorer är rätt väg att gå, framförallt eftersom det framgår i skolnämndens yttrande att skolledare som tillfrågats inte ställer sig positiva till förslaget. Socialt perspektiv Förslaget bedöms inte ha någon påverkan på det sociala perspektivet. Dock är det viktigt att på andra sätt säkerställa att lärarnas arbetssituation ses över och att Härnösands kommun aktivt arbetar för att kunna rekrytera rätt kompetens inom alla lärargrupper. Ekologiskt perspektiv Förslaget bedöms inte ha någon påverkan på det ekologiska perspektivet. Ekonomiskt och juridiskt perspektiv Förslaget bedöms inte ha någon påverkan på det ekonomiska och juridiska perspektivet Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokollsutdrag, 2017-10-24 82 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, 2017-10-13 Yttrande från skolnämnden 2017-03-16 Motion Yrkesmentorer 2016-12-12 Justerandes sign Utdragsbestyrkande 9

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-10-13 Sida 1(2) Dnr KS/2016-000576 Kommunstyrelseförvaltningen Ina Lindström, 0611-34 80 17 Ina.lindstrom@harnosand.se Kommunfullmäktige Motion - Yrkesmentorer Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Beskrivning av ärendet I en motion till kommunfullmäktige föreslår Olle Löfgren (L) att Härnösands kommun utreder möjligheten att skapa en ny yrkesgrupp i skolan, yrkesmentorer. Denne ska ha tydligt specificerade arbetsuppgifter gentemot lärarna, bland annat kontakt med hemmen, elevhälsa, utvecklingssamtal och kontroll av närvaro. Detta skulle göra kommunen till en mer attraktiv arbetsgivare och lösa den akuta lärarbristen i vissa ämnen. Motionen har varit på remiss hos skolnämnden som i sitt svar ställer sig negativa till motionens förslag. Syftet med den nya yrkesgrupp som beskrivs i motionen, yrkesmentorer, skulle främst vara att avlasta lärare med mentorskap med tillhörande uppgifter som kontakter med hemmen, elevhälsa, skolledning och myndigheter. En yrkesmentors arbetsuppgifter föreslås vara upprättande av åtgärdsprogram, genomförande av pedagogiska kartläggningar, planering och genomförande av utvecklingssamtal och löpande motiverande samtal med elever. Andra arbetsuppgifter som beskrivs är kontroll av närvaro, observationer i klassrum och ledande av gruppstärkande aktiviteter. Skolnämnden skriver även att elevens utvecklingssamtal är ett tillfälle där lärare visar vägen för hur eleven skall utvecklas genom feedback (formativ bedömning). Den feedback som ges till eleven i undervisning och genom utvecklingssamtal skall vara kopplad till lärandemålen och de kriterier som visar om eleven nått målen. Enligt motionärens förslag skall utvecklingssamtalet inte genomföras av undervisande lärare som har kunskap om kursplaner och om elevens kunskapsutveckling. Om utvecklingssamtal sker med annan än undervisande lärare blir det svårare att skapa en relation till eleven vilket medför en risk att distansen mellan elev och lärare riskerar att öka. Postadress Härnösand kommun Kommunstyrelseförvaltningen 87180 Härnösand Besöksadress Nybrogatan 8 Hemsida www.harnosand.se E-post kommun@harnosand.se Telefon 0611-348000 Fax 0611-348030 10 Organisationsnr 212000-2403 Bankgiro 5576-5218

Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-10-13 Dnr KS/2016-000576 Sida 2(2) Eftersom det kommer krävas en överföring mellan undervisande lärare och yrkesmentorn ser även skolnämnden en risk för en ökad administrativ belastning på lärarna. För att yrkesmentorn ska kunna hålla utvecklingssamtal med eleven krävs dels en överlämning av lärarnas bedömningar av eleven men även en återkoppling tillbaka till läraren efter samtalet. Kommunledningskontoret delar motionärens problembeskrivning av lärarnas arbetssituation och svårigheten att hitta rätt kompetens inom vissa lärarkategorier. Dock anser inte kommunledningskontoret att yrkesmentorer är rätt väg att gå, framförallt eftersom det framgår i skolnämndens yttrande att skolledare som tillfrågats inte ställer sig positiva till förslaget. Socialt perspektiv Förslaget bedöms inte ha någon påverkan på det sociala perspektivet. Dock är det viktigt att på andra sätt säkerställa att lärarnas arbetssituation ses över och att Härnösands kommun aktivt arbetar för att kunna rekrytera rätt kompetens inom alla lärargrupper. Ekologiskt perspektiv Förslaget bedöms inte ha någon påverkan på det ekologiska perspektivet. Ekonomiskt och juridiskt perspektiv Förslaget bedöms inte ha någon påverkan på det ekonomiska och juridiska perspektivet. Beslutsunderlag Yttrande från skolnämnden 2017-03-16 Motion Yrkesmentorer 2016-12-12 Anna Bostedt Tf kanslichef Ina Lindström Utredare 11

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-03-23 Sida 1(4) Skolnämnden 35 Dnr 2016-000375 022 Motion - Yrkesmentorer Skolnämndens beslut Skolnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelseförvaltningen att anse motionen besvarad. Protokollsanteckning Moderaterna i skolnämnden tycker motionen från Liberalerna innehåller nödvändiga nya tankar, lärarbristen är stor och hela Sverige har svårt att rekrytera lärare. Moderaterna värnar om lärarna och uppfattar utifrån motionen att det finns uppgifter mot elever som andra utbildade yrkesgrupper skulle kunna hantera. På så sätt blir det ett delat ledarskap mot eleverna som kan ses som en vinst för alla elever. Dessa nya tankar om bemanning inom skolan skulle kunna öka sociala tryggheten och mjuka värden i elevernas arbetsmiljö, och även minska stressen för lärare genom att frigöra tid. Bakgrund I en motion till kommunfullmäktige föreslår Liberalerna att Härnösands kommun utreder möjligheterna att tydligt specificera och inför en ny tjänst, yrkesmentorer, för att bli en mer attraktiv arbetsgivare, tydliggöra de olika uppdragen i skolan, utveckla arbetsmetoder rörande mentorskapet och lösa akut lärarbrist i vissa ämnen. Bakgrunden till motionen är den lärarbrist med svårigheter att rekrytera behöriga lärare som skolan idag står inför. I motionen beskrivs en ny roll i skolan, yrkesmentorer. En yrkesmentors arbetsuppgifter skulle vara att avlasta lärare med mentorskap med tillhörande uppgifter som kontakter med hemmen, elevhälsa, skolledning och myndigheter. En yrkesmentors arbetsuppgifter föreslås vara upprättande av åtgärdsprogram, genomförande av pedagogiska kartläggningar, planering och genomförande av utvecklingssamtal och löpande motiverande samtal med elever. Andra arbetsuppgifter som beskrivs är kontroll av närvaro, observationer i klassrum och ledande av gruppstärkande aktiviteter. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 12

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-03-23 Sida 2(4) Skolnämnden Lärarbristen är en nationell fråga, den kompetensbrist som finns inom vissa lärarkategorier ser liknande ut i Härnösands kommun som i riket. Andelen behöriga lärare i Härnösand ligger något under riket, andelen behöriga i grundskolan har sjunkit i likhet med riket men andelen behöriga i gymnasiet har ökat i Härnösand men sjunkit i riket. Lärare (heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i grundskola, kommunala skolor, andel (%) Lärare (Heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i gymnasieskola, kommunala skolor, andel (%) 2014 2015 Härnösand 71,8 Alla kommuner, ovägt medel 72,6 Härnösand 69,2 Alla kommuner, ovägt medel 70,9 Lärare med pedagogisk högskoleexamen i kommunal grundskola, (%) Härnösand 88,1 86,2 Alla kommuner, ovägt medel 88,1 86,8 Lärare med pedagogisk högskoleexamen i kommunal gymnasieskola, andel (%) Härnösand 73,3 76,0 Alla kommuner, ovägt medel 80,0 79,0 Läraren roll är viktig för elevers lärande och kunskapsutveckling enligt aktuell skolforskning där undervisning med formativa bedömningssituationer är den nämns som den viktigaste framgångsfaktorn för elevers lärande (Hattie, William). Elevens utvecklingssamtal är ett tillfälle där lärare visar vägen för hur eleven skall utvecklas genom feedback (formativ bedömning). Den feedback som ges till eleven i undervisning och genom utvecklingssamtal skall vara kopplad till lärandemålen och de kriterier som visar om eleven nått målen. Enligt motionärens förslag skall utvecklingssamtalet inte genomföras av undervisande lärare som har kunskap om kursplaner och om elevens kunskapsutveckling. Samtidigt som lärarens betydelse lyfts fram beskrivs en arbetssituation där lärare beskriver en brist på tid att genomföra sitt uppdrag. För att ge lärare möjlighet att vara lärare har regeringens presenterat ett förslag på införandet av lärarassistenter i skolan. Förslaget ger läraren ökad möjlighet att genomföra sitt uppdrag samtidigt som läraren fungerar som mentor för lärarassistenten. Syftet med införandet är att frigöra tid för lärare att förbereda och följa upp undervisningen, i förlängningen kan satsningen rekrytera blivande lärare. Förvaltningens synpunkter Motionens förslag pekar detaljerat på de arbetsuppgifter yrkesmentoren förslås göra. Många av dessa uppdrag är det som undervisande lärare, elevhälsa och specialpedagoger idag genomför. För dessa uppgifter krävs särskild yrkeskompetens för var och en av dessa arbetsuppgifter. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 13

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-03-23 Sida 3(4) Skolnämnden Det är av stor vikt att Härnösands kommun arbetar aktivt med att stärka läraryrkets attraktionskraft och att organisera sin verksamhet för att ge lärare möjlighet att genomföra sitt uppdrag. En del av de arbetsuppgifter som motionären tagit upp ingår i elevhälsans och specialpedagogers uppdrag. Idag genomförs ett utvecklingsarbete för att stärka samverkan med skola och elevhälsa. I samtal med skolledare i Härnösands kommun framkommer att de idag ser en skillnad i kvalitet på att vara mentor om man när lärarutbildad eller om man inte är det. Med förslaget att andra yrkesroller genomför utvecklingssamtalet minskas möjligheten för lärare att skapa en relation med eleven. Skolledare menar att det finns en risk att distans mellan elev och lärare riskerar att växa. Vid införandet av yrkesmentorer ser skolförvaltningen en risk för ökad dokumentation och en ökad administration för lärare i syfte att överföra lärares bedömning till yrkesmentor. Yrkesmentor skall efter genomförda samtal överföra information till respektive lärare. Kompetensförsörjningen av lärare är idag en svårlöst fråga i Härnösand precis som i hela Sverige. Det är viktigt att Härnösands kommun tar frågan på allvar och arbetar brett med den. Sveriges kommuner och landsting har i en rapport gett förslag på lösningar för rekryteringsutmaningarna. I rapporten presenteras nio strategier för kommuner att arbeta med. (SKL 2014). Dessa nio strategier kan vara ett underlag i det fortsatta arbetet med kompetensförsörjning av lärare i Härnösands kommun. Använd kompetens rätt Bredda rekryteringen Låt fler jobba mer Förläng arbetslivet Visa på karriärmöjligheter Skapa engagemang Utnyttja tekniken Marknadsför jobben Underlätta lönekarriär Beslutsunderlag Skolförvaltningens tjänsteskrivelse 2017-03-16, SKN 16-375. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 14

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-03-23 Sida 4(4) Skolnämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande 15

Skolförvaltningen föreslår att skolnämnden att föreslå kommunstyrelseförvaltningen att anse motionen besvarad. I en motion till kommunfullmäktige föreslår Liberalerna att Härnösands kommun utreder möjligheterna att tydligt specificera och inför en ny tjänst, yrkesmentorer, för att bli en mer attraktiv arbetsgivare, tydliggöra de olika uppdragen i skolan, utveckla arbetsmetoder rörande mentorskapet och lösa akut lärarbrist i vissa ämnen. Bakgrunden till motionen är den lärarbrist med svårigheter att rekrytera behöriga lärare som skolan idag står inför. I motionen beskrivs en ny roll i skolan, yrkesmentorer. En yrkesmentors arbetsuppgifter skulle vara att avlasta lärare med mentorskap med tillhörande uppgifter som kontakter med hemmen, elevhälsa, skolledning och myndigheter. En yrkesmentors arbetsuppgifter föreslås vara upprättande av åtgärdsprogram, genomförande av pedagogiska kartläggningar, planering och genomförande av utvecklingssamtal och löpande motiverande samtal med elever. Andra arbetsuppgifter som beskrivs är kontroll av närvaro, observationer i klassrum och ledande av gruppstärkande aktiviteter. Bakgrund Lärarbristen är en nationell fråga, den kompetensbrist som finns inom vissa lärarkategorier ser liknande ut i Härnösands kommun som i riket. Andelen behöriga lärare i Härnösand ligger något under riket, andelen behöriga i grundskolan har sjunkit i likhet med riket men andelen behöriga i gymnasiet har ökat i Härnösand men sjunkit i riket. 16

Lärare (heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i grundskola, kommunala skolor, andel (%) Lärare (Heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i gymnasieskola, kommunala skolor, andel (%) 2014 2015 Härnösand 71,8 Alla kommuner, ovägt medel 72,6 Härnösand 69,2 Alla kommuner, ovägt medel 70,9 Lärare med pedagogisk högskoleexamen i kommunal grundskola, (%) Härnösand 88,1 86,2 Alla kommuner, ovägt medel 88,1 86,8 Lärare med pedagogisk högskoleexamen i kommunal gymnasieskola, andel (%) Härnösand 73,3 76,0 Alla kommuner, ovägt medel 80,0 79,0 Läraren roll är viktig för elevers lärande och kunskapsutveckling enligt aktuell skolforskning där undervisning med formativa bedömningssituationer är den nämns som den viktigaste framgångsfaktorn för elevers lärande (Hattie, William). Elevens utvecklingssamtal är ett tillfälle där lärare visar vägen för hur eleven skall utvecklas genom feedback (formativ bedömning). Den feedback som ges till eleven i undervisning och genom utvecklingssamtal skall vara kopplad till lärandemålen och de kriterier som visar om eleven nått målen. Enligt motionärens förslag skall utvecklingssamtalet inte genomföras av undervisande lärare som har kunskap om kursplaner och om elevens kunskapsutveckling. Samtidigt som lärarens betydelse lyfts fram beskrivs en arbetssituation där lärare beskriver en brist på tid att genomföra sitt uppdrag. För att ge lärare möjlighet att vara lärare har regeringens presenterat ett förslag på införandet av lärarassistenter i skolan. Förslaget ger läraren ökad möjlighet att genomföra sitt uppdrag samtidigt som läraren fungerar som mentor för lärarassistenten. Syftet med införandet är att frigöra tid för lärare att förbereda och följa upp undervisningen, i förlängningen kan satsningen rekrytera blivande lärare. Motionens förslag pekar detaljerat på de arbetsuppgifter yrkesmentoren förslås göra. Många av dessa uppdrag är det som undervisande lärare, elevhälsa och specialpedagoger idag genomför. För dessa uppgifter krävs särskild yrkeskompetens för var och en av dessa arbetsuppgifter. Det är av stor vikt att Härnösands kommun arbetar aktivt med att stärka läraryrkets attraktionskraft och att organisera sin verksamhet för att ge lärare möjlighet att genomföra sitt uppdrag. En del av de arbetsuppgifter som motionären tagit upp ingår i elevhälsans och specialpedagogers uppdrag. Idag genomförs ett utvecklingsarbete för att stärka samverkan med skola och elevhälsa. I samtal med skolledare i Härnösands kommun framkommer att de idag ser en skillnad i kvalitet på att vara mentor om man när lärarutbildad eller om man inte är det. Med förslaget att andra yrkesroller genomför utvecklingssamtalet minskas möjligheten för lärare att skapa en relation med 17

eleven. Skolledare menar att det finns en risk att distans mellan elev och lärare riskerar att växa. Vid införandet av yrkesmentorer ser skolförvaltningen en risk för ökad dokumentation och en ökad administration för lärare i syfte att överföra lärares bedömning till yrkesmentor. Yrkesmentor skall efter genomförda samtal överföra information till respektive lärare. Kompetensförsörjningen av lärare är idag en svårlöst fråga i Härnösand precis som i hela Sverige. Det är viktigt att Härnösands kommun tar frågan på allvar och arbetar brett med den. Sveriges kommuner och landsting har i en rapport gett förslag på lösningar för rekryteringsutmaningarna. I rapporten presenteras nio strategier för kommuner att arbeta med. (SKL 2014). Dessa nio strategier kan vara ett underlag i det fortsatta arbetet med kompetensförsörjning av lärare i Härnösands kommun. Använd kompetens rätt Bredda rekryteringen Låt fler jobba mer Förläng arbetslivet Visa på karriärmöjligheter Skapa engagemang Utnyttja tekniken Marknadsför jobben Underlätta lönekarriär 18

HÄRNÖSANDS "CMM;. 2016-12- 1 2 Dnr_*6S llo-s^-qz-z. Liberalerna Yrkesmentorer Lärarbristen gör att det är allt svårare att rekrytera lärare till skolorna i Härnösand samtidigt som vi har stora pensionsavgångar under de kommande åren. Särskilt i vissa ämnen är det svårt att rekrytera lärare. Vissa tjänster i främst praktiskt estetiska ämnen kan vara förlagda på flera skolor vilket gör dem mindre attraktiva och svårbesatta. Yrket upplevs av många som splittrat och stressande med många skilda uppgifter, möten med elevhälsa och föräldrar ska finna plats i ett fulltecknat schema. Du förväntas leda undervisning, vara personlig coach och utveckla verksamheten. På ett antal platser runt om i vårt land har man redan på testbasis prövat att anställa beteendevetare och lärare på heltid som yrkesmentorer med ansvar för mentorskapet för ca åttio elever. Detta skulle ge rektorerna möjligheten att lägga tjänstefördelning med större flexibilitet, att kunna erbjuda tjänster med eller utan mentorskap utifrån lärares och arbetsgivarens preferenser. En del skolor skulle kunna lösa sina rekryteringsproblem och de som är mentorer på heltid skulle ha god flexibilitet att möta eleverna där en lärare idag ofta är bunden efter sitt undervisningsschema. En yrkesmentor skulle över tid specialiseras på de uppgifter där det ställs höga krav på dokumentation och förtrogenhet inför kartläggningsprocedurer. De mest centrala uppgifterna för en mentor är kontakt med hemmen, elevhälsa, skolledning och myndigheter. Upprättande av åtgärds program, genomförande av pedagogiska kartläggningar, planering och genomförande av utvecklingssamtal, löpande motiverande samtal med elever. Driva elevhälsoärenden i EHT och följa upp implementering av pedagogiska insatser. Kontrollera närvaro och vid behov genomföra observationer i klass för att utreda gruppdynamiska processer. Leda gruppstärkande aktiviteter och föräldramöten, skriva veckobrev samt leda mentorstid. Vi tror att detta kan vara en väg att gå för att göra läraryrket i Härnösand mer attraktivt/ det skulle bidra till att yrket skulle upplevas som mindre splittrat och de som arbetar som mentorer på heltid skulle kunna vara drivande i arbetet om god elevvård och utvecklandet av arbetsmetoder. En viktig förutsättning for yrkesmentorn är att den får tid att bygga relationer med sin grupp, kanske den är mest lämpad att ibland hoppa in som resurs när tid finns, att hålla i eventuella återkommande läxläsningstider. Yrkande: Att Härnösands kommun utreder möjligheterna att tydligt specificera och inför tjänster av denna typ i skolorna för att bli en mer attraktiv arbetsgivare/ tydliggöra de olika uppdragen i skolan, utveckla arbetsmetoder rörande mentorskapet och lösa akut lärarbrist i vissa ämnen. Olle Löfgren Liberalerna Härnösand u 19

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-11-14 Sida 1(3) Kommunstyrelsen 200 Dnr 2017-000086 610 Motion - Instiftande av lärarpris i Härnösands kommun Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Yrkanden Anders Gäfvert (M) yrkar bifall till motionen. Propositionsordning Ordförande finner att det föreligger två förslag till beslut, liggande förslag samt ett bifallsyrkande från Anders Gäfvert (M). Ordförande frågar först om kommunstyrelsen avser att besluta i enlighet med liggande förslag. Ordförande frågar sedan om kommunstyrelsen avser att besluta i enlighet med bifallsyrkandet från Anders Gäfvert (M). Ordförande finner att kommunstyrelsen har beslutat i enlighet med liggande förslag. Reservation Moderaterna reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Bakgrund I en motion från Nya moderaterna föreslår Ida Skogström att Härnösands kommun ska instifta ett lärarpris om 30 000 kr årligen till Årets lärare samt att priset ska delas ut vid en årlig gala. Syftet med priset är att stärka läraryrket genom att visa uppskattning samt att visa Härnösands kommun som en god arbetsgivare. Motionen har varit på remiss hos skolnämnden som föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen då det inte finns resurser att instifta en lärargala samt att dela ut ett lärarpris om 30 000 kr så som motionären föreslår. Vidare skriver skolförvaltningen i sitt yttrande att man ser att en framgångsrik undervisning bygger på ett kollegialt lärande vilket talar för att ett pris till ett arbetslag gynnar samverkan som leder till barn och elevers Justerandes sign Utdragsbestyrkande 20

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-11-14 Sida 2(3) Kommunstyrelsen lärande samtidigt som ett individuellt pris kan motverka det kollegiala arbetet. Förskollärare och lärare mot fritidshem är yrkesgrupper som är och kommer att vara bristyrken. Alla yrkesgrupper som arbetar med barn och elevers lärande är viktiga och bör innefattas av förslaget. Om ett pris ges till ett arbetslag inom alla skolförvaltningens inkluderas alla yrkesgrupper vilket stärker den röda tråden i barn och elevers lärande från förskola till gymnasium. Kommunledningskontoret tycker att idén med ett lärarpris är god, men anser samtidigt att en lärargala så som motionären föreslår inte är praktiskt genomförbar med hänsyn till det ekonomiska läget. Därför föreslår kommunledningskontoret att ett pedagogiskt pris inrättas för innovation inom undervisningen som leder till bättre lärande för barn och elever. Det finns alltså ingen begränsning för vilken typ av gruppering som kan tilldelas priset. Skolnämnden föreslås få ansvaret för att arbeta fram kriterier och regelverk för priset. Här vill kommunledningskontoret gärna föra in aspekten att barn och elever ska ges påverkansmöjlighet i någon form, till exempel genom att kunna nominera. Socialt perspektiv Genom att barnens och elevernas åsikter tas tillvara lyfts deras perspektiv och kan ges utrymme. I kriterierna för priset ser kommunledningskontoret det som självklart att aspekter så som jämställdhet, jämlikhet och barnperspektivet väger tungt. Ekologiskt perspektiv Förslaget har ingen påverkan ur ett ekologiskt perspektiv. Ekonomiskt och juridiskt perspektiv Förslaget har en viss ekonomisk påverkan, då ett pedagogiskt pris behöver marknadsföras och arbetas fram. Hur stor påverkan blir beror delvis också på hur skolnämnden utformar priset, om det blir en vinstsumma eller om vinsten ser ut på något annat sätt. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokollsutdrag, 2017-10-24 Kommunledningskontorets tjänstskrivelse, 2017-10-13 Yttrande, skolnämnden 2017-05-15 Motion Instiftande om lärarpris, 2017-02-23 Justerandes sign Utdragsbestyrkande 21

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-11-14 Sida 3(3) Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande 22

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-10-13 Sida 1(2) Dnr KS/2017-000086 Kommunstyrelseförvaltningen Ina Lindström, 0611-34 80 17 Ina.lindstrom@harnosand.se Kommunfullmäktige Motion - Instiftande av lärarpris i Härnösands kommun Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att instifta ett pedagogiskt pris för innovation inom undervisningen som leder till bättre lärande för barn och elever, att uppdra till skolnämnden att utarbeta kriterier samt regelverk för priset, att priset delas ut årligen med start 2018, samt att motionen därmed anses vara besvarad. Beskrivning av ärendet I en motion från Nya moderaterna föreslår Ida Skogström att Härnösands kommun ska instifta ett lärarpris om 30 000 kr årligen till Årets lärare samt att priset ska delas ut vid en årlig gala. Syftet med priset är att stärka läraryrket genom att visa uppskattning samt att visa Härnösands kommun som en god arbetsgivare. Motionen har varit på remiss hos skolnämnden som föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen då det inte finns resurser att instifta en lärargala samt att dela ut ett lärarpris om 30 000 kr så som motionären föreslår. Vidare skriver skolförvaltningen i sitt yttrande att man ser att en framgångsrik undervisning bygger på ett kollegialt lärande vilket talar för att ett pris till ett arbetslag gynnar samverkan som leder till barn och elevers lärande samtidigt som ett individuellt pris kan motverka det kollegiala arbetet. Förskollärare och lärare mot fritidshem är yrkesgrupper som är och kommer att vara bristyrken. Alla yrkesgrupper som arbetar med barn och elevers lärande är viktiga och bör innefattas av förslaget. Om ett pris ges till ett arbetslag inom alla skolförvaltningens inkluderas alla yrkesgrupper vilket stärker den röda tråden i barn och elevers lärande från förskola till gymnasium. Postadress Härnösand kommun Kommunstyrelseförvaltningen 87180 Härnösand Besöksadress Nybrogatan 8 Hemsida www.harnosand.se E-post kommun@harnosand.se Telefon 0611-348000 Fax 0611-348030 23 Organisationsnr 212000-2403 Bankgiro 5576-5218

Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-10-13 Dnr KS/2017-000086 Sida 2(2) Kommunledningskontoret tycker att idén med ett lärarpris är god, men anser samtidigt att en lärargala så som motionären föreslår inte är praktiskt genomförbar med hänsyn till det ekonomiska läget. Därför föreslår kommunledningskontoret att ett pedagogiskt pris inrättas för innovation inom undervisningen som leder till bättre lärande för barn och elever. Det finns alltså ingen begränsning för vilken typ av gruppering som kan tilldelas priset. Skolnämnden föreslås få ansvaret för att arbeta fram kriterier och regelverk för priset. Här vill kommunledningskontoret gärna föra in aspekten att barn och elever ska ges påverkansmöjlighet i någon form, till exempel genom att kunna nominera. Socialt perspektiv Genom att barnens och elevernas åsikter tas tillvara lyfts deras perspektiv och kan ges utrymme. I kriterierna för priset ser kommunledningskontoret det som självklart att aspekter så som jämställdhet, jämlikhet och barnperspektivet väger tungt. Ekologiskt perspektiv Förslaget har ingen påverkan ur ett ekologiskt perspektiv. Ekonomiskt och juridiskt perspektiv Förslaget har en viss ekonomisk påverkan, då ett pedagogiskt pris behöver marknadsföras och arbetas fram. Hur stor påverkan blir beror delvis också på hur skolnämnden utformar priset, om det blir en vinstsumma eller om vinsten ser ut på något annat sätt. Beslutsunderlag Yttrande, skolnämnden 2017-05-15 Motion Instiftande om lärarpris, 2017-02-23 Anna Bostedt Tf kanslichef Ina Lindström Utredare 24

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-05-24 Sida 1(2) Skolnämnden 73 Dnr 2017-000064 610 Motion - Instiftande av lärarpris i Härnösands kommun Skolnämndens beslut Skolnämnden beslutar att avslå motionen på grund av den ansträngda ekonomiska situation som råder, ytterligare utgifter kan i nuläget inte belasta ekonomin. Bakgrund I en motion från Nya moderaterna begär Ida Skogström att Härnösands kommun skall instifta ett lärarpris om 30 000 kr årligen till Årets lärare samt att priset skall delas ut vid en årlig gala. Syftet med priset är att stärka läraryrket genom att visa uppskattning samt att visa Härnösands kommun som en god arbetsgivare. Härnösands kommun har sedan 2014 genomfört en medarbetarvecka med en medarbetarfest för alla anställda. Vid festen har priser delats ut till arbetsplatser och medarbetare. Ett år delades pris till årets medarbetare ut vilket kan liknas med den utmärkelse som föreslås i motionen, ingen prissumma delades ut. Förvaltningens synpunkter Skolförvaltningen ser både fördelar och nackdelar med instiftande av ett lärarpris. Det senaste årets Lärarlönelyftet har bidragit till missnöje i yrkesgruppen och kollegiala arbetet i arbetslag har missgynnats av att några har fått del av ett lönetillägg samtidigt som andra blivit utan. Skolledare ser en risk i att ett lärarpris skulle bidra till samma effekt. Framgångsrik undervisning bygger på ett kollegialt lärande vilket talar för att ett pris till ett arbetslag gynnar samverkan som leder till barn och elevers lärande samtidigt som ett individuellt pris kan motverka det kollegiala arbetet. Förskollärare och lärare mot fritidshem är yrkesgrupper som är och kommer att vara bristyrken. Alla yrkesgrupper som arbetar med barn och elevers lärande är viktiga och bör innefattas av förslaget. Om ett pris ges till ett arbetslag inom alla skolförvaltningens inkluderas alla yrkesgrupper vilket stärker den röda tråden i barn och elevers lärande från förskola till gymnasium. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 25

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-05-24 Sida 2(2) Skolnämnden Att genomföra en gala enbart för skolförvaltningen kräver stor resurser vilka i så fall måste tas från verksamheten. Medarbetarfesten har en organisation för utdelningar av utmärkelser och är enligt skolförvaltningen det tillfälle då ett eventuellt pris kan delas ut. Skolledare ser att ett lärarpris kan bidra till att ge yrken inom skola och förskola en högre status i Härnösand och visa på kommunen som en god arbetsgivare men att frågan är komplex. Om ett pris instiftas anser skolförvaltningen att ett pris delas ut till arbetslag kriterier för priset skall vara avgränsade till innovationer inom undervisningen som leder till bättre lärande för barn och elever en jury med gedigen kunskap om uppdraget och de aspekter som leder till framgång i undervisning grundat på forskning och beprövad erfarenhet utser pristagare barn och elever är delaktiga i nominering och urval att priset utdelas vid Härnösands kommuns medarbetarfest Beslutsunderlag Skolförvaltningens tjänsteskrivelse 2017-05-15, SKN 16-000064. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 26

YTTRANDE Sida 1(2) Datum 2017-05-15 Skolförvaltningen Pia Liljeström pia.liljestrom@harnosand.se Instiftande av lärarpris i Härnösands kommun Förslag till beslut Skolförvaltningen föreslår att skolnämnden att föreslå kommunstyrelseförvaltningen att anse motionen besvarad. Beskrivning av ärendet I en motion från Nya moderaterna begär Ida Skogström att Härnösands kommun skall instifta ett lärarpris om 30 000 kr årligen till Årets lärare samt att priset skall delas ut vid en årlig gala. Syftet med priset är att stärka läraryrket genom att visa uppskattning samt att visa Härnösands kommun som en god arbetsgivare. Härnösands kommun har sedan 2014 genomfört en medarbetarvecka med en medarbetarfest för alla anställda. Vid festen har priser delats ut till arbetsplatser och medarbetare. Ett år delades pris till årets medarbetare ut vilket kan liknas med den utmärkelse som föreslås i motionen, ingen prissumma delades ut. Förvaltningens synpunkter Skolförvaltningen ser både fördelar och nackdelar med instiftande av ett lärarpris. Det senaste årets Lärarlönelyftet har bidragit till missnöje i yrkesgruppen och kollegiala arbetet i arbetslag har missgynnats av att några har fått del av ett lönetillägg samtidigt som andra blivit utan. Skolledare ser en risk i att ett lärarpris skulle bidra till samma effekt. Framgångsrik undervisning bygger på ett kollegialt lärande vilket talar för att ett pris till ett arbetslag gynnar samverkan som leder till barn och elevers lärande samtidigt som ett individuellt pris kan motverka det kollegiala arbetet. Förskollärare och lärare mot fritidshem är yrkesgrupper som är och kommer att vara bristyrken. Alla yrkesgrupper som arbetar med barn och elevers lärande är viktiga och bör innefattas av förslaget. Om ett pris ges till ett arbetslag inom alla skolförvaltningens inkluderas alla yrkesgrupper vilket stärker den röda tråden i barn och elevers lärande från förskola till gymnasium. Postadress Härnösands kommun Skolförvaltningen 871 80 Härnösand Besöksadress Johannesbergshuset Brunnshusgatan 4 Hemsida www.harnosand.se E-post skolforvaltningen@harnosand.se Telefon 0611-34 80 00 vx Fax 0611-34 89 30 27 Organisationsnr 212000-2403 Bankgiro 5576-5218

Härnösands kommun Skolförvaltningen YTTRANDE Datum 2017-05-15 Sida 2(2) Att genomföra en gala enbart för skolförvaltningen kräver stor resurser vilka i så fall måste tas från verksamheten. Medarbetarfesten har en organisation för utdelningar av utmärkelser och är enligt skolförvaltningen det tillfälle då ett eventuellt pris kan delas ut. Skolledare ser att ett lärarpris kan bidra till att ge yrken inom skola och förskola en högre status i Härnösand och visa på kommunen som en god arbetsgivare men att frågan är komplex. Om ett pris instiftas anser skolförvaltningen att ett pris delas ut till arbetslag kriterier för priset skall vara avgränsade till innovationer inom undervisningen som leder till bättre lärande för barn och elever en jury med gedigen kunskap om uppdraget och de aspekter som leder till framgång i undervisning grundat på forskning och beprövad erfarenhet utser pristagare barn och elever är delaktiga i nominering och urval att priset utdelas vid Härnösands kommuns medarbetarfest 28

HÄRNÖSANDS KOMMUN 2017-02- 2 3 Dw-l<^l^-g(ff-fc)0 Instiftande av lärarpris i Härnösands kommun HÄRNÖSAND l Härnösand har vi en läng och populär tradition av att visa var uppskattning till kommunens företagare genom den årliga "Företagsgalan" som anordnas i samarbete med Företagarna. Det är i sig en bra och trevlig tillställning som troligen bidrar med både inspiration, engagemang bland företagarna och i förlängningen tillväxt. En variant av Företagsgalan borde impliceras i skolans värld. Vi har i kommunens- och privata utförares regi massor av lärare som bör visas mer uppskattning för vad de gör. En lärargala där pris för "årets lärare" delas ut, kan vara ett steg i rätt riktning. En ny tradition där uppskattning visas lärarna i ett sammanhang av både nytta och nöje. Lärarbrist, och dragkampen mellan kommunerna om lärare är ett faktum, vi vill göra det vi kan för att lärarna ska trivas med sina arbeten i Härnösands kommun. Vi ska alltid vara den goda arbetsgivaren. Denna typ av evenemang och utmärkelse kan förhoppningsvis bli något som sprider sig till andra yrkesgrupper och förvaltningar i kommunen ocksä. Utmärkelsen "Årets lärare" ska den lärare som under föregående är utfört ett särskilt arbete för elever och kollegor valfri skola i Härnösand. Exakt hur priset och galan skall utformas bör inte utformas av politiken, men syftet är att hylla lärarna för sina goda insatser. Exempelvis så skulle lärarnas fackorganisationer kunna tillfrågas om att bli samarbetspartners. Galan skulle kunna samordnas med kursdagar eller dylikt dä lärarna ändå samlas. Att Härnösands Kommun instiftar ett lärarpris om 30 000 kronor årligen för "Arets lärare", samt Att ge skolförvaltningen i uppgift att utforma en lärargala och priset sä att det första kan de/as ut så snart detta är möjligt, samt Att lärarpr/set och galan skall vara öppen för samtliga lärare verksamma i skolor i Härnösand, samt Att kostnaden för galan tas ur skolförvaltningens budget, inom ram. Ida Skogström Nya Moderaterna 29

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-11-14 Sida 1(2) Kommunstyrelsen 201 Dnr 2015-000328 230 Motion - Kvalitetssäkra kommunens egna bygglovsärenden Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anse motionen vara besvarad med hänvisning till de förändringar som genomförts inom organisationen de senaste åren. Yrkanden Anders Gäfvert (M) yrkar bifall till motionen. Propositionsordning Ordförande finner att det föreligger två förslag till beslut, liggande förslag samt ett bifallsyrkande från Anders Gäfvert (M). Ordförande frågar först om kommunstyrelsen avser att besluta i enlighet med liggande förslag. Ordförande frågar sedan om kommunstyrelsen avser att besluta i enlighet med bifallsyrkandet från Anders Gäfvert (M). Ordförande finner att kommunstyrelsen har beslutat i enlighet med liggande förslag. Bakgrund Anders Gäfvert (M) har i en motion daterad 2015-06-08 föreslagit att kommunens egna bygglovsärenden ska kvalitetssäkras innan byggstart. Motionen har varit hos samhällsförvaltningen på remiss. Samhällsförvaltningen har sedan 2016 genomgått en större organisationsförändring. Bland annat har översiktsplanering samt mark- och exploateringsfrågor flyttats över till tillväxtavdelningen, som ligger under kommunstyrelseförvaltningen. Detta gjordes för att tydliggöra att det är kommunstyrelsen som äger och ansvarar för den kommunala marken. Det som tidigare var bygg- och miljö har delats upp på tre olika avdelningar för tydliggöra de olika rollerna. En förvaltning kan inte bevilja sig själv bygglov och sådana frågor måste därför beslutas av en särskild myndighetsnämnd eller genom en speciell delegation från kommunstyrelsen. En sådan delegation har getts till två Justerandes sign Utdragsbestyrkande 30

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-11-14 Sida 2(2) Kommunstyrelsen särskilt utpekade bygglovshandläggare. De handlägger de ärenden där kommunen själv är sökanden. När ärenden beviljas i dessa ärenden är det på delegation av kommunstyrelsen och alla beslut skrivs fram i kommunstyrelsens namn. Samhällsförvaltningen skriver vidare att den nya organisationen har en inbyggd kvalitetssäkring och kontrollfunktion genom att rollerna förtydligats vad gäller beställar- och utförarfunktionen. Kommunledningskontoret delar samhällsförvaltningens bedömning att de förändringar som genomförts de senaste åren skapat en bättre struktur och tydliggjort de olika ansvarsområdena som finns inom t.ex. myndighetsutövning, tillsyn, planering, utförande och drift. Socialt perspektiv Förslaget bedöms inte ha någon påverkan på det sociala perspektivet. Ekologiskt perspektiv Förslaget bedöms inte ha någon påverkan på det ekologiska perspektivet. Ekonomiskt och juridiskt perspektiv Förslaget bedöms inte ha någon påverkan på det ekonomiska och juridiska perspektivet. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokollsutdrag, 2017-10-24 84 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, 2017-10-13 Yttrande, samhällsförvaltningen, 2017-10-02 Motion kvalitetssäkra kommunens egna bygglovsärenden, 2015-06-08 Justerandes sign Utdragsbestyrkande 31

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-10-13 Sida 1(2) Dnr KS/2015-000328 Kommunstyrelseförvaltningen Ina Lindström, 0611-34 80 17 Ina.lindstrom@harnosand.se Kommunfullmäktige Motion - Kvalitetssäkra kommunens egna bygglovsärenden Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anse motionen vara besvarad med hänvisning till de förändringar som genomförts inom organisationen de senaste åren. Beskrivning av ärendet Anders Gäfvert (M) har i en motion daterad 2015-06-08 föreslagit att kommunens egna bygglovsärenden ska kvalitetssäkras innan byggstart. Motionen har varit hos samhällsförvaltningen på remiss. Samhällsförvaltningen har sedan 2016 genomgått en större organisationsförändring. Bland annat har översiktsplanering samt mark- och exploateringsfrågor flyttats över till tillväxtavdelningen, som ligger under kommunstyrelseförvaltningen. Detta gjordes för att tydliggöra att det är kommunstyrelsen som äger och ansvarar för den kommunala marken. Det som tidigare var bygg- och miljö har delats upp på tre olika avdelningar för tydliggöra de olika rollerna. En förvaltning kan inte bevilja sig själv bygglov och sådana frågor måste därför beslutas av en särskild myndighetsnämnd eller genom en speciell delegation från kommunstyrelsen. En sådan delegation har getts till två särskilt utpekade bygglovshandläggare. De handlägger de ärenden där kommunen själv är sökanden. När ärenden beviljas i dessa ärenden är det på delegation av kommunstyrelsen och alla beslut skrivs fram i kommunstyrelsens namn. Samhällsförvaltningen skriver vidare att den nya organisationen har en inbyggd kvalitetssäkring och kontrollfunktion genom att rollerna förtydligats vad gäller beställar- och utförarfunktionen. Kommunledningskontoret delar samhällsförvaltningens bedömning att de förändringar som genomförts de senaste åren skapat en bättre struktur och tydliggjort de olika ansvarsområdena som finns inom t.ex. myndighetsutövning, tillsyn, planering, utförande och drift. Postadress Härnösand kommun Kommunstyrelseförvaltningen 87180 Härnösand Besöksadress Nybrogatan 8 Hemsida www.harnosand.se E-post kommun@harnosand.se Telefon 0611-348000 Fax 0611-348030 32 Organisationsnr 212000-2403 Bankgiro 5576-5218

Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-10-13 Dnr KS/2015-000328 Sida 2(2) Socialt perspektiv Förslaget bedöms inte ha någon påverkan på det sociala perspektivet. Ekologiskt perspektiv Förslaget bedöms inte ha någon påverkan på det ekologiska perspektivet. Ekonomiskt och juridiskt perspektiv Förslaget bedöms inte ha någon påverkan på det ekonomiska och juridiska perspektivet. Beslutsunderlag Yttrande, samhällsförvaltningen, 2017-10-02 Motion kvalitetssäkra kommunens egna bygglovsärenden, 2015-06-08 Anna Bostedt Tf kanslichef Ina Lindström Kommunsekreterare 33

34

35

36

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-11-14 Sida 1(2) Kommunstyrelsen 202 Dnr 2015-000261 041 Motion - Fördelning av budget till Skolnämnden Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Yrkanden Ordförande Fred Nilsson (S) yrkar avslag på motionen. Anders Gäfvert (M) yrkar bifall till motionen. Propositionsordning Ordförande finner att det föreligger två förslag till beslut, avslagsyrkande samt ett bifallsyrkande från Anders Gäfvert (M). Ordförande frågar först om kommunstyrelsen avser att besluta i enlighet med avslagsyrkandet. Ordförande frågar sedan om kommunstyrelsen avser att besluta i enlighet med bifallsyrkandet från Anders Gäfvert (M). Ordförande finner att kommunstyrelsen har beslutat i enlighet med avslagsyrkandet. Reservation Moderaterna och Centerpartiet reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Bakgrund Motionen återremitterades till kommunstyrelsen med frågeställningen att man vill se handlingar från skolans projekt om volymbaserad skolpeng. Då det bara finns arbetsmaterial och ingen handling så finns det ingen information att redovisa innan projektet och dess rapport är klar. Göran Viren Sjögren (M) har i en motion föreslagit att tillvägagångsättet för hur skolnämnden tilldelas sin budget ska ändras. Göran menar att det är svårt för cheferna inom skolförvaltningen att skapa en stabil ekonomi då skolpengen förändras mitt i ett läsår. Skolnämnden har 2015-06-18 91 tilldelat skolförvaltningen uppdraget att se över möjligheterna till en fast skolpeng som räknas upp med en Justerandes sign Utdragsbestyrkande 37

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-11-14 Sida 2(2) Kommunstyrelsen kostnadsökning följande budgetår. Ett projekt har startats upp bestående av controllers för att genomföra omvärldsdanalys och undersöka hurvida detta är möjligt att genomföra till budgetåret 2018. Projektet genomförde en presentation för skolnämnden den 27 april 2017 men projektrapporten är inte klar och skolnämnden har inte fattat något beslut. Beslutsunderlag Rev. kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse, 2017-11-02 Kommunfullmäktiges protokollsutdrag, 2017-09-25 122 Kommunstyrelsens protokollsutdrag, 2017-09-12 150 Skolnämndens protokollsutdrag, 2017-10-27 110 Motion - Fördelning av budget till Skolnämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande 38

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-09-25 Sida 1(2) Kommunfullmäktige 122 Dnr 2015-000261 041 Motion - Fördelning av budget till Skolnämnden Kommunfullmäktiges beslut kommunfullmäktige besluta att återremittera ärendet. Yttranden Göran Virén Sjögren (M), Fred Nilsson (S), Ann-Christine Myrgren (S), Olle Löfgren (L), Anders Gäfvert (M) och Sven-Ingemar Vernersson (SD) Yrkanden Göran Virén Sjögren (M) yrkar att ärendet ska återremitteras på grund av att det saknas underlag till beslutet och i andra hand bifall till motionen. I yrkandet instämmer Anders Gäfvert (M). Fred Nilsson (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. I yrkandet instämmer Ann-Christine Myrgren (S) och Sven-Ingemar Vernersson (SD). Propositionsordning Ordförande finner att det föreligger tre förslag till beslut, liggande förslag, ett yrkande om återremiss samt ett yrkande om bifall till motionen. Ordförande frågar först om ärendet ska återremitteras eller avgöras idag. Ordförande frågar om fullmäktige beslutar att ärendet ska avgöras idag. Ordförande frågar om fullmäktige beslutar att ärendet ska återremitteras. Ordförande finner att fullmäktige beslutar att ärendet ska avgöras idag. Votering begärs och verkställs. Votering och utfall Ordförande ställer följande propositionsordning. Den som anser att ärendet ska avgöras idag röstar ja, de som anser att ärendet ska återremitteras röstar nej. Hur de enskilda ledamöterna och tjänstgörande ersättarna röstat framgår av voteringslistan på s. 2. Ordföranden finner att fullmäktige beslutar att ärendet ska återremitteras. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 39

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-09-25 Sida 2(2) Kommunfullmäktige Bakgrund Göran Virén Sjögren (M) har i en motion föreslagit att tillvägagångsättet för hur skolnämnden tilldelas sin budget ska ändras. Motionären menar att det är svårt för cheferna inom skolförvaltningen att skapa en stabil ekonomi då skolpengen förändras mitt i ett läsår. Skolnämnden har 2015-06-18 91 tilldelat skolförvaltningen uppdraget att se över möjligheterna till en fast skolpeng som räknas upp med en kostnadsökning följande budgetår. Ett projekt har startats upp bestående av controllers för att genomföra omvärldsanalys och undersöka huruvida detta är möjligt att genomföra till budgetåret 2018. Projektet planerar att presentera en rapport på skolnämnden den 27 april 2017. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokollsutdrag, 2017-09-12 150 Skolnämndens protokollsutdrag, 2016-10-27 110 Rev. tjänsteskrivelse, 2017-04-05 Motion - Fördelning av budget till skolnämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande 40

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-09-12 Sida 1(2) Kommunstyrelsen 150 Dnr 2015-000261 041 Motion - Fördelning av budget till Skolnämnden Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Yrkanden Karin Frejarö (MP) yrkar avslag till motionen med den motiveringen att arbetet pågår kontinuerligt. Anders Gäfvert (M) yrkar bifall till motionen. Propositionsordning Ordförande finner att det föreligger två förslag till beslut, avslagsyrkande samt ett bifallsyrkande från Anders Gäfvert (M). Ordförande frågar först om kommunstyrelsen avser att besluta i enlighet med avslagsyrkandet. Ordförande frågar sedan om kommunstyrelsen avser att besluta i enlighet med bifallsyrkandet yrkande från Anders Gäfvert (M). Ordförande finner att kommunstyrelsen har beslutat i enlighet med avslagsyrkandet. Reservation Samtliga ledamöter i Moderaterna och Centerpartiet reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Bakgrund Göran Virén Sjögren (M) har i en motion föreslagit att tillvägagångsättet för hur skolnämnden tilldelas sin budget ska ändras. Motionären menar att det är svårt för cheferna inom skolförvaltningen att skapa en stabil ekonomi då skolpengen förändras mitt i ett läsår. Skolnämnden har 2015-06-18 91 tilldelat skolförvaltningen uppdraget att se över möjligheterna till en fast skolpeng som räknas upp med en kostnadsökning följande budgetår. Ett projekt har startats upp bestående av controllers för att genomföra omvärldsdanalys och undersöka hurvida detta Justerandes sign Utdragsbestyrkande 41

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-09-12 Sida 2(2) Kommunstyrelsen är möjligt att genomföra till budgetåret 2018. Projektet planerar att presentera en rapport på skolnämnden den 27 april 2017. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokollsutdrag, 2017-05-16 44 Skolnämndens protokollsutdrag, 2016-10-27 110 Rev. tjänsteskrivelse, 2017-04-05 Motion - Fördelning av budget till skolnämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande 42

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-04-05 Sida 1(1) Dnr KS/2015-000261 Kommunstyrelseförvaltningen Bo Glas, 34 80 97 bo.glas@harnosand.se Motion - Fördelning av budget till Skolnämnden Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningen föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad Beskrivning av ärendet Göran Viren Sjögren (M) har i en motion föreslagit att tillvägagångsättet för hur skolnämnden tilldelas sin budget ska ändras. Göran menar att det är svårt för cheferna inom skolförvaltningen att skapa en stabil ekonomi då skolpengen förändras mitt i ett läsår. Skolnämnden har 2015-06-18 91 tilldelat skolförvaltningen uppdraget att se över möjligheterna till en fast skolpeng som räknas upp med en kostnadsökning följande budgetår. Ett projekt har startats upp bestående av controllers för att genomföra omvärldsdanalys och undersöka hurvida detta är möjligt att genomföra till budgetåret 2018. Projektet planerar att presentera en rapport på skolnämnden den 27 april 2017. Sofia Pettersson Kommundirektör Bo Glas Ekonomichef Postadress Härnösand kommun Kommunstyrelseförvaltningen 87180 Härnösand Besöksadress Nybrogatan 8 Hemsida www.harnosand.se E-post kommun@harnosand.se Telefon 0611-348000 Fax 0611-348030 43 Organisationsnr 212000-2403 Bankgiro 5576-5218

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-10-27 Sida 1(1) Skolnämnden 110 Dnr 2016-000224 041 Yttrande - Motion om fördelning av budget till Skolnämnden Skolnämndens beslut Skolnämnden beslutar att hänvisa till det uppdrag skolnämnden 2015-06-18 91 gav till skolförvaltningen att se över möjligheterna till en fast skolpeng. Motionen anses därmed besvarad. att överlämna yttrandet till kommunstyrelsen. Bakgrund Göran Viren Sjögren (M) har i en motion föreslagit att tillvägagångssättet för hur skolnämnden tilldelas sin budget ska ändras. I förslaget menar Göran Viren Sjögren att det är svårt för cheferna inom skolförvaltningen att skapa en hållbar ekonomi då skolpengen kan förändras mitt i läsåret. Istället skall skolpengen räknas upp med en kostnadsökning varje kalenderår och skolnämnden ska tilldelas skolpeng motsvarande den prognos som SCB har presenterat för året. Samt att en extra buffert behålls av kommunstyrelsen att tilldela skolnämnden när det visar sig att antalet elever är fler än vad prognosen visar. Skolnämnden har 2015-06-18 91 tilldelat skolförvaltningen uppdraget att se över möjligheterna till en fast skolpeng som räknas upp med en kostnadsökning till följande budgetår. Strateg för verksamhetsekonomi ska tillsammans med skolförvaltningens controllers göra en omvärldsanalys och undersöka huruvida detta är möjligt att genomföra till budget 2018. Beslutsunderlag Skolförvaltningens yttrande 2016-10-05, SKN 16-000224 Justerandes sign Utdragsbestyrkande 44

Yttrande Datum 2016-10-05 Sida 1(1) Skolförvaltning Anna Prytz anna.prytz@harnosand.se Motion Angående fördelning av budget till Skolnämnden Förslag till beslut Skolförvaltningen föreslår skolnämnden besluta att hänvisa till det uppdrag skolnämnden 2015-06-18 91 gav till skolförvaltningen att se över möjligheterna till en fast skolpeng. Motionen anses därmed besvarad. att överlämna beslutet till kommunstyrelsen. Beskrivning av ärendet Göran Viren Sjögren (M) har i en motion föreslagit att tillvägagångssättet för hur skolnämnden tilldelas sin budget ska ändras. I förslaget menar Göran Viren Sjögren att det är svårt för cheferna inom skolförvaltningen att skapa en hållbar ekonomi då skolpengen kan förändras mitt i läsåret. Istället skall skolpengen räknas upp med en kostnadsökning varje kalenderår och skolnämnden ska tilldeles skolpeng motsvarande den prognos som SCB har presenterat för året. Samt att en extra buffert behålls av kommunstyrelsen att tilldela skolnämnden när det visar sig att antalet elever är fler än vad prognosen visar. Beslutsunderlag Skolnämnden har 2015-06-18 91 tilldelat skolförvaltningen uppdraget att se över möjligheterna till en fast skolpeng som räknas upp med en kostnadsökning till följande budgetår. Strateg för verksamhetsekonomi ska tillsammans med skolförvaltningens controllers göra en omvärldsanalys och undersöka huruvida detta är möjligt att genomföra till budget 2018. Birgitta Wigren Förvaltningschef Anna Prytz Strateg för verksamhetsekonomi 45

46

47

48

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-11-14 Sida 1(2) Kommunstyrelsen 203 Dnr 2015-000415 530 Medborgarförslag - Upplevelser på cykel för turister Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bifalla medborgarförslaget såtillvida att sträckan Härnösand-Älandsbro utreds i det pågående projektet Landsbygd 2.0. Propositionsordning Ordförande finner att det endast föreligger ett förslag till beslut, liggande förslag. Ordförande frågar om kommunstyrelsen avser att besluta i enlighet med liggande förslag. Ordförande finner att kommunstyrelsen har beslutat i enlighet med liggande förslag. Bakgrund Ett medborgarförslag har lämnats till kommunfullmäktige 2015-08-26. Förslagställaren förslår att kommunen ska arbeta för att den gamla järnvägen mellan Härnösand och Kramfors ska byggas om till cykelväg. Samhällsförvaltningen och kommunstyrelseförvaltningen arbetade 2014 fram en förstudie som heter Attraktiva natur- och friluftsupplevelser med syfte att föreslå åtgärder som gör kommunens frilufts- och naturområden mer tillgängliga. I förstudien finns bland annat den gamla järvvägssträckningen norr om Härnösand med som en potentiell utvecklingsmöjlighet för friluftslivet i Härnösand. Kommunstyrelseförvaltningens tillväxtavdelning hade för avsikt att under januari 2016 presentera förslag på hur ett urval av natur- och friluftsupplevelser kan inrymmas inom ramen för ett övergripande projekt inom besök- och landsbygdsutveckling. Förslaget utmynnade i att friluftsliv kom att innefattas i projektet Landsbygd 2.0. I projektet finns förslaget på att skapa en ny vandringsled i Härnösands kommun. I projektet utreds nu vidare hur man kan omvandla det gamla järnvägsspåret norr om Härnösand till Höga kusten. Syftet är att binda ihop Härnösand med Höga kusten leden och där med skapa möjligheten att erbjuda vandring och service i Härnösand och omgivningar kring staden. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 49

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-11-14 Sida 2(2) Kommunstyrelsen Utöver turismens effekter kommer även leden att binda ihop staden och landsbyggden. Då främst sträckan mellan Härnösand och Älandsbro för cykelpendling. Arbetet fortgår och en dialog förs nu med trafikverket för att utreda vilka åtgärder som behövs göras för omvandla järnvägsspåret till en gång och cykelväg. Kommunledningskontoret anser att förslagsställarens förslag på att kommunen ska arbeta för en cykelväg på det gamla järnvägsspåret är påbörjat och förslår därför kommunfullmäktige beslutar att medborgarförslaget är besvarat. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokollsutdrag, 2017-10-24 85 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, 2017-10-11 Medborgarförslag - Upplevelser på cykel för turister Justerandes sign Utdragsbestyrkande 50

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-10-11 Sida 1(2) Dnr KS/2015-000415 Kommunstyrelseförvaltningen Henrik Petre, 0611-348015 henrik.petre@harnosand.se Kommunfullmäktige Medborgarförslag - Upplevelser på cykel för turister Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige belsluta att anse motionen besvarad. Beskrivning av ärendet Ett medborgarförslag har lämnats till kommunfullmäktige 2015-08-26. Förslagställaren förslår att kommunen ska arbeta för att den gamla järnvägen mellan Härnösand och Kramfors ska byggas om till cykelväg. Beslutsunderlag Samhällsförvaltningen och kommunstyrelseförvaltningen arbetade 2014 fram en förstudie som heter Attraktiva natur- och friluftsupplevelser med syfte att föreslå åtgärder som gör kommunens frilufts- och naturområden mer tillgängliga. I förstudien finns bland annat den gamla järvvägssträckningen norr om Härnösand med som en potentiell utvecklingsmöjlighet för friluftslivet i Härnösand. Kommunstyrelseförvaltningens tillväxtavdelning hade för avsikt att under januari 2016 presentera förslag på hur ett urval av natur- och friluftsupplevelser kan inrymmas inom ramen för ett övergripande projekt inom besök- och landsbygdsutveckling. Förslaget utmynnade i att friluftsliv kom att innefattas i projektet Landsbygd 2.0. I projektet finns förslaget på att skapa en ny vandringsled i Härnösands kommun. I projektet utreds nu vidare hur man kan omvandla det gamla järnvägsspåret norr om Härnösand till Höga kusten. Syftet är att binda ihop Härnösand med Höga kusten leden och där med skapa möjligheten att erbjuda vandring och service i Härnösand och omgivningar kring staden. Utöver turismens effekter kommer även leden att binda ihop staden och landsbyggden. Då främst sträckan mellan Härnösand och Älandsbro för cykelpendling. Postadress Härnösand kommun Kommunstyrelseförvaltningen 87180 Härnösand Besöksadress Nybrogatan 8 Hemsida www.harnosand.se E-post kommun@harnosand.se Telefon 0611-348000 Fax 0611-348030 51 Organisationsnr 212000-2403 Bankgiro 5576-5218

Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-10-11 Dnr KS/2015-000415 Sida 2(2) Arbetet fortgår och en dialog förs nu med trafikverket för att utreda vilka åtgärder som behövs göras för omvandla järnvägsspåret till en gång och cykelväg. Kommunledningskontoret anser att förslagsställarens förslag på att kommunen ska arbeta för en cykelväg på det gamla järnvägsspåret är påbörjat och förslår därför kommunfullmäktige beslutar att medborgarförslaget är besvarat. Anna Bostedt TF. Kansli- och utvecklingschef Henrik Petre Utredare 52

53

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-11-14 Sida 1(2) Kommunstyrelsen 204 Dnr 2016-000311 000 Medborgarförslag - Graffiti Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bifalla medborgarförslaget, samt att etableringen av grafittiväggen sker på ett sätt som gör den trygg och tillgänglig för olika målgrupper att använda. Kommunstyrelsen beslutar att under förutsättning av kommunfullmäktiges beslut, att uppdra åt kommundirektören att genomföra kommunfullmäktiges beslut. Yrkanden Karin Frejarö (MP) yrkar: att bifalla medborgarförslaget samt att etableringen av grafittiväggen sker på ett sätt som gör den trygg och tillgänglig för olika målgrupper att använda och Kommunstyrelsen beslutar att under förutsättning av kommunfullmäktiges beslut, att uppdra åt kommundirektören att genomföra kommunfullmäktiges beslut Gunnar Vestman (M) yrkar bifall till första attsatsen, samt en tilläggsattsats som lyder: att inrätta graffiti ska utredas i samband med ny kulturplan för 2018. Propositionsordning Ordförande finner att det föreligger två förslag till beslut, majoritetens förslag samt oppositionens förslag. Ordförande frågar först om kommunstyrelsen avser att besluta i enlighet med majoritetens förslag. Ordförande frågar sedan om kommunstyrelsen avser att besluta i enlighet med oppositionens förslag. Ordförande finner att kommunstyrelsen har beslutat i enlighet med majoritetens förslag. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 54

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-11-14 Sida 2(2) Kommunstyrelsen Reservation Moderaterna och Centerpartiet reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Bakgrund Ett förslag har inkommit där en medborgare önskar en offentlig plats där det är tillåtet att måla graffiti. Härnösands Kommun vill stimulera och synliggöra konst och kulturella uttryck i det offentliga rummet (ur Mötesplats kultur Härnösands Kulturplan 2014-2017). Detta sker på många sätt, bland annat skapas under hösten 2017 en muralmålning på Norrdans lokaler. Muralmålningen arrangeras tillsammans med Härnösandshus För att kommunen skulle välja att gå i linje med förslaget krävs en omvärldsanalys och rutiner för hanteringen av platsen. I dagsläget bedömer vi att vi saknar en plan för hantering av publika platser för graffiti. Därför finns just nu ingen plan för att uppföra en allmän graffittivägg. Tidigare har samma frågeställningar hanterats i Kommunfullmäktige där man avslagit liknande förslag. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens kulturutskotts protokollsutdrag, 2017-10-24 20 Tillväxtavdelningens tjänsteskrivelse, 2017-10-10 Medborgarförslag - Graffiti Justerandes sign Utdragsbestyrkande 55

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-10-17 Dnr KS16 3111-000 Sida 1(1) Kommunstyrelseförvaltningen Elisabeth Oxelhöjd elisabeth.oxelhojd@harnosand.se Kommunfullmäktige Medborgarförslag Graffiti Förslag till beslut Tillväxtavdelningen föreslår kulturutskottet föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att avslå förslaget om att skapa en laglig graffittivägg Beskrivning av ärendet Ett förslag har inkommit där en medborgare önskar en offentlig plats där det är tillåtet att måla graffiti. Beslutsunderlag Härnösands Kommun vill stimulera och synliggöra konst och kulturella uttryck i det offentliga rummet (ur Mötesplats kultur Härnösands Kulturplan 2014-2017). Detta sker på många sätt, bland annat skapas under hösten 2017 en muralmålning på Storgatan vid Norrdans lokaler. Muralmålningen arrangeras tillsammans med Härnösands fria kulturförening och Graffitifrämjandet samt AB Härnösandshus. För att kommunen skulle välja att gå i linje med förslaget krävs en omvärldsanalys och rutiner för hanteringen av platsen. I dagsläget bedömer vi att vi saknar en plan för hantering av publika platser för graffiti. Därför finns just nu ingen plan för att uppföra en allmän graffittivägg. Tidigare har samma frågeställningar hanterats i Kommunfullmäktige där man avslagit liknande förslag. Uno Jonsson Tillväxtchef Elisabeth Oxelhöjd Kulturchef Postadress Härnösands kommun Tillväxtavdelningen 871 80 Härnösand Besöksadress Nybrogatan 13 Hemsida www.harnosand.se E-post foretagslotsen@harnosand.se Telefon 0611-34 80 00 vx Fax 0611-34 80 30 56 Organisationsnr 212000-2403 Bankgiro 5576-5218

57

58

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-11-14 Sida 1(2) Kommunstyrelsen 206 Dnr 2017-000538 860 Kulturplan Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att förlänga giltighetstiden för Härnösands Kulturplan till 2019-06-30, samt att en ny kulturplan tas fram under 2018, för att börja gälla från och med 2019-01-01. Propositionsordning Ordförande finner att det endast föreligger ett förslag till beslut, liggande förslag. Ordförande frågar om kommunstyrelsen avser att besluta i enlighet med liggande förslag. Ordförande finner att kommunstyrelsen har beslutat i enlighet med liggande förslag. Bakgrund Härnösands kulturplan antogs i kommunfullmäktige 2014-06-16 och förslog då gälla år 2017 ut. Kulturplanen ingår som ett led i tillväxtarbetet genom att utveckla och stärka Härnösand som kulturstad, skapa bästa förutsättningar för kulturlivets aktörer samt utveckla samverkan mellan kultur, näringsliv och turism. Kulturplanen fungerar även som vägledning för kommunens engagemang i den regionala kulturpolitiken Region Västernorrland och Regional utveckling har ansvar för regionens kulturplan som planeras omarbetas 2018. Den regionala kulturplanen ska tas fram i samråd med kommunerna, det civila samhället och det professionella kulturlivet. Kultursamverkansmodellen är central, vilket gör att vi anser att en kulturplan för Härnösand ska synkroniseras med regionens kulturplan. Det innebär att arbetet med en ny kulturplan bör sker i samklang med regionen och föreslås vara klar i slutet på 2018. Då nuvarande kulturplanen har giltighetstid till 31 december 2017, bör ett nytt beslut om ny giltighetstid tas. Revidering av den nuvarande Justerandes sign Utdragsbestyrkande 59

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-11-14 Sida 2(2) Kommunstyrelsen kulturplanen utgår ifrån ändrade tidsangivelser sker i dokumentet där sådana finns. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens kulturutskotts protokollsutdrag, 2017-10-24 22 Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse, 2017-10-11 Kulturplan 2014-2019 rev. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 60

TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Datum 2017-10-11 Dnr 17-000538 Kommunstyrelseförvaltningen Kommunfullmäktige Revidering Kulturplan 2014-2017 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningen föreslår kulturutskottet föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att förlänga giltighetstiden för Härnösands Kulturplan till 31/12-2018, samt att en ny kulturplan påbörjas under 2018, för att senast börja gälla 2019-06- 30 Beskrivning av ärendet Härnösands kulturplan antogs i kommunfullmäktige 2014-06-16 och förslog då gälla år 2017 ut. Kulturplanen ingår som ett led i tillväxtarbetet genom att utveckla och stärka Härnösand som kulturstad, skapa bästa förutsättningar för kulturlivets aktörer samt utveckla samverkan mellan kultur, näringsliv och turism. Kulturplanen fungerar även som vägledning för kommunens engagemang i den regionala kulturpolitiken Region Västernorrland och Regional utveckling har ansvar för regionens kulturplan som planeras omarbetas 2018. Den regionala kulturplanen ska tas fram i samråd med kommunerna, det civila samhället och det professionella kulturlivet. Kultursamverkansmodellen är central, vilket gör att vi anser att en kulturplan för Härnösand ska synkroniseras med regionens kulturplan. Det innebär att arbetet med en ny kulturplan bör sker i samklang med regionen och föreslås vara klar i slutet på 2018. Då nuvarande kulturplanen har giltighetstid till 31 december 2017, bör ett nytt beslut om ny giltighetstid tas. Revidering av den nuvarande kulturplanen utgår ifrån ändrade tidsangivelser sker i dokumentet där sådana finns. Beslutsunderlag Härnösands kulturplan 2014-2017 Postadress Härnösands kommun Tillväxtavdelningen 871 80 Härnösand Besöksadress Nybrogatan 13 Hemsida www.harnosand.se E-post foretagslotsen@harnosand.se Telefon 0611-34 80 00 vx Fax 0611-34 80 30 61 Organisationsnr 212000-2403 Bankgiro 5576-5218

Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-10-11 Dnr 17-000538 Sida 2(2) Uno Jonsson Tillväxtchefchef Elisabeth Oxelhöjd Kulturchef Bilagor Bilaga 1 Reviderad Härnösands kulturplan 2014-2018 62

MÖTESPLATS KULTUR Härnösands kulturplan 2014-2019 Version 2017-10-13 Dokumentnamn Kulturplan med bilaga Fastställd/upprättad av Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Kommunstyrelseförvaltningen Dokumentinformation Version 1:1 Dokumenttyp Plan Datum 2014-06-16 Senast reviderad - Diarienummer Giltig t o m 2019-12-31 Arbetet med ny kulturplan påbörjas under 2018 och beräknas vara klar under 2019 Dokumentet gäller för Nämnder och bolag i Härnösands kommun Annan information Redaktionella ändringar kan göras under löptid utan ny beslutsprocess. 63

2 S i d a Innehåll: 1. Härnösand är vackert och rikt på kultur sid 3 2. Ett nytt kulturlandskap 3 2.1 Kultur är en del av samhällsutvecklingen 3 2.2 Förändrad statlig och regional kulturpolitik 4 3. Utgångspunkter för arbetet med kulturplanen 4 3.1 Så här ser vi på begreppet kultur 4 3.2 Många bidrar 4 3.3 Kulturen som resurs i samhällsplaneringen 5 4. Vision 5 5. Det här vill vi utveckla 2014-2019 6 1. Kultur för alla 6 2. Kultur som hållbar samhällsplanering där gårdagens, 7 dagens och morgondagens uttryck förenas 3. Härnösand ska vara en aktiv samverkanspart för kultur i 7 regionen och en aktör på den nationella och internationella kulturscenen 4. Kulturella uttryck av högsta kvalitet med öppenhet för det nya 8 5. Kultur och kreativa näringar som profil och attraktionskraft 8 6. Barn och ungas likvärdiga rätt och tillgång till kultur 8 6. Genomförande 9 7. Särskilda ställningstaganden 2014-2019 9 Bilagor 10 Bil. 1 Exempel på aktiviteter och åtgärder som kan genomföras under programperioden genom särskilda beslut i nämnderna Bil. 2 Kulturplanens koppling till nationella och regionala styrdokument och ställningstaganden Bil. 3 Kulturplanen och den kommunala organisationen Bil. 4 Härnösand en kommun med ett brett kulturliv och en mångfald av kulturaktörer Bil. 5 Processen 64

3 S i d a 1. Härnösand är fantastiskt, vackert och rikt på kultur! Människors liv och arbete har genom århundraden präglats av och satt sin prägel på det landskap som utgörs av kulturstaden Härnösand, kontakten med havet, den omgivande landsbygden och naturen och har gett upphov till en unik samhällsutveckling med unika konstnärliga och kulturella uttryck. Härnösands kulturliv av idag uppvisar stor rikedom och hög kvalitet i form av ett omfattande kulturutbud för alla åldrar, engagerade kulturaktörer och professionellt arrangörskap. Tillsammans med kulturinstitutionernas profilerade verksamheter, breddkulturens och det civila samhällets idékraft erbjuds en kreativ, spännande och berikande mångfald av berättelser och uttryck som inspirerar till eget skapande och konstnärlig utveckling. Kulturplanen knyter ihop gårdagens kultur med samtidens och visar på en framtida inriktning för kulturen som en viktig resurs i Härnösands utveckling. I bred samverkan och dialog mellan det offentliga och olika aktörer skapas nya förutsättningar för kulturell rikedom i Härnösand. 2. Ett nytt kulturlandskap 2.1 Kultur är en del av samhällsutvecklingen Kulturen har sitt egenvärde men är också ett perspektiv i all samhällsutveckling. Samhället förändras och blir mer blandat vad gäller etnisk tillhörighet, religiös tro, åsikter och livsstilar. Gränser mellan olika kulturformer försvinner mer och mer och motsättningen mellan populärkultur och finkultur suddas sakta ut. Allt mer av kulturens innehåll blir digitalt liksom kulturens spridningsformer. Kulturyttringar och kulturuttryck ökar i antal och kulturbegreppet är inte entydigt utan mer mångfacetterat och svårare att greppa. Vi lever mångt och mycket i en global kultur, där avstånden överbryggas med hjälp av digital teknik, men där mycket är ytligt, fragmenterat och snabbt föränderligt. Väldigt lite är beständigt över tid. Ett starkt lokalt kulturliv kan både hämta kraft ur globaliseringen och balansera bristen på det verkliga och äkta. Kulturella och kreativa näringar ökar i antal och har hög tillväxtpotential. En utveckling av samhället på kulturens grund kräver en långsiktig, kontinuerlig och förtroendeskapande dialog mellan civilsamhället och det offentliga. Allt detta måste vi ta i beaktande i en plan för kulturen och när vi reflekterar över kultur- och samhällsutvecklingen framöver. 2.2 Förändrad statlig och regional kulturpolitik En ny modell för samverkan kring fördelning av statliga medel till lokal och regional kulturverksamhet är införd i Sverige. Syftet med modellen är att vitalisera kulturpolitiken, uppmuntra till regional mångfald och visa på kulturens betydelse för andra samhällsområden. Enligt modellen ska landstingen/regionerna, i samverkan med länets kommuner och i dialog med kulturlivet, arbeta fram regionala kulturplaner som utgör underlag för fördelning av stöd till regional kulturverksamhet, en uppgift som staten genom riksdagsbeslutet lämnat över till landstingen/regionerna. 65

4 S i d a Landstinget Västernorrland samverkar med länets kommuner kring länsövergripande kulturplaner och andra styrdokument som anger prioriteringar och utvecklingsområden för regionala kulturverksamheter. Den verkliga spelplatsen för de kulturpolitiska satsningar, visioner och mål som stat, landsting sätter upp är dock där vi människor bor, lever, verkar och skapar. Det är här i kommunen kulturen får sin mening, det är här och nu den möter sin mottagare/deltagare och ger en upplevelse som kan vara avgörande för vår världsbild och livsorientering. För kommunen gäller att i dialog med kulturskapare och civilsamhället staka ut en framtida hållbar och tydlig inriktning för kulturpolitiken i Härnösand. 3. Utgångspunkter för arbetet med kulturplanen 3.1 Så här ser vi på begreppet kultur Bildkonst, musik, dans, teater, litteratur, film, kulturarv och bildning är centrala i kulturbegreppet. Det är med sikte på dessa områden som kulturpolitiken har ett särskilt ansvar. Gränserna mellan olika konstnärliga utryckformer överskrids ständigt och definitionen av vad som i snäv bemärkelse menas med kultur förskjuts över tid. Kultur i dess vidaste mening handlar om vad som är viktigt för människor och samhällen. Det handlar om relationer, gemensamma minnen och upplevelser. Det handlar om identitet, historia och en känsla av platsens betydelse. Det handlar om olika kulturella och religiösa bakgrunder som finns i de flesta samhällen. Det handlar om de saker vi anser värdefulla att föra vidare till kommande generationer. Det är vårt sätt att ansluta det förflutna med nuet och nuet med framtiden. Detta synsätt innebär att kulturen måste ses som ett perspektiv i all offentlig verksamhet. 3.2 Många bidrar Ett levande lokalt kultur- och föreningsliv är en förutsättning för ett gott och hållbart samhälle. Det skapar sammanhållning, förtroende och tillit mellan människor och stimulerar till vital samhällsdebatt. Ansvaret för ett levande kulturliv som bidrar till att utveckla Härnösand är fördelat på flera aktörer och kan betraktas som ett partnerskap mellan den ideella sektorn och det offentliga. Aktörer inom den ideella sektorn har stor betydelse som kulturskapare, folkbildare, opinionsbildare och bärare av demokratiutveckling. Det offentliga har en viktig uppgift i att främja och synliggöra det lokala kulturlivet genom att tillhandahålla en kulturell infrastruktur med platser och arenor där olika aktörer kan mötas. Därigenom främjas både breddkulturen och de professionella kulturskaparna liksom alla som är mottagare av den kultur som erbjuds. 3.3 Kulturen som resurs i samhällsplaneringen Kultur med alla dess yttringar ger medborgaren möjlighet att medverka i ett meningsfullt sammanhang, att utveckla sin skapande förmåga och bli bekräftad som samhällsmedlem. Kulturplanering är ett sätt att se kulturen som en resurs i samhället, och ett sätt att integrera och fokusera kommunens insatser på alla de områden som påverkar kvaliteten i människors liv. Det innebär också en integrering av kulturplanen i kommunens lednings- och planeringsprocesser och ett sätt att koppla ihop strategiska planer inom olika områden. Med effektiv kulturplanering får nämnder och styrelser en tydligare känsla av samhällets 66

5 S i d a samlade ambitioner och värden. Detta i sin tur ger politiken underlag att fatta bra beslut som rör hela samhället. Kulturplanen återspeglar en gemensam syn på hur människor i Härnösand förhåller sig till varandra och till platsen Härnösand och dess kultur och hur man avlägsnar hinder och ökar möjligheterna till kulturella uttryck i samhället. 4. Vision Härnösand är en levande mötesplats där nya idéer föds, där ett generöst kulturliv ger estetiska upplevelser och skaparglädje och där kulturen är en förvandlande kraft i samhällsutvecklingen. Människors möten Kultur är och uppstår i möten mellan människor. Härnösand är och har alltid varit en mångkulturell mötesplats. Det har format stadens identitet. En stark kraft frigörs när människor går samman för en gemensam sak och upplever sig delaktiga och betydelsefulla i att gestalta sin omgivning. Kultur är olika språk, olika uttrycksformer. Härnösand är en del av det globala samhället som ger nya influenser och förutsättningar för engagemang och solidaritet. Härnösand ska fortsatt vara en levande mötesplats där vi formar våra identiteter i möten med andra. I Härnösand hittar människor sitt språk, sina sätt att uttrycka sig och att lyssna på varandra. Kommunikation över gränser skapar delaktighet, ett fredligt samhälle och en gränslös upplevelse av frihet. Skönhet och hälsa Kultur är skönhet och skapar skönhet. Uttrycken är olika i tid och rum och gestaltas i landskapet och naturen, i kulturmiljöerna och i stadsrummet. Känslan för Härnösand fördjupas av ljus, ljud, bilder, färger och former som öppnar sinnen och ger upplevelser. Kultur bidrar till gemenskap och ger människor styrka att förstå och påverka sin livssituation, det ger hälsa och välbefinnande. I Härnösand möter människor skönhetsvärden som bidrar till inre och yttre estetiska upplevelser. Vi förenas i upplevelser av gårdagens, dagens och morgondagens kultur. I Härnösand tar vi del av ett rikt och generöst kulturliv som är välkomnande, inspirerar till eget skapande och som ger livskvalité. Kreativitet utan gräns Kultur är samhällsbyggnad och kreativitet utan gräns. Kärnan i kulturens tillväxt är människans skapande förmåga och drivkraft att omgestalta, utmana och ifrågasätta det redan givna och ge gestalt åt det som ännu inte är synligt. Dagens arv är gårdagens innovation. Nyfikenheten, leken och lusten leder till nya upptäckter och språng till nytta och glädje för individen, kollektivet och samhället i stort. I ekonomiska termer är den skapande individen det verkliga kapitalet i samhällsutvecklingen. Härnösand är en kommun i ständig förvandling där kulturarv och nyskapande går hand i hand. Kommunen ska växa och utvecklas med goda livsmiljöer för framtiden där kulturen utgör en bevarande och förvandlande kraft i samhällsutvecklingen. Individens kreativitet och skapande förmåga ger kraft till förändring, utveckling och till ett hållbart Härnösand. 67

6 S i d a 5. Det här vill vi utveckla 2014-2019 1. Kultur för alla Vi vill främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor. Kulturlivet i Härnösand ska vara tillgängligt och nyttjas av fler. Inriktningsmål: 1. Kulturen ska präglas av öppenhet och stimulera möten och förståelse mellan människor med olika bakgrund och ålder. 2. Goda förutsättningar för föreningsliv, bildningsorganisationer, amatörkultur och civilsamhälle ska eftersträvas. 3. Tillgången till ändamålsenliga arenor och mötesplatser för kultur till rimlig hyreskostnad ska tillgodoses. 4. Tillgängligheten till kulturinstitutioner och kulturaktiviteter för personer med funktionsnedsättning ska öka under programperioden och åtgärder ska vidtas som undanröjer andra hinder att ta del av kulturutbudet. 5. Kulturen ska ges utrymme inom äldreomsorgen och för personer med särskilda behov, som en positiv faktor för hälsa och välbefinnande. 6. Ett välkomnande och inkluderande arbetssätt i integrationsfrågor utvecklas med kulturen som viktigt redskap. Arbetet ska präglas av en bredare kultursyn som inkluderar fler människor, berättelser och perspektiv. 7. I den samlade kulturverksamheten ska uppvisas ett gott värdskap som innebär att invånare och gäster bemöts med vänlighet, tydlighet och effektivitet. 8. Kulturen i landsbygdsmiljö ska värnas och synliggöras som en del av attraktiva Härnösand. 2. Kultur som hållbar samhällsplanering där gårdagens, dagens och morgondagens uttryck förenas Vi vill främja kultur och kreativitet i det offentliga rummet och att kulturarv och kulturmiljöer bevaras, används och utvecklas. Inriktningsmål: 1. Stimulera och synliggöra konst och kulturella uttryck i det offentliga rummet. 2. Verka för att kulturarvet görs tillgängligt och ses som en resurs för kommunens utveckling. 3. Människors historiska och kulturella medvetenhet ska stärkas för att bidra till ökad tolerans och delaktighet i dagens och framtidens samhälle. 4. Genom nära samverkan med Murberget, Länsmuseet Västernorrland stärka dess roll som Kulturarvsinstitution, samt stödja samtidsdokumentation och samtidskonst..5. Främja kreativitet och lek i planering av offentliga miljöer. 68

7 S i d a 6. Ungas delaktighet i utformning av det offentliga rummet ska värdesättas och tas tillvara. 7. Värna vackra och icke-kommersiella miljöer i det offentliga rummet. 3. Härnösand ska vara en aktiv samverkanspart för kultur i regionen och en aktör på den nationella och internationella kulturscenen Vi vill att Härnösand med kulturen som drivkraft tar aktivt ansvar för regionens utveckling. Vi ska befinna oss i ett ömsesidigt och gränsöverskridande utbyte med omvärlden. Inriktningsmål: 1. Delta i långsiktiga regionala och interregionala samarbeten inom kulturområdet. 2. Arbeta för att regionala och nationella kulturcentra i Härnösand värnas och utvecklas. 3. Stärk samordning med Landstinget Västernorrland i frågor som rör långsiktig planering och styrning och gemensamma åtaganden. 4.. Främja internationella kontakter och internationell samverkan. 4. Kulturella uttryck av högsta kvalitet med öppenhet för det nya Vi vill i samarbete med professionella kulturutövare, institutioner, föreningsliv och civilsamhälle utveckla Härnösands rika kulturutbud med fokus på kvalitet och nyskapande. Inriktningsmål: 1. Främja gränsöverskridande kultur som innebär möten mellan nyskapande och traditionella konstuttryck. 2. Härnösand ska bevaras och utvecklas som ett starkt regionalt centrum för dans. 3. Härnösand ska profileras som litterärt centrum och författarstad mot bakgrund av stadens litterära arv. 4. Ett brett utbud av konst, musik och scenkonst med hög tillgänglighet erbjuds invånare och besökare. 5. Främja samtidskonst och konstpedagogisk verksamhet av hög kvalitet i samarbete med professionella konstnärer och kulturutövare på regional och nationell nivå. 5. Kultur och kreativa näringar som profil och attraktionskraft Vi vill stärka de kulturella och kreativa näringarna i Härnösand. Vi vill att kulturen ska bidra till att profilera Härnösand som en innovativ kunskaps- och företagsstad samt vidareutvecklas som en del av en konkurrenskraftig besöksnäring. 69

8 S i d a Inriktningsmål: 1. Skapa gynnsamma förutsättningar för professionella kulturutövare och aktörer inom kreativa näringar att kunna verka i kommunen och i regionen. 2. Skapa dynamiska arenor för aktörer inom de kulturella och kreativa näringarna samt stimulera möten mellan den kulturella sektorn och näringslivet. 3. Kulturarvet och kulturarvsinstitutionerna (Landsarkivet, Sambiblioteket, Länsmuseet m.fl.) ska i större utsträckning än idag nyttjas i satsningar på besöksnäring och andra kreativa och kulturella näringar. 4. Värna och utveckla utbildningar inom den kulturella sektorn. 5. Härnösands position som tongivande arkivkommun ska ytterligare profileras genom utökad samverkan mellan olika aktörer. 6. Barns och ungas likvärdiga rätt och tillgång till kultur Vi vill att kultur ska vara en självklar del av barns och ungas uppväxt i Härnösand, i skolan och på fritiden. Inriktningsmål: 1. Utveckla en musik- och kulturskola med ökad bredd och hög tillgänglighet, både inom skoltid och på fritiden. 2. Alla barn ska ges likvärdiga förutsättningar att under sin skoltid ta del av skilda kulturyttringar (teater, konst, dans, film, musik, litteratur mm). 3. Skapande skola-verksamheten ska utveckla samarbete med professionella kulturutövare. 4. Bibliotekens betydelse för barn och ungas lärande, läsande, skrivande och kulturupplevelser stärks. 5. Estetiska lärprocesser ska regelbundet användas för att stimulera utveckling och lärande i förskolan och grundskolan. 6. Stödja kulturaktiviteter som speglar barns och ungas intressen och stimulerar delaktighet och eget skapande. 7. Barn och unga ska oavsett bakgrund och behov ges möjlighet att utveckla kreativ förmåga och möta aktuella samtidsfrågor genom konst. 8. Stimulera kulturföreningar att prioritera barn- och ungdomsaktiveter. 70

9 S i d a 6. Genomförande Kommunstyrelsens och nämndernas prioriteringar de kommande åren ska präglas av intentionerna i kulturplanen. Kommunstyrelsen och nämnder ges i uppdrag att inom sina ansvarsområden tillse att inriktningarna och prioriteringarna i kulturplanen omsätts i konkreta insatser och aktiviteter i årliga verksamhetsplaner. Samordning av insatser mellan nämnder sker på nämndernas egna initiativ. Dialog och samverkan med civilsamhällets kulturutövare, institutioner och näringsliv ska utvecklas under planperioden. Det gäller såväl genomförande som uppföljning av kulturplanens ambitioner. Kommunstyrelsen ansvarar för, att med utgångpunkt från kulturplanen, genomföra återkommande dialoger med kulturutövare, civilsamhälle och kommunens nämnder och förvaltningar. Till detta hör att genomföra ett årligt Kulturforum. Kommunstyrelsen ansvarar för en samlad årlig uppföljning av kulturplanen och att initiera en eventuell revidering av kulturplanen samt att inleda processen för arbetet med kommande kulturplan. 7. Särskilda ställningstaganden 2014-2019 1. Medel för konstnärlig utsmyckning/gestaltning ska avsättas vid nybyggnationer och större kommunala investeringar. Riktlinjer för genomförande ska tas fram under planperioden. 2. En kommunal biblioteksplan ska utarbetas under planperioden. 3. Steg ska tas mot en avgiftsfri musik- och kulturskola. Förutsättningar för genomförande ska klarläggas. 4. Sambibliotekets framtida funktion som mötesplats och kultur- och utbildningsnav ska säkerställas och vidareutvecklas 71

10 S i d a Bilagor Bil. 1 Exempel på aktiviteter och åtgärder som kan genomföras under sid. 11 programperioden genom särskilda beslut i nämnderna Bil. 2 Kulturplanens koppling till kommunala, regionala och nationella styrdokument och 13 ställningstaganden Bil. 3 Kulturplanen och den kommunala organisationen 17 Bil. 4 Härnösand en kommun med ett brett kulturliv och en mångfald av 20 kulturaktörer Bil. 5 Processen 23 72

11 S i d a Bil. 1 Exempel på aktiviteter och åtgärder som kan genomföras under planperioden genom särskilda beslut i nämnderna. 1. Kultur för alla 1. Översyn och omställning av befintliga lokaler till ändamålsenliga och tillgängliga kulturarenor. 2. Härnösands Teater utvecklas som ett modernt scenkonsthus tillgängligt för alla. 3. Åtgärder görs för att stärka och utveckla arrangörsledet. 4. Minnesprojektet i samarbete med Murberget, Länsmuseet Västernorrland lever vidare och utvecklas. 5. Fler mångkulturella inslag i kulturutbudet som inkluderar erfarenheter och berättelser ur skilda perspektiv. 6. Internationella festen utvecklas i samverkan med bland annat Länsmuseet och 5i12-rörelsen. 7. En genomlysning görs av vilka målgrupper som idag tar del av kulturutbudet och hur det offentliga stödet till kultur fördelas m.m. 8. Vidareutveckla Härnösands kulturnatt / Härnösand vibrerar. 9. Hyressättningen i kommunala samlingslokaler ses över till förmån för kommunens föreningsliv, kulturaktörer och egna verksamheter. 2. Kulturen som hållbar samhällsplanering där gårdagens, dagens och morgondagens uttryck förenas 1. En förstudie görs under perioden rörande förutsättningar för stadsmuseiverksamhet. 2. Under planperioden tas ett kulturarvsprogram för Härnösands kommun fram. 3. Resurser avsätts för skyltning och tillgängliggörande av samtida och kulturhistoriskt intressanta kulturmiljöer och -objekt. 4. Platsbyggd lekpark i storformat med lokal prägel och koppling till historia, plats samt med inriktning mot framtid. 3. Härnösand ska vara en aktiv samverkanspart för kultur i regionen och en aktör på den nationella och internationella kulturscenen 1. I samverkan med länets kommuner genomföra projektet Kulturtåget och andra aktiviteter i anslutning till Kulturhuvudstadsåret 2014. 2. Genomföra projekt Vänkommun tillsammans med Scenkonstbolaget. 3. Utveckla vänortsutbyte på kulturens område. 73

12 S i d a 4. Kulturella uttryck av högsta kvalitet med öppenhet för det nya 1. Utveckla och förnya metoder för marknadsföring, samordning och tillgängliggörande av kulturutbudet. 2. En förstudie rörande litterärt centrum i Härnösand genomförs. 3. Författarstaden Härnösand görs synlig och tillgänglig genom skyltning, dramatiserade stadsvandringar m.m. 4. Förslag till kulturevenemang: En ljusfestival inrättas. Konstrunda, årlig dansfestival. 5. Medverka till Norrdans etablering av ensemble för unga dansare. 6. Ett centralt beläget konstrum/konstcafé inrättas som mötesplats. 7. Förutsättningar för tillskapande av en ny scen för akustisk musik utreds. 8. Fortbildning för kulturföreningar och kulturaktörer bl.a. om alternativa finansierings- och stödformer. 5. Kultur och kreativa näringar som profil och attraktionskraft 1. Utveckla och samordna lokalanvändning och resurser för att skapa dynamiska miljöer för kultur och kreativitet. 2. Utveckla Technichus, Härnösands teater och Mellanholmen som kulturkvarter och centrum för scenkonst, kreativitet, teknik och lärande. 3. Inrätta en regelbunden mötesform för kulturaktörer och professionella kulturskapare. 4. Riktade utbildningar, företagsutveckling och företagsrådgivning för den kreativa sektorn erbjuds. 5. Utveckla samverkan med besöksnäringen. Paketering av Härnösand som besöksmål vid event (logi, mat, resa) m.m. 6. Utveckla befintliga arbetslokaler för kulturarbetare och skapa nya arenor/scener för konst och ungdomars kulturutövande. 6. Barns och ungas likvärdiga rätt och tillgång till kultur 1. Musik- och kulturskolan ska tillförsäkras en stark organisation och stabila förutsättningar för sin verksamhet. 2 Profilering av Härnösand som kulturskolekommun och etablera närmare pedagogisk samverkan med Härnösands folkhögskola och Scenkonstbolagets pedagogiska verksamheter. 3. Förutsättningar för att inrätta ett resurscentrum för ung film undersöks. 4. Ungdomsprojektet Kulturbyrån utvecklas. 5. Mottagarstrukturer för externa produktioner i skolorna utvecklas. 6. Skapa arenor för unga lokala talanger på kulturområdet. 7. Riktlinjer för föreningsbidrag ses över utifrån samstämmighet med väsentliga inriktningsmål. 8. Se över förutsättningarna för skolor utanför tätorten att erbjuda kulturutbud för elever. 9. Utomhusaktiviteter för barn och ungdomar (graffittivägg, foto, aktiviteter på Smitingen m.m.) 74

13 S i d a Bil. 2 Kulturplanens koppling till kommunala, regionala och nationella styrdokument och ställningstaganden I kulturplanens avsnitt 2.2 konstateras att kommunen, den lokala nivån där medborgarna finns, är den egentliga spelplanen för kulturen: Den verkliga spelplatsen för de kulturpolitiska satsningar, visioner och mål som stat, landsting sätter upp är dock där vi människor bor, lever, verkar och skapar. Det är här i kommunen kulturen får sin mening, det är här och nu den möter sin mottagare/deltagare och ger en upplevelse som kan vara avgörande för vår världsbild och livsorientering. Dock kan kulturområdet betraktas som ett sammanhängande system av relationer och samverkansstrukturer från nationell och regional nivå till den kommunala samt gentemot kulturaktörer, idéburna organisationer och civilsamhälle. I framtagandet av Härnösands kulturplan har ett flertal nationella och regionala styrdokument och ställningstaganden beaktats. Målprogram 2012-2015 Härnösands kommun har antagit ett målprogram 2012-2015 med visionen om Härnösand som en hållbar, livaktig och solidarisk kommun. Härnösand ska upplevas som en attraktiv del av världen och vara en plats där människor förverkligar sina drömmar. I femton övergripande mål framhålls att alla invånare ska känna sig delaktiga och betydelsefulla, alla ska bemötas med vänlighet och erbjudas goda livsvillkor. Människors olikheter ska ses som en tillgång och samverkan ska vara en självklarhet. Särskilt betonas att kommunen ska ha ett förstklassigt utbud av skolor och utbildningar. Översiktsplan för Härnösands kommun 2011-2025 En översiktsplan för perioden 2011-2025 är antagen och innehåller kommunens syn på framtida användning av mark- och vattenområden samt anger hur den bebyggda miljön ska bevaras och utvecklas. Översiktsplanen innehåller delar som rör ställningstaganden inom områdena kulturarv och kulturmiljö. Barnkonventionen Barnkonventionen är ett rättsligt bindande dokument som innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Barnkonventionen antogs 1989 av FN:s generalförsamling och ratificerades av Sverige 1990. Barnkonventionen syftar till att ge barn oavsett bakgrund rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. Bland annat ska barnets bästa komma i främsta rummet i alla åtgärder som rör barn. Kommunens målsättning är att barnkonventionen, dess anda och intentioner ska genomsyra allt beslutsfattande som rör barn upp till 18 år. Förändrad statlig kulturpolitik - kultursamverkansmodellen Kultursamverkansutredningen Spela samman som kom i februari 2010 representerade en ny kulturpolitisk inriktning och modell för fördelning av det statliga stödet till regional kulturverksamhet, d.v.s. länsscenkonst, film, länsmuseum, regional arkivverksamhet, länsbibliotek och hemslöjd. Modellen, som har benämningen kultursamverkansmodellen innebär att fördelningen av de statliga medlen för regional kulturverksamhet beslutas av respektive landsting/region med utgångspunkt i en regional treårig 75

14 S i d a kulturplan. Kultursamverkansmodellen innehåller tre delar som kan särskiljas. Den ena är den regionala kulturplanen som utgör underlag för utvecklingen av de regionala kulturverksamheterna. Den andra är den samverkan som utvecklas mellan landsting, kommuner och övriga kulturaktörer i processen. Den tredje är de bidragsmedel som ingår i modellen och som staten via Kulturrådet årligen överför till den regionala nivån att fördelas till regional kulturverksamhet. De nationella kulturpolitiska målen beslutades av riksdagen i december 2009 och ersätter motsvarande mål från 1974 och som modifierades 1996. Målen är nationella och ska styra den statliga kulturpolitiken men ska även kunna vägleda kulturpolitiken i kommuner och landsting (Tid för kultur. Prop. 2009/10:3): Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken: främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor, främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan, särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Västernorrlands kulturplan 2012-2014 utgör landstingets samordnade mål- och styrdokument för det regionala kulturområdet. I Kulturplanen finns ett samband och ett regionalt åtagande i förhållande till de nya nationella målen för kulturen. Planen beskriver även andra områden än dem som genererar statligt stöd och har utarbetats i samverkan med kommunerna och i samråd med länets kulturliv och det civila samhället. Den regionala kulturplanen ses över årligen och revideras närmast inför perioden 2015-2019. Kommunerna deltar aktivt i kulturplanearbetet genom kommunvisa dialoger med landstinget och genom arbetet i Kulturforum. Länets samverkansorgan för kulturfrågor, Kulturforum, är viktig i processen kring den regionala kulturplanen och är fortsatt viktig för den regionala dialogen i kulturfrågor. I Kulturforum ingår kulturansvariga tjänstemän och politiker från samtliga kommuner i länet, representanter för Regionala nämnden och dess förvaltning Regional utveckling, representanter för Kommunförbundet Västernorrland respektive Länsstyrelsen Västernorrland. I Kulturforum, som är ett rådgivande organ, initieras och diskuteras kulturfrågor av gemensamt intresse för parterna. Samverkan som en generell metod för effektivisering och vitalisering av kulturområdet, men också som en fördjupning i relationer mellan medborgarna och kommunen och regionen, är en av de horisontella frågor som Härnösands kulturplan ansluter sig till. Det är även viktigt att dra in fler samhällssektorer i samverkan med kulturlivet. Det gäller bl.a. kulturlivets samverkan med andra delar av det offentliga samhällets organisationer men också med närings- och föreningsliv och utbildning/forskning. Regionala utvecklingsstrategier En annan ambition i arbetet med Härnösands kulturplan är att stärka kopplingen till regionala utvecklingsstrategier som Framtid Västernorrland (RUS) och programmet för kultur och kulturarv, 76

15 S i d a Kulturarv i utveckling, som beaktar tillväxtens ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter inom ramen för en hållbar utveckling. Den regionala utvecklingsstrategin Framtid Västernorrland slår fast att en god livsmiljö förutsätter ett starkt kulturliv. Kulturen berör och inspirerar individen, utvecklar samhället som helhet men främjar också en konkurrenskraftig besöksnäring. Att ge kulturen och kulturarvet utrymme i den strategiska planeringen är därför en självklarhet. Det innefattar att ge förutsättningar för allas deltagande i kulturlivet i vid mening. Utvecklingsstrategin betonar också besöksnäringen och de kulturella och kreativa näringarna inom design, konst och kultur m.m. som en framtidsinriktad del av den tjänstenäring som förväntas växa och berika det traditionella näringslivet. Det regionala kulturarvsprogrammet Kulturarv i utveckling, som fastställts av länsstyrelsen, länsmuseet och landstinget i dialog med kulturarvsföreträdare i länets kommuner, utgör också en del av den regionala kulturplanens målsättningar för kulturarvsområdet. Programmet har ett tydligt fokus på sambandet mellan kulturarv och besöksnäring och andra kulturella och kreativa näringar. Satsningar på kultur och kulturarvet ska i större utsträckning ske i samverkan med civilsamhället. Kulturarvsprogrammet står för en bredare kultursyn som inkluderar fler människor, berättelser och perspektiv. Kulturarvsarbetets demokratiska aspekt innebär att synliggöra och motverka diskriminering i sätten att använda kulturarv. Målet är också att ge kulturarvsfrågorna större utrymme i samhällsplaneringen. De idéburna organisationerna och civilsamhället En rad dokument på nationell nivå har de senaste åren försökt förtydliga de idéburna organisationernas självständiga och oberoende roll som röstbärare och opinionsbildare men även deras roll som utförare av samhällsservice inklusive kultur: Överenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting beslutades av regeringen den 23 oktober 2008, efter en dialog med ett 90-tal inbjudna organisationer. Det viktigaste målet med Överenskommelsen är att stärka de idéburna organisationernas självständiga och oberoende roll men även att utveckla en större mångfald av utförare och leverantörer av hälso- och sjukvård samt omsorg. Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen som antogs av INGOkonferensen vid dess möte den 1 oktober 2009 har som grundläggande syfte att bidra till att skapa en bra miljö för idéburna organisationer i Europa när det gäller deltagande i den politiska beslutsprocessen. Detta görs genom att på europeisk nivå definiera ett antal principer, riktlinjer, verktyg och mekanismer för samråd. Den 26 november 2009 beslutade regeringen om propositionen En politik för det civila samhället (prop. 2009/10:55) som presenterar förslag till mål och inriktning för politiken för det civila samhället. I propositionen liksom i kulturplanen definieras civilsamhället som en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen. Till denna kategori förs organisationer, sammanslutningar och andra aktörer, t.ex. nätverk, som är fristående från såväl stat, kommun och landsting som från det privata näringslivet. För kulturens del inryms i detta begrepp ideella föreningar, folkbildning och trossamfund men även många stiftelser. 77

16 S i d a Litteratur: Barnkonventionen http://unicef.se/barnkonventionen Framtid Västernorrland : Regional utvecklingsstrategi för länet 2011-2020 Härnösand: Länsstyrelsen i Västernorrland, [2011] Kulturarv i utveckling : strategiskt kulturarvsprogram för Västernorrland : utsikter 2012-2015 Härnösand: Länsstyrelsen i Västernorrland, [2012] Spela samman : en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet : delbetänkande / av Kultursamverkansutredningen Statens offentliga utredningar; 2010:11 Tid för kultur / Sverige. Regeringen Stockholm, 2009 Regeringens proposition ; 2009/10:3 Västernorrlands kulturplan 2012-2014 / Regional utveckling/kultur. Landstinget Västernorrland Härnösand: Regional utveckling/kultur. Landstinget Västernorrland, 2009/10:3 Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen : antagen av INGOkonferensen vid mötet den 1 oktober 2009 : Europarådets INGO-konferens CONF/PLE (2009) Överenskommelsen : överenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges kommuner och landsting [Ny, omarb. utg.] Stockholm, 2011. 78

17 S i d a Bil. 3 Kulturplanen och den kommunala organisationen Arbetet med Härnösands kulturplan har utgått från ett humanistiskt perspektiv som ställer människan och samhällets kulturella resurser i förgrunden. Samhällsplanering, i betydelsen av att utveckla en kommun, förutsätter en helhetssyn och kräver samarbete över sektionsgränser samt kontinuerlig dialog med näringsliv och civilsamhälle. Huvudmålet för en strategisk syn på lokal samhällsutveckling bör vara att höja sig över den dagliga operativa och förvaltande nivån och integrera kommunens övergripande mål, policys och beslutade planer i ett sammanhållet förhållningssätt med en tydlig framåtriktad viljeinriktning. Här samverkar all kommunal verksamhet utifrån sina olika förutsättningar och uppdrag. Samhällsnämnden bedriver miljöarbete, fysisk planering, bygglov, mark- och fastighetsfrågor, mätningsuppgifter, gator och parker, naturvård, miljö- och hälsoskydd, livsmedelskontroller samt fritids-, kultur- och ungdomsaktiviteter. Nämnden är den av de kommunala verksamheterna som har uttalat ansvar för kulturfrågorna där kommunal biblioteksverksamhet och stöd till kulturföreningar och kulturarrangemang ingår. Nämnden har ansvar för lokaler för kultur i form av teatern, konsthallen och Sambiblioteket och samverkar med den regionala kulturen genom sitt engagemang i Norrdans och Murberget, Länsmuseet Västernorrland. Men även i samhällsnämndens arbete med fysisk planering, bygglovshantering och fritidsverksamhet finns kulturella och estetiska perspektiv att sammantaget beakta. Under 2013 inrättade samhällsnämnden ett särskilt fritids- och kulturutskott som fungerar som ett beredande organ för fritids- och kulturfrågor inom samhällsnämndens ansvarsområden. Skolnämndens verksamhet, som innehåller förskoleverksamheten, pedagogisk omsorg, grundskolan, särskolan, gymnasiet, entreprenörs- och teknikskolan (KomTek) och Musik och Kulturskolan, är vid sidan av samhällsnämnden den verksamhet som har tydligast fokus på kulturfrågor och kulturella resurser. Musik- och kulturskolan och gymnasiets estetiska program som syftar till att ge grund-läggande kunskaper inom kultur och estetik samt att ge möjlighet att allsidigt utveckla förmågan till skapande, inlevelse och uttryck är de tydligaste exemplen på en estetisk inriktning av skolans pedagogiska arbete. I Lgr11 lyfts estetik fram som ett av fem kunskapsområden, jämställt i status med naturvetenskap, teknik, samhällsvetenskap och humanism. Dessutom finns det estetiska perspektivet i kursplanerna för alla ämnen. Det statliga bidraget till Skapande skola vill åstadkomma ett utökat samarbete mellan professionella kulturutövare och skola i syfte att utgöra ett stöd i skolans pedagogiska arbete. Arbetslivsnämnden ansvarar för vuxenutbildning i olika former, integration och mottagning av nyanlända samt sysselsättning för personer som står långt från arbetsmarknaden. I mottagning av nyanlända bidrar kultur till att skapa ett välkomnande och inkluderande förhållningssätt där människor formar sina identiteter i samspel med andra. Mottagning av nyanlända har alla förutsättningar att berika den lokala kulturen med en mångfald av kulturella uttrycksformer. Att ge förutsättningar för denna internationalisering av kulturskapandet är en stor utmaning. Bland de sysselsättningsåtgärder som arbetslivsnämnden regelbundet skapar utgör kulturarvs- och kultur-miljöprojekt framträdande exempel (sjöbodarna, vandringsleder, Kapellsbacken m.fl.) 79

18 S i d a Socialnämnden ansvarar för beslutsfattande enligt de sociala lagstiftningarna, för individ- och familjeomsorg, omsorg om funktionshindrade, hemtjänst och särskilt boende samt anhörigstöd. Socialnämndens verksamhet har individens välfärd och välbefinnande för ögonen. Kultur är hälsa, livskvalitet och kan för den enskilde erbjuda gemenskap och personlig utveckling. Ett konkret exempel på kulturens hälsofrämjande effekter inom åldringsvården är det minnesprojekt som genomförts i samverkan med Murberget. Genom berättande och samtal med utgångspunkt i kulturarvsmaterial har projektet tränat och utvecklat minnesfunktionerna hos personer i gruppboende för dementa och därigenom ökat projektdeltagarnas välbefinnande och hälsa. Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet i kommunen. Kommunfullmäktige fattar beslut om de politiska målen för kommunens verksamhet och i alla stora och övergripande frågor som rör kommunen och dess medborgare, exempelvis kommunens budget, taxor och avgifter inom kommunens olika verksamheter, kommunalskatt och hur kommunens organisation ska se ut. Kommunfullmäktiges presidium har förutom att leda fullmäktiges arbete ansvar för bland annat vänortsfrågor, samordning av nationaldagsfirandet samt högtidlighållandet av privilegiedagen 11 mars, då Härnösands kommun fick sina stadsprivilegier. De kommunala bolagen är en del av kommunens samlade verksamhet och styrs av ägardirektiv som fastställs av Härnösands kommunfullmäktige. Härnösand Energi och Miljö (HEMAB) ansvarar bland annat för vatten och avlopp, fjärrvärme, renhållning, återvinning/återbruk samt skötsel av elnät och gatubelysning. I uppdraget ingår att företaget ska engagera sig i utvecklingsarbete som rör nya energilösningar och därmed ge inspiration för nytänkande i hållbarhetsfrågor. Härnösands energipark har utvecklats som en visningsplats för teknik/innovationer samt en inspirerande mötesplats för utbildningar, företag och forskning. HEMAB bedriver även ett aktivt sponsorarbete riktat mot bland annat kultur, fritid och evenemang. AB Härnösandshus är kommunens bostadsbolag och har i uppgift att erbjuda attraktiva, trygga och prisvärda hyresbostäder i centralorten. Genom dotterbolaget AB Härnösands Kommunfastigheter förvaltas även publika fastigheter så som Rådhuset och ett antal fritidsanläggningar. Härnösandshus arbetar för goda boendemiljöer som främjar social hållbarhet samt utveckling och underhåll av de publika fastigheterna som delar av Härnösands offentliga rum. Fastighetsförvaltningen ska genomsyras av kvalitet, miljöhänsyn och energihushållning. Technichus i Mitt Sverige AB grundades 1998 och ägs sedan 2013 av Härnösands kommun. Technichus är ett science center med målet att på ett lustfyllt sätt väcka intresset för naturvetenskap och teknik för barn, ungdomar och vuxna. Utställningen är interaktiv och syftar till att leda vägen till egna upptäckter och insikter. I Technichus lokaler bedrivs Härnösands egen teknik- och entreprenörsskola KomTek där kreativitet och uppfinnarglädje är viktiga delar i pedagogiken. Technichus bedriver en omfattande skolverksamhet, framför allt genom att grupper från skolor och förskolor besöker Technichus men även genom skolbesök. I kulturplanens avsnitt 6 framgår att genomförandet av kulturplanen är ett gemensamt ansvar genom att kommunstyrelsens och nämndernas prioriteringar de kommande åren ska präglas av intentionerna i 80

19 S i d a kulturplanen och att dess inriktningar och prioriteringar ska omsättas i konkreta insatser och aktiviteter i årliga verksamhetsplaner. Härnösands kulturplan får betraktas som resultatet av en process som har människan och samhällets kulturella resurser i starkt fokus, där metoden Cultural planning ingått som ett av flera perspektiv. Arbetssättet kommer att utvecklas vid genomförande och förankring av kulturplanen i den kommunala organisationen samt i arbetet med nästkommande kulturplan, där erfarenheter från innevarande planperiod utgör en viktig och självklar grund. Litteratur: Cultural Planning : Guidelines for Local Government. NSW Ministry for the Arts; Department of Local Government. Kerstin Lundberg och Christina Hjorth : Att fånga platsens själ : handbok i cultural planning Sveriges kommuner och landsting, Regionförbundet södra Småland. Stockholm, 2011. 81

20 S i d a Bil. 4 Härnösand en kommun med ett brett kulturliv och en mångfald av kulturaktörer Härnösands kulturliv präglas av ett myller av kulturevenemang, aktiviteter för alla åldrar, engagerade kulturaktörer och professionella arrangörskap. Mångfalden av utövare och uttryckformer är ett kännetecken på kulturstaden Härnösand. Den offentlig organiserade kulturverksamheten bidrar tillsammans med civilsamhällets kulturella drivkrafter till ett levande kulturliv. Inom båda dessa områden finner vi såväl amatörkultur som professionella kulturutövare. Det ideella engagemanget tar sig många olika former och av Härnösands ca 430 föreningar är ett betydande antal kulturföreningar. Här har människors aktiviteter under tusentals år lämnat avtryck i landskapet. Boplatser, jordbruksbygder och fiskelägen, handels- och mötesplatser som vittnar om platsens betydelse i kulturhistoriskt perspektiv. Härnösands historiska betydelse som regionalt centrum för kyrka, utbildning och administration har gett avtryck, både i de riksintressanta kulturmiljöerna och i ett litterärt skapande av nationell betydelse. Läget vid havet har utgjort grunden för Härnösands maritima utveckling och roll som knutpunkt för månghundraårig trävaruindustri och sjöfart. I flera år i följd har Härnösand placerat sig i toppskiktet av Sveriges kommuner för sina kultursatsningar och framgångsrika utbildningar. Musik- och kulturskolan och estetiska programmet ger en utmärkt grogrund för ungas kulturskapande. Härnösands folkhögskolas utbildningar i musik och dans är en brygga till högre kulturstudier. Kommunen är en viktig regional aktör på kulturområdet genom sitt stöd till det professionella danskompaniet Norrdans inom Scenkonst Västernorrland AB. Härnösand bidrar också tillsammans med Landstinget Västernorrland till Murberget, Länsmuseet Västernorrlands verksamhet och utveckling. Nedanstående är några exempel på vad som kännetecknar Härnösands kommun inom olika kulturområden: Festivaler och event Härnösand är och har alltid varit en mångkulturell mötesplats där en mängd olika aktörer bidrar till ett levande kulturliv året om, bland annat genom festivaler, events och återkommande större kulturhändelser. Genomförandet av kulturevenemang sker ofta i samverkan mellan den ideella sektorn och dess eldsjälar, näringsliv och det offentliga. Några exempel: Kammarmusikfestivalen, Jazzfestivalen, Internationella festen, Poesifestivalen, Härnösand vibrerar, Konst- och performancefestivalen Adress Metropol, Ung Kultur Möts, barnkulturveckan, Stadsfesten, nationaldagsfirandet, Broöppning, cruising events, Gatukonstveckan, Feministfestivalen mm. Kulturarv och arkiv Kulturarv handlar om de saker vi anser värdefulla att föra vidare till kommande generationer och det är vårt sätt att ansluta nuet med det förflutna och framtiden. Kulturarvet är en del av våra kulturella resurser, naturliga och skapade, materiella och immateriella. Härnösand har flera riksintressanta kulturmiljöer, 82

21 S i d a bland annat centrala staden med dess kulturhistoriskt intressanta byggnader och miljöer. I Härnösand finns ett flertal viktiga kulturarvsinstitutioner, ett aktivt föreningsliv och ett starkt engagemang för att både vårda, bevara och tillgängliggöra kulturarvet för invånare och besöksnäring. Härnösand utgör idag ett centrum för arkivverksamhet och för regional samverkan inom ABM-sektorn (arkiv, bibliotek, museer). Några exempel: Domkyrkan, Murberget - Länsmuseet Västernorrland, Riksarkivet-Landsarkivet, NiN- Näringslivsarkivet, Föreningsarkivet Västernorrland, Arkivcentrum Nord-ACN, ABM-samverkan, Arkivens dag, Hemsö fästning, Sälstens sjöbodar, stadens arkitektur, stadsvandringar, offentliga konstverk/utsmyckningar, hembygdföreningar, hemslöjdsorganisationer, släktforskningsrörelsen, hemslöjdsverksamhet mm. Utbildning och bildning Härnösand, som kallats Norrlands Aten, har länge varit en stad som präglats av utbildning och bildningskultur. Norrlands första gymnasium upprättades på 1600-talet och för 170 år sedan etablerades det lärarseminarium som senare utvecklades till högskola och universitet. Utvecklingen av skilda lärosäten har skett i direkta samband med behov inom näringsliv, kyrka, civilsamhälle och utmaningar i den lokalt befintliga statliga administrationen. Det livliga föreningslivet manifesteras även i bygdens starka folkbildningstradition. Några exempel: Mittuniversitetet, Härnösands folkhögskola, Musik- och kulturskolan, estetiska programmet, Kristinaskolan, vuxenutbildningar, SFI, yrkeshögskola, studieförbund, Populärvetenskapliga föreningen, Sambibliotekets föreläsningsserier mm. Kulturella och kreativa näringar Med kulturella och kreativa näringar avses här näringsverksamhet/företagande inom film, foto, konst, litteratur, arkitektur, dator- och tv-spel, mode, design, marknadskommunikation, media, musik, måltid, scenkonst, turism/besöksnäring, upplevelsebaserat lärande mm. Sektorn har en hög tillväxtpotential i Härnösand. Redan nu har en ansenlig skara kulturarbetare och konstnärer sin bas i Härnösand. Kommunens kulturmiljöer och kulturinstitutioner som museer, arkiv och bibliotek ger goda förutsättningar för kreativa näringar och kulturturism. Technichus utgör som mittsveriges enda science center en grogrund och testbädd för teknik, kultur, innovation och lärande. Några exempel: Kulturentreprenörer och kulturskapare, konstnärer, innovatörer, entreprenörer inom besöksnäring, samverkan inför Umeå2014, arbetet inom Höga kusten turism, restauranger, matkulturfestivalen, Korsmässomarknaden m.fl. Litteratur Härnösand har en lång tradition av journalistiskt och litterärt skrivande. Ludvig Nordström och Alfhild Agrell är två kända representanter för denna tradition. Biblioteken gör stora insatser för att öka läsandet och intresset för det redan skrivna ordet. Länsbiblioteket är idag lokaliserat till Härnösand och utgör ett av de tre bibliotek som inryms i Sambiblioteket, som utgör en viktig mötesplats och ett nav för utbildning och kultur i Härnösand. Skrivande är en konstnärlig och kreativ verksamhet men också en utkomst för ett antal skribenter, författare och översättare i kommunen. 83

22 S i d a Några exempel: De litterära sällskapen (Ludvig Nordström, Alfhild Agrell, Bertil Malmberg, F. M. Franzén, Janne Vängman, Olof Högberg) biblioteken (kommunbibliotek, länsbibliotek m fl), stadens litteraturhistoria, samtida författare och översättare m.m. Scenkonst Härnösand har ett av landsortens förnämaste scenhus i form av teatern och dess A-scen. I kommunen finns många aktörer som regelbundet uppför produktioner inom revy, teater, dans och musik. Staden är säte för det regionala danskompaniet Norrdans som är en del av Scenkonstbolaget med nationellt och internationellt renommé. Några exempel: Norrdans, revyensembler (Mittrevyn m fl), amatörteater (Bäverteatern, Janne Vängmansällskapet, m fl), Musik- och kulturskolan, estetiska programmet, folkhögskolans danslinje, Härnösands teaterförening mm. Musik Härnösand är i kraft av sina utbildningar inom musikområdet och en imponerande bredd inom arrangörskap och utövande en betydande musikkommun. Genom stadens kyrkotradition har musiken och sången fått ett starkt fäste och kyrkorummen utgör viktiga scener för stadens musikliv. Även experimentell musik, jazz och blues och opera är framträdande uttryck på Härnösands musikscen. För unga musikskapare utgör Musik- och kulturskolan, Ungdomsgården Kåken och studieförbundens lokaler viktiga arenor. Några exempel: Folkhögskolas musiklinjer; Kapellsberg, Scenisk sång, Musikhandledare; Musik- och kulturskolan, Kiörningsskolans musikteaterprojekt, NYMUS, spelmansstämmor, allsång på Murberget, Estetiska programmet, studieförbunden, Härnö Jazz och Blues, Härnösands musiksällskap, Ungdomsgården Kåken, Rockafton, Slagverksensemblen, Operamathus, körer (Domkyrkokören, Motettkören, gospelkörer, Allmänna sången m fl.) mm. Konst och bildkonst Härnösand har flera aktiva skapare inom konst och bildkonst och ett aktivt konstkollektiv som driver en kollektivverkstad (KKV) för sina medlemmar. I Härnösand finns ett flertal aktörer inom konstområdet och många utställningsytor, däribland kommunens konsthall, Härnösands konstförening, Sambiblioteket och Murberget, Länsmuseet Västernorrland. I kommunen finns en ansenlig mängd offentlig och deponerad konst, bland annat Qvistska samlingen, verk av Bengt Lindström, skulpturer och utsmyckningar samt den rikskända väggmålningen på Kronholmen av Carolina Falkholt. Några exempel: Härnösands konsthall, Murberget Länsmuseet Västernorrland, Kollektiva konstnärsverkstaden KKV, Härnösands konstförening, Fria Kulturföreningen, offentliga utsmyckningar, skulpturer, betydande konstsamlingar mm. 84

23 S i d a Bil. 5 Processen Kommunstyrelsen beslöt 2012-09-04 att ta fram ett styrdokument i kulturfrågor för Härnösands kommun som ska ange mål och visioner och övergripande prioriteringar inom området. Kulturplanen ska identifiera profilområden, förbättra samverkan internt och externt, stärka konkurrenskraften och förutsättningarna för det lokala kulturlivet och slutligen visa på kopplingar till den regionala kulturpolitiken inom ramen för kultursamverkansmodellen. Styrgrupp för framtagandet av kulturplanen har varit kommundirektören och förvaltningscheferna för socialförvaltningen, skolförvaltningen, arbetslivsförvaltningen och samhällsförvaltningen. Projektledare har varit kulturchef Göran Sjögren. En visionsgrupp bestående av kommunstyrelsens ordförande Fred Nilsson, kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Anders Gäfvert, samhällsnämndens ordförande Amanda Lind, samhällsnämndens 2:e vice ordförande Sven Westerlund, skolnämndens ordförande Maud Byquist samt skolnämndens 2:e vice ordförande Lennart Jonsson, har diskuterat och bearbetat visioner och inriktningsmål för kulturen i kulturplanen. En politisk referensgrupp med två representanter från varje nämnd utöver deltagarna i visionsgruppen har följt arbetet med planen. En arbetsgrupp har tagit fram underlag och förslag till kulturplan och bilagor utifrån styrgruppens, visionsgruppens och referensgruppens synpunkter. Inte minst viktigt har varit olika inspel i samband med externa och interna dialoger och samtal under processens gång: Samtal/dialoger om kultur och kulturplanen: Datum Namn Institution/förening 13/2 Karin Digné och Lena Sandqvist Härnösands teaterförening 13/2 Tove Jonsson Estetprogrammet 13/2 Fredrik Norén SKB 15/2 Anders Olsson Härnösands Musiksällskap 18/2 Kjell-Arne Danemo Öbacka Jazz och blues 18/2 Peter Lyne NYMUS 22/3 Kulturseminarium Internt kommunen 25/3 Björn Hedström Musik- och kulturskolan 25/3 Roger Jagebo Skolförvaltningen/Skapande skola 27/3 Lilian Krantz Arbetslivförvaltningen 27/3 Lillian Rathje Murberget, Länsmuseet V-norrland 9/4 Medlemsmöte Kollektiva konstnärsverkstaden (KKV) 18/4 Tomas Karlström och Eva Fällgren Samhällsförvaltningen 12/9 Representanter i ungdomsrådet Ungdomsrådet 9/11 Styrelsen Kollektiva konstnärsverkstaden (KKV) 14/11 Dialog med kulturutövare i Härnösand Kulturutövare, föreningsliv 28/11 Informationsmöte om Umeå 2014 Kulturutövare, föreningsliv 85

24 S i d a En remissutgåva av kulturplanen lämnades för synpunkter till politiska partier, myndigheter och organisationer i Härnösand. Ett trettiotal yttranden hade inkommit vid remisstiden utgång. Kommunmedborgare har utöver det formella remissförfarandet informellt lämnat synpunkter på planförslaget. Inkomna synpunkter har noga övervägts och ett betydande antal har arbetats in i det slutliga underlaget. 86

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-11-14 Sida 1(2) Kommunstyrelsen 208 Dnr 2017-000534 107 Revidering styrdokument för Ostkustbanan 2015 AB Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta reviderat styrdokument för Ostkustbanan 2015 AB, samt att årskostnaden för Ostkustbanan 2015 AB på 76 000 kr belastar kommunstyrelsens budget för 2018. Yrkanden Karin Frejarö (MP) yrkar på justerad första och andra attsats som lyder: att anta reviderat styrdokument för Ostkustbanan 2015 AB, samt att årskostnaden för Ostkustbanan 2015 AB på 76 000 kr belastar kommunstyrelsens budget för 2018. I yrkandet instämmer Anders Gäfvert (M). Propositionsordning Ordförande finner att det endast föreligger ett förslag till beslut, justerade liggande förslag. Ordförande frågar om kommunstyrelsen avser att besluta i enlighet med justerade liggande förslaget. Ordförande finner att kommunstyrelsen har beslutat i enlighet med justerade liggande förslaget. Bakgrund Vid ägarforum för Ostkustbanan 2015 AB den 27 april 2017 i Gävle redovisades förslaget om nya styrdokument för bolaget. Detta möte föranledde inga ändringar av förslaget till styrdokumentens nya utformning enligt liggande förslag, se beslutsunderlag. Ändringarna som är redovisade handlar främst om formalia och att få till mer ändamålsenliga skrivningar i förhållande till bolagets uppdrag. Budget år 2018 fastställdes även på årsstämman den 27 april 2017 som för Härnösands kommuns andel motsvarar 76 000 kr för år 2018. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 87

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-11-14 Sida 2(2) Kommunstyrelsen Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse, 2017-10-23 Aktieägaravtal mellan delägarna i Ostkustbanan 2015 AB. Ägardirektiv mellan delägarna i Ostkustbanan 2015 AB. Bolagsordning för Ostkustbanan 2015 AB. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109

110

111

112

113

114

115

116

117

118

119

120

121

122

123

124

125

126

127

128

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-10-23 Diarienummer KS17-000 534 Sida 1(1) Kommunstyrelseförvaltningen Daniel Johannsson, 0611-34 82 89 daniel.johannsson@harnosand.se Kommunfullmäktige Revidering styrdokument för Ostkustbanan 2015 AB Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att bekräfta och anta revidering av styrdokument för Ostkustbanan 2015 AB. att budget för Ostkustbanan 2015 AB på 76 000 kr tas ur kommunstyrelseförvaltningens budget för år 2018. Beskrivning av ärendet Vid ägarforum för Ostkustbanan 2015 AB den 27 april 2017 i Gävle redovisades förslaget om nya styrdokument för bolaget. Detta möte föranledde inga ändringar av förslaget till styrdokumentens nya utformning enligt liggande förslag, se beslutsunderlag. Ändringarna som är redovisade handlar främst om formalia och att få till mer ändamålsenliga skrivningar i förhållande till bolagets uppdrag. Budget år 2018 fastställdes även på årsstämman den 27 april 2017 som för Härnösands kommuns andel motsvarar 76 000 kr för år 2018. Beslutsunderlag Aktieägaravtal mellan delägarna i Ostkustbanan 2015 AB. Ägardirektiv mellan delägarna i Ostkustbanan 2015 AB. Bolagsordning för Ostkustbanan 2015 AB. Uno Jonsson Tillväxtchef Daniel Johannsson Hållbarhetsstrateg Postadress Härnösands kommun Tillväxtavdelningen 871 80 Härnösand Besöksadress Nybrogatan 13 Hemsida www.harnosand.se E-post foretagslotsen@harnosand.se Telefon 0611-34 80 00 vx Fax 0611-34 80 30 129 Organisationsnr 212000-2403 Bankgiro 5576-5218

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-11-14 Sida 1(2) Kommunstyrelsen 209 Dnr 2017-000524 040 Återställande av aktiekapital i Technichus i Mittsverige AB Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bevilja Technichus 1,8 mnkr i aktieägartillskott, att finansiering sker inom kommunstyrelsens budget, att brevet från revisorerna bifogas med handlingarna till kommunfullmäktige den 2017-11-27, samt att paragrafen justeras omedelbart. Yttranden I ärendet yttrar sig Anders Gäfvert (M), Gunnar Vestman (M), Göran Norlander (S) och Eva Olstedt-Lundgren (L). Yrkanden Ordförande Anders Gäfvert (M) yrkar följande: att bevilja Technichus 1,8 mnkr i aktieägartillskott, att finansiering sker inom kommunstyrelsens budget, att brevet från revisorerna bifogas med handlingarna till kommunfullmäktige den 2017-11-27, samt att paragrafen justeras omedelbart. Propositionsordning Ordförande finner att det endast föreligger ett förslag till beslut, liggande förslag. Ordförande frågar om kommunstyrelsen avser att besluta i enlighet med liggande förslag. Ordförande finner att kommunstyrelsen har beslutat i enlighet med liggande förslag. Jäv På grund av jäv deltar inte Fred Nilsson (S) och Karin Frejarö (MP) i handläggningen i detta ärende. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 130

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-11-14 Sida 2(2) Kommunstyrelsen Bakgrund Ärendet skickades på återremiss då man saknade kontrollbalansräkning för Technichus. Kontrollbalansräkning för ack september har upprättats och ekonomiavdelningens analys är fortfarande att ytterligare medel på 1,8 mnkr måste skjutas till för att klara att återställa aktiekapitalet. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse, 2017-10-27 Protokollsutdrag, 2017-10-10 188 Protokoll nr 4/2017 från styrelsemöte i Invest i Härnösand AB Antagen budget 2018 18 oktober 2017 Utfall delår 2 2017 samt helårsprognos Technichus MBL 19, 2017-09-29 Budget 2018 Technichus Muntlig uppläsning av revisorernas brev avseende aktieägartillskott Justerandes sign Utdragsbestyrkande 131

132

133

134

135

FÖRSLAG 2017-09-19 BUDGET 2017 BUDGET 2018 KOMMENTAR Försäljningar 3010 Fsg tjänster/utbildningar 0% 90 000 0 3011 Fsg tjänster/utbildningar 25% 7 000 000 7 200 000 7 mkr Hs kommun 3021 Fsg café 25% 180 000 50 000 3022 Fsg café 12% 860 000 1 000 000 3031 Fsg butik 25% 150 000 120 000 3033 Fsg butik 6% 8 000 8 000 3041 Entréavgifter 25% 910 000 950 000 3051 Fsg årskort 25% 60 000 60 000 3061 Sponsringsintäkter 25% 0 Projektintäkter 3600 Projektbidrag LST Y 567 000 0 3610 Projektbidrag landstinget Y 0 3620 Projektbidrag EU 928 000 0 3690 Projektbidrag övrigt 160 000 0 Övriga intäkter 3910 Hyresintäkter 25% 200 000 60 000 3920 Licensintäkter 25% 200 000 200 000 3950 Återvunna kundförluster 0 3970 Vinst avyttring anl.tillgång 25% 0 3985 Erhållna statliga bidrag 1 100 000 950 000 3987 Erhållna kommunala bidrag 2 500 000 0 3988 Lönebidrag 300 000 345 000 3989 Övriga erhållna bidrag 70 000 0 3997 Sjuklöneersättning 35 000 0 3999 Övriga intäkter 25% 140 000 30 000 SUMMA INTÄKTER 15 490 000 10 973 000 Material och varor 4010 Varuinköp café -500 000-500 000 4020 Varuinköp butik -70 000-60 000 4090 Varuinköp övrigt -10 000-1 000 4730 Erhållna rabatter 5 000 5 000 4990 Förändring av lager 0 Övrigt externa rörelseutgifter 5010 Lokalhyra -1 115 000-1 115 000 5020 El -130 000-120 000 5060 Städning och renhållning -20 000-15 000 5070 Reparation och underhåll lokaler -80 000-50 000 5090 Övriga lokalkostnader -5 000-2 000 5220 Hyra av inventarier -155 000-158 000 5410 Förbrukningsinventarier -270 000-150 000 5420 Dataprogram -44 000-30 000 5460 Förbrukningsmaterial -665 000-300 000 5480 Arbetskläder -5 000-5 000 5500 Reparation och underhåll inventarier -50 000-50 000 5610 Personbilskostnader -35 000-40 000 5700 Frakter och transporter -30 000-10 000 5800 Resekostnader, kost och logi -250 000-50 000 5900 Reklam och PR -255 000-200 000 16 667:-/mån 6060 Kreditförsäljningskostnader -1 000-1 000 6071 Representation avdragsgill -20 000 0 6072 Representation ej avdragsgill -2 000-5 000 6110 Kontorsmaterial -70 000-40 000 6210 Telekommunikation -30 000-30 000 6230 Datakommunikation -40 000-35 000 6250 Postbefordran -5 000-5 000 6310 Företagsförsäkringar -45 000-25 000 6350 Kundförluster -5 000-2 000 6370 Kostnader för bevakning och larm -50 000-40 000 6420 Ersättningar till revisor -30 000-30 000 6530 Redovisningstjänster -70 000-160 000 ekonomi HR 6540 IT-tjänster -30 000-12 000 136

6551 Konsultarvoden marknadsföring -300 000-100 000 12 tim/mån 6552 Konsultarvoden projektstöd -125 000 0 6559 Konsultarvoden övrigt -65 000-30 000 6570 Bankkostnader -20 000-15 000 6590 Övriga externa tjänster -185 000-10 000 6800 Inhyrd personal -20 000-20 000 6970 Tidningar, tidskrifter och facklitteratur -2 000-2 000 6981 Föreningsavgifter avdragsgilla -60 000-50 000 6982 Föreningsavgifter ej avdragsgilla -3 000-3 000 6990 Startkapital sommarentreprenörer -30 000-30 000 6993 Lämnade bidrag och gåvor -1 000 Utgifter för personal 7110 Löner pedagogisk personal -2 513 000-1 300 000 7120 Löner servicepersonal -1 573 000-1 520 000 7180 Löner timavlönade -685 000-300 000 7190 Löner fast projektanställd 0-380 000 7210 Löner administration/tjänstemän -1 368 000-370 000 7220 Löner företagsledare -1 300 000-700 000 7240 Styrelsearvoden -30 000-15 000 7290 Semesterlöneskuld 0 7321 Skattefria traktamenten Sverige -5 000-9 000 7322 Skattepliktiga traktamenten Sverige -2 000 0 7323 Skattefria traktamenten utlandet -10 000 0 7324 Skattepliktiga traktamenten utlandet 0 7331 Skattefria bilersättningar -25 000-15 000 7332 Skattepliktiga bilersättningar -14 000-8 000 7410 Pensionsförsäkringspremier -330 000-296 000 7510 Arbetsgivaravgifter 31,42% -2 351 787-1 443 121 7520 Arbetsgivaravgifter 16,36% 0 7530 Särskild löneskatt -60 000-50 000 7570 Premier för arbetsmarknadsförsäkringar -10 000-10 000 7610 Utbildning -80 000-40 000 7620 Sjuk- och hälsovård -230 000-80 000 7690 Övriga personalkostnader -5 000-10 000 Avskrivningar 7814 Avskrivningar licenser -15 000-18 000 7815 Avskrivningar varumärken 0 7831 Avskrivningar maskiner 0 7832 Avskrivningar inventarier -35 000-35 000 7833 Avskrivningar utställningar -75 000-575 000 7835 Avskrivningar datorer 0 Räntor/Skatter/Resultat 8310 Ränteintäkter 8400 Räntekostnader 8910 Årets skattekostnad 8999 Årets resultat Övriga ospecificerade besparingar SUMMA KOSTNADER -15 490 000-10 671 121 RESULTAT -0 301 879 Egenfinansiering UL -140 000 Egenfinansiering CM -50 000 Egenfinansieringövriga 0 Buffert: omorganisation mm -100 000 JUSTERAT RESULTAT 11 879 137

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-10-10 Sida 1(2) Kommunstyrelsen 188 Dnr 2017-000524 040 Återställande av aktiekapital i Technichus i Mittsverige AB Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bevilja Invest Härnösand AB 1,8 mnkr i aktieägartillskott i Technichus Mittsverige AB, samt att finansiering sker inom kommunstyrelsens budget. Yrkanden Ordförande Björn Nordling (S) yrkar på en justerad första attsats: att bevilja Invest Härnösand AB 1,8 mnkr i aktieägartillskott i Technichus Mittsverige AB. I yrkandet instämmer Gunnar Vestman (M). Propositionsordning Ordförande finner att det finns ett justerat förslag till beslut gällande den första att-satsen, samt det liggande förslag till beslut gällande den andra attsatsen. Ordförande frågar först om kommunstyrelsen avser besluta i enlighet med justerade liggande förslaget i första att-satsen. Ordförande finner att kommunstyrelsen beslutat i enlighet med justerade liggande förslaget i första att-satsen. Ordförande frågar om kommunstyrelsen avser besluta i enlighet med liggande förslag gällande andra att-satsen. Ordförande finner att kommunstyrelsen beslutat i enlighet med liggande förslag gällande andra att-satsen Jäv På grund av jäv deltar inte Fred Nilsson (S), Karin Frejarö (MP) och Anders Gäfvert (M) i handläggningen i detta ärende. Bakgrund Technichus styrelse har skickat en skrivelse till ägaren Härnösands kommun med en begäran om ett aktieägartillskott på 1,8 mnkr för att återställa aktiekapitalet. Technichus revisorer har påpekat att aktiekapitalet inte är helt Justerandes sign Utdragsbestyrkande 138

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-10-10 Sida 2(2) Kommunstyrelsen återställt och Technichus styrelse har avvaktat med en begäran till dess man har en klar bild över vilket belopp man behöver begära. Technichus har upprättat ett bokslut per sista augusti 2017. Resultatet visar på minus -900 tkr och den prognos som föreligger indikerar ett minusresultat på -1,75 mnkr för helåret 2017. Kommunstyrelseförvaltningen bedömer prognosen som rimlig under förutsättning att styrelsen slutför det planerade omställningsarbetet. Detta innebär att aktiekapitalet kommer att vara återställt om ägaren tillskjuter ett aktieägartillskott på 1,8 mnkr. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse, 2017-09-28 Budget 2018 Återställande av aktiekapital i Technichus i Mittsverige AB Technichus MBL 19 2017-09-29 Utfall delår 2 2017 samt helårsprognos Protokoll nr 4/2017 från styrelsemöte i Invest i Härnösand AB Justerandes sign Utdragsbestyrkande 139

BUDGET TECHNICHUS 2018 Försäljningar Projektintäkter Övriga intäkter SUMMA INTÄKTER Material och varor Övriga externa rörelseutgifter Utgifter för personal Avskrivningar Räntor/Skatter/Resultat SUMMA UTGIFTER RESULTAT 9 388 000 kr 0 kr 1 585 000 kr 10 973 000 kr -556 000 kr -2 941 000 kr -6 546 121 kr -628 000 kr 0 kr -10 671 121 kr 301 879 kr 140

141

142

143

TECHNICHUS I MITTSVERIGE AB 556558-7242 BUDGET UTFALL 08 PROGNOS Försäljningar 10 690 000 8 049 921 10 746 921 Projektintäkter 1 655 000 1 135 150 1 645 150 Övriga intäkter 3 145 000 1 243 366 1 826 233 SUMMA INTÄKTER 15 490 000 10 428 437 14 218 304 Material och varor -580 000-572 091-652 536 Övriga externa rörelseutgifter -4 317 000-2 784 342-4 077 542 Utgifter för personal -10 591 787-7 888 207-11 112 903 Avskrivningar -125 000-84 520-126 520 Räntor/Skatter/Resultat 0 13 13 Övriga ospecificerade besparingar 123 787 0 0 SUMMA UTGIFTER -15 490 000-11 329 147-15 969 488 RESULTAT 0-900 710-1 751 184 144

145

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-09-28 Sida 1(2) Dnr KS/2017-000524 Kommunstyrelseförvaltningen Bo Glas, 0611-348097 bo.glas@harnosand.se Kommunfullmäktige Återställande av aktiekapital i Technichus i Mittsverige AB Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att bevilja Technichus 1,8 mnkr i aktieägartillskott, samt att finansiering sker inom kommunstyrelsens budget Beskrivning av ärendet Technichus styrelse har skickat en skrivelse till ägaren Härnösands kommun med en begäran om ett aktieägartillskott på 1,8 mnkr för att återställa aktiekapitalet. Technichus revisorer har påpekat att aktiekapitalet inte är helt återställt och Technichus styrelse har avvaktat med en begäran till dess man har en klar bild över vilket belopp man behöver begära. Technichus har upprättat ett bokslut per sista augusti 2017. Resultatet visar på minus -900 tkr och den prognos som föreligger indikerar ett minusresultat på -1,75 mnkr för helåret 2017. Kommunstyrelseförvaltningen bedömer prognosen som rimlig under förutsättning att styrelsen slutför det planerade omställningsarbetet. Detta innebär att aktiekapitalet kommer att vara återställt om ägaren tillskjuter ett aktieägartillskott på 1,8 mnkr. Beslutsunderlag Ackumulerat utfall per sista augusti 2017 Helårsprognos 2017 Skrivelse från Technichus styrelse, 2017-09-24 Sofia Pettersson Kommundirektör Bo Glas Ekonomichef Postadress Härnösand kommun Kommunstyrelseförvaltningen 87180 Härnösand Besöksadress Nybrogatan 8 Hemsida www.harnosand.se E-post kommun@harnosand.se Telefon 0611-348000 Fax 0611-348030 146 Organisationsnr 212000-2403 Bankgiro 5576-5218

Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-10-03 Dnr KS/2017-000524 Sida 2(2) 147

KS17-524-040 2017-09-25 TECHNICHUS AB Härnösand 24 september 2017 Till Härnösands kommun Andreas Sjölander Bo Glas Återställande av Aktiekapital i Technichus i Mittsverige AB Revisionen (Anders Linne) har ju påpekat att aktiekapitalet i Technichus ej till fullo blivit återställt. Styrelsen för Technichus har valt att avvakta med att vända oss till ägaren med en begäran om en återställande av aktieägarkapitalet tills det är klarlagt hur stort belopp det handlar och hur den omställning som Technichus genomgår under innevarande år bidrar till omfattningen av underskottet. Utfallet jan-aug 2017 är på -900 tkr. Prognosticerat utfallet för hela 2017 är -1,75 mnkr. Det innefattar då ca 1,4 mnkr i omställningskostnader för anpassandet av personalstyrkan till befintlig ekonomisk resurs. Med bakgrund av utfallet jan-aug 2017 och helårsprognosen inkommer vi nu med en begäran till ägaren Härnösands kommun om ett aktieägartillskott om 1,8 mnkr Det föreligger nu ett budgetförslag 2018 från styrelsen och en plan för omorganisation som leder till ekonomi i balans under 2018. Därmed finns realistiaska förutsättningar för att företaget ej kommer ådra sig ytterligare underskott under 2018. Fred Nilsson Ordförande i Technichus i Mittsverige AB (S) 148

149

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-11-14 Sida 1(2) Kommunstyrelsen 218 Dnr 2017-000569 346 Hemställan om beslut om VA-taxa 2018 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta VA-taxa 2018 enligt bifogat förslag. Yrkanden Ordförande Fred Nilsson (S) yrkar på en justerad attsats som lyder: att anta VA-taxa 2018 enligt bifogat förslag. I yrkandet instämmer Anders Gäfvert (M). Propositionsordning Ordförande finner att det endast föreligger ett förslag till beslut, justerade liggande förslaget. Ordförande frågar om kommunstyrelsen avser att besluta i enlighet med justerade liggande förslaget. Ordförande finner att kommunstyrelsen har beslutat i enlighet med justerade liggande förslaget. Bakgrund Härnösands Energi & Miljö AB hemställer till kommunfullmäktige om att anta ny VA-taxa för 2018. Härnösands Energi & Miljö AB (HEMAB) har i sitt arbete med budgeten för 2018 gjort en översyn av VA-taxa. Utgångpunkter i översynen var: KPI har förändrats med 2,1 % under perioden augusti 2016- augusti 2017. VA-verksamheten bedöms landa på resultatet ca 0,05 Mkr år 2017. Allmän kostnadsutveckling inklusive löneökningar Ökade kostnader för räntor och mätarhantering Budgetmål för år 2018 är enligt affärsplan +0,4 Mkr. Ambitionen att förändra intäktsprofilen i brukningstaxan där andelen fast del ökas. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 150

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-11-14 Sida 2(2) Kommunstyrelsen HEMAB bedömning är att en taxehöjning är nödvändig för att nå budgetmål på +0,4 mnkr för 2018. Taxehöjningen som föreslås är 2,4 % vilket motsvarar 1,2 mnkr i intäktsökning. Senaste höjning av VA-taxan gjordes årsskiftet 2016-2017, då höjdes taxan med 1,5 %. Härnösands kommun har fortfarande den lägsta VA-taxan i Västernorrland efter den föreslagna taxahöjningen. En villafastighet har 1,4 % lägre taxa än den näst lägsta taxan i länet och ett flerfamiljshus har 14,5 % lägre taxa än den näst lägsta taxan i länet. Detta är under förutsättningen att ingen annan kommun i länet sänker sin taxa. I den föreslagna taxan är det den fasta avgiften som föreslås öka medan avgiften för levererat vatten justeras nedåt. Under 2017 låg relationen mellan fast och rörlig kostnad i VA-taxan 61/39 i fördelning. I hemställan för VA-taxa 2018 förändras relationen till 62/38. Enligt beslut i kommunfullmäktige 2013-11-25 ska den fasta kostnaden vid taxehöjning öka och den rörliga kostnaden sänkas. Kommunledningskontoret är positiv till den nya taxan. Dels för att budgetmål nås samtidigt som Härnösands kommun behåller den lägsta VAtaxan i Västernorrland och därför föreslår kommunledningskontoret att VAtaxa för 2018 ska antas enligt HEMABs hemställan. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, 2017-10-26 VA-taxa 2018 Justerandes sign Utdragsbestyrkande 151

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-10-26 Sida 1(2) Dnr KS/2017-000569 Kommunstyrelseförvaltningen Henrik Petre, 0611-348015 henrik.petre@harnosand.se Hemställan om beslut om VA-taxa 2018 Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta VA-taxa 2018. Beskrivning av ärendet Härnösands Energi & Miljö AB hemställer till kommunfullmäktige om att anta ny VA-taxa för 2018. Beslutsunderlag Härnösands Energi & Miljö AB (HEMAB) har i sitt arbete med budgeten för 2018 gjort en översyn av VA-taxa. Utgångpunkter i översynen var: KPI har förändrats med 2,1 % under perioden augusti 2016- augusti 2017. VA-verksamheten bedöms landa på resultatet ca 0,05 Mkr år 2017. Allmän kostnadsutveckling inklusive löneökningar Ökade kostnader för räntor och mätarhantering Budgetmål för år 2018 är enligt affärsplan +0,4 Mkr. Ambitionen att förändra intäktsprofilen i brukningstaxan där andelen fast del ökas. HEMAB bedömning är att en taxehöjning är nödvändig för att nå budgetmål på +0,4 mnkr för 2018. Taxehöjningen som föreslås är 2,4 % vilket motsvarar 1,2 mnkr i intäktsökning. Senaste höjning av VA-taxan gjordes årsskiftet 2016-2017, då höjdes taxan med 1,5 %. Härnösands kommun har fortfarande den lägsta VA-taxan i Västernorrland efter den föreslagna taxahöjningen. En villafastighet har 1,4 % lägre taxa än den näst lägsta taxan i länet och ett flerfamiljshus har 14,5 % lägre taxa än den näst lägsta taxan i länet. Detta är under förutsättningen att ingen annan kommun i länet sänker sin taxa. I den föreslagna taxan är det den fasta avgiften som föreslås öka medan avgiften för levererat vatten justeras nedåt. Postadress Härnösand kommun Kommunstyrelseförvaltningen 87180 Härnösand Besöksadress Nybrogatan 8 Hemsida www.harnosand.se E-post kommun@harnosand.se Telefon 0611-348000 Fax 0611-348030 152 Organisationsnr 212000-2403 Bankgiro 5576-5218

Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-10-2626 Dnr KS/2017-000569 Sida 2(2) Under 2017 låg relationen mellan fast och rörlig kostnad i VA-taxan 61/39 i fördelning. I hemställan för VA-taxa 2018 förändras relationen till 62/38. Enligt beslut i kommunfullmäktige 2013-11-25 ska den fasta kostnaden vid taxehöjning öka och den rörliga kostnaden sänkas. Kommunledningskontoret är positiv till den nya taxan. Dels för att budgetmål nås samtidigt som Härnösands kommun behåller den lägsta VAtaxan i Västernorrland och därför föreslår kommunledningskontoret att VAtaxa för 2018 ska antas enligt HEMABs hemställan. Anna Bostedt Kanslichef Henrik Petre Utredare Bilagor Bilaga 1 VA-taxa 2018 153

2017-10-27 KS17-569-346 VA-taxa 2018 För vatten- och avloppsanläggning tillhörig Härnösand Energi & Miljö AB 154

Innehållsförteckning Generella bestämmelser, definitioner ( 1-4) 2 Anläggningsavgifter ( 5 13)... 4 Brukningsavgifter ( 14 22)... 11 Taxans införande ( 23) 13 1 155

TAXA för Härnösands kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Antagen av kommunfullmäktige den... Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Härnösand Energi & Miljö AB. Avgifter enligt denna taxa skall betalas till Härnösand Energi & Miljö AB. 1 För att täcka nödvändiga kostnader för Härnösands kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning skall ägare av fastighet eller annan avgiftsskyldig inom anläggningens verksamhetsområde betala avgifter enligt denna taxa. Avgiftsskyldig är alternativt den som enligt 2 och 4 lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) jämställs med fastighetsägare. Avgiftsskyldig för ändamålet Dagvatten gata (Dg), är även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 2 Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter och brukningsavgifter. 3 Definitioner I dessa taxeföreskrifter avses med; Bostadsfastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för bostadsändamål. Lokalfastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas, för sådana ändamål, andra än bostad, där lokalytan är det viktigaste sett från användarsynpunkt. Exempel på sådana är; Kontor Förvaltning Stormarknader Butiker Utställningslokaler Sporthallar Hotell Restauranger Hantverk Småindustri Utbildning Sjukvård Annan fastighet: fastighet som inte är att hänföra till bostads- eller lokalfastighet och som uppfyller följande kriterier samtidigt; fastighet som i detaljplan är klassad som industrimark och fastighetens areal är det viktigaste ur användarsynpunkt (till skillnad från lokalfastighet), samt att verksamheten i huvudsak har karaktären av tillverkningsindustri eller liknande såsom exempelvis materialförädling, upplag, förvaring mm. Industrifastighet: fastighet som som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för industriell verksamhet av process eller 2 156

tillverkningsindustriell art och som inte är att hänföra till lokalfastighet eller annan fastighet enligt ovan. Obebyggd fastighet: fastighet som enligt detaljplan är avsedd för bebyggande, men inte ännu bebyggts. Lägenhet: ett eller flera utrymmen i byggnad som i upplåtelsehänseende bildar en enhet. I fråga om sådana utrymmen i bostadsfastighet, eller lokalfastighet, där begreppet lägenhet inte är tillämplig för viss typ av byggnad, räknas varje påbörjat 200-tal m 2 bruttoarea (BTA) enligt svensk standard SS 02 10 53 som en lägenhet. Allmän platsmark: mark som i detaljplan enligt plan- och bygglagen (1987:10) redovisas som allmän plats, eller om marken inte omfattas av detaljplan, väg eller mark som i övrigt motsvarar sådan mark. 4 4.1 Avgift tas ut för nedan angivna ändamål: Ändamål Anläggningsavgift Brukningsavgift V, vattenförsörjning Ja Ja S, spillvattenavlopp Ja Ja Df, dag- och dränvattenavlopp från fastighet Dg, dagvattenavlopp från allmän platsmark Ja Ja Ja Ja 4.2 Avgiftsskyldighet för vart och ett av ändamålen V, S och Df inträder när huvudmannen upprättat förbindelsepunkt för ändamålet och informerat fastighetsägaren om förbindelsepunktens läge. Avleds Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt upprättats, inträder avgiftsskyldighet när åtgärder för bortledandet av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. Härvid förutsätts att samtliga i 24 första stycket 1 och 2 i lagen om allmänna vattentjänster angivna förutsättningar för avgiftsskyldighet är uppfyllda. 4.3 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg inträder när åtgärder för bortledande av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. 4.4 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg gäller även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 4.5 Anläggningsavgift skall beräknas enligt taxa som gäller vid den tidpunkt när avgiftsskyldighet inträder. 3 157

Anläggningsavgifter ( 5 13) Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt. 5 5.1 För bostadsfastighet och lokalfastighet, skall erläggas anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Utan moms Med moms a) en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df om 44 400 kr om 55 500 kr b) en avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df, om 800 kr om 1 000 kr c) en avgift per m 2 tomtyta om 22,00 kr om 27,50 kr d) en avgift per lägenhet om 4 000 kr om 5 000 kr e)* en grundavgift för bortledande av Df, om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättats. om 0 kronor om 0 kronor * Avgift enligt 5.1 e) tas ej ut om avgift uttages för Df enligt 5.1 a) och b). I det fall avgift enligt 5.1 e) tas ut reduceras avgift enligt 5.1 a) och 5.1 b) enligt 8 eftersom servisledning och förbindelsepunkt i detta inte lagts respektive upprättats. 5.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 5.1 a) lika mellan fastigheterna. 5.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. Vid tredimensionella fastigheter fördelas den tomtyta som är gemensam för fastigheterna i proportion till byggnadernas bruttoarea (BTA). Avgift enligt 5.1 c) tas ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna enligt 5.1 a), b) och d), eller i det fall förbindelsepunkt för Df inte upprättats, summan av avgifterna enligt 5.1 a), b), d) och e). Vid ändrade förhållanden enligt 5.5, 5.6, 5.7 och 5.8 tas ut ytterligare avgift enligt 5.1 c) i den mån ovan angiven begränsningsregel så medger och med iakttagande av vad som föreskrivs i 8.2. 5.4 Lägenhetsantalet bestäms efter de ritningar enligt vilka bygglov beviljats, eller efter annan ritning eller uppmätning som huvudmannen godkänner. 5.5 Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter, skall erläggas avgifter enligt 5.1 a) och b). 4 158

5.6 Ökas fastighets tomtyta skall erläggas avgift enligt 5.1 c) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte skall anses vara förut erlagd. Vid beräkning av avgift för tillkommande tomtyta iakttas begränsningsregeln i 5.3. 5.7 Sker om- eller tillbyggnad, uppförs ytterligare byggnad eller ersätts riven bebyggelse på fastighet skall erläggas avgift enligt 5.1 d) för varje tillkommande lägenhet. 5.8 Tillkommer bortledning av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättats, skall erläggas avgift enligt 5.1 e). 6 6.1 För annan fastighet skall erläggas anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Utan moms Med moms a) en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df 44 400 kr 55 500 kr b) en avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df 800 kr 1 000 kr c) en avgift per m 2 tomtyta; 1-2 500 m2 2 501-4 000 m2; 55 000/68 750 kr+kr/m2 i intervallet 4 001 m2-; 71 500/89 375 kr+kr/m2 i intervallet 22,00 kr 11,00 kr 4,40 kr 27,50 kr 13,75 kr 5,50 kr d)* en grundavgift för bortledande av Df, om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättats. 0 kr 0 kr * Avgift enligt 6.1 d) tas ej ut om avgift uttages för Df enligt 6.1 a) och b). I det fall avgift enligt 6.1 d) tas ut reduceras avgift enligt 6.1 a) och 6.1 b) enligt 8 eftersom servisledning och förbindelsepunkt i detta inte lagts respektive upprättats. 6.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 6.1 a) lika mellan fastigheterna. 6.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. 6.4 Huvudmannen kan, om godtagbar säkerhet ställs, medge anstånd med erläggande av tomtyteavgift för andel av fastighets areal, motsvarande mark som tillsvidare inte utnyttjas för verksamheten på fastigheten. Anstånd medges för viss tid, högst 10 år. Om mark under anståndstiden genom fastighetsbildningsåtgärd frångår fastigheten upphör anståndsmedgivandet att gälla och resterande tomyteavgift förfaller till betalning. Utestående belopp löper med ränta enligt 5 räntelagen (SFS 1975:635) från den dag anståndet beviljades tills anståndet upphör. För tid därefter utgår dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen. 5 159

6.5 Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter skall erläggas avgifter enligt 6.1 a) och b). 6.6 Ökas fastighets tomtyta, skall erläggas avgift enligt 6.1 c) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte skall anses vara förut erlagd. 6.7 Tillkommer bortledning av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättas, skall erläggas avgift enligt 6.1 d). 7 7.1 För industrifastighet skall erläggas anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Utan moms Med moms a) en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df 44 400 kr 55 500 kr b) en avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df 800 kr 1 000 kr c) en avgift per m 2 tomtyta 1-2500 m2 2501 m2-; 55 000/68 750 kr+kr/m2 i intervallet 22,00 kr 11,00 kr 27,50 kr 13,75 kr d)* en grundavgift för bortledande av Df, om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättats. 0 kr 0 kr * Avgift enligt 7.1 d) tas ej ut om avgift uttages för Df enligt 7.1 a) och b). I det fall avgift enligt 7.1 d) tas ut reduceras avgift enligt 7.1 a) och 7.1 b) enligt 9 eftersom servisledning och förbindelsepunkt i detta inte lagts respektive upprättats. 7.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 7.1 a) lika mellan fastigheterna. 7.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. 7.4 Huvudmannen kan, om godtagbar säkerhet ställs, medge anstånd med erläggande av tomtyteavgift för andel av fastighets areal, motsvarande mark som tillsvidare inte utnyttjas för verksamheten på fastigheten. Anstånd medges för viss tid, högst 10 år. Om mark under anståndstiden genom fastighetsbildningsåtgärd frångår fastigheten upphör anståndsmedgivandet att gälla och resterande tomyteavgift förfaller till betalning. Utestående belopp löper med ränta enligt 5 räntelagen (SFS 1975:635) från den dag anståndet beviljades tills anståndet upphör. För tid därefter utgår dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen. 6 160

7.5 Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter skall erläggas avgifter enligt 7.1 a) och b). 7.6 Ökas fastighets tomtyta, skall erläggas avgift enligt 7.1 c) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte skall anses vara förut erlagd. 7.7 Tillkommer bortledning av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättas, skall erläggas avgift enligt 7.1 d). 8 8.1 För obebyggd fastighet skall erläggas del av full anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Bostadsfastighet och lokalfastighet Annan fastighet och industrifastighet Servisavgift 5.1 a) 100% 6.1 a) 7.1 a) 100% Avgift per uppsättning FP 5.1 b) 100% 6.1 b) 7.1 b) 100% Tomtyteavgift 5.1 c) 100% 6.1 c) 7.1 c) 70% Lägenhetsavgift 5.1 d) 0% - Grundavgift för Df, om FP för Df inte upprättats Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. 5.1 e) 100% 6.1 d) 7.1 d) 100% Avgift enligt 5.1 c) tas ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna 5.1 a) och b), eller i det fall dagvatten bortleds till den allmänna anläggningen men förbindelsepunkt för Df inte upprättats, summan av avgifterna enligt 5.1 a), b) och e), jfr 5.3 andra stycket. 8.2 Bebyggs obebyggd fastighet skall erläggas resterande avgifter enligt följande: Bostadsfastighet och lokalfastighet Annan fastighet och industrifastighet Tomtyteavgift 5.1 c) 0%*) 6.1 c) 7.1 c) 30% Lägenhetsavgift 5.1 d) 100% - Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. * Bebyggs bostadsfastighet eller lokalfastighet tas ut ytterligare avgift enligt 5.1 c) om föreskriften i 5.3 andra stycket så medger. 7 161

9 9.1 Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, skall erläggas reducerade avgifter enligt följande: Avgifter för framdragen servisledning En ledning 70% av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) och 7.1 a) Två ledningar 85% av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) och 7.1 a) Tre ledningar 100% av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) och 7.1 a) Avgifter i övrigt: V S Df Dg Avgift per uppsättning FP 5.1 b) 30% 50% 20% - Tomtyteavgift 5.1 c) 30% 50% - 20% Lägenhetsavgift 5.1 d) 30% 50% - 20% Grundavgift Df utan FP 5.1 e) - - 100% - Avgift per uppsättning FP 6.1 b) 7.1 b) Tomtyteavgift 6.1 c) 7.1 c) 30% 50% 20% - 30% 50% - 20% Grundavgift Df utan FP 6.1 d) 7.1 d) - - 100% - För avgiftsändamålet Df tas endast en av avgifterna ut enligt 5.1 b) respektive 5.1 e), 6.1 b) respektive 6.1 d) eller 7.1 b) respektive 7.1 d). Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. 9.2 Inträder avgiftsskyldighet för ändamål, för vilket avgiftsskyldighet inte tidigare förelegat, skall erläggas avgifter enligt 9.1. Vid tillämpning av begränsningsregeln enligt 5.3 inräknas de sammanlagda avgifterna för tillkommande servisledningar inte till högre belopp än 100% av avgiften enligt 5.1 a), även om servisledningarna lagts vid olika tillfällen och avgifterna därmed blivit högre. 9.3 För servisledning som på fastighetsägarens begäran utförs senare än övriga servisledningar för fastigheten skall, utöver avgift enligt 9.1, erläggas en etableringsavgift om 20 % av avgiften enligt 5.1 a), 6.1 a) eller 7.1 a). Etableringsavgiften avses täcka huvudmannens merkostnader till följd av att arbetet inte utförs i samband med framdragning av övriga servisledningar. 8 162

10 Den som svarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls skall erlägga anläggningsavgift. Avgift utgår med: Utan moms Med moms en avgift per m 2 allmän platsmark för anordnande av dagvattenbortledning om 0 kr om 0 kr 11 Avgifter enligt 5 7 är baserade på indextalet 301,98 (2008-08) i konsumentprisindex, KPI. När detta index ändras, har huvudmannen rätt att reglera avgiftsbeloppen därefter, dock inte oftare än en gång årligen. 12 Om för viss eller vissa fastigheter kostnaden för att förse fastigheterna med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, skall enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt 5 9 får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 13 13.1 Sedan avgiftsskyldighet inträtt, skall avgift betalas inom tid som anges i räkning. 13.2 Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, skall erläggas dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen från den dag betalningen skulle ha skett. 13.3 Enligt 36 lagen om allmänna vattentjänster skall en anläggningsavgift fördelas på årliga inbetalningar under en viss tid, längst tio år, om avgiften uppgår till belopp som är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och övriga omständigheter, om fastighetsägaren så begär och godtagbar säkerhet ställs. Ränta skall erläggas enligt 5 räntelagen på varje del av avgiften som förfaller till betalning i framtiden från den dag då den första inbetalningen skall ske till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta skall erläggas till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta skall erläggas enligt 13.2. 13.4 Avgiftsskyldighet enligt 5.6, 5.7, 6.6, 7.6 eller 8.2 föreligger, då bygglov för avsett ändrat förhållande meddelats eller ändrat förhållande t ex ökning av tomtyta inträtt utan att bygglov erfordrats eller meddelats. Det åligger fastighetsägaren att omgående anmäla till huvudmannen när det ändrade förhållandet inträtt. Försummar fastighetsägaren denna anmälningsplikt, tas dröjsmålsränta enligt 13.2 ut för tiden från det två månader förflutit sedan avgiftsskyldighet inträdde och fram till dess tilläggsavgiften betalas. 9 163

14 14.1 Om efter ansökan från fastighetsägare och särskilt medgivande av huvudmannen ledningar utförts på annat sätt eller försetts med andra anordningar än huvudmannen bedömt nödvändiga, skall fastighetsägaren som begärt arbetets utförande ersätta huvudmannen överenskomna kostnader härför. 14.2 Om en fastighetsägare begär att ny servisledning skall utföras i stället för redan befintlig och finner huvudmannen skäl bifalla ansökan om detta, är fastighetsägaren skyldig att bekosta dels den nya servisledningens allmänna del med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick, dels borttagandet av den tidigare servisledningens allmänna del. 14.3 Finner huvudmannen påkallat att utföra ny servisledning i stället för och med annat läge än redan befintlig, är huvudmannen skyldig att ersätta fastighetsägaren hans kostnad för fastighetens del av den nya servisledningen och dess inkoppling med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick. 10 164

Brukningsavgifter ( 15 22) Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt. 15 15.1 För bebyggd fastighet skall erläggas brukningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Utan moms Med moms a) en fast avgift per år om 2 095,00 kr om 2 618,75 kr b) en avgift per m 3 levererat vatten om 14,10 kr om 17,63 kr c) en avgift per år och lägenhet för bostadsfastighet och lokalfastighet och därmed jämställd fastighet om 1 516,00 kr om 1 895,00 kr d) en avgift per år och varje påbörjat 10-tal m 2 tomtyta för annan fastighet om 2,28 kr om 2,85 kr 15.2 Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål reduceras avgifterna. Följande avgifter skall därvid erläggas för respektive ändamål: V S Df Dg Fast avgift 15.1 a) 40% 60% - - Avgift per m 3 15.1 b) 40% 60% - - Avgift per lägenhet 15.1 c) 40% 60% - - Avgift efter tomtyta 15.1 d) 40% 60% - - Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. 15.3 Fastighetsägaren är betalningsansvarig för allt vatten som levereras till fastigheten. Har huvudmannen bestämt att för bebyggd fastighet vattenförbrukningen tillsvidare inte skall fastställas genom mätning, tas avgift enligt 15.1 b) ut efter en antagen förbrukning om 150 m 3 /lägenhet och år i permanentbostad och med 80 m 3 /lägenhet och år för fritidsbostad. 15.4 För s k byggvatten skall erläggas brukningsavgift enligt 15.1 b). Om mätning inte sker, antas den förbrukade vattenmängden uppgå till 30 m 3 per lägenhet. 15.5 För extra mätställe (mätställe utöver ett per fastighet) skall erläggas en årlig avgift med ett belopp motsvarande 10% av den fasta avgiften enligt 15.1 a). Beloppet avrundas till närmaste hela krontal. Parallellkopplade vattenmätare räknas som ett mätställe. 11 165

15.6 Antas mätaren visa annan förbrukning än den verkliga, låter huvudmannen undersöka mätaren, om huvudmannen finner det nödvändigt eller om fastighetsägaren begär det. Vid ovan avsedd undersökning eller prövning bestäms mätarens felvisning i två kontrollpunkter enligt SWEDACs föreskrifter om vatten- och värmemätare, STAFS 2007:2. Kan mätfelets storlek inte bestämmas eller har mätaren inte fungerat, har huvudmannen rätt att uppskatta förbrukningen. Fastighetsägare som inte godtar huvudmannens beslut efter genomförd undersökning eller huvudmannens uppskattning av förbrukningen, kan begära prövning av frågan hos Mark- och miljödomstolarna. 15.7 Har fastighetsägare begärt undersökning av vattenmätare och mätaren härvid godkänns, skall fastighetsägaren ersätta huvudmannen för undersökningskostnaderna i enlighet med vad som framgår av 19. 15.8 För spillvattenmängd, som enligt huvudmannens medgivande avleds till dagvattenledning (kylvatten o d), skall erläggas avgift med 40 % av avgiften enligt 15.1 b). 16 Den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls skall erlägga brukningsavgift. Avgift utgår med: Utan moms Med moms en avgift per m 2 allmän platsmark för bortledning av dagvatten om 0 kronor om 0 kronor 17 Tillförs avloppsnätet större spillvattenmängd än som svarar mot levererad vattenmängd eller avleds inte hela den levererade vattenmängden till avloppsnätet skall avgift för spillvattenavlopp erläggas efter den mängd spillvatten som avleds till avloppsnätet. Mängden skall bestämmas genom mätning på fastighetsägarens bekostnad av ifrågavarande vatten- eller spillvattenmängd eller på annat sätt som överenskommits mellan huvudmannen och fastighetsägaren. En förutsättning för att avgiften för avlett spillvatten skall debiteras efter annan grund än efter levererad mängd vatten är att skillnaden mellan mängderna vatten och spillvatten är avsevärd. 18 För obebyggd fastighet inom detaljplan skall erläggas brukningsavgift enligt 15.1 a). Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål reduceras den fasta avgiften. Följande avgifter skall därvid erläggas för respektive ändamål: V S Df Dg Fast avgift 14.1 a) 40% 60% 0% 0% Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. 12 166

19 Har huvudmannen på fastighetsägarens begäran vidtagit åtgärd eller har på grund av att fastighetsägaren åsidosatt sin skyldighet vattentillförseln avstängts eller reducerats eller annan åtgärd vidtagits av huvudmannen debiteras följande avgifter: Utan moms Med moms Nedtagning av vattenmätare 320 kr 400 kr Uppsättning av vattenmätare 320 kr 400 kr Avstängning av vattentillförsel 320 kr 400 kr Påsläpp av vattentillförsel 320 kr 400 kr Montering och demontering av strypbricka i vattenmätare 640 kr 800 kr Undersökning av vattenmätare Verklig kostnad Verklig kostnad Länsning av vattenmätarbrunn 640 kr 800 kr kr... kr...... kr... kr...... kr... kr För arbeten som på fastighetsägarens begäran utförs utanför ordinarie arbetstid debiteras ett tillägg om 50% av ovan angivna belopp. 20 Om för viss eller vissa fastigheter kostnaden för att förse fastigheterna med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, skall enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt 15 18 får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 21 Avgift enligt 15.1 a), c) och d) debiteras i efterskott per månad, kvartal, tertial eller halvår enligt beslut av huvudmannen. Avgift enligt 15.1 b) debiteras i efterskott på grundval av enligt mätning förbrukad vattenmängd, uppskattad förbrukning eller annan grund som anges i 15 och 17. Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, skall erläggas dröjsmålsränta på obetalt belopp enligt 6 räntelagen från den dag betalningen skulle skett. 13 167

Sker enligt huvudmannens beslut mätaravläsning inte för varje debitering, får mellanliggande debiteringar ske efter uppskattad förbrukning. Mätaravläsning och debitering efter verklig förbrukning bör ske i genomsnitt minst en gång per år. Avläsning och debitering bör därjämte ske på fastighetsägarens begäran med anledning av fastighetsöverlåtelse. 22 Har fastighetsägare begärt att huvudmannen skall företa åtgärd för att underlätta eller möjliggöra hans brukande av anläggningen i visst fall eller avseende eller har i övrigt särskild åtgärd påkallats på grund av fastighetens VA-förhållanden, får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 23 Avgifter enligt 15 är baserade på indextalet 301,98 (2008-08) i konsumentprisindex, KPI. När detta index ändras får huvudmannen reglera avgiftsbeloppen därefter, dock inte oftare än en gång årligen. TAXANS INFÖRANDE 24 Denna taxa träder i kraft 2018-01-01. De brukningsavgifter enligt 15.1, 15.4 och 15.8 samt 17, som är baserade på uppmätning hos fastighetsägare, skall därvid tillämpas i fråga om den vattenmängd som levereras och den spillvattenmängd som släpps ut efter den ovan angivna dagen för taxans ikraftträdande. * * * Mål som rör tvist mellan fastighetsägare och huvudmannen beträffande tillämpning och tolkning av denna taxa prövas av Mark- och miljödomstolarna. 14 168

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-11-14 Sida 1(2) Kommunstyrelsen 219 Dnr 2017-000595 406 Hemställan om beslut om Avfallstaxa 2018 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta Taxa för fastighetsrenhållning för 2018 enligt bifogat förslag. Yrkanden Ordförande Fred Nilsson (S) yrkar på en justerad attsats som lyder: att anta Taxa för fastighetsrenhållning 2018 enligt bifogat förslag. Propositionsordning Ordförande finner att det endast föreligger ett förslag till beslut, justerade liggande förslaget. Ordförande frågar om kommunstyrelsen avser att besluta i enlighet med justerade liggande förslaget. Ordförande finner att kommunstyrelsen har beslutat i enlighet med justerade liggande förslaget. Bakgrund Härnösands Energi & Miljö AB (Hemab) har inkommit med en hemställan om ny avfallstaxa för 2018. För 2018 föreslår Hemab att taxan ska höjas med 2% vilket motsvarar 0.7 mnkr. Hemab skriver i sin hemställan att vid arbetet med budgeten för 2018 har en översyn av avfallstaxan gjorts. Hemab bedömer att avfallstaxan för 2018 behöver höjas med 2 % för att möta budgetmål. Viktiga ingångsvärden i bedömningen var: KPI har förändrats med 2,1 % under perioden augusti -16 till augusti -17. Ökade kostnader för förbränning av brännbart material på Korstaverken 2017. Ökade mängder brännbart material till återvinningscentralerna. Fastighetsrenhållningen bedöms gå med under underskott på ca. 2-3 mnkr år 2017. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 169

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-11-14 Sida 2(2) Kommunstyrelsen För att nå budgetmål behövs en intäktsökning på 0,7 mnkr vilket morsvarar en taxahöjning på 2 %. Hemab skriver att avfallstaxan i Härnösands kommun inte är den lägsta i länet. Härnösand har plats fyra av sju i Västernorrland. Höjningen av taxan kommer inte att påverka placeringen, förutsatt att ingen annan kommun sänker sin avfallstaxataxa eller att en annan kommun höjer sin avfallstaxa. Härnösands kommun är den enda kommunen i länet som har fastighetsnära avfallshämtning, flerfackskärl. Det gör att jämförelserna mellan kommunerna avseenden avfallstaxen är svår att göra. Kommunledningskontorets bedömning är att höjningen är skälig. Men kommunledningskontoret kan konstatera att målet om Länets Lägsta Priser inte nås. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, 2017-10-30 Bilaga - Avfallstaxa 2018 Hemställan om beslut om Avfallstaxa 2018 Justerandes sign Utdragsbestyrkande 170

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-10-30 Sida 1(2) Dnr KS/2017-000595 KOMMUNSTYRELSEN Henrik Petre, 0611-348015 henrik.petre@harnosand.se Kommunfullmäktige Hemställan om beslut om Avfallstaxa 2018 Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta Taxa för fastighetsrenhållning för 2018. Beskrivning av ärendet Härnösands Energi & Miljö AB (Hemab) har inkommit med en hemställan om ny avfallstaxa för 2018. För 2018 föreslår Hemab att taxan ska höjas med 2% vilket motsvarar 0.7 mnkr. Beslutsunderlag Hemab skriver i sin hemställan att vid arbetet med budgeten för 2018 har en översyn av avfallstaxan gjorts. Hemab bedömer att avfallstaxan för 2018 behöver höjas med 2 % för att möta budgetmål. Viktiga ingångsvärden i bedömningen var: KPI har förändrats med 2,1 % under perioden augusti -16 till augusti -17. Ökade kostnader för förbränning av brännbart material på Korstaverken 2017. Ökade mängder brännbart material till återvinningscentralerna. Fastighetsrenhållningen bedöms gå med under underskott på ca. 2-3 mnkr år 2017. För att nå budgetmål behövs en intäktsökning på 0,7 mnkr vilket morsvarar en taxahöjning på 2 %. Hemab skriver att avfallstaxan i Härnösands kommun inte är den lägsta i länet. Härnösand har plats fyra av sju i Västernorrland. Höjningen av taxan kommer inte att påverka placeringen, förutsatt att ingen annan kommun sänker sin avfallstaxataxa eller att en annan kommun höjer sin avfallstaxa. Härnösands kommun är den enda kommunen i länet som har fastighetsnära avfallshämtning, flerfackskärl. Det gör att jämförelserna mellan kommunerna avseenden avfallstaxen är svår att göra. Postadress Härnösand kommun Kommunstyrelseförvaltningen 87180 Härnösand Besöksadress Nybrogatan 8 Hemsida www.harnosand.se E-post kommun@harnosand.se Telefon 0611-348000 Fax 0611-348030 171 Organisationsnr 212000-2403 Bankgiro 5576-5218

Härnösands kommun KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-10-30 Dnr KS/2017-000595 Sida 2(2) Kommunledningskontorets bedömning är att höjningen är skälig. Men kommunledningskontoret kan konstatera att målet om Länets Lägsta Priser inte nås. Anna Bostedt Kanslichef Henrik Petre Utredare Bilagor Bilaga 1 Taxa för fastighetsrenhållning Dnr. KS17-595-406 172

173

174

175

176

177

178

179

180

181

182

183

184

185

186

187

188

189

190

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-11-14 Sida 1(2) Kommunstyrelsen 220 Dnr 2017-000571 004 Revidering av taxa för kopiering av allmänna handlingar Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta reviderad Taxa för kopiering av allmänna handlingar. Propositionsordning Ordförande finner att det endast föreligger ett förslag till beslut, liggande förslag. Ordförande frågar om kommunstyrelsen avser att besluta i enlighet med liggande förslag. Ordförande finner att kommunstyrelsen har beslutat i enlighet med liggande förslag. Bakgrund Taxan för kopiering av allmänna handlingar grundar sig på reglerna i den statliga avgiftsförordningen (1992:191). Senaste beslutet om kommunens kopieringstaxa för allmänna handlingar är från 2014-02-24. I det nya förslaget tas skrivningen om den enskildes rätt till gratis kopior bort då det uppfattats som oklart hur det ska tolkas. Förslaget innebär att även utlämnande i elektronisk form avgiftsbeläggs, detta då arbetsinsatsen i stort är densamma oavsett analogt eller digitalt format på handlingarna; sökning, prövning och eventuell sekretessbeläggning Avgifter för kopiering och utlämnande av allmänna handlingar i Härnösands kommuns förvaltningsorganisation redovisas i bilaga 1. Taxan gäller inte där annan taxa för kopieringstjänst har prissats i särskild ordning. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, 2017-10-17 Taxa för kopiering av allmän handling 2017 Justerandes sign Utdragsbestyrkande 191

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-11-14 Sida 2(2) Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande 192

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-10-17 Diarienummer KS17-571-004 Sida 1(1) Kommunstyrelseförvaltningen Stefan Berggren, 0611-34 82 51 stefan.berggren@harnosand.se KOMMUNFULLMÄKTIGE Revidering av taxa för kopiering av allmänna handlingar Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta reviderad Taxa för kopiering av allmänna handlingar Beskrivning Taxan för kopiering av allmänna handlingar grundar sig på reglerna i den statliga avgiftsförordningen (1992:191). Senaste beslutet om kommunens kopieringstaxa för allmänna handlingar är från 2014-02-24. I det nya förslaget tas skrivningen om den enskildes rätt till gratis kopior bort då det uppfattats som oklart hur det ska tolkas. Förslaget innebär att även utlämnande i elektronisk form avgiftsbeläggs, detta då arbetsinsatsen i stort är densamma oavsett analogt eller digitalt format på handlingarna; sökning, prövning och eventuell sekretessbeläggning Avgifter för kopiering och utlämnande av allmänna handlingar i Härnösands kommuns förvaltningsorganisation redovisas i bilaga 1. Taxan gäller inte där annan taxa för kopieringstjänst har prissats i särskild ordning. Anna Bostedt Kanslichef Stefan Berggren Kommunarkivarie Bilagor Bilaga 1 Taxa för kopiering av allmänna handlingar 2017-10-17 Postadress Härnösand kommun Kommunledningskontoret 871 80 Härnösand Besöksadress Rådhuset Nybrogatan 8 Hemsida www.harnosand.se E-post kommun@harnosand.se Telefon 0611-34 80 00 vx Fax 0611-34 80 30 193 Organisationsnr 212000-2403 Bankgiro 5576-5218

Sida 1(2) Datum 2017-10-17 Diarienummer KS17-571-004 Kommunstyrelseförvaltningen Stefan Berggren, 0611-348251 stefan.berggren@harnosand.se Taxa för kopiering av allmänna handlingar Följande avgifter för kopiering gäller från och med november 2017. Kopieringstaxan gäller samtliga förvaltningar, dock inte där annan taxa eller kopieringstjänst har prissats i särskild ordning. Varje förvaltning äger rätt att göra avsteg från denna taxa till förmån för den enskilde. Dubbelsidiga kopior och utskrifter räknas som två stycken sidor. Avgift för papperskopior av allmänna handlingar (svartvitt och färg) A4-format Sida 1 9 Sida 10 Sidor därefter Avgift Gratis 50 kronor 2 kronor per sida A3-format Sida 1 5 Sida 6 Sidor därefter Avgift Gratis 50 kronor 4 kronor per sida Ovanstående avgifter gäller även för utskrifter av elektroniska handlingar och översändande av handlingar via fax. Vid behov kan regeln om det avgiftsfria sidintervallet frångås. Detta om en eller flera personer gör systematisk beställning av nio sidor åt gången för att undkomma avgift. I sådant fall ska samtliga uttag ses som en och samma begäran. Postadress Kommunledningskontoret 871 80 Härnösand Besöksadress Rådhuset Nybrogatan 8 Hemsida www.harnosand.se E-post kommun@harnosand.se Telefon 0611-34 80 00 vx Fax 0611-34 80 30 194 Organisationsnr 212000-2403 Bankgiro 5576-5218

Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-10-17 Diarienummer KS17-571-004 Sida 2(2) Avgift för avskrifter av allmänna handlingar För avskrift av allmän handling eller utskrift av ljudupptagning debiteras 90 kronor per påbörjad fjärdedels arbetstimme. Övrigt För portokostnader och liknande debiteras självkostnadspris om utlämnandet medför uttag av kopieringsavgift. Kommunen har ingen skyldighet att lämna ut kopior i elektronisk form. Handlingar som lämnas ut i elektronisk form debiteras på samma sätt som papperskopior, beskrivet ovan i detta dokument. 195

196

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-11-16 Sida 1(1) Dnr KS/2017-000032 KOMMUNFULLMÄKTIGE Jeanette George, 0611-348016 jeanette.george@harnosand.se Avsägelser 2017 Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att bevilja avsägelsen från Ulla Andersson (S) gällande uppdraget som ersättare i Härnösandshus AB, samt att bevilja avsägelsen från Torgny Jarl (S) gällande uppdraget som ersättare i Samordningsförbundet Härnösand - Timrå Postadress Härnösand kommun Kommunstyrelseförvaltningen 87180 Härnösand Besöksadress Nybrogatan 8 Hemsida www.harnosand.se E-post kommun@harnosand.se Telefon 0611-348000 Fax 0611-348030 197 Organisationsnr 212000-2403 Bankgiro 5576-5218

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-11-14 Sida 1(1) Kommunstyrelsen 224 Dnr 2017-000594 024 Arvodesärende Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställda arvodet på 8 % till Jonny Lundin (C) som ledamot i arbetsutskottet upphör 2017-11-30, samt att fastställa arvodet på 8 % från och med 2017-12-01 till Christina Lindberg (C) som ledamot i kommunstyrelsens arbetsutskott. att fastställda arvodet på 2 % till Agneta Jonsson (S) som ledamot i arbetsutskottet upphör 2017-11-30, samt att fastställa arvodet på 2 % från och med 2017-12-01 till Nina Skyttberg (S) som ledamot i kommunstyrelsens arbetsutskott. Propositionsordning Ordförande finner att det endast föreligger ett förslag till beslut, liggande förslag. Ordförande frågar om kommunstyrelsen avser att besluta i enlighet med liggande förslag. Ordförande finner att kommunstyrelsen har beslutat i enlighet med liggande förslag. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 198

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-10-26 Sida 1(1) Dnr KS/2017-000594 Kommunstyrelseförvaltningen Jeanette George, 0611-348016 jeanette.george@harnosand.se Arvodesärende Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställda arvodet på 8 % till Jonny Lundin (C) som ledamot i arbetsutskottet upphör 2017-11-30, samt att fastställa arvodet på 8 % från och med 2017-12-01 till Christina Lindberg (C) som ledamot i kommunstyrelsens arbetsutskott. Postadress Härnösand kommun Kommunstyrelseförvaltningen 87180 Härnösand Besöksadress Nybrogatan 8 Hemsida www.harnosand.se E-post kommun@harnosand.se Telefon 0611-348000 Fax 0611-348030 199 Organisationsnr 212000-2403 Bankgiro 5576-5218

200

201

202

203

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-11-16 Diarienummer KS17-34-000 Kommunstyrelseförvaltningen Kristina Vesterlund, 0611-34 80 13 kristina.vesterlund@harnosand.se Kommunfullmäktige Anmälan av ärenden för kännedom Förslag till beslut att ärendena för kännedom läggs till handlingarna Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige erhåller förteckning över de handlingar som inkommit till kommunfullmäktige och ej föranlett någon åtgärd. Samhällsnämnden Tertial 2, 2017 1 Samhällsnämnden Verksamhetsplan & fastställande av drift- & investeringsbudget 19 Socialnämnden Verksamhetsplan för 2018 41 Kristina Vesterlund Registrator Bilagor Bilaga 1 Underlag för kännedom Postadress Härnösand kommun Kommunledningskontoret 871 80 Härnösand Besöksadress Rådhuset Nybrogatan 8 Hemsida www.harnosand.se E-post kommun@harnosand.se Telefon 0611-34 80 00 vx Fax 0611-34 80 30 204 Organisationsnr 212000-2403 Bankgiro 5576-5218

205

206

207

208

209

210

211

212

213

214

215

216

217

218

219

220

221

222

223

224

225

226

227

228

229

230

231

232

233

234

235

236

237

238

239

240

241

242

243

244

245

246

247

248

249

250

251

252

253

254

255

256

257

258

259

260

261

262

263

264

265

266

267

268

269

270

271

272

273

274

275

276

277

278

279

280

E-postformulär Namn Daniel Prytz Adress Sälsten 8 Postnummer 87133 Ort Härnösand Telefon 073-3587638 E-postadress mailprytz@gmail.com Datum 2017-10-18 Rubrik på medborgarförslaget Sälstens Kallbadhus Här skriver du ditt förslag Sida 1 281

E-postformulär Bygg ett kallbadhus på Sälsten. Det har funnits tidigare; se bifogat foto i pdf. Ligger i tiden och stärker Härnösands attraktivitet som boende och turiststad. Föreslår en Norrländsk karg avskalad version av de mer lyxiga varianterna som byggts i Malmö och Bjärred. Härnösand gynnas av att investera i att bygga nytt och våga skapa unika satsningar i Härnösand. Detta är ett exempel. Vågar vi detta så vågar vi annat sedan. Viljan är vår viktigaste muskel och ju mer vi jobbar med viljan ju starkare blir vår vilja. Att bygga ett kallbad kräver likt ett kallbad en viljestyrka och det kommer stärka oss som stad mentalt. Kallbad har en lång historia i Härnösand. En ung generation har hittat till kallbaden runtom i världen och i Härnösand är det en växande trend bland alla generationer där allt fler uppskattar kallbadets positiva hälsoeffekter. Låt Härnösand återvända till ursprunget: kalla havsbad. Jag vet att flera andra, tex en bastuförening, föreslagt att kallbad skall byggas och jag tänkte se vad ett medborgarförslag kan göra åt saken. Motivering (Här lämnar du en motivering till ditt förslag. Motivera gärna varför du anser att förslaget ska genomföras och hur det skulle kunna genomföras). Se bifogad turismstudie Södertörns högskola kallbad som turistattraktion.pdf (En studie om destinationsutveckling av Stockholms stad.) samt bifogad fil från Jönköping, Utformning av kallbadhus i centrala Jönköping.pdf Jag godkänner att Härnösands kommun enligt Personuppgiftslagen (Pul 1998:204) lagrar och Behandlar de personuppgifter jag lämnar. Mitt namn och förslaget publiceras på Härnösands kommuns hemsida www.harnosand.se, samt i kallelser och protokoll. Du kan när som helst återkalla ditt samtycke (Pul 1998:204 12 ) och därmed får ytterligare uppgifter inte behandlas. Om du vill ha ytterligare information om hur dina personuppgifter används så kontakta kommunsekreteraren, 0611-34 80 00. Ja Sida 2 282

283

Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 hp Turismvetenskap C Vårterminen 2011 Turismprogrammet Strömsborg kallbad år 1885 Kallbad som turistattraktion En studie om destinations utveckling av Stockholms stad Susanna Monaxios och Kristina Ekwall Handledare: Dennis Zalamans 284 1

UTFORMNING AV KALLBADHUS I CENTRALA JÖNKÖPING Annika Jägevall Marcus Svensson EXAMENSARBETE 2006 BYGGTEKNIK 285

UTFORMNING AV KALLBADHUS I CENTRALA JÖNKÖPING THE DESIGN AND CONCEPT OF A NEW COLD WATER BATHHOUSE IN JÖNKÖPING Annika Jägevall Marcus Svensson Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom ämnesområdet byggteknik. Arbetet är ett led i den treåriga högskoleingenjörsutbildningen. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Handledare: Göran Hellborg Omfattning: 10 poäng (C-nivå) Datum: Arkiveringsnummer: Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx) 551 11 Jönköping 286

Abstract Abstract This report presents the design and function of a future modern cold water bathhouse located by the pier in the central part of Jönköping. The initiator to this project is the city- planning authorities in Jönköping. There isn t a cold water bathhouse in the city of Jönköping today, but the cityplanning authorities are optimistic about building a new one. In the past there have been several buildings used for that purpose, but it took some time before someone dared to build a cold water bathhouse in the lake of Vättern because of the big weather strains. There have been two cold water bathhouses in Vättern, in the beginning of the 1900 s and when they disappeared a new one was never built. The old ones fulfilled their function for that time epoch, but today it requires something more than just the traditional cold baths and sauna. It is mainly activities that involve ways of relaxing and escaping from the everyday life. The purpose of this project is to lead the way and show how it could be designed after today s needs. An investigating study of today s needs was preformed through study visits to existing cold water bathhouses as Bjärreds kallbadhus, Ribersborgs kallbadhus and Kastrups havsbad. Literature studies were made as well. After these visits and studies, ideas started to take shape about how a cold water bathhouse in Jönköping could be designed. A building plan, relation schedule and a building area programme were preformed and served as a foundation during the sketching phase. During the sketching phase three different proposals were implemented, and the last one developed to the final proposal. The final proposal is a modern cold water bathhouse with organic forms and with additional activities than traditional cold water bathhouses offer. The proposal, Wetterns Kallbadhus contains spa, restaurant, conference and traditional cold baths with sauna. The building is in two levels, the façade comprises azobé wood with big glazed parts, and around it runs a broad sundeck that levels down to the water. A cold water bathhouse in Jönköping would become a natural meeting place for rest and enjoyment with possibility to water contact. The pier is today a very popular place in the summer to meet and socialize at and a modern cold water bathhouse could strengthen the place's importance even more. Furthermore it can be used in the wintertime when the other outdoor restaurants have closed. Our hope is that a modern cold water bathhouse will be built in Jönköping and expectantly this proposal has illustrated the possibilities. i 287

Sammanfattning Sammanfattning Denna rapport redovisar utformning och verksamheter i ett framtida modernt kallbadhus vid piren i centrala Jönköping. Uppdragsgivaren är Stadsbyggnadskontoret i Jönköping. Det finns inget kallbadhus i Jönköping idag, men ett mål från kommunens sida är att uppföra ett nytt. Historiskt sett har det funnits ett antal kallbadhus i Jönköping genom tiderna men det dröjde innan något kallbadhus byggdes i Vättern för att man var rädd för de stora väderpåfrestningarna. Det har funnits två stora kallbadhus i Vättern i början av 1900- talet, när de försvann byggdes aldrig något nytt. Dessa gamla kallbadhus fyllde sin funktion för den tidsepoken men idag efterfrågas något helt annat. Det är främst aktiviteter som är relaterade till stressen i samhället, det handlar om olika sätt att koppla av och komma ifrån vardagen. Examensarbetets syfte är att ge ett förslag på hur ett kallbadhus i centrala Jönköping kan komma att utformas efter de behov som finns. Undersökningar av detta gjordes genom litteraturstudier samt studiebesök på anläggningar som Bjärreds kallbadhus, Ribersborgs kallbadhus och Kastrups havsbad. Efter dessa besök formades idéerna om hur ett kallbadhus i Jönköping skulle kunna gestaltas. Ett byggnadsprogram, sambandsschema och ett lokalprogram gjordes som grund till skissandet. Under skisskedet genomfördes tre olika förslag, varav det sista ledde fram till det slutgiltiga förslaget. Det slutgiltiga förslaget är ett modernt kallbadhus med organiska former och med fler aktiviteter än vad det traditionella kallbadhuset erbjuder. Förslaget, Wetterns Kallbadhus, inrymmer spa, restaurang, konferens, bad och traditionellt kallbad. Anläggningen är i två plan, där fasaden består av azobéträ med stora glaspartier. Omkring byggnaden löper ett brett soldäck som trappas ner mot vattnet. Ett kallbadhus mitt i Jönköping skulle bli en naturlig mötesplats för avkoppling och njutning med möjlighet till vattenkontakt. Piren är idag en populär plats på sommaren att träffas och umgås på, ett kallbadhus skulle kunna förstärka platsens betydelse ännu mer. Dessutom kan det utnyttjas på vintern när de andra uteserveringarna har stängt. Förhoppningen är att ett modernt kallbadhus kommer att byggas i Jönköping och att detta förslag har belyst möjligheterna. Nyckelord Kallbadhus Spa Upplevelser Kallbadandets historia Bad Avkoppling Restaurang Utformning Välbefinnande ii 288

Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 1.1 BAKGRUND...1 1.2 SYFTE OCH MÅL...2 1.3 AVGRÄNSNINGAR...3 1.4 DISPOSITION...4 2 Teoretisk bakgrund... 5 2.1 KALLBADHUSETS HISTORIA...5 2.2 STUDIEBESÖK PÅ BEFINTLIGA KALLBADHUS...13 2.3 S P A - HÄLSA/LÄKNING GENOM VATTEN...21 3 Genomförande...25 3.1 PROGRAMSKEDET...25 3.2 SKISSKEDET...27 4 Resultat...39 4.1 JÖNKÖPINGS KALLBADHUS GENOM TIDERNA...39 4.2 STUDIEBESÖKEN...40 4.3 SPAVERKSAMHET I KALLBADHUSET...41 4.4 DET SLUTGILTIGA FÖRSLAGET...42 5 Slutsats och diskussion...52 5.1 SLUTSATS...52 5.2 DISKUSSION...53 6 Referenser...55 6.1 TRYCKTA...55 6.2 EJ TRYCKTA...55 7 Sökord...56 8 Bilagor...57 iii 289

Inledning 1 Inledning I inledningen behandlas bakgrund, syfte, avgränsningar, disposition av en presentation av ett framtida kallbadhus i centrala Jönköping. 1.1 Bakgrund Vår målsättning med examensarbetet var att göra ett utformningsuppdrag, därför kontaktades Benny Hunemark, bygglovschef på Stadsbyggnadskontoret i Jönköping, för att undersöka om något projekt hade behov av att illustreras. Idag finns inget kallbadhus i Jönköping men kommunen har som mål att uppföra ett nytt. Hur det ska utformas samt vilka aktiviteter som kan komma att innefattas av ett framtida projekt skall utredas. Det har funnits badinrättningar i Jönköping från början av 1800-talet till början av 1920-talet. Badanläggningar fanns under denna tidsperiod både vid Vätterns strand, i Rocksjön samt i Munksjön. På grund av utsatta lägen, träkonstruktioner som inte klarat väderpåfrestningarna samt sviktande intresse har alla försvunnit på ett eller annat sätt. De fyllde en funktion som passade för den tiden. Dagens behov för kallbadhus är annorlunda jämfört mot förr. I dagsläget efterfrågas aktiviteter som kan relateras till stressen i samhället, det handlar om olika sätt att koppla av och komma ifrån vardagen. Ett modernt kallbadhus har mycket att erbjuda inom detta område med t ex bastu, bad, restaurang och spa. Ett förslag från kommunens sida är en förlängning av piren i nordöstlig riktning där kallbadhuset kommer få sin plats. Det ska vara centralt, nära till hands och kommer att bestå av två delar, en offentlig- och en mer avskiljd del. Jönköpings kommun vill göra staden ännu mer attraktiv, ett kallbadhus lockar turister samtidigt som jönköpingsborna får en ny plats att träffas och umgås på samt njuta av Vätterns svalka och bastuns värme. Piren är redan idag en naturlig mötesplats med ett unikt läge i centrum därtill ett flertal uteserveringar och sittytor finns. Att ansluta ett kallbadhus till piren kan förstärka platsens betydelse och locka ännu fler besökare. Det känns som begreppet kallbadhus har fått en pånyttfödelse och ett nyfunnet intresse genom att man helt enkelt tar en gammal tradition, ger den ett nytt ansikte och nya funktioner så att den passar dagens livsstil. Ett exempel på det är Bjärreds kallbadhus utanför Malmö, där det traditionella kallbadandet möter en restaurang- och konferens miljö samt ett gemensamt bad. Hur själva utformningen ska ske påverkas av vilka delar som kommer att ingå i projektet, vilket ska undersökas. Tanken är att utformningen av kallbadhuset ska bidra till att Jönköpings stad får ett nytt landmärke. 1 290

Inledning 1.2 Syfte och mål Syfte Examensarbetets syfte är att ge ett förslag på hur ett kallbadhus i centrala Jönköping kommer att utformas efter de behov som finns idag. Mål Målet är att undersöka vilka slags verksamheter som ska vara aktuella i ett framtida kallbadhus, detta genom litteraturstudier och studiebesök. Detta kommer att ligga till grund för upprättandet av ett lokalprogram och ett byggnadsprogram. Detta är ett utformningsuppdrag, därför kommer tyngden att ligga på hur man ska gestalta byggnaden, ge ett ansikte både ut mot vattnet och mot staden. Även undersöka vilka rum/områden som skapas, det ska finnas offentliga såväl som privata utrymmen. Vårt projekt kommer att redovisas genom denna rapport samt genom en presentation som visar situationsplan, planer, fasader, sektioner samt interiör- och exteriörperspektiv. Presentationen ska vara tilltalande för olika intressenter och allmänheten, därför ska den delvis redovisas genom digitala visualiseringar för att få volymförståelse och en känsla för hur byggnaden ska komma att fungera i sin miljö. Uppdragsgivaren är Stadsbyggnadskontoret på Jönköpings kommun, deras mål är att få projektet belyst från så många olika håll som möjligt. Deras vinning av detta examensarbete är att de får ett förslag på ett kallbadhus baserat på unga ingenjörers tankar och idéer av utformning samt innehåll på ett modernt kallbadhus. 2 291

Inledning 1.3 Avgränsningar Examensarbetet kommer att leda till ett förslag av presentationskaraktär och kommer därför inte att innehålla detaljerade ritningar. Pirens höjd ligger på + 89,8, vilket också är färdigt golv i kallbadhuset. Vattennivån har antagits till + 88,5 och några grundligare utredningar kommer inte att göras. Funktion och utformning utanför anslutningen till piren kommer inte att bearbetas. Produktion, drift- och underhållskostnader beräknas inte. Konstruktion, lastberäkning, grundläggning och eventuell vågbrytare utreds inte. El, vatten och vvs-installationer kommer bara att tas upp om det rör utformningen samt de utrymmen/rum som krävs för att det ska fungera. 3 292

Inledning 1.4 Disposition Rapporten fokuserar mestadels på två områden, utformning och funktion/verksamhet. Dessa bearbetas genomgående i rapportens alla kapitel. Rapportens kommande kapitel 2, 3, 4 och 5, innehåller följande: Kapitel 2, Teoretisk bakgrund Innehållet baseras på litteraturstudier och studiebesök. 1. Kallbadhuset undersöks ur ett historiskt perspektiv. Hur uppkom de, hur nyttjades de och hur har de förändrats? Hur har kallbadhusets historia sett ut i Jönköping? 2. Befintliga kallbadhus. Vilka funktioner uppfyller de? Hur gestaltas de? 3. Spa och bad. Vad är spa? Varför behövs spa? Vilka är de positiva effekterna av spaupplevelsen? Vad har badet för effekter på människan? Kapitel 3, Genomförande Genomförandets grund bygger på teoretisk bakgrund. 1. Identifiering av verksamheter och funktioner i kallbadhuset. 2. Framtagande av byggnadsprogram, sambandsschema och lokalprogram. 3. Skisser baserade på byggnadsprogramsambandsschema och lokalprogram som mynnar ut i det slutgiltiga förslaget. Kapitel l 4, Resultat 1. Jönköpings kallbadhus genom tiderna 2. Studiebesöken 3. Spaverksamhet i Kallbadhuset 4. Det slutgiltiga förslaget Kapitel 5, Slutsats och diskussion Slutsatser bygger på tidigare kapitel. 1. En redovisning av vad som har utförts och vilka slutsatser som har dragits av detta. 2. En diskussion av resultatet och problematiska frågor. 4 293

Teoretisk bakgrund 2 Teoretisk bakgrund Teoretiska bakgrunden baseras på litteraturstudier och studiebesök. Litteratur, vilken diskuterar och presenterar historiken bakom kallbadandet samt utformandet av kallbadhusen. Studiebesöken, vilka visar vilka funktioner som finns, hur de upplevs och gestaltas. Den teoretiska bakgrunden innehåller även vilka effekter badandet och vattenrelaterade behandlingar har på människan samt vad begreppet spa inrymmer. 2.1 Kallbadhusets historia 2.1.1 Kallvattenbadandets upp- och nedgångar i Europa Badandets historia går långt tillbaka i tiden, dokumentation bevisar att det badades under Roms storhetstid. De romerska baden, även kallade termer, är en god utgångspunkt för en kortfattad historik. Under den romerska storhetstiden handlade det ofta om mer än bara bad, termerna kunde innehålla teater, musikframträdanden och läsesalar. En extraordinär badupplevelse var när man samtidigt kunde åskåda en avrättning. Att bada var från början enbart en manlig företeelse, men kvinnan gjorde till slut sitt intåg i de så kallade mixta balnea, badhus som delades av båda könen. När kristendomen började spridas i Europa gick det hedniska och orena badandet mot en säker undergång. Hygienen sköttes mycket dåligt, kristendomen värnade istället om den själsliga renheten. I östra Europa, där den ortodoxa kyrkan hade sitt fäste fann badandet en fristad på grund av att det kristna romerska arvet inte fick samma genomslagskraft där. Genom nordbornas förfäder och deras resor i österled fick även vi ta del av den mer badvänliga traditionen. När kristendomen fick större utbredning i norra Europa så hade deras tidigare stränga syn på kroppshygien och badande mildrats. Kristendomens nya positiva tankar om badandet ledde till en utveckling och allt fler badstugor växte fram. Under ett par sekler fortsatte denna trend men mattades sedan av. Under 1500- och 1600-talen drabbades kontinenten av ett badförbud. Detta på grund av att badandet ansågs sprida sjukdomar och ett okyskt leverne. Även Sverige blev drabbat genom ett badhusförbud år 1725. Detta bakslag för badandet kunde ha lett till ytterligare en lång epok i smutsen med tack vare att naturvetenskapen fick större inflytande blev det inte så. På kontinenten växte kurorter fram och respekterade läkare framhöll vattenkurernas positiva effekter. 5 294

Teoretisk bakgrund Kallvattenbadandet i Sverige fick sitt genombrott på brunnsorter som snabbt blev populära hos dem som hade det lite bättre ställt. Genom läkaren Carl Curmans (1833-1913) arbete inom balneologin, läran om vattnets medicinska tillämpning, blev kallbadandet allmänt känt i Sverige. Det fanns dock några enstaka kallbadhus före Curmans tid. Det äldsta kallbadhuset i Sverige som fortfarande står kvar ligger vid Drottningholms slott och restes på kungligt initiativ 1792-93. Det används inte som badhus idag men är ett statligt byggnadsminne sedan 1989. Det byggdes få kallbadhus före 1860, under 1800- talets första hälft badade man i bassänger eller sumpar. Få var simkunniga och därför var badande något man var tvungen att inta med stor försiktighet, helst med överseende av baddoktorn. Efter första världskriget slår vattenkuren igenom, då byts de gamla havssanatorierna ut mot moderna friluftsbad. Dessa moderna friluftsbad innehåller solterrasser, åskådarläktare och simbanor. Havet blir en arena. På 20- talet får vi gemensamhetsbad samtidigt som man behåller dam- och herravdelningarna. På 30- talet bryter nudismen igenom och 1932 bildas den första föreningen för nakenkultur i Stockholm. Under denna tidsperiod tillkommer ett och annat kallbad men trenden är tydlig, de gamla husen överges. Man badar fritt och oftare tillsammans. När andra världskriget kryper närmare så intas våra kallbadhus av militären för att de ligger strategiskt bra till, särskilt Särö och Ribban. De slits hårt och vem vill bada i ett hav med minor? Efter krigets slut byggs de om, nu med solterrasser och bastu. Funktion går före form, de traditionella kallbadhusen byggs inte längre. Friluftsbaden med sina eleganta hopptorn och simbanor tar över. Under 60- och 70- talet rivs de gamla kallbadhusen. Det gamla ska bort till förmån för nya och moderna projekt. Kallbadhusen håller på att utplånas, endast eldsjälarna bryr sig och efter hård kamp har de lyckats behålla våra vackra bad. Nu är det inne att bada kallt igen, precis som förr. Gamla bad rustas upp och nygamla palats tillkommer med gamla badhus som förebild. Det värnas om nakenheten. [1] [2] 2.1.2 Kallvattenbadandets historia i Jönköping Redan under andra halvan av 1400- talet kan det ha förekommit en kommunal badstuga men det finns inte dokumenterat hur den användes. Från slutet av medeltiden och fram till slutet av 1700- talet saknade staden all form av offentlig badanstalt. På 1700- talet fick istället vatten för invärtes bruk uppleva en storhetstid vid vattenkurorterna. Jönköping har haft två hälsobrunnar, Västerbrunn 1708 och Österbrunn 1763, vilka kom att bli sociala mötesplatser. Dessa var populära ända fram till 1900- talet. 6 295

Teoretisk bakgrund I slutet av 1700- talet började man till slut ändra åsikt om badandet. En stor orsak till detta var att militären ville ha simkunniga soldater, detta var en stor tillgång vid vattenpassager. Sverige var världsledande med att införa simkunnigheten igen. Det var simsällskap runt om i landet som började inrätta simhus, vilka i sin tur banade väg för kallbadhusen. Man började även inse badandets positiva inverkan på hygien, det vill säga att man höll sig friskare av att bada. [3] [4] Kallbadhusen i Jönköping genom tiderna Simhusen vid Munksjön Jönköpings simsällskap med juristen Peter Holmertz vid Göta Hovrätt i spetsen köpte sommaren 1829 ett båthus. Det låg söder om hamnen på Munksjöns västra strand och byggdes om det till simhus. Fram till 1837 användes simhuset för undervisning, då det revs på grund av hamnens utbyggnad. Det fanns ingen ordnad undervisning fram till 1845 men då omorganiserades simsällskapet genom bland annat läkaren Sven Erik Sköldberg. Ett nytt simhus anlades något söder om det tidigare simhuset. Här gavs lektioner fram till sommaren 1858 då ett ras i sjöbotten utanför simhuset gjorde undervisningen omöjlig. Simsällskapet reparerade raset i sjöbotten men besökarna vågade sig aldrig riktigt tillbaka och där slutar simhusets historia. Östra badhusen vid Rocksjön Genom högt uppsatta personer i Jönköping bildades Östra badhuset vid Rocksjön 1849. Badhuset drevs i bolagsform men som en icke vinstdrivande rörelse med enda skälet att främja allmänhetens möjlighet att nyttja ett badhus. I början bestod badhuset av en omklädnings lokal och en i vattnet inhägnad bassäng. Det var det första kallbadhuset i Jönköping som var öppet både för herrar och damer. På den tiden betraktades det som oanständigt för en kvinna att ta ett dopp men det visade sig att damerna i Jönköping utnyttjade badet med glädje, och därför fick det snart själva disponera badhuset halva dagarna. Detta ledde till att simundervisning för flickor kom att drivas från år 1852. 1853 byggdes det till en större salong och en duschinrättning. Badhuset blev med tiden i dåligt skick och reparerades 1865, men redan fem år senare var det i så fallfärdigt skick att det revs. 1870 uppfördes det andra badhuset i Rocksjön på det gamlas plats. Verksamheten i det nya badhuset var den samma som det tidigare. Staden köpte Östra badhuset för 1000 kr år 1893 för att Jönköping vid den tidpunkten stod utan ett kommunalt bad. Det ansågs då vara ett gammalt ruckel som fick en snabb och provisorisk renovering. Fyra år senare byggdes det om enligt ritningar av ingenjör Karl Nordström. Efter ombyggnationen fick herr och damavdelningarna en större och en mindre bassäng var samt ett nytt plank omkring anläggningen. Herrarna fick dessutom en trampolin. 7 296

Teoretisk bakgrund Under många år fick Östra badhuset tjänstgöra som kommunalt bad samt regementsbad. En bit in på 1900- talet var badhuset åter i undermåligt skick. Ett exempel på detta var att ibland stod det vatten i omklädningshytterna eller att vissa av simbanorna var torrlagda. 1929 revs badhuset och istället byggdes nya omklädningslokaler samt att stadens första permanenta hopptorn uppfördes, se figur 1. Badhuset fick åter förfalla medan det diskuterades vart ett nytt modernt kallbadhus skulle anläggas, men inget skedde så 1952 revs badhuset då det ersattes med ett öppet strandbad och ett nytt hopptorn. Figur 1: Simskola vid Rocksjöbadet på 30-talet med stadens första permanenta hopptorn, Källa [7] Lilla limugnens badhus Sommaren 1853 stod ett nytt badhus färdigt vid Lilla limugnen i Munksjön. Detta skedde för att det fanns en stor efterfrågan på ett badhus från stadens invånare samt från badhuskommittén. Det byggdes efter badhuskommitténs motto sundhet och renlighet. Det fanns dusch, bassäng samt en delvis avskärmad yttre bassäng för kvinnorna. Ett ägarbyte skedde 1855 när en tapetfabrikör som byggt sin nya fabrik precis söder om badhuset tog över. Han genomförde en utvidgning av anläggningen som bland annat innebar att duschanordningen förbättrades och det blev flera omklädningshytter. När upprustningen var färdig invigdes det till musik med uppvisning av simlärarens elever. 8 297

Teoretisk bakgrund Det påpekades att arkitekten eller den tekniske idégivaren, troligtvis simläraren, hade bidragit till en av landets bästa badanläggningar för simövningar. Bassängen bestod av en stor trälåda nedsänkt i vattnet med brädbotten, en bassäng som började bli vanlig vid den här tiden, en såkallad badsump. Lilla limugnens badhus blev mycket populärt och redan efter fyra år var det dags att bygga ut det igen för att kunna möta efterfrågan. Det som byggdes till var en separat byggnad för dambad, som innehöll dusch samt fler omklädningsrum. Damerna fick även en ny större bassäng för simövningar, medan herrarna fick disponera den äldre bassängen. Badandet hade vid den här tiden blivit riktigt populärt, ett tecken på detta var att manufakturhandlaren införde simbyxor och badhanddukar i Jönköping sommaren 1857, tidigare badade man naken eller i underkläderna. Trots fortsatt popularitet upplevde Lilla limugnens badhus sin sista säsong sommaren 1865. Anledningen var att badets norra granne, Sandwalls gjuteri, hade köpt tomten nordväst om badet. Ägaren till badhuset ansåg att gjuteriets expansion skulle göra badhuset mindre attraktivt och verksamheten lades därför ner. Jönköpings Bad- Aktiebolag badhus I slutet av 1860- talet kunde man konstatera att badandet hade kommit för att stanna i Jönköping. De som tog till vara på detta tillfälle var två köpmän som insåg lönsamheten i att investera i en större badhusanläggning. Våren 1869 började kompanjonerna att sälja ut aktier för en badanläggning i Munksjön. Aktierna var 250 stycken och kostade á 25 riksdaler, när tillräckligt många aktier hade sålts kunde köpmännen gå till stadsfullmäktige och begära kostnadsfri mark för badhuset, vilket godkändes. Badhuset slog upp portarna 1869, vilket då var en välplanerad och välutförd byggnad inte helt olik de traditionella kallbadhusen som finns kvar idag, se figur 2. Den bestod av en rad avklädningsrum, två enskilda små bassänger med tillhörande avklädningsrum, duschtorn med en tank på 360 kannor vatten och en stor allmän bassäng med sandad brädbotten. Den allmänna bassängen var 3 fot, (0,91 m), på ena sidan och 6 fot, (1,83 m), på andra. Det fanns dessutom en trampolin där man kunde kasta sig ut på djupt vatten. 9 298

Teoretisk bakgrund Figur 2: Aktiebolagets kallbadhus i Munksjön 1869, Källa [3] För att erbjuda bad för både herrar och damer fick man vara där vid olika tider. När herrarna badade hissades röd flagg och när damerna badade hissades vit flagg. När badhuset hade drivits i åtta år renoverades det och ett nytt hopptorn byggdes till. Vid den här tiden var duschinrättningen mycket viktig, där det erbjöds ring-, stål-, regn- och lokaldusch, vilken utnämndes till den modernaste anordningen i landet. Trots detta stängdes badhuset sju år senare för gott och bolaget upplöstes med en utdelning av 5:80 kr per aktie. Byggnaden för badanläggningen såldes och flottades över till andra sidan Munksjön, där den så småningom kom att användas till metallduksväveri. Jönköpings kommunala kallbadhus Ordningsstadgan för städer 1868 löd; magistraten bör, där så kan ske, anvisa lämpliga ställen där badande, med eller utan baddräkt, i öppet vatten och under bar himmel må äga rum. Man var i stort sett tvungen att uppföra ett badhus eftersom Jönköpings lokala ordningsstadga förbjöd bad utanför badhus så långt stadens tomter sträckte sig. Därför uppfördes ett kallbadhus 1869 på entreprenad av en snickare. Det blev ett omklädningsskjul med en öppen bassäng mot Munksjön strax norr om Sandwalls gjuteri. Detta var i slutet av Smålands nödår men det beslutades ändå att badhuset skulle vara avgiftsfritt. Det anspråkslösa badhuset var fallfärdigt redan 1878 och ersattes av ett nytt större badhus till sommaren 1879. Det placerades strax söder om Jönköpings Bad-Aktiebolags stiliga anläggning. Det kostade 2300 kr att uppföra. Även detta andra kommunala kallbadhus fick en kort livslängd och fick stänga 1892 på grund av störande järnvägsbyggande och ett nytt kloakutlopp alldeles intill badhuset. Östra kallbadhuset vid Vättern Det diskuterades länge om det inte var bättre att lägga ett kallbadhus i Vättern för dess rena vatten och för att få ett mer centralt läge. De negativa aspekterna var Vätterns låga temperatur och de större påfrestningarna speciellt vintertid som kallbadhuset skulle utsättas för. Det i sin tur skulle ha inneburit större underhållskostnader. 10 299

Teoretisk bakgrund 1898 tillsattes en kommitté som skulle utreda badhusfrågan. De kom fram till att varm- och kallbadhus inte kunde förenas. Trots naturpåfrestningarna byggdes ett kallbadhus i Vättern för stadens invånare. 1901 öppnades Jönköpings stads östra kallbadhus, det beskrevs som spektakulärt och påkostat, se figur 3. Byggnaden var i linoljestruket ljust trä med bruna listverk och fönsterkarmar. Fönstren var smårutiga med gröna fönsterbågar. Dörrar, dörr- och fönsterlister invändigt var i ljustgrönt. Omklädningsrummen var indelade efter klass; det vill säga 1:a klass, 2:a klass och 3:e klass. Figur 3: Östra kallbadhuset i Vättern, Källa [7] På insidan av kallbadhuset gick en stor träbro, vilken var delad av ett högt plank, som skiljde herr- och dambassängerna åt. Den fungerade även som soldäck mellan baden. Den djupaste delen i bassängerna var 1,7 m och bassängväggarna var skyddade med en 15 m bred vågbrytare som även skulle hindra isens åverkan på kallbadhuset. Trots detta och ett antal reparationer gick det inte att rädda efter vinterstormarna på 1920- talet. Västra kallbadhuset vid Vättern För att stärka stadens invånares behov av kallbad uppfördes ett kallbadhus 1902 vid Talavid, väster om Tändsticksområdet. Även denna gång varnades det för Vätterns svåra påfrestningar vintertid, stenig botten och dessutom föroreningar från Dunkehallaån. 11 300

Teoretisk bakgrund Trots detta byggdes ett enklare kallbadhus på land med en inhägnad bassäng som gick ut i vattnet, se figur 4. Västra kallbadhuset hade endast en avdelning, män och kvinnor fick alltså utnyttja badet växelvis. Under sin livstid fick detta badhus ett ganska dåligt rykte på grund av alla skandaler som inträffade. Dessa skandaler berodde på de manliga besökarnas dåliga uppförande, t ex simmade de in på damernas tid eller ställde sig i parad helt nakna när tågen rullade förbi. Detta straffade sig i ett massåtal där de anklagade fick lindriga böter på 2 kr per person. Kallbadhuset blev aldrig riktigt populärt och kunde likt Östra kallbadhuset tills slut inte stå emot Vätterns vrede. Det revs 1914 och ersattes med ett avgiftsfritt strandbad samt ett par omklädningshytter. Figur 4: Västra kallbadhuset i Vättern 1901, Källa [4] Rosenlundsbadet Det fanns alltså tre kallbadhus i Jönköping 1902, endast två fallfärdiga utomhusbad stod kvar 20 år senare. På grund av detta påbörjades en livlig debatt om vart man skulle anlägga ett nytt och modernt kallbadhus. Denna debatt höll sedan i sig i över ett halvt sekel, se tidningsartiklar från denna tidsperiod, se bilaga 2. Stadsfullmäktige förkastade alla förslag som kom in, dels på grund av ekonomiska skäl men den största anledningen var att man inte kunde enas om vid vilken sjö kallbadhuset skulle anläggas. Vättern ansågs för kall och Munksjön för smutsig, det resulterade i att Rocksjöbadet rustades upp och att Jönköping stod helt utan kallbadhus. Lösningen på problemet blev som bekant, att kallbadhuset inte placerades vid någon av sjöarna. Tack vare den nya tekniken med tempererade bassänger invigdes istället ett utomhusbad på Rosenlund 1968. För att få en sammanfattande bild över kallbadhusen i Jönköping har en historisk tidslinje gjorts, se bilaga 1. [3] [4] 12 301

Teoretisk bakgrund 2.2 Studiebesök på befintliga kallbadhus 2.2.1 Det moderna kallbadhuset i Bjärred Figur 5: En halv kilometer lång brygga leder ut till kallbadhuset Kallbadhuset i Bjärred är ett nytt kallbadhus och kanske det enda moderna i Sverige för tillfället. Det kändes därför väldigt relevant för ett besök. Bjärred var i början av förra seklet en sommarbadort där många badentusiaster träffades men när kallbadhuset försvann miste man en viktig mötesplats. Ett första möte om ett nytt kallbadhus skedde i september 2001. Redan i maj 2003 påbörjades pålningen av ett nytt kallbadhus. Kallbadhuset i Bjärred ligger en halv kilometer ut i vattnet och är uppålat med stålpelare. Arkitekten Oliver Luhr har tänkt på att förskjuta badet i sidled från bryggan så att utsikten inte störs, vilket gör att man ser kallbadhuset tydligt från brygga och land, se figur 5. En annan tanke med byggnaden från arkitektens sida är taken av aluzink, som ger det skimmer sol och hav själva åstadkommer. Skimret gör att byggnaden nästan försvinner om man står på land och tittar ut mot kallbadhuset en solig dag. Kallbadhuset innehåller en herr- och damavdelning för nakenbad. Respektive avdelning har varsin tornlik del med bastu i och solterrass högst upp. Mittpartiet på kallbadhuset är uppglasat och innehåller café/servering. På dagen öppnar serveringen upp sig ut mot havet och erbjuder generösa solbryggor med gemensamhetsbad medan på natten lyser kallbadhuset som en lykta. Över mittpartiet finns ett övre plan i form av en konferenslokal med balkong. För att se de olika delarna av Bjärreds kallbadhus, se figur 6. 13 302

Teoretisk bakgrund Figur 6: Modell av arkitekten som visar de olika delarna, Källa [8] Fasaden består av cederträ och är tänkt att åldras naturligt till en gråare ton som ska få kallbadhuset att smälta in i miljön ytterligare, se figur 7. Det är ett genomgående tema för materialvalen, att de ska åldras vackert och kräva minimalt underhåll. [1] [2] Figur 7: Kallbadhuset i Bjärred 14 303

Teoretisk bakgrund Det som är unikt för Bjärreds kallbadhus är att det inte bara finns möjlighet till nakenbad utan även gemensamhetsbad. Avdelningarna för nakenbad är avskilda med gemensamhetsbadet emellan. Det är därför möjligt att ha fönster ut från caféet/serveringen mot havet som inte finns på några andra kallbadhus. Gemensamhetsbastu sker genom annonsering av vilken veckodag den är i herrrespektive dambastun. Båda basturna har ett hörnfönster som sträcker sig från golv till tak, vilket ger en fin vy ut över havet, detta fanns med redan i skisskedet och blev ett uppskattat resultat, se figur 8 och 9. Figur 8,9: Skiss av Oliver Luhr från insidan av bastun, källa [8], och eget foto från samma plats. Medlemmar med årskort har obegränsad tillgång till kallbadhuset alla dagar mellan kl. 06-22. De tar sig in via en karuselldörr med hjälp av en armbandsnyckel. Att röra sig mellan det offentliga och det privata är löst på ett enkelt sätt genom att man går via en sluss och därmed slipper dörrar. Öppenhet är ett genomgående tema, t ex kan man se rakt igenom mittpartiet på byggnaden. Takets lutning är vinklad så att kallbadhuset öppnar sig ut mot havet. Utfallet av arkitektens idéer blev väldigt goda, se figur 10 och 11. 15 304

Teoretisk bakgrund Figur 10,11: Skiss av arkitekten Oliver Luhr från serveringen mot havet, källa [8], och eget foto från serveringen mot land 2.2.2 Riberborgs kallbadhus Malmö är verkligen kallbadhusens stad. Badinrättningarna har löst av varandra sedan 1840- talet. På 1860- talet låg det till och med fyra bad bredvid varandra. Riberborgs kallbadhus, även kallat Ribban, har mycket historia bakom sig. Byggnadsmaterialet kommer från Malmö Nya Kallbadinrättning, ritad av hamningenjör och löjtnant C.W. Gagner år 1867. Han hade även ritat kallbadhus i Landskrona och Varberg. Nya Kallbadinrättningen var också en borg fast mer utsmyckad än Ribban är idag. Efter trettio års trogen tjänst låg den i vägen för den nya hamnen, det fick därför rivas och flyttas till Riberborgs gård. När kallbadhuset skulle monteras upp på nytt märktes det att hamningenjörens ritningar inte stämde exakt, Ribban blev tio meter längre samt fyra och en halv meter bredare. Detta gjorde att projektet blev försenat, men 1898 slog badet upp portarna igen, fast endast för herrarna. Det blev vilda protester, bara några dagar efteråt fick Aktiebolaget Malmö Saltsjöbad öppna både dam- och barnavdelning. Ribban hade allt som behövdes på den tiden, restaurang med serveringstillstånd, badmästare, siminstruktörer och ett hopptorn för herrarna, se figur 12. 16 305

Teoretisk bakgrund Figur 12: 1898 invigdes Malmös nya Kallbadhus vid Ribersborg, Källa [9] I början av 1900- talet härjade en hel del vinterstormar som gjorde att Ribban bröts rakt av vid vattenlinjen. Efter renoveringen fick badet ett helt nytt utseende, flyglarna och serveringsterassen fick nya torn, mittbyggnaden revs och utsmyckningen plockades bort. Ribban har alltid varit ett populärt utflyktsmål. På 30- och 40- talet kunde det vara 5000 besökare på en dag, under den här tiden blev det modernt med nakenbad och ett insynsskydd byggdes mellan herr- och damavdelningen. På 60- talet gick verksamheten neråt, vilket medförde att Ribban två år senare såldes till kommunen. Den14 augusti 1995 blev Ribban K- märkt. Platsen för kallbadhuset är central och har en bra förbindelse med staden Malmö. Ribban har en mycket uttalad entré, den för även tankarna till en mindre borg. Efter att ha gått genom ett vindfång kommer man in i ett stort rum med påtaglig takhöjd, där café och servering finns. För att komma till kallbadandet går man förbi serveringen till en disk, där inträde betalas. Herr- och damavdelningarna har varsin stor utomhusbassäng med breda trädäck och omklädningshytter runt om, se figur 13. Stora trädäck i etapper ner mot vattnet är av stort värde för solbad och avkoppling. Förr användes kallbadhuset för t ex simundervisning och tävlingar men idag används det inte i samma utsträckning för dessa ändamål och ytorna känns då väl tilltagna, se figur 14. Figur 13: Ribbans breda trädäck för solbad 17 306

Teoretisk bakgrund Figur 14: En av Ribbans bassänger Ribban är fortfarande en mycket populär mötesplats vilket medförde att det, 2002 och 2003, blev utsett till Malmös bästa fritidsställe, se figur 15. Besökarna är lite färre idag än förr men 500 personer på en dag hör inte till ovanligheterna. Kallbadhuset har idag följande att erbjuda; separata dam- och herravdelningar för nakenbad, två stycken bastur på respektive avdelning, varav den ena är vedeldad, och den andra är en ångbastu, café/restaurang med plats för 100 personer, solarium och massage. Andra använingsområden är spelplats för konserter, standup comedy och uthyrning för privata tillställningar. [1] [2] [10] Figur 15: Ribersborgs kallbadhus, Ribban 18 307

Teoretisk bakgrund 2.2.3 Kastrups havsbad Figur 16: Kastrups havsbad Kastrups havsbad, byggnadsår 2004-2005, är inte något kallbadhus men det kan ändå inspirera och ge idéer om utomhusbad. Badet refererar väl till vatten genom att den har samma form som en snäcka. Kastrups havsbad hänger ihop med ett parkprojekt, Amager strandpark, som inte ligger långt ifrån Kastrups flygplats. Badet har en hundra meter lång brygga som går ut till den cirkulära träplattformen, se figur 16. Den vrider sig uppåt och bildar olika nivåer, vilket bidrar till att sitt- och liggplatser formas. Fönster är skapade på ett enkelt sätt genom att glesa plankorna på vissa partier, se figur 18. Hela havsbadet är gjort i azobéträ och de bärande delarna består av täta pelare som stöttar konstruktionen på utsidan. Arkitekten Fredrik Pettersson har lagt ner mycket arbete på vackra detaljer och framförallt belysningen kvällstid ger havsbadet en extra framtoning, se figur 17. Andra detaljer är t ex att snäckformen växer på höjden och blir till ett hopptorn samt mellan duscharna och havet finns endast ett glasparti. Figur 17: Belysning som ger en extra framtoning kvällstid 19 308

Teoretisk bakgrund Figur 18: Enkelt skapade fönsterpartier Kastrups havsbad innehåller omklädningsrum för herrar och damer, två handikappsvänliga toaletter, städrum, duschar med utsikt ut mot havet, bänkar, ramper och stegar ner till vattnet. Från stranden finns även en handikappsvänlig ramp ner till vattnet, se figur 19. [5] Figur 19: Handikappsramp ner till vattnet 20 309

Teoretisk bakgrund 2.3 S P A - hälsa/läkning genom vatten 2.3.1 Spa- historia Det finns flera historiska förklaringar till uppkomsten av ordet spa. ISPA s, International SPA association, tolkning är att bokstäverna s p a klottrades på väggarna i romarnas offentliga badhus under antiken. De översattes från latinet, salus per aqua, vilket betyder ungefär hälsa/läkning genom vatten. ISPA har på senare tid definierat spa-upplevelsen som; din tid till avslappning, reflektion, förnyelse och glädje. Det vi idag kallar spa är en företeelse som grundar sig på vad romare och greker gjorde. Romarnas badritualer anses vara en kombination av de erövrade grekernas vanor och romarnas egna. I skrifter beskrivs romarnas intressen vara hälsa, hygien, musik och dryck. Att hygien var viktigt råder inga tvivel om. Kalla bad användes för att härda soldater och fysisk fostran var ett vardagligt inslag för både män och kvinnor. Även i Asien uppstod badkultur under 700-talet e Kr, att spa uppstod i olika världsdelar under samma tidsperiod kan förklaras med att resande spred mat, kultur och sedvänjor till länder de besökte. [6] 2.3.2 Vatten som optimal spa- miljö Människan har ett behov av att bada och omge sig av vatten, att omsluta sig av elementet vatten ger ett otroligt lugn. De flesta kan nog hålla med om att man inte duschar och badar endast för att hålla sig ren. Orsaken till människans speciella förhållande till vatten kan vara att existensen börjar nio månader helt omslutna av vatten. En annan orsak kan vara att alla däggdjur, innan de kröp upp på land, ifrån början kommer från vattnet. Ett bad kan handla om så mycket mer än att bara bli ren, en bassäng erbjuder träning men även vila och avslappning i form av bubbelbad och umgänge. Enligt Feng shui, läran om energier och dess påverkan på människan, ska bassängen ha rundade hörn för att vattnets energi ska må bäst. Kalla bad Ett svalkande kallbad efter bastubadet rekommenderas, för bästa effekt bör temperaturen inte överstiga 12 C. Traditionella vinterbadare hävdar att det stärker kropp och själ. Det som händer i kroppen vid bad i låga temperaturer är att kapillärerna, kroppens minsta blodkärl, drar ihop sig och blodcirkulationen koncentreras till kroppens mitt. Om man innan har höjt kroppstemperaturen med ett bastubad så blir effekten bättre, det medför mer elastiska blodkärl och bättre blodcirkulation. 21 310

Teoretisk bakgrund Varma bad De positiva effekterna av varma bad är att det ökar blodgenomströmningen, samt att i vatten blir kroppen nästan viktlös vilket minskar belastningar på den. Belastningen på hjärtat minskar för att det inte behöver pumpa lika hårt när kroppen nästan är viktlös. Bastubad Det är en mycket gammal företeelse att bada bastubad. Skrifter har hittats från 400- talet f Kr där det beskrivs hur glödheta stenar lades in i täta tältliknande konstruktioner, varefter man gick in och likt idag badade bastu. Det finns egentligen två typer av bastubad, torrbad och ångbad. Dessutom finns det ett antal olika underarter till dessa, där varierande temperaturer och olika slags oljor används. Torrbad är den skandinaviska bastutraditionen, ursprungligen finsk, där inredningen ska vara av trä, delvis för att klara de höga temperaturerna, ungefär 100 C, men även för att den mänskliga kroppen upplever det bekvämast. Luftfuktigheten i en torrbastu är låg och höjs genom att vatten hälls över de heta stenarna. Vid ångbastu är temperaturen mycket lägre än vid torrbastu, cirka 40-50 C, detta för att kroppen inte klarar av en högre temperatur vid den höga luftfuktigheten. Materialen i en ångbastu är oftast kakel eller plast för att de är bättre lämpade vid högre luftfuktighet. Effekter av bastubad De flesta badar bastu för nöjes skull och för den sociala gemenskapen, men tänker nog inte på de positiva effekterna som ett bastubad medför. Värmen gör att porerna öppnar sig och smuts på kroppen löser upp sig. En ökande kroppstemperatur vidgar blodkärlen vilket medför bättre näringstillförsel till muskler och organ samt att skadliga ämnen transporteras bort. Njurarna, vars uppgift är att rena blodet, anses få förhöjd kapacitet vid högre kroppstemperatur. Effekterna av ångbad och torrbad är relativt lika men för personer med hjärt- och blodtrycksbesvär kan ångbad rekommenderas. [6] 2.3.3 Grundpelarna för spa Grundpelarna i begreppet spa är traditionellt: Vila/ Inre frid Behandling/ Mänsklig beröring Näring/ Mat Träning/ Rörelse 22 311

Teoretisk bakgrund Här efter följer fakta om tre av grundpelarna i spa; vila/ inre frid, behandling/ mänsklig beröring och näring/ mat för att det är dessa tre som kommer fokuseras på i det nya kallbadhuset. Den fjärde pelaren, träning/ rörelse, kommer att utelämnas på grund av att anläggningen blir för stor om en träningslokal tillförs. [6] Vila/ / Inre frid Varför behövs vila och frid i sinnet? I dagens högpresterande och stressade samhälle är det ovanligt att tid skapas till eftertanke och vila. Det är svårt att definiera ordet vila på grund av att det är så abstrakt, men det kan förklaras med att det är en känsla av kontroll över kropp och själ. För att uppnå den känslan är medlen väldigt olika från person till person. Målsättningen är att kallbadhuset ska kunna ge vila till alla besökare oavsett hur de definierar vila. En intressant synvinkel på uppkomsten av dagens spända och stressade människor är följande; När en människa som biologisk varelse, blir utsatt för något oförberett t ex om något oväntat sker i trafiken och man blir rädd, börjar kroppen producera adrenalin. Långt tillbaka i tiden användes detta adrenalintillskott till två saker, fly eller slåss. Idag behöver vi sällan fly eller slåss för vår överlevnad men kroppen reagerar fortfarande på samma sätt. Överskottet av stresshormoner kommer inte till användning vilket ger ett skäl till att skapa ett utrymme i vardagen för vila och nedvarvning. Hur uppnås vila och frid i sinnet? Helhetsupplevelsen är viktigt för besöket på kallbadhuset, alla sinnen används för att skapa ett intryck av upplevelsen. Arkitekturen är lika viktig utvändigt som invändigt. Det kan återigen sägas att upplevelsen är oerhört individuell men de flesta intygar nog att rena och enkla linjer, lugna färger och en orörd natur stör våra sinnen minst. Vissa delar av kallbadhuset bör inte störas av ljud, t ex behandlingsrum eller konferensrum vilket påvisar att ljudisolering är en viktig aspekt. Belysningen ska vara anpassad till rummets användning, för lite ljus kan vara lika störande som för mycket ljus. Sinnesstämningen är avgörande för ljusintensiteten. Tillsammans ska ljuset och färgerna invändigt samverka och ge ett harmoniskt intryck. Jordnära och enkla färger accepteras av flest människor vilket rekommenderas på en plats där man söker lugn. [6] 23 312

Behandling/ / Mänsklig beröring Teoretisk bakgrund Det finns tre grundläggande behandlingsformer på ett spa; massage, inpackning och rengöring/tvagning. Massage Vanligtvis finns det två typer av inriktningar på massage som ofta förekommer på spa. Traditionell svensk idrottsmassage är den ena som är en ganska hård smärtsam massage som ska mjuka upp stela muskler på djupet. Den andra inriktningen är avslappnande massage som ingår i behandlingar som t ex inpackning och rengöring. Dess syfte är främst att vara rogivande. Inpackning Inpackningar har oftast ett medicinskt och behandlande syfte. Lera eller en produkt av alger masseras på kroppen, sedan sveps man in i plast och varma handdukar. Värmen som utvecklas tillsammans med de mineralhaltiga lerorna sägs ha en positiv effekt på muskler och leder. Alger används framförallt för att rena och återfukta huden. Rengöring/tvagning Med hjälp av olika produkter som t ex kräm, salt eller krossade fruktfröer gnuggas kroppen med syftet, förutom rengöringen, att öka blodcirkulationen i både hud och muskler. Det används olika grova produkter beroende på hur tunn huden är. Vissa produkter kan verka behandlande och andra lugnande. [6] Näring/ Mat Kännetecknet för mat från det medvetna spaköket är främst att det ska vara bra ur hälsosynpunkt. Tanken är att maten ska intas med alla sinnena, med smak, lukt och syn. Portionerna ska vara lagom stora samt ha ett balanserat och lågt innehåll av socker och fett. Lokalt och ekologiskt odlat är att föredra för att skapa den rätta medvetenheten. Ett vältilltaget utbud av vegetarisk kost bör finnas på en spaanläggning. Frukt och dryck finns oftast tillgängligt på ett flertal platser i en spaanläggning vilket är ett perfekt mellanmål. Detta ger en omedveten trygghet då man inte behöver leta eller betala för ett grundläggande behov. [6] 24 313

Genomförande 3 Genomförande Genomförandet har delats upp i två olika skeden. I det första stadiet, programskedet, identifieras vilka verksamheter och funktioner som ska finnas, eftersom beställaren har lämnat det helt öppet för oss. De olika funktionerna sammanställs i byggnadsprogram, sambandsschema och lokalprogram. Det andra skedet är skisskedet, där vi med hjälp av programskedet, skissar fram olika förslag på kallbadhus. Teoretisk bakgrund ligger som grund under genomförandets gång. Under skisskedet skissar vi för hand men även med hjälp av visualiseringsprogrammet Sketch Up. För uppritning av förslagen och den slutliga presentationen används ArchiCad 10 samt för renderingar används Artlantis Studio. 3.1 Programskedet Under framtagande av den teoretiska bakgrunden växte tankar fram om vilka funktioner och verksamheter som kallbadhuset skulle innefatta. Genom litteraturstudier och studiebesök formades tanken om ett kallbadhus som innefattar mer funktioner än vad traditionen erbjuder, som t ex restaurang/café, konferens, spa och ett gemensamt bad. Dessa idéer på ytterligare verksamheter ledde fram till ett färdigt byggprogram. 3.1.1 Byggprogram Byggprogrammet visar utförligt vilka funktioner som ska finnas med och vad de har för krav, se bilaga 3. Det är till stor hjälp vid skisskedet, eftersom det då är bestämt vad som ska ingå i byggnaden. 3.1.2 Sambandsschema Sambandsschemat visar hur de olika verksamheterna är länkade till varandra. Se bilaga 4. 3.1.3 Lokalprogram Lokalprogrammet visar den yta som vi antar krävs för de olika verksamheterna som kommer att finnas i byggnaden, se figur 20. 25 314

Genomförande Lokalprogram Kallbadhus Rum/ Verksamhet Planerad yta Entré/ Reception (m 2 ) 20 Personalutrymme 10 Wc 3 Kallbad Herravdelning inkl bastu 45 Damavdelning inkl bastu 45 Gemensamhetsyta inkl 20 Restaurang Serveringsyta 120 Kök 35 Lager/ soprum/ städ 10 Personalutrymme 5 Wc 3 Bar 10 Konferens 25 Spa Relaxrum 30 Behandlingsrum 1 10 Behandlingsrum 2 10 Behandlingsrum 3 10 Dusch/ wc 5 Offentligt bad Solterrass 100 Café Serveringsyta 30 Kök 10 Lager/ soprum/ städ 5 Wc 3 Totalt: 564 Figur 20: Lokalprogram, egen bearbetning 26 315

Genomförande 3.2 Skisskedet 3.2.1 Grundtankar om placering Den placering kallbadhuset har i förslaget är en förutsättning som gavs av Stadsbyggnadskontoret i Jönköping, då deras tanke är att förstärka piren och hamnen som en mötesplats för stadens invånare. Det nya kallbadhuset kommer att få ett mycket centralt läge i Jönköping där flera stråk möts, se figur 21. Figur 21: Stråk och riktningar i staden, Källa [11] Kallbadhuset ska ligga i anslutning till piren i nordöstlig riktning. Bryggan ska vara ganska lång för att kallbadhuset ska hamna en bit ut där det känns ostört men fortfarande tillgängligt. De olika delarna ska ligga i rätt väderstreck och i ett bra flöde till varandra, se figur 22. Herr- och damavdelningen med respektive kallbad placeras mot norr för att inte få någon insyn men ändå få en fin utblick över Vättern från bastufönstren. Restaurangen förläggs i västlig riktning för att få kvällssol mot serveringen och det offentliga badet med de breda soldäcken placeras rakt i sydlig riktning med utsikt mot staden och Vätterstranden. Spaverksamheten måste ha förbindelse till herroch damavdelningen för ombyte och ligger därför i anslutning till kallbadavdelningen. 27 316

Genomförande Figur 22: Grundtankar om hur de olika delarna ska vara placerade i förhållande till varandra, egen bearbetning 28 317

Genomförande 3.2.2 Skiss 1 Eftersom skissandet skedde parallellt med framtagandet av programmen, så finns inte spaavdelningen med i första skissen. Tanken med den första skissen var att ta fram en sammanhållen byggnad där de olika verksamheterna ändå skulle få sitt eget utrymme. Resultatet utföll så att det blev outnyttjad yta mitt i byggnaden, se planen, figur 23. Ett atrium placerades i mittpunkten för att släppa in ljus i byggnaden. Planlösningen över kallbadavdelningen upplevdes genomförbar och funktionell, där en gemensamhetsbastu ligger mellan herr- och damavdelning med respektive bastu. Restaurangen förlades i en spetsig form i västläge och var tänkt att sticka upp ur byggnaden. Det offentliga badet hade fått en inåtbuktande form med olika avsatser och badstegar som upplevdes rätt för aktiviteten. Figur 24-27 visar en volymstudie som gjordes i programmet SketchUp. Nackdelen med skiss 1 var att kallbadavdelningen blev väl liten för att vara huvudaktiviteten på anläggningen, mer utrymme för upplevelserna kring vattenbaserade aktiviteter krävdes. Behovet av en spaavdelning uppkom. En annan nackdel med förslaget var att man inte kunde nå det offentliga badet utan att behöva gå igenom byggnaden. Figur 23: Planlösning Skiss 1, egen bearbetning 29 318

Genomförande Figur 24: Fasad mot väster, egen bearbetning Figur 25: Fasad mot söder, egen bearbetning 30 319

Genomförande Figur 26: Fasad mot sydöst, egen bearbetning Figur 27: Fasad mot norr, egen bearbetning 31 320

Genomförande 3.2.3 Skiss 2 I skiss 2 som var en vidareutveckling av skiss 1 var målet att få ett mer enhetligt uttryck på byggnaden samt att spaavdelningen tillkom. De olika aktiviteterna samlades i en mer sammanhållen byggnadskropp med trädäck längs västra och södra fasaden, se figur 28. Ytterväggarna hade konkava former för att skapa rörelse i byggnaden. I likhet med restaurangen hade även spadelen fått en spetsig form. Tanken med dessa uppglasade spetsar var att ge förutsättningar till fina utblickar samt att närheten till vattnet förstärktes. Gemensamhetsbastun var placerad i det nordvästra hörnet på byggnaden och även här gavs en fin utblick över vattnet åt olika vädersträck. Entrén och receptionen var placerade centralt i byggnaden, vilket gjorde att alla aktiviteter kunde nås på ett tilltalande sett. Planlösningen kändes fungerande förutom att det blev en del omöblerbar yta i de två spetsiga hörnen. Motfallstaket hade de högsta punkterna i det nordvästra och sydöstra hörnet. Vid volymstudie, gjord i ArchiCAD 10, visade det sig att byggnadens proportioner inte var tillfredsställande. Anläggningens yta i förhållande till dess höjd var väl stor, se figur 29 och 30. Figur 28: Planlösning Skiss 2, egen bearbetning 32 321

Genomförande Figur 29: Fasad mot sydväst, egen bearbetning Figur 30: Fasad mot sydöst, egen bearbetning 33 322

Genomförande 3.2.4 Skiss 3 Skiss 3 var delvis en vidareutveckling av skiss 2 med samma funktioner, undantaget för en hopslagning av caféet och restaurangen, för att minska anläggningens yta. Skiss 3 har även tagit ett annat uttryck och formspråk än skiss 2. I ett tidigt skisskede av skiss 3 gjordes en del volymstudier, se figur 31-33. Byggnadens böljande former samspelar väl med sitt omgivande element vatten, med en indragen andra våning skapades spännande och användbara ytor, vilka har valts att användas till servering och soldäck. På entréplanet finns restaurang, spa, gemensamt bad och kallbadavdelning. Ifrån kallbadavdelningen leder en trappa upp till ett soldäck med en gemensamhetsbastu, som nästan har 360 graders utsikt, se figur 32. Den större volymen på plan 2, som nås från en trappa i entréhallen, är till för servering men kan även användas som konferenslokal, se figur 31. Kallbadavdelningen har en utskjutande del, där herr- och dambasturna är placerade, se figur 33. Två väggar sticker ut från varsin sida av basturna, där är det tänkt att två stora panoramafönster ska placeras med duschar på insidan, så att man kan duscha och samtidigt ha en vy ut mot Vättern. Det allmänna badet, som har breda soldäck, ligger i direkt sydlig riktning med utsikt mot staden. Figur 31: Skiss 3, fasad mot sydväst, egen bearbetning 34 323

Genomförande Figur 32: Skiss 3, ovanifrån, egen bearbetning Figur 33: Skiss 3, fasad mot norr, egen bearbetning 35 324

Genomförande Möte med bygglovschef Benny Hunemark i Jönköping När förslag 3 kändes noggrant utarbetat gjordes ett besök på Stadsbyggnadskontoret i Jönköping, där en kort presentation gjordes av förslaget. Detta besök uträttades för att få respons och en verklighetsförankring i en fortsatt utveckling av förslaget. Förslaget godtogs väl men en del tankar om förbättring framfördes. De åsikter och tankar om förbättring som bygglovschef Benny Hunemark hade var följande: Att det offentliga badet skulle vara inträdesbelagt, detta för att inte det ska bli för många besökare. Denna avgränsning skulle kunna vara ett staket eller en slags spaljévägg, se figur 34. Restaurangen ska ha en exklusive framtoning, som alternativ till övriga restauranger som redan finns på piren. Bra med många olika aktiviteter i anläggningen som kan finansiera byggandet och driften. Tänka på att isen inte ska förstöra byggnaden på vintern, kanske upptagbara bryggor. Det ska finnas utrymme för de som bara vill promenera ut för utsiktens skull, lite bänkar och större däck framför entrén, se figur 34. Borde finnas mötesplatser längs bryggan, bubblor, där man kan sitta ner och eventuellt bada, så som bryggan ser ut nu kan det upplevas lite trångt, se figur 35. Ett bra befriande känsla över utformningen som är består av böljande former, där man inte fastnar i några hörn. Bra med stora trädäck, där man kan ligga och sola. 36 325

Genomförande Figur 34: En mer genomarbetad skiss 3, egen bearbetning Figur 35: Bryggan som leder ut från piren till kallbadhuset, egen bearbetning 37 326

Genomförande Ändringar av skiss 3 De ändringar som genomfördes efter mötet med Benny Hunemark var breddning av ytan framför entrén samt att mötesplatser lades till längs med bryggan, i form av halvcirklar, där man kan sitta ner och även bada från badstege. Ett räcke placerades ut för att skärma av det offentliga badet, vilket gör att man får gå igenom entrén och betala inträde innan man går ut genom en annan dörr mot badet. För att motverka insyn till kallbaddelarna dels från piren och dels ifrån land flyttades badstegarna längre in mot huskroppen. För att minska insyn mellan damoch herravdelningen roterades badstegarna 180 grader vilket medför att man går i vattnet åt skiljda håll. Det slutgiltiga förslaget presenteras under resultat, se kapitel 4. 38 327

Resultat 4 Resultat 4.1 Jönköpings kallbadhus genom tiderna Det dröjde länge historiskt sett innan ett kallbadhus byggdes i Vättern på grund av bekymren med väderpåfrestningar, speciellt vintertid, samt den låga badtemperaturen. År 1902 fanns det två kallbadhus samtidigt i Vättern. 1924 hade båda försvunnit på grund av dåligt underhåll och hårda väderpåfrestningar. Det diskuterades länge i vilken sjö ett nästa kallbadhus skulle placeras, men man kom inte överrens och Rosenlundsbadet med tempererat bad blev lösningen. Kallbadhusfrågan fick helt enkelt aldrig någon lösning. Alla kallbadhus har varit av träkonstruktioner och sällan hållit mer än ett decennium av olika orsaker; dåligt underhåll, minskat intresse, ägarbyten samt vinterstormar. De allra flesta placerades i Munksjön och Rocksjön för att Vättern ansågs för kall och de var mer utsatta för hårt väder där. Det första simhuset i Munksjön var bland de första i landet och var av enklare slag. De senare kallbadhusen var mer påkostade och genomarbetade, framförallt lilla Limugnens badhus och Jönköpings Bad- Aktiebolags badhus som de mest nämnvärda. De flesta var utformade med en bassäng i mitten och omklädningshytter runt om. Baden var oftast i förenklad schweitzerstil, ett ideal som byggde på träets former och möjligheter, men även andra nystilar förekom. Det allra vanligast förekommande var stolpkonstruktion, vilket var både billigt och enkelt att uppföra. I badhushistorien kan man se tydliga skillnader mellan badhus som var avsedda för simundervisning och de som var mer avsedda för de förmögna besökarna. De som kallades simskolor var oftast enklare byggnader och är sannolikt bland de första i landet som hade en demokratisk undervisning där alla sociala grupper var välkomna. Jönköpings badhus var bland de första att rikta sig mot en både manlig och kvinnlig publik. Redan 1849 hade Östra Badhuset i Rocksjön öppnat för kvinnliga besökare. Ett genomgående inslag har varit att högt uppsatta och upplysta personer i staden har varit initiativtagare till badhusen, t ex personer vid Hovrätten, fabrikörer, häradshövdingar och andra ämbetsmän. 39 328

Resultat 4.2 Studiebesöken Studiebesöken gav många intryck och tankar. Dessa besök har även fungerat som en inspirationskälla för det planerade kallbadhuset i Jönköping, där såväl detaljer som helhetsintryck har studerats. Kallbadhuset i Bjärred är idag det enda nybyggda moderna kallbadhuset i Sverige, därför är det ett viktigt referensobjekt för det här examensarbetet. Det är ett utmärkt exempel på ett nytt kallbadhus med lite andra funktioner än de äldre kallbadhusen i Sverige. Det är en modernistisk byggnad som känns öppen och inbjudande för alla. Arkitekten har löst tillgängligheten på ett mycket bra sätt. Bjärreds kallbadhus har handikappsanpassade toaletter, vilket inte finns i de äldre kallbadhusen och istället för badstegar har man trappor ner till vattnet. Det som var mindre bra med Bjärreds kallbadhus var den dåliga skyltningen, eftersom anläggningen ligger så långt ut i vattnet är det otydligt att det faktiskt är ett kallbadhus. En annan nackdel är att herravdelningen/nakenbadet syns ifrån bryggan, vilket borde ha gjorts lite mer avskilt. Ribersborgs kallbadhus andas gammal badtradition och känns som en mycket genom tiderna uppskattad byggnad. Platsen för kallbadhuset är central och har bra kontakt med staden Malmö. Den för tankarna till en mindre borg med en uttalad entré. Efter en passage genom ett vindfång kommer man in i ett stort rum, med en tilltagen rumshöjd, där café och servering finns. Det kändes välkomnande att mötas av kallbadhusets fikande besökare. Herr- och damavdelningarna har varsin stor utomhusbassäng med breda trädäck och omklädningshytter runt om. Stora trädäck i etapper ner mot vattnet är av stort värde för solbad och avkoppling. Trots att Kastrups havsbad inte är något kallbadhus ger det inspiration till hur man skapar en trevlig badplats med enkla medel. Många små genomtänkta detaljer ger helheten, t ex så växer snäckformen på höjden och bildar ett hopptorn, fönster bildas av plankor samt att mellan duscharna och havet finns endast ett glasparti. Helhetsintrycket blir att det är en lättläst byggnad med tydliga funktioner och många kvaliteter. 40 329

Resultat 4.3 Spaverksamhet i Kallbadhuset Tanken med ett kallbadhus i Jönköping är att ge jönköpingsborna en plats där de kan komma ifrån vardagens bekymmer och ta hand om sig själva en stund. Eftersom spa betyder hälsa/läkning genom vatten på latin kändes det som en naturlig verksamhet på kallbadhuset. Ett spa ska erbjuda olika typer av badupplevelser som bastu-, kall- och varm bad. Genom kallbadavdelningen erbjuds bastubad och kalla bad, samt att inne på spaavdelningen fullbordas detta med en varmvattenspool. För att tillgodose den första av grundpelarna i spa, vila/ inre frid, har ett stort relaxrum skapats. Den andra grundpelaren, behandling/ mänskligberöring, delas ofta in i tre olika typer av behandlingar; massage, inpackning och rengöring. I spaavdelningen finns tre behandlingsrum för dessa olika behandlingsformer. Den tredje grundpelaren som är näring/ mat uppfylls genom restaurangen på anläggningen, där hälsomedveten kost serveras. För att skapa en harmonisk spa- avdelning valdes lugna jordnära färger på inredning, samt att en glasad fasad ger möjlighet till utblickar över vattnet. 41 330

Resultat 4.4 Det slutgiltiga förslaget Här följer en redovisning av det slutgiltiga förslaget, vilket även presenteras med planscher och animationer på en CD- skiva, se bilaga 9. 4.4.1 Byggprogram I programskedet under genomförandet upprättades ett byggprogram, se bilaga 3. Det mesta av vad som beskrivs där har genomförts i det slutgiltiga förslaget förutom ett fåtal förändringar. Den största förändringen är att caféet är borttaget och att den verksamheten eventuellt kan förflyttas till restaurangen dagtid. En annan förändring är att det offentliga badet inte ska vara öppet för allmänheten utan ska vara inträdesbelagt och benämns numera för gemensamt bad. Den gemensamma kallbadavdelningen är förlagd till plan 2 vilket medför att badmöjlighet sker ett plan ner. 4.4.2 Lokalprogram Lokalprogrammet redovisar hur det slutgiltiga förslaget blev i jämförelse med det planerade i programskedet, se figur 36. Den sammanlagda ytan som redovisas är nettoarean 563,1 m 2. Ytan för trädäck och terrass på båda planen är 419,1 m 2. Ytorna och funktionerna redovisas i figurerna 37 och 38. Nettoarean, (invändig area exklusive konstruktioner) inklusive trädäck och terrass är 982,2 m 2. Byggnadsarean, (arean som byggnaden upptar på vattnet) inklusive trädäck är ~780 m 2. Bruttoarean, (area innanför ytterväggarnas utsida på varje plan) inklusive trädäck och terrass är ~1050 m 2. 42 331

Resultat Slutgiltigt lokalprogram l Kallbadhus Rum/ Verksamhet Planerad yta (m 2 ) Utförd yta (m 2 ) Entré/ Reception/ Bar 20 55,7 Personalutrymme/ 10 5,2 Wc 3 5,6 Kallbad Herravdelning inkl 45 58,5 + soldäck Damavdelning inkl 45 58,5 + soldäck Gemensam yta inkl 20 25,2 + soldäck 90 Restaurang Serveringsyta 120 88,4 Konferens/ 25 94,5 + terrass 60,1 Bar 10 - Personalutrymme 5 10,3 Wc 3 1,6 Lager/ soprum/ städ 10 2,1 Kök 35 30 Spa Relax 30 71,1 Behandlingsrum 1 10 5,9 Behandlingsrum 2 10 6,2 Behandlingsrum 3 10 6,4 Dusch/ wc 5 5,4 Offentligt bad Solterrass 100 200,6 Café - Serveringsyta 30 - Kök 10 - Lager/ soprum/ städ 5 - Wc 3 - Övrig yta (passager) - 32,5 Totalt: 464 + solterrass 100 563,1 + solterrass och trädäck 419,1 Figur 36: Lokalprogram, egen bearbetning 43 332

Resultat Figur 37: Plan 1 funktion och yta redovisad, egen bearbetning Figur 38: Plan 2 funktion och yta redovisad, egen bearbetning 44 333

Resultat För att få en uppfattning om kallbadhusets storlek har en jämförelse gjorts med Bjärreds kallbadhus. Bjärreds kallbadhus byggnadsarea inklusive trädäck är ~680 m 2 jämfört med ~780 m 2 i det tänkta förslaget. Bruttoarean inklusive trädäck för Bjärred är ~750 m 2 samt ~1050 m 2 för Jönköpings tänkta kallbadhus. Genom denna enkla jämförelse ser man att det tänkta förslaget bara är ca 100 m 2 större än Bjärred i byggnadsarea, men att den totala bruttoarean har en skillnad på ca 300 m 2. Detta beror på att det tänkta kallbadhuset i Jönköping till större del utnyttjar ytan på plan 2, istället för att utöka dess byggnadsarea. Det borde vara till fördel ur ett kostandsperspektiv. 4.4.3 Kallbadhusets placering Kallbadhuset placerades nordöst om piren, se figur 39 och situationsplanen, bilaga 5. Bryggan går först rakt ut i 90 m och sen kommer en knäck, detta för att man ska se kallbadhuset bättre från bryggan. Den sista sträckningen är ~24 m och leder rakt mot entrén på byggnaden. Längs med bryggan finns två cirkulära mötesplatser med sittmöjlighet och badstege ner till vattnet, se figur 40. Piren och kallbadhuset med entrébrygga har höjden +89,8 och det är 1,3 m ner till vattenytan som alltså ligger på +88,5. Figur 39: Renderat flygfoto, egen bearbetning Figur 40: Möjlighet till bad från bryggan, egen bearbetning 45 334

Resultat 4.4.4 Planlösning Byggnaden är i två plan och är uppdelad i tre huvuddelar efter verksamhet; kallbad, spa och restaurang, se planerna, bilaga 8. Entrén är belägen i sydvästra hörnet, innanför möts man av en reception som servar alla verksamheter i byggnaden. Till vänster om receptionen är restaurangen placerad med wc, kök och personalutrymme i anslutning. Från entréhallen leder en trappa upp till plan 2, där ytterligare servering- och konferensyta hittas. Restaurangen har totalt 130 platser inomhus. I förbindelse till denna yta finns en terrass i västerläge. För att komma till kallbad, spa och bad går man till höger om receptionen. Kallbadavdelningen är uppdelad på en herr- och damavdelning som har omklädningsrum, duschar och wc, vilket även utnyttjas gemensamt med spa och bad. Från omklädningsrummen nås respektive avdelnings soldäck och bastu. På soldäcken finns utomhusduschar med utsikt ut över vattnet genom fönster. Även gemensamhetsbastun med tillhörande soldäck, som ligger på plan 2, nås från respektive omklädningsrum genom en gemensam trappa. Spaavdelningen inrymmer en större relaxavdelning med varmvattenspool och tre mindre behandlingsrum med tillhörande dusch och wc. Det gemensamma badet ligger i sydlig riktning och består av ett stort soldäck som trappas i tre nivåer mot vattnet. 4.4.5 Exteriör Det finns ett genomgående tema i byggnaden, vilket är de böljande organiska formerna, se figur 41-47. Entréplanen är en levande form som även går igenom på plan 2, där det finns två byggnadskroppar. Det bildas inbuktningar som passar väl för uteservering och det gemensamma badet. Restaurangen och spaavdelningen är till stor del uppglasade för att få så stor utsikt som möjligt, se fasaderna, bilaga 6. Solavskärmningen sker invändigt för att inte störa de släta böljande fasaderna. På de ställen som man vill kunna insynsskydda t ex i spaavdelningen kan ett nytt sorts glas användas. Det är ett laminerat glas som med hjälp av elektricitet kan fås att ändra färg till ett mer vitfärgat och ljusdiffuserande. Byggnaden har olika takhöjder, det är 2,30 m i spaavdelningen, kallbadet, delar av serveringen och konferenslokalen och 3,25 m i entréhallen och i resterande del av serveringen. Det utrymmet som bildas mellan plan 1 och plan 2 används för installationer. Detta medför att plan 2 har två olika golvnivåer, serveringsdelen på plan 2 har golvnivån 3,50 m över byggnadens nollnivå och gemensammabastun har en golvnivå på 2,55 m över nollnivån, se sektioner, bilaga 7. Fasadmaterialet på kallbadhuset består av stående azobéträ för att det är ett hårt och motståndskraftigt trä som även är miljövänligt för att det inte behöver ytbehandlas. Fönster- och dörrkarmar är i aluminium samt att det är frostat glas i dörrarna. Räcket på plan 2 är ett wireräcke, detta för att inte skymma fasaden. Taken är flacka och har invändig lutning för att de inte ska vara framträdande i fasaden. 46 335

Resultat Figur 41: Perspektiv från SV, egen bearbetning Figur 42: Perspektiv från V, egen bearbetning 47 336

Resultat Figur 43: Perspektiv från N, egen bearbetning Figur 44: Perspektiv från S, egen bearbetning Figur 45: Vy från solterrass, egen bearbetning 48 337

Resultat Figur 46: Vy från restaurangterrass, egen bearbetning Figur 47: Vy från kallbadets uteduschar, egen bearbetning 4.4.6 Interiör Golvmaterialet är klinkerplattor av olika typ för att det är lättstädat samt att större delen av byggnaden är våtutrymme. Väggarna ska målas i jordnära harmoniska färger för att förstärka anläggningens ändamål som är avkoppling och nedvarvning. Inredning och väggar i basturna är av trä. Väggarna i spaavdelningen är beklädda med mosaik i liknande kulör som dess klinkergolv. För interiöra bilder se figur 48-52. 49 338

Resultat Figur 48: Entréhallen, egen bearbetning Figur 49: Servering på plan 2, egen bearbetning 50 339

Resultat Figur 50: Relaxrummet, egen bearbetning Figur 51: Gemensamhetsbastu, egen bearbetning Figur 52: Omklädningsrum, egen bearbetning 51 340

Slutsats och diskussion 5 Slutsats och diskussion 5.1 Slutsats Vättern är en stor resurs för jönköpingsborna men i och med att järnvägen klipper av kontakten en lång bit längs Vätterstranden så kan man inte utnyttja närheten till vattnet fullt ut. Ett kallbadhus mitt i Jönköping skulle bli en naturlig mötesplats för avkoppling och njutning samt en möjlighet till vattenkontakt. Piren är idag en populär plats på sommaren att träffas och umgås på, ett kallbadhus skulle kunna förstärka platsens betydelse ännu mer. Dessutom kan det utnyttjas på vintern när de andra uteserveringarna har stängt. Jönköping är en stad som tidigare i historien haft kallbadhus och därför känns det fortfarande som staden saknar den typen av mötesplats. Kallbadhuset ska emellertid inte vara ett traditionellt kallbadhus utan anpassas efter vad samhället efterfrågar idag, vilket ofta är aktiviteter som handlar om att komma ifrån vardagen och koppla av. De verksamheter som skall finnas ute på kallbadhuset är en exklusiv restaurang med konferenslokal och uteservering, som blir ett komplement till de restauranger som idag finns på piren. Det skall även finnas en spaavdelning och en mer traditionell kallbadavdelning med undantaget för en gemensamhetsbastu med tillhörande soldäck. Tack vare att det har skapats fler aktiviteter på kallbadhuset än vad det traditionellt sett är så finns möjligheten att nå en bredare publik. Såväl sommar- som vintertid ska det vara passande att förlägga konferensträffar ute på kallbadhuset, där man har tillgång till allt; restaurang, konferenslokal, kallbad och spa med tillhörande spabehandlingar. Det skulle därtill kunna locka ännu fler turister till Jönköping. Vättern betyder vattnet och genom de vattenrelaterade upplevelserna vid kallbadhuset kändes det naturligt att döpa kallbadhuset till just Wetterns Kallbadhus. I och med att kallbadandet har en tradition som sträcker sig långt tillbaks i tiden kändes det rätt att ta Vätterns gamla stavning Wettern. 52 341

Slutsats och diskussion 5.2 Diskussion Vi tycker att vårt slutgiltiga förslag känns genomförbart och sympatiskt för ändamålet. Utformningen, de organiska formerna känns befriande och passar in i elementet vatten. Formerna komplicerade dock planlösningen en aning vilket gör att ytorna inte utnyttjas på bästa sätt. I jämförelse med våra tidigare skissförslag, där de spetsiga hörnen skapade ännu mer outnyttjad yta, blev ändå det slutgiltiga förslaget bra. Materialvalet som består till största delen av trä, känns naturligt och varmt vilket även passar ihop med den gamla badtraditionen. Byggnaden är innovativ genom att den innehåller fler aktiviteter än det traditionella kallbadhuset, vilket gör Wetterns Kallbadhus till ett modernt kallbadhus som förhoppningsvis tilltalar en bredare publik. Det finns något som passar alla åldersgrupper i och med att det erbjuds bad, solbad, kallbad, spa, restaurang och konferens. Självklart ska man kunna välja om man vill bada, äta, besöka spa eller kanske bara gå ut för att titta på utsikten. Förhoppningen är att kallbadhuset ska verka spännande genom sin form och belysning på kvällen. Detta borde ha till följd att den lockar till sig besökare. Tack vare att kallbadhuset har ett så pass centralt läge så blir det synligt från flera håll, vilket medför att det annonserar sig själv. I detta förslag har inte största fokus lagts på planlösningen, alla ytor har antagits utan större utredning, vilket har medfört att vissa rum har fått otillräckliga ytor. Detta gäller framför allt toaletter, förråd och personalutrymme, men vi anser att den totala ytan på anläggningen är fullt tillräcklig för att tillgodose tillfredsställande ytor för dessa verksamheter. Kallbadhusets handikappsanpassning är begränsad på vissa punkter, vi har valt att lägga nivån så att funktionshindrade kan utnyttja aktiviteterna på entréplan. I och med att rullstolsbundna inte har möjlighet att ta sig ner till vattnet på någon kallbadanläggning, resonerade vi fram att det kändes onödigt att handikappsanpassa hela anläggningen. Den nivån som vi lagt handikappsanpassningen på, känns fullt tillräcklig på grund av att funktionshindrade ändå kan utnyttja alla verksamheter i byggnaden, med undantag för serveringen och den gemensamma bastun på plan 2. En obesvarad fråga skulle vara hur det skall finansieras? En tänkbar lösning är att sponsorer delvis får finansiera byggandet, detta gjordes med lyckat resultat vid byggnationen av Bjärreds kallbadhus. Förslag på ytterligare lösning skulle vara en kallbadsförening, där medlemmarna får betala medlemskap och årskort. Även privata donationer skulle kunna göras. Wetterns Kallbadhus kommer antagligen att bli en ganska dyr byggnad att upprätta, men man får då ha i baktanke att det ska vara en spektakulär och exklusiv byggnad som ska dra till sig besökare. Dessutom inrymmer kallbadhuset fler aktiviteter än ett traditionellt kallbadhus vilket innebär fler inkomstkällor för att täcka kostnader. Om en högre standard uppnås kan en högre prissättning motiveras. 53 342

Slutsats och diskussion En annan försvårande omständighet är Vätterns påverkan på kallbadhuset. De tidigare kallbadhusen i Jönköpings historia har förstörts på grund av dåliga konstruktioner, dåligt underhåll och vädrets påfrestningar, framför allt vinterisarna. Med detta i åtanke är det viktigt att en stabil konstruktion byggs och att ett bra underhåll utförs. Kunskapen om att bygga en anläggning på vatten borde ha gått framåt under de senaste hundra åren. För att byggnaden ska klara vinterisarna bör avståndet till vattennivån vara tillfredsställande, i det här examensarbetet har inte någon sådan utredning gjorts. En lösning för att minska isens påfrestningar på byggnaden skulle vara möjligheten att plocka upp soldäcken, på grund av dess utsatthet för att de är närmast vattennivån. 54 343

Referenser 6 Referenser 6.1 Tryckta [1] Roth Kronwall, Martin; Skredsvik, Martin (2004) Svenska Bad. Forum, Stockholm, ISBN 91-37-12385-8 [2] Lind, Helena; Leandersson, Bert (2004) Kallbadhus. Byggförlaget, Stockholm, ISBN 91-79-88252-8 [3] Karlsson, Bo E (1996) Bebyggelse i Jönköping 1612-1870, Produktion, rekreation. Bratts Tryckeri AB, Jönköping, ISBN 91-85692-32-8 [4] Gudmunds Gillet, Årsbok 1981 (1981). Tryckeri AB, Småland, ISSN 0347-8491 [5] Hultin, Olof (2005) Arkitekturs Debutpris 2005. Arkitektur 05 (6) 42-49 [6] Jörgensen, Håkan (2006) Spa- för kropp och själ. Hälsoförlaget Stevali AB, Stockholm, ISBN 91-85511-06-4 6.2 Ej tryckta [7] Lars Östvall, arkivarie, Bildarkivet länsmuseet i Jönköping (2007-01-12) [8] Bjärreds kallbadhus 2007 http://www.kallbadhus.nu/badhus3.htm (Acc. 2007-06-217) [9] Ribersborgs kallbadhus 2007 http://www.ribban.com/start.asp?link=historik (Acc. 2007-01-07) [10] Ribersborgs kallbadhus 2007 http://www.ribban.com/start.asp (Acc. 2007-01-07) [11] Google Earth, Jönköping (Acc. 2007-04-06) 55 344

Sökord 7 Sökord B Bad... ii, 9, 10, 39, 54 Badandets historia...5 Badanläggningar...1 Bastu... 1, 6, 13, 22, 26, 43 Byggprogram...25 G Gemensamhetsbad... 6, 13, 15 J Jönköping... ii, 1, 2, 4, 6, 7, 9, 12, 27, 41, 54, 56 K Kallbadhus...ii, 17, 54 Kallbadhuset i Bjärred... 13, 14, 40 Kallbadhusets historia...4 Kastrups havsbad... 19, 20 Konferens...1 L Lokalprogram...25 M Munksjön... 1, 7, 8, 9, 10, 12, 39 P Piren... 1, 3, 27 R Restaurang... 1, 16, 18 Riberborgs kallbadhus...16 Rocksjön... 1, 7, 39 S Sambandsschemat...25 Skiss... 15, 16, 29, 32, 34 Spa... ii, 4, 21, 26, 43, 54 Stadsbyggnadskontoret...2 U Utformning...ii V Vättern... 10, 11, 12 Vila... 22, 23 56 345

Bilagor 8 Bilagor Bilaga 1 Historisk tidslinje över kallbadhusen i Jönköping Bilaga 2 Tidningsartiklar om kallbadhusfrågan i Jönköping, mellan åren 1921 till 1942, hämtat från Jönköpings läns museums arkiv. Bilaga 3 Byggprogram Bilaga 4 Sambandsschema Bilaga 5 Situationsplan 1:500 Bilaga 6 Fasader 1:200 Bilaga 7 Sektioner 1:200 Bilaga 8 Planer 1:200 Bilaga 9 Presentation av examensarbetet och det slutgiltiga förslaget redovisas på en CD- skiva 57 346

Bilaga 1 Tidslinje över kallbadhusen i Jönköpings historia 1(1) 347

Bilaga 2 Tidningsartiklar angående kallbadhusfrågan genom tiderna 1(4) 348

Bilaga 2 2(4) 349

Bilaga 2 3(4) 350

Bilaga 2 4(4) 351

Bilaga 3 Byggprogram Kallbadhus Anslutningen till kallbadhuset Kallbadhusets planerade placering ligger en bit nordost om piren. En träbrygga kopplar samman piren med kallbadhuset. Bryggan i sig bör erbjuda möjligheter till sol och bad i form av en solterrass med badstege ner till vattnet. Om möjligt bör en handikappsvänlig ramp finnas. Kallbadhuset De olika verksamheterna i kallbadhuset kan delas in i sex områden. Entré/ Reception Kallbad Restaurang/ Konferens Spa Offentligt bad Café Entré/ Reception Syftet är att alla delarna ska vara lätta att nå, samt att det ska kännas som en enda sammanhållen anläggning. De olika verksamheterna ska i så stor utsträckning som möjligt nås via en gemensam entré med reception. Receptionen kommer att betjäna kallbad- och spaavdelningen. I anslutning till receptionen ska ett gemensamt personalutrymme finnas. Receptionen skulle kunna förläggas i cafédelen. Kallbad Ska ligga i nordlig riktning för att få ett insynsskyddat kallbad med vy ut mot vattnet. Det skall finnas en herr- och en damavdelning, för omklädning, wc och dusch. Bastu, solbrygga och badstege skall finnas för respektive avdelning. En gemensamhetsavdelning skall nås smidigt från både herr- och damavdelningarna. Där skall det finnas en torrbastu och eventuellt en ångbastu. Det skall även finnas solbrygga och badstege. 1(2) 352

Bilaga 3 Restaurang Ska ligga i västlig riktning för att utnyttja eftermiddags- och kvällssol. Bör ha möjlighet till uteservering. Det ska finnas kök, bar, personalutrymme, wc och lager i anslutning till serveringen. Antalet sittplatser i restaurangen bör vara runt 100. Kan eventuellt ligga i två plan, varav det övre skulle fungera som konferensrum. Spa Utnyttjar kallbadets omklädningsrum för att spara på yta och bör därför ligga i närhet till detta. Spaavdelningen skall bestå av ett större relaxrum med en varmvattenbassäng, tre mindre behandlingsrum för olika spabehandlingar med wc och dusch. Offentligt bad Ska ligga i sydlig riktning, mot Vätterstranden, vilket skapar den ultimata solplatsen. Badet ska bestå av en bred solterrass i olika etapper ner mot vattnet. Flera badstegar skall finnas. Ska kunna nås hela dygnet av allmänheten men möjligheten att stänga anläggningen bör finnas. Café Skall ha en stark koppling till det offentliga badet, med uteservering i sydlig riktning. Utbudet i caféet skall vara lättare mat, fika och glass. Kök, lager och wc bör ligga i förbindelse med caféet. 2(2) 353

Bilaga 4 Sambandsschema Kallbadhus 1(1) 354

355

356

357

358

359

Abstract Authors Title : Susanna Monaxios och Kristina Ekwall : Cold baths as a tourist attraction. Supervisor : Dennis Zalamans Assessor :Gustaf Onn Stockholm is considered as a tourist destination which has a lot of offers to attract tourists and if it utilizes it water better it can give a wonderful and unique experiences and cold baths may become an image to it. The aim of this study is to shed light on the open-air swimming-baths and shores of Stockholm. Also how to use this advantage as it s a city based on many islands, the purest water in Europe and this makes Stockholm as a destination a very attractive place for tourism. For a better understanding of our study, we have studied the quality and quantity to see how people began to exploit open-air swimming-baths throughout history everywhere in Europe and specifically of Stockholm city sea shore. We did a study on the history traditions of open-air swimming-baths and how it can be a tourist attraction through books and interviews, scientific articles and our personal observation, so that we can analyze how to develop sustainable tourism in the future and how Stockholm city can make development of opportunities for the future. Research has shown that the City does not focus specifically on cold baths, their marketing is on permanent attractions focusing on culture and events to attract tourists. Equally important is the range of secondary and tertiary attractions at your destination and give a greater value for the tourist. The growth of the tourism benefits the city, local businesses and local people including contributing to more jobs. Some players feel that the demand for swimming in Stockholm's city center has risen and some not, but they agree that demand is high. It is interesting to know whether the open-air baths in the future could become part of Stockholm's image or not. Keywords: Open-air swimming-baths, Attractions, Tourism development, Cold bath, Stockholm city, Destination. 360 2

Sammanfattning Stockholm Stad har ett stort utbud av attraktioner och kan erbjuda människor många samt varierande upplevelser. En attraktion måste därför kunna erbjuda något unik som lockar till intresse och skapar en medvetenhet hos den potentiella besökaren. För att få en kund att besöka en specifik attraktion krävs även att kunden får ett värde vid besöket som resulterar i en minnesvärd upplevelse. Syftet med denna studie är att belysa kallbad i Stockholm. Också hur man använder denna fördel eftersom det är en stad baserad på många öar, det renaste vattnet i Europa och det gör Stockholm som destination en mycket attraktiv plats för turister. För en bättre förståelse av vår studie har vi studerat den kvalitet och kvantitet för att se hur folk började använda kallbad genom historien överallt i Europa och särskilt i Stockholms stad. Vi gjorde en undersökning om historiska traditioner inom kallbadhus och hur kallbad kan utvecklas till en intressant turistattraktion. Detta gjordes genom att studera litteratur, intervjuer, vetenskapliga artiklar och vår egen observation. Av det insamlade materialet kan vi analysera hur man kan utveckla hållbar turism i framtiden och hur Stockholms stad kan göra utveckling av sina resurser för framtiden. Forskning har visat att staden inte fokuserar specifikt på kallbad eller badturism. Stockholm Stad fokuserar deras marknadsföring på permanent attraktioner med centrum på kultur och evenemang för att locka turister. Lika viktigt är utbudet av sekundära och tertiära attraktioner på en destination och för att ge ett större värde på plats för turister. Tillväxten av turismen förmåner staden, lokala företag och lokalbefolkning exempel genom att bidra till fler arbetstillfällen. En del aktörer känner att efterfrågan för att bada i Stockholms Stad har ökat och vissa inte, men de är överens om att efterfrågan är hög. Det är intressant att veta om kallbadhus i framtiden skulle kunna bli en del av Stockholms image eller inte. Nyckelord: Kallbad, Attraktion, Turism utveckling, Kallabadhus, Stockholms stad, Destination. 361 3

Förord Denna uppsats har utförts för 15 högskolepoängs examensarbete Kandidatexamen på Turismvetenskapliga programmet Södertörnshögskola Handledare: Dennis Zalamans Examinator: Gustaf Onn Denna uppsats skrevs första gången 2011. När kompletteringarna färdigställs hösten 2014 förstår vi att vissa utav källorna är något daterade. Tack till - vår handledare Dennis Zalamns på Södertörnshögskola för stöd och uppmuntran. - våra lärare Barbro Andersson och Gustaf Onn för att de ställt upp hela vägen. - personerna som ställt upp att bli intervjuade. Utan Er hade studien inte blivit av.,-familj, nära och kära som stöttat oss under arbetets olika skeden och under tvivlande stunder. -denna studie tid i livet som gett oss chansen att utvecklas och lära känna varandra för livet. Kristina och Susanna 4 362

Innehållsförteckning 1. Inledning...6 1.1 Bakgrund...6 1.2 Problemdiskussion...7 1.3 Syfte...8 1.4 Frågeställning...8 1.5 Avgränsningar...8 2. Metod...9 2.1 Forskningsmetod...9 2.2 Induktiv ansats...10 2.3 Fallstudieobjekt...11 2.4 Intervjuer...11 2.5 Kritisk granskning av metoden...13 3. Teori...14 3.1Turism som produkt...14 3.2 Attraktion...16 3.3 Från kulturarv till turistattraktion...17 3.4 Image...17 3.5 Push och pull faktorer...18 3.6 Geografiska rummet...18 3.7 För en stadsturism av hög kvalitet...19 4. Studieområde...20 4.1 Badets tidiga historia i Europa...20 4.2 Förhållandena i Sverige...22 4.3 Havsbad blir på modet...22 4. 4 Kallbadhus...24 4.4.1 Effekten av kallbad...25 4.4.2 Kallbad i Stockholm idag...25 4.5 Stockholm och det rena vattnet...25 5.Empiri...26 5.1 Stockholm stads kallbadsprojekt...26...26 5.2 Hur etablerat har kallbad varit i Stockholm stad?...27 5.3 Vilken problematik har Stockholm stad mött i frågan om etablering av nya kallbad under 2000 talet?...28 5 363

5.4 Vilka fördelar kan ett kallbad ha som attraktion för Stockholms stad?...30 5.5 Egen Observation...32 6. Analys...34 6.1 Kallbadets historia...34 6.2 Hur utbrett var kallbad inom Stockholms tullar i historiskt perspektiv?...35 6.3 Vilka för och nackdelar har ett kallbad ha som attraktion inom Stockholms tullar?...36 7. Slutsats...39 8. Källförteckning...41 8.1 Otryckta källor...41 8.2 Tryckta källor...42 8.3 Vetenskapliga artiklar...43 8.4 Intervjuer...43 8.5 Kartor...43 9. Bilagor...43 9.2 Vår avgränsning...50 9.3. Fruntimmers bad/ Flottans bad år 1870 på Skeppsholmen...50 9.4 Helgeandsholmen...51 9.5 Strömsborg mm. År 1885...53 9.6 Strömsborg...54 364 6

1. Inledning 1.1 Bakgrund Kallbad har varit en del av människans kultur sedan många tidsepoker och varit något gemensamt för hela Europas befolkning. I Sverige har kallbadhus funnits redan från vikingatiden och spred sig därefter snabbt runt om i landet och kusterna. Stockholm stad kännetecknas av närheten till vattnet, de vackra byggnaderna, grönområdena och att stadens friska luft. Stockholm har spår av en 750-årig historia som gör karaktären för stadens yttre samt inre miljöer unika. De flesta sevärdheter som exempel museer, teatrar, och natur kan besökas till fots och mycket av utbudet kan ses under samma dag för att tillgängligheten är god. Enligt statistik från Stockholm visitorbord har Stockholm den största ökningen av övernattningar i Sverige. Stockholm är en internationellstad med stor variation av bra shopping, kulturliv, varierade boende möjligheter och en blandning av restauranger. Stockholm stad arbetar med att marknadsföra sig som the capital of Scandinavia med sitt stora utbud av kulturliv och event för att locka turister allmänt till destinationen. Den ökade turismen gynnar stadens tillväxt inom näringslivet samt evenemang och med det bidrar det till ökad sysselsättning för lokalbefolkningen. Efterfrågan från turister hos Stockholm visitor samt Företaget Stockholm kallbad AB upplever att efterfrågan på badmöjligheter i Stockholm stads stadskärna har ökat. Hur kan denna efterfrågan skapa en primär attraktion i Stockholm på riddarfjärden? Undersökningen har visat att Stockholm stad inte fokuserar på bad som primär attraktion även om deras närhet till vatten är en tillgång. Detta grundar sig dels i att behålla renligheten i Mälarens vatten samt behålla det öppna vattenytorna inom staden. Enligt Stockholms skönhetsråd måste Stockholm stad stärka sin personliga profil inom arkitektur för att locka turister till destinationen med annorlunda attraktioner för att hålla konkurrensen med andra destinationer exempel Paris som har Eiffeltornet. För att få en ingående förståelse av badkulturen har vi undersökt hur badturismen sett ut över historisk tid globalt i världen samt i Stockholmstad. Vi har undersökt badturismen utifrån ett helhetsperspektiv för att sedan uppmärksamma intressanta aspekter för att få en djupare insikt inom badkulturen. 1.2 Problemdiskussion Vi har valt ämnet kallbad som attraktion för att efterfrågan hos turister,enligt Stockholm visitor bord, finns av lokala badplatser inom Stockholmstullar året om. Denna attraktion skall finnas tillgänglig lokalt för att kunna möta efterfrågan och kunna erbjuda turisten en upplevelse inom tullarna. År 2007 kom ett förslag inom Stockholmstad att anlägga ett kallbadhus i Riddarfjärden. Hela världen ska veta att man kan bada mitt i Stockholm stad, säger Svante Hultquist, som ligger bakom idén och tagit del av en intervju av Aftonbladet. 1 Projektet fick positiv kritik men även problem och lades ner. Detta för att bristen av information till lokalbefolkningen gjorde att motståndssidan vart för stor i Stockholm. Även Stockholm stad ser frågan angående att bebygga vattenytor som en känslig diskussion och det kan bli ett problem i framtiden. 1 www.aftonbladet.se/nyheter/article11151568.ab 2011-04-18 365 7

Stockholm stads vattenrum har under historisk tid används för olika ändamål som exempel kallbad men på senare år varit skonat från bebyggelse och detta har skapat på lång sikt att vattenytorna fortfarande är öppna. Detta har givit staden en öppenhet och även ur miljösynpunkt har detta gynnat vattnet då det håller sig renare. Å andra sidan borde Stockholm stad som destination berika arkitektur genom att bygga ett kallbad. I intervju med Arkeologen Hjulhammar samt Stockholms skönhetsråd är koppling mellan historia och profil för Stockholm stor för att locka turister. Vid destinationsutveckling är närmaste tillgångar den enklaste resursen att tillgå. Tillgången Mälarens vatten som är Stockholm stads image borde bli mer tillänglig för turismen att ta del av och varför inte ta fram ett kallbad som är ordnat samt ett arv från vår historia. Fernström (2005:70) definierar upplevelseekonomi som skapandet av minnesvärda upplevelser för kunden/gästen. Fernström (2005:53) menar att de flesta turister redan har gjort allt det vanliga som att åka till Thailand, hyrt stuga och campa. Man har blivit bortskämd och är trött på det gamla och människor vill nu uppleva andra saker. Fernström poängterar att det i upplevelsebranschen finns en outtömlig möjlighet för svensk besöksnäring. I problemdiskussionen vill vi även ta upp hur viktigt det är att marknadsföra ett projekt med lokalbefolkningen och att hålla en långsiktig kommunikation. Om kommunikationen inte fungerar skapar det missnöje hos lokala individer på destinationen. På destinationen är faciliteter en stor del av platsen men även lokalbefolkningen är en stor del av imagen. Möjligheterna för att placera ett kallbad i Stockholm och utveckla det till en attraktion måste börja med att samordna och informera alla delar inblandade på en destination. Det har funnits ett förslag för kallbad i Riddarfjärden men det lades ner för protester som kom från lokalbefolkningen. Stockholm stad själva tror att bristen på kommunikation information om bygget till lokalbefolkning skapade protesterna. Detta kan vara den ena faktorn som saknades men även den del att informera om historien angående kallbaden i Stockholm som varit en viktig del både kulturellt samt funktionellt för destinationens invånare. Detta hade kunnat skapa en tillhörighet för lokala invånare till den kultur de lever i. Utvecklingen är en stor del av Stockholmstads som en attraktiv destination och att kunna erbjuda platser som möter turistens behov och efterfrågan är ett måste för framtiden. 1.3 Syfte Syftet med denna uppsats är att titta på hur en historisk attraktion kan lyftas fram och stärka Stockholm stad som destination. Uppsats lyfter fram hur Stockholm stad kan stärka sin personliga profil som destination för att locka turister genom att bygga ett kallbad. 1.4 Frågeställning Hur etablerat har kallbad varit i Stockholm stad? Vilken problematik har Stockholm stad mött i frågan om etablering av nya kallbad under 2000 talet? Vilka fördelar kan ett kallbad ha som attraktion för Stockholms stad? 1.5 Avgränsningar För att göra studien hanterbar så är det nödvändigt att göra vissa avgränsningar utifrån flera faktorer. Den rumsliga avgränsningen över det valda studieområdet är dragen inom Stockholms tullar.(se figur 1) Detta innefattar ett område från Gamla stan, Kungsholmen, Långholmen, Norrmalm, Riddarholmen, Skeppsholmen, Södermalm, Vasastaden, Östermalm samt Djurgårdsstaden på Djurgården. Stockholms tullar brukar gälla de platser i Stockholm där stadens stadstullar 8 366

historiskt sett har legat. Detta för att efterfrågan av bad har varit i detta rum och syftet för arbetet är inriktat på Stockholm Stad som destination. En ytterligare avgränsning har gjorts till Riddafjärden för att kunna jämföra historien av Stockholms främsta kallbad som var placerad här under 1800talet. (figur 1) Källa: Sjöfartsverket 9 367

2. Metod 2.1 Forskningsmetod Forskaren använder olika metoder och teknik som verktyg för att förklara olika problem i samhället. Enligt Per Dannefjord är metoden en tankegång, en förenklad modell över vad man bör fundera över när man forskar 2, dvs. vad man gör för att bedriva forskning. Det finns olika inriktningar hur forskaren ska besvara och lösa sitt problem. Vi har studerat närmare på kvantitativa samt kvalitativa forskningar. Kvantitativ forskning kan innehålla ett deduktivt synsätt, där interaktionen mellan teori och metod ligger i fokus för att prova teorier. Kvalitativ forskning har en induktiv inriktning, där forskaren istället vill generera en teori och avvisar det som positivismen företräder. 3, det är deltagarnas perspektiv som är utgångspunkten han utgår från sitt perspektiv. 4 Det som skiljer mellan att kvalitativ och kvantitativ forskning som är två olika arbetssätt, är vilken bemärkelse teorin har, vilken kunskapssyn de företräder och vilka ontologiska förutsättningar som utgångspunkt. 5 Vi anser att en fallstudie är mest lämpad för vår undersökning eftersom det är det bästa alternativet för att få en beskrivning av företeelsen, händelsen och relationer som uppträder i ett särskilt undersökningsobjekt man studerar. Fallstudiens kännetecken är att den ger forskaren möjlighet att få tillgång till sitt undersökningsobjekt, arbetsplatser, intervjupersoner, olika typer av skrivet material mm som kan skapa flexibilitet att ändra strategier. Fallstudien koncentrerar sig framför allt på sociala förhållanden och processer som pågår inom ramen för det man undersöker. Forskaren kan använda sig av observationer av företeelser och intervjuer i en sammanställning med de mest lämpliga alternativen för att kunna genomföra studien på bästa sett. 6 Utifrån syftet med denna uppsats, att belysa ett kallbad i Stockholmstad, kommer vi att använda oss av ett kvalitativt förhållningssätt. Den kvalitativa metoden syftar till att ge oss en djupare förståelse för det vi studerar, vi utgår inledningsvis med att söka efter relevant litteraturer, vetenskaplig tidskriftartiklar, samt modeller och kartor som ska vara till grund för vår studie. Ett antal teorier har valts ut för att studera verkligheten och utföra analysen. Denna metod ger oss förutsättning för att skapa oss en bild samt kunskap över vårt valda ämne innan vi utför våra intervjuer. Vi kommer också att använda oss av 2 Dannefjord P (2005) sida15 3 Bryman. A. (2011) sid.249 4 Ap.lit sid 271 5 Ap.lit sid 40 6 Denscombe M(2000) Forskningshandboken för forskningsprojektet s44 368 10

elektroniska källor för att samla in information om kallbad i Stockholm stad, samt undersök olika internetartiklar för att få en mer allmän bild om studiens ämne. I undersökningen analyserar vi även de befintliga kartor över det valda geografiska området (vissa ligger som bilagor i uppsatsen).vi har även gjort egenproducerade kartor med hjälp av programmen Arc GIS och Arc Catalog. För att få en ingående förståelse har vi undersökt hur badturism har sett ut över historisk tid globalt i världen, i regionen Sverige samt i rummet Stockholm Stad. Vi har undersökt kallbad utifrån helhetsperspektiv för att sedan uppmärksamma intressanta aspekter för att få en överblick om kallbadets historik. Intervjuer har utförts med väl insatta aktörer för att få en realistisk uppfattning inom studie området. Intervjuerna genomförde vi med utvalda personer som har kunskap med betydelse för studien. För att starka vår stärka reliabilitet alla intervjuer i studien har dokumenterats med hjälp av anteckningar och Mp3 spelare, som efteråt renskrivits och ligger som bilaga till uppsatsen. Vi har bestämt oss att göra en observation inom det avgränsade studieområdet för att få en egen upplevelse av platsen. 2.2 Induktiv ansats Undersökningen kan ha två olika ansatser inom vetenskapsteorin: induktiva eller deduktiva ansatser. Den huvudsakliga skillnaden med deduktivt, respektive induktivt ansatser är att den deduktiva utgångspunkten förklarar undersökningens resultat som teorin, medan den induktiva utgångspunkten är teorin och själva resultatet av studien. 7 En deduktiv angreppsätt utgår från existerande kunskap och teorier inom ett visst område som författaren väljer. Deduktivt angreppssätt är också den vanliga tolkningen av förhållandet mellan teori och praktik. Man menar med ett induktivt angreppssätt används resultatet av undersökningen och observation för att kunna ta fram teorier. Deduktivts angreppssätt drar sin slutsats i uppsatser utifrån grundvalet av observationen. Vår undersökning är abstrakt med en induktiv ansats. I den induktiva ansats är forskningsresultatet den faktiska teorin. Det går från resultat och observationer in undersökning till att dra generaliserbara slutsatser och därmed en teori. Vi inleder med att börja med det området som vi har tidigare vetskap om, och därefter införas vi våra hypoteser för att har en ordentligare empirisk undersökning, och detta för att begreppet och teorier växer fram utifrån det empiriska materialet som vår studie bygger på, Det är de hypoteserna som kommer att härska själva utvecklingsgången för att ackumulera i det empiriska materialet. I slutet kommer studiens resultat förbindas till tidigare utnämnda teorier. 8 2.3 Fallstudieobjekt Utifrån vårt syfte riktar vi oss på att undersöka Stockholms stads utvecklingsmöjligheter av kallbad som attraktion. Detta för att staden skall ta del av sina naturliga resurser för att ta upp en äldre tradition som funnits i Stockholm och använda den till att bli en attraktion igen. Avgränsning av det geografiska rummet har gjorts med hjälp av Google som sökmotor och Google maps samt med Arc Gis, sökningen begräsades till full-text format. Följande sökord användes; kallbad, kallbadhus, Stockholms maps, Sjöfartsverket samt Stockholmskällan. Den som genomför undersökningen, för att få studien på bästa sätt,skall observationer av förseelser kopplas ihop med intervjuer av den mest lämpligaste informationen i en sammanställning. 9 7 Bryman. A. (2011) sid.26 8 Ap.lit sid.29 9 Denscombe M(2000) sida44 369 11

För att lättare kunna identifiera sig med upplevelsen var kallbads anläggningar har funnits besökte vi Stockholm stad och varit på de platser som kallbad varit placerade. Detta för att få en rumslig upplevelse och skapa oss en bild över staden, där kallbadsanläggningar har funnits placerade. Men även för att se om det är geografiskt möjligt idag att återskapa gamla traditioner och anläggningar på samma plats. För dokumentation valde vi att utgå från en karta från år 1885, för att den visar den centrala delen av Stockholm Stad. Denna karta visar Strömsborg kallbad, som under en längre period var en symbol för Stockholm stad. 2.4 Intervjuer Kunskap byggs upp i den kvalitativa forskningsintervjun genom ett samspel mellan intervjuaren och informanten. 10 Därmed utarbetar vi en sätt för att öka samspelet mellan oss och våra informanter under intervjuerna, främst genom att lyssna på deras tankar och funderingar kring Stockholms kallbad. Vi använde oss av narrativa intervjuer som betyder att vi har samlat information om ämnet innan vi formade vårt frågeformulär, där respondenten fick chansen att tala fritt, samt att tillföra egna kommentarer. Olika frågemanual användes till varje intervjuperson för att maximera den kunskap som vi ska få kring Stockholms kallbad och det handlar även om att våra intervjupersoner kan olika kunskap inom ämnet. I en kvalitativ intervju finns ofta en intervjumall behandlande frågor, som forskaren anser att den är grundläggande för undersökningen, men utrymme lämnas även för samtal utöver dessa. Genom sådana öppna och djupgående intervjuer hoppas forskaren finna bakomliggande faktorer av betydelse för studien. 11 För att vi ska få bättre uppbyggnad i frågeformuläret använde vi oss av Steinar Kvale och Svend Brinkmanns sju stadier som ett mönster för våra intervjuer: 1. Tematisering förrän intervjun påbörjades med samtliga intervjupersoner, så introducerade vi vårt syftemål med studien. 2. Planering innan vi utförde våra intervjuer genererade vi en bild om forskningsområdet för att senare gör upp plan för undersökningen. 3. Intervju vi använde oss av en intervjuguide där vi utformade frågor med utgångspunkt våra tidigare kunskaper. 4. Utskrift bandspelare och våra anteckningar, var ett hjälpmedel under direktintervjuerna, så kunde vi sätta ihop det empiriska materialet som senare kom att analyseras. 5. Analys utifrån vårt syfte med studie utvaldas användbara metoder ut för en mer genomgripande analys av intervjuerna som förbundnas till utnämnda teorier. 6. Verifiering för att se om studiens tillförlitlighet för att se om resultatet blir rationellt verifierbart. 7. Rapportering vi analyserade resultatet av vår studie och de metoder som vi använde oss av för att göra en definitiv översikt av det införskaffade råmaterialet. För att få en bild över destinationen samt kallbadets historia är det viktigt att samtala med de aktörer och de som arbetar inom turism. Detta för att samla in och ta vara på den information som finns inom kunskapsområdet. Insamling av empiriskt material får oss att lära känna ämnet och historien om 10 Kvale, S. (2011)sida.9 11 Holme och S(1997 )sida.14 370 12

traditionerna för kallbad samt att skapa nytänkande. För att få in intressant material om ämnet valde vi inledningsvis att intervjua intendenten och forskaren Marcus Hjulhammar som har forskat inom området kallbad i Stockholm över en historisk tid. Vi har även intervjuat Eva Camél Fuglseth på Stockholm Visitor board, Nicklas Neuman som har examen i kostvetenskap vid Uppsala universitet, Martin Rörby informationsansvarig på Skönhetsrådet i Stockholm,marknadschef Anna Wallström på Seglarhotellet på Sandhamn. Sandhamn hotellet arbetar ständigt med att utveckla sin produkt och sin image. Deras framgång har gjort att på fem år har de ökat mest med bokade hotellnätter året om, i jämförelse med andra hotell i skärgården. Intresset av att köpa en produkt med närheten till vatten, natur och historia har ökat och det märks ute på Sandhamn hotellet. Detta gör det intressant att få höra deras arbetsätt. Vi har även intervjuat en säsongsanställd på Stockholm Visitor board som arbetade under sommaren 2010. Hon kommer inte nämnas med namn utan vill vara anonym. Våra frågor till henne handlade om turistens efterfrågan och vad för utbud Stockholm stad har idag i utomhusbad samt kallbad. Alla de utvalda kunde i olika mån hjälpa till med intervjun men vi tycker att den information som givits har varit tillräcklig som empiriskt material för vår fallstudie. De intervjufrågor som har ställts har varit olika för olika intervjuer men har grundat sig efter vårt syfte och Steinar Kvale och Svend Brinkmanns sju formeringar. I den empiriska delen presenteras de intervjuade personerna närmare. Metoden för intervjuerna har varit att först ta kontakt via mejl eller telefon där förfrågan skedde angående en intervju. Frågorna har skickats ut innan intervjun för att informanten skulle få tid att förbereda sig och för att samtalet skulle flyta på lättare. De personer som svarade genom mejl skickade tillbaka svaren och därefter kunde vi sammanställa dem. 2.5 Kritisk granskning av metoden Validitet och reliabilitet är två metoder som forskare sätts inför. Begreppet validitet brukar definieras som överensstämmelse mellan teoretisk referensram och operationell indikator, det vill säga att vi undersöker det vi påstår att vi undersöker 12. Validitet ökar om forskare utgår från sin teoretiska referensram när han formulerar intervjufrågor och observationsschema. Vi anser att validiteten av vårt arbete är hög och detta för att vi utgår från det ämne vi undersöker, utifrån en teoretisk referensram när vi sammanställde våra intervjufrågor, då samtliga intervjupersoner gav svar på våra frågor på ett vägledande och drivande sätt. Med hjälp av svaren från intervjuerna och observation, i motsvarighet till teorierna, 13 även intervjupersoner har fått hjälp att förstå frågor vid oklarheter och fått utrymme att ställa också frågor. Vi försökte hela vägen också att förhålla oss kritisk till all slag av inflytandet på resultat och analysen i vårt arbete och vi ansåg att vi lyckades till en viss grad eftersom god validitet innebär att en studie undersöker det den påstår sig undersöka. I vår slutanalys gäller det alltså att se om vårt syfte är fullgjort samt om våra frågeställningar är besvarade, begreppsvaliditeten är också direkt förbunden till reliabiliteten, så om reliabiliteten är låg i en undersökning så är begreppsvaliditeten låg. Begreppet reliabilitet avser undersökningens tillförlitlighet, om studien genomförts vid en annan tidpunkt till vilken grad vi skulle få samma resultat, 14 Forskaren kan alltså bedöma om undersökningen är tillförlitlig eller inte och på så sätt se om resultatet är varaktigt. För att öka studiens reliabilitet verkställdes flera intervjuundersökningar och observation undersökningar för att därefter förbinda dessa till väsentliga teorier. Detta åstadkoms för att se hur teori och realitet stämmer överens, men materialet i vår undersökning uppställdes därefter beroende av varandra innan vi sammanfogade materialet till en text. Samt utfördes observationer efter intervjuerna och därför finns en risk att vi har kunnat bli påverkade av informanternas perspektiv. Tillförlitligheten 12 Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Wängnerud( 2007) s. 63 13 Bryman. A. (2011) sid.43-44 14 Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Wängnerud.( 2007)sida. 63 371 13

också i det insamlade materialet bör ses utifrån det interaktion som uppstår mellan informanter och intervjuare, det kan vara att varje informant och intervjuare har personliga tolkningar, inte bara om omgivningen utan tolknings utrymme ligger även i intervjufrågorna. Detta kan leda till att informant svarar på en fråga som intervjuare inte har menat sig placera. Att intervjuare framställer frågor som öppna som tänkbart, utan att påverka informanter till ett tillönskat svar men samtidigt få ut betydelsefullt information för studien. 15 Vi intervjuar olika informatörer från olika delar i turism branschen för att få ett djup, betydelsefull data som möjligt, och att kan se olika perspektiv. Tolkningen av informatörens svar kan bli felaktig och svaren kan påverkas bara genom att det utförs en intervju. Att data hämtas ur olika källor kan dock påverka validiteten då data kan vara daterad eller subjektiv. 16, 15 Bryman, A. (2011) sid. 511 16 Ap.lit. sid. 351 372 14

3. Teori 3.1Turism som produkt Det finns flera villkor som är viktig för att turism ska uppstå: Det måste finnas någon form av attraktion som ska attrahera turister. Det är primärt att attraktionen är tillgänglig, detta innebär att det ska vara lätt för turister att ta sig till den. Det bör erbjudas olika slags logi, kost och boende. Det måste det finnas människor som vill besöka platsen och har tid och möjlighet att göra detta 17. Det som definitivt gör att turister väljer en plats att resa till är vad som finns att göra på platsen. Därför blir nöjet på platsen betydelsefullt för turistens val av destination 18, och på grund av detta framställs turism ofta som en produkt av fyra olika beståndsdelar: resa, bo, äta och göra. 19 Författaren Frank Grover beskriver i sin artikel hur viktig image är i en köpeprocess. Det konsumenten gör innan den bestämmer sig för att köpa en tjänst eller produkt är att samla information om tjänsten eller produkten för att skapa en mental bild över varan. Då turismservice och tjänster är ogripbara är imagen viktig att förmedla fram sin tjänst som företaget vill sälja mer än vad som är i verkligheten. Turismens produkt och tjänst leds fram genom att dessa två delar är jämlika och detta gör konsumenten engagerad i servicen, och gör i sin tur att imagen för tjänsten får en mening för konsumenten. En stark image och position styr konsumentens val av köp och att måla upp den i media, genom reportage och intervjuer från tidigare konsumenter, kommer stärka imagen. 20 Turism är ett mycket komplext område som berörs av många olika komponenter. En anledning till turismens komplexitet är att den är beroende av individer, och individer i sig är mycket påverkbara och individuella egenskaper är i ständig förändring. 21 Det är viktigt att fatta turisternas motivation och hur de tar beslut. Därför krävs det någon kvalitetsplanering och orientering av destinationer, exempelvis att kontrollera negativa inflytanden. Samt att ta till sig kundbeteendet när det gäller utveckling av turism, framför allt vid marknadsföringsstrategier Turismen har blivit en viktig del i den globala ekonomin. Enligt WTO växer industrin och från statistik om utvecklingen kan data visa att mellan år 2007-2009 växte turismen med 2% i Europa. 22 Den globala marknaden expanderar och turismsektorn är inget undantag. Det är viktigt för destinationerna att utveckla sina produkter i en jämn takt med utvecklingen som styrs av efterfrågan för att kunna fortsätta ha en lockande image och en attraktionskraft. 23 17 Bryman, A. (2011) sid 11 18 Ibid sid 11-12 19 Kamfjord, G. (1999) Turism & Affärsresande den totala turismprodukten 20 www.tourism.wu-wien.ac.at/jitt/jitt_6_1_govers_go.pdf 2011-05-11 21 Blom Thomas & Nilson Mats sid.13 22 Sérgio Dominique Ferreira Lopes,sid 306 23 Ap.lit sid 308-312 373 15

Enligt författarna Mckercher och du Cros handlar turism om konsumtion av produkter och kulturturism innefattar konsumtionen av kulturella produkter. Det är relevant att redogöra och dela upp begreppet produkt. En produkt är något som kan erbjudas en marknad för kännedom, användning eller konsumtion som kan tillfredställa ett behov eller önskan 24 Mckercher och du Cros förklarar att en framgångsrik attraktion eller produkt utmärker sig med fem gemensamma drag: Berättar en historia Levandegör kulturtillgången Möjliggör deltagande upplevelse Gör upplevelsen relevant för turisten Fokuserar på kvalitet och autenticitet Enligt Mckercher och du Cros förmedlar kulturturismen historien och även platser med en stark karraktär en historia. Vidare menar de att kulturarvstillgångar inte har ett värde för turisterna om inte deras historia förs fram. En historia tilldelar byggstenarna för besökaren över hur personen skall tolka kulturarvet, och byggnader, föremål med mera. Detta gör att attraktionen blir levande om de berättar en historia om den på ett informativt sätt. Information kan lära människor direkt och indirekt om en plats beroende på hur besökarens upplevelse och hur underhållningen har skapat möjlighet för att lära sig mer.mckercher och du Cros förklarar att kunna tolka och förstå kulturarvet är viktigt, liksom att kunna förmedla kulturavet på ett kreativt, levande och underhållande sätt 25. 3.2 Attraktion Det finns många teorier om turistens beteende som uppvisar att turister reser för att de är intresserade av destinationen, de söker ändring från vardagen, resmålet kan skapa mening och betydelse och välbefinnande, samt är unika och personliga till sin karaktär, den nya platsen ska spegla den egna livsstilen, tidigare erfarenheter, och kunskaper. Viktigast är att det på platsen finns en attraktion som attraherar och lockar som gör platsen intressant 26 En attraktion för många turister från olika kulturer ligger i de naturliga resurserna som exempel stränder, hav, berg och natur som finns på destinationen. Detta gör att de länder som har gratis naturlig attraktion att erbjuda inte behöver bygga anläggningar för att locka turister. Även kultur och byggnader som ärvts från andra generationer anses som en gratis attraktion för destinationen. 27 Turism är beroende av attraktioner och attraktionen är en form av grundstruktur i all turism, och det finns ett attraktionssystem som enligt Blom, Nilsson består av: Primärattraktionen som är stark, alltså att turisten reser dit enbart för det som där offereras Sekundärattraktioner kan spela in i valet av resmål, men kan inte locka turister ensam. Tertiärattraktioner är attraktioner som är en attraktion som turister inte känner till innan resan utan upptäcks på resmålet 28 24 Mckercher & du Cros, 2002, sid 103 25 Mckercher och du Cros, 2002, sid 122-127 26 Blom Thomas & Nilsson Mats, sid.15 27 Richard Sharpley,David J.Tefler, sid 19 28 Blom Thomas & Nilsson Mats sid 16 16 374

Författare som Selby har skrivit att det fattas undersökningar om relationen mellan kropp och känsla inom turismen och det gäller både turisten eller värden som tar emot turisten. Den forskning som finns har fokuserats på att analysera en positivistisk relation mellan kvantifierbar faktor, ofta med en hypotes som styrks eller inte styrks. Selby tar även upp att turister är dynamiska sociala aktörer, med tolkningar och omfattande erfarenhet. Turisten söker ständigt mening och nya erfarenheter genom deras resande. Det finns annan forskning som menar att positivistisk turism är med åt det psykologiska där turisten är en agent av att veta, se, vara, att erfara och mångkulturell. 29 Selby skriver att det är viktigt att inte separera erfarenhet med framställning av turism. Han visar det genom att se på hur turisten fotograferar, hur detta omfattar turistens erfarenhet och det blir i sin tur en del av turistens bild av platsens turism. Detta gör att image, åsyn och aktiviteter blir kopplade till denna turism. Detta blir en enkel modell av bilden turisten fick av destinationen, genom att ha upplevt image och destinationen på plats. Detta blir som en självpresentation när turisten kommer hem och återberättar sina erfarenheter med hjälp av bilder. 30 3.3 Från kulturarv till turistattraktion Enligt Mckercher och du Cros finns det fyra strategier som används för uppbyggnad av en primär attraktion. Uppbyggandet av en primär attraktion sker genom turismifiering av ett bevarat men underutvecklat kulturarv. Kostnaderna för att bevara kulturarv kan bli dyrt.de kulturplatser som har en svag ekonomi får söka stöd hos kommersiella organisationer eller offentliga sektorn. Framtiden för en attraktion beror inte bara på det finansiella utan även på vilken historisk förankring,arbetstillfälle och vilken samhällsnytta attraktionen ger 31. Mckercher och du Cros anser att gruppering är ett annat alternativ för producenter att använda sig av. Inom kulturturismen innebär denna utvecklingsstrategi tillhandhållande av separata produkter och tjänster som kunden kan köpa ihop.med denna strategi enklare att skapa ett tema för en plats, varigenom man kan skapa ett starkare varumärke genom att de sker en samverkan mellan flera aktörer. Utvecklandet av kulturturismområden underlättar konsumentens efterfrågan och behov. Som speciellt distrikt där fokus är på temat och olika aktörer sammarbetar för skapa en stark produkt, blir viktigt för att få en ekonomiskt stabilitet för bevarandet av kulturarvet. Fjärde utvecklingsstrategin bygger på nätverk mellan aktörer som ansvarar och har intresse att arbeta mot samma mål att stärka produkten. Lokala aktörer förstår att den primära attraktionen framträder bättre genom sammarbete. 3.4 Image Image är en mental representation eller en bild som varje enskild människa har och är skapt av information de tagit upp, exempel av en destination eller företag. Det kan även vara det omvända, hur destinationen eller företagets egen bild av sig själva skall förmedlas ut för att nå marknaden. Detta kan göras genom olika marknadsföring. 32 Den image som en destination har är viktig för utvecklingen. Turisten i sin planering och val av destination skapar sig en bild av olika destinationers image genom informationsinsamling. Här är det 29 Selby.M 2004, sid 127 30 Selby.M, sid 129 31 Mckercher och du Cros,2002,sid 110-114 32 Sérgio Dominique Ferreira Lopes sid 306 375 17

viktigt att skapa en illustration åt turisten som lockar och ger det som turisten efterfrågar i sin valda destination. Resultatet av en destinations image är formad efter flera källor. Dessa referenser kommer exempel från media, släktingar och andra tidigare besökare som berättar. Utvärderingen av varje enskild besökare har en inverkan på destinationens image och kommer i slutänden påverka utvecklingen i framtiden. Erfarenheten av en destination som turisten tar med sig är bilden av platsen som kommer spridas vidare word-to-mouth. Definitionen av image går isär när det gäller dess betydelse enligt olika forskare. Psykologiskt definieras image att det är individuell uppfattning av världen som är skapad av egen erfarenhet, kunskap, känslor och uppfattning. En annan forskare säger att det inte är individuellt utan det totala intrycket enhet som skapas av andra. Det kan vara summan av idéer, intryck och tro som personen upptar att hålla. Att locka turisten till en destination är att kunna bemöta efterfrågan och behov som turisten söker. Det bästa hade varit om man kunde erbjuda och veta vad varje konsument eftersöker och därifrån kunna skapa image genom deras goda erfarenhet. Men det är inte så enkelt att veta kundens behov. En stor risk är att imagen skiljer sig i den erfarenhet som görs utifrån och inuti. Imagen av en destination kan vara avgörande för ett beslut att besöka destinationen. Att vara medveten om att synen på olikheter av imagen utanför staden är viktig i marknadsföring, produktutveckling, utveckling och destinationens lokalisering. Detta är väsentligt för utbudet och för att attrahera besökare samt maximera deras belåtenhet av destinationen. Om upplevelsen har en låg tillfredställdes för besökaren kommer det påverka hållbarheten och minska återkommande samt nya besökare till destinationen. För en bra image av en plats är det viktigt att ta reda på om besökaren är nöjd med sitt besök men även vad det är som den är missnöjd med sin första erfarenhet av produkten, platsen. För besökare som ännu inte besökt destinationen för första gången är det viktigt att förmedla ut trygghet och en bild av hur det kan vara om de besöker destinationen. Ge bilder och information över vad destinationen har att erbjuda lokalt för besökaren. Destinationens image påverkar reseuppförandet och den destinationen med en positiv image kommer mest sannolikt bli vald av köparen att besöka. Image har en stor påverkan i köparens beslut av destination. 33 3.5 Push och pull faktorer Push och pull teorin är faktorer som hjälper att förstå vad som påverkar turismens utveckling. Dessa två faktorer påverkas av varandra och för att få en helhet bör de båda faktorerna finnas med för att komplettera varandra. Push faktorer är den faktorn som tar upp det som styr efterfrågan hos turisten: Sociala faktorer; Är resultatet av vår tid och hur vi förvaltar den i samhället. Den struktureras efter hur samhället organiserat exempel fritid, arbete och vila men även efter klimat och säsong. Demografiska faktorer; Hur den urbana turismen fungerar och hur i urbana områden blir marknaden intresserad av den lokala turismen. Teknologiska faktorn; Utvecklingen inom transport och informationsteknologin har i samma takt utvecklats och det gör resandet med lättillgängligt för turisten. Transporter som exempel flyg och tåg har gjort det möjligt för en större marknad att resa globalt men även lokalt. Informationsteknologin har gynnats av utvecklingen av sociala medier som exempel internet. 34 Pull faktorerna är det som destinationen eller produkten har att tillgå till turisten: Geografiska faktorer; Destinationens närhet till marknaden är en fördel och detta kan göras med rätt, tydlig marknadsföring. Om avståndet mellan destination och hemort kan restid och högre kostnader vara till nackdel för orten. Det kan bli svårt att locka till sig besökare och det är därför viktigt att informativ och målinriktad marknadsföring. 33 Selby Martin, 2004.Understanding urban tourism s capital 4 34 Weaver och Lawtonsbok, Tourism managment, 2:aUppl.sid 70-87 376 18

Tillgänglighet; Tillgänglighet är syftet attraktionen på en destination för marknaden. Det innefattar faktorer som infrastruktur, service och fysiska delar. Med infrastruktur utbredningen av flygplatser, buss och tågnät på destinationen. Service är viktigt att det finns tillgänglig för turisterna. Inom denna faktor innefattar boende,restaurang samt utbud av aktiviteter på orten. 35 3.6 Geografiska rummet Inom forskning av människors känsla till en plats har begreppet plats en viktig betydelse. Den visar att vårt handlande och vårt tänkande har samband till plats och platser. För att en plats skall skapas och bli meningsfull bör det finnas tre aspekter, enligt John Agnew. Dessa tre är lokal, platsen och platskänsla. Om vi tittar på begreppet platsen och dess betydelse kan det ses som att alla platser har en bestämd plats på jordens yta. Med utgångspunkt i detta kan vi med hjälp av en karta lokalisera var platser finns. Detta behöver inte betyda att platser är orörlig och ytan konstant, den kan förflytta sig, som exempel ett fartyg. Men platsen måste finnas i en relation till människor för att bilda en mening och få en betydelse. Med begreppet lokal menas den materiella uppbyggnaden som gör och utformar platser. John Agnew menar att det är byggnader, torg och vägar som är framtagna av individer. Platskänsla innebär att det frambringas en känsla hur det är att befinna sig på platsen. Detta är viktigt för att en plats skall bli meningsfull och bli betydelsefull som exempel ens barndomshem 36 I dagens globalisering har platskänslan som resultat försvunnit och en anledning är de homogena platser som skapas. Denna homogena globalisering suddar bort meningsfulla och skapar en ökad konsumtion som exempel genom flera köpcentrum och nöjesparker 37 I det turistiska rummet är det subjektiva erfarenheter som bildas. Varje individ skapar egna erfarenheter och formar egna berättelser av rummet och platsen. 38 Helheten handlar om platsidentiteten och hur den skiljer sig mellan individer. Platsidentitet kan även skilja sig fast flera individer är i samma rum, då individerna upplever och tolkar platsen olika. Detta är viktigt att belysa när det gäller destinationsutveckling då den kan upplevas olika för olika individer. För att kunna locka turister och tänkbara besökare behöver det finnas en image utåt sett mot världen. I marknadsföring kan ett landmärke, kulturarv eller plats vara perfekt för att locka till destinationen. 39 3.7 För en stadsturism av hög kvalitet I en destination finns inblandade offentliga och privata turistaktörer som skapar utveckling inom turismen i destinationen. Detta genom att öka den positiva effekten av staden, att turisterna blir nöjda av sitt besök och att invånarna blir nöjda. För att veta vilka faktorer som är viktiga för att få en nöjd kund måste en analys göras för att en integrerad kvalitetsstyrning skall hjälpa en stad att nå resultat. Denna integrerade kvalitetsstyrning kan planeras efter strategi som blir en grund för studien. Denna strategi är flexibel och anpassningsbar men är ett referenssystem som kan utvecklas. Partnerskap är en viktig grund för en stads utveckling. Ett aktivt deltagande är viktigt för att ge staden att attraktivt värde. Detta gör turistaktörerna genom att ha grundläggande turistutbud samt sekundära turistutbud som skapar helhetsintrycket för staden. För att aktörerna ska kunna samarbeta behövs ett starkt ledningsorgan. Planering av gemensamt mål är av betydande vikt för att skapa en god attityd och politiska riktlinjer för faktorerna som ska utveckla turismen. Att införa integrerad kvalitetsstyrning görs genom stadens egna prioriteringar. Resultaten blir olika för olika studier och det kan bland annat vara följande områden; miljö och hållbar utveckling, tillgänglighet och möjlighet att förflytta sig samt säkerhet. Uppföljning är 35 Ap.lit.sid. 97-102 36 Agnew i Cresswell sid.7-8 37 Knox & Marston sid.218-219. 38 Rickly-Boyd sid.259 39 Huigen & Meijering i Ashwort & Graham (2005) sid.22 377 19

den återkopplande delen som kompletterar de brister som finns och ger utveckling. Efter uppföljning är det viktigt att utvärdera och modifiera strategin. Detta görs med kvalitativa och kvantitativa metoder för att kunna ge resultat till gjorda justeringar. 40 40 Artikelkompendium: För en stadsturism av hög kvalitet. Integrerad kvalitetsstyrning för turistmål i städer,sid 48-60 378 20

4. Studieområde 4.1 Badets tidiga historia i Europa Till de primära kulturerna som nyttja kalla kroppsbad för förnöjelses skull brukar man summera den grekiska.. 41 För grekerna var vattnet viktigt, värdefullt och var tillsammans med värme ett betydelsefullt hälsomedel. Det fanns stora badanläggningar som många gånger innehöll plats för gymnastiska övningar, läsesalar, bibliotek och matställen. Dessa kulturcentra kallades gymnasium, ett ord som lever kvar i vår svenska kultur, om än med något ändrad innehåll. Varenda grekisk stad hade minst ett offentligt gymnasium med bad, ofta omgivna av skuggande planteringar och vackra promenader i välskötta parker. Gymnasierna var på så sätt trivsamma vistelseorter där vetenskapsmän, konstnärer och politiker möttes för att diskutera och umgås i en avslappnande miljö. De tidiga läkarna som rekommenderar vattnets goda egenskaper ur medicinsk synvinkel hittar vi en av läkekonstens fader, Hippokrates, som arbetade omkring 400 f.kr. I hans arbete finns noggranna uppgifter om badens nytta och skada för kroppen. 42 Vid samma tillfälle som städernas badhus förblev samlingsplatser för de bättre förmögna utvecklades kurorter på landsbygden där man hittat rika mineralkällor. De mest berömda var svavelkällorna i Thermopylae och Aidepsos i Greklands södra inland dit stadens folk vallfärdade för att söka lindring och bot för sina krämpor. 43 Förebilden för de romerska baden kom från Grekland. De grekiska gymnasierna spreds, liksom den grekiska kulturen i övrigt, till kolonier i Italien. Romarnas bad var i många delar en kopia av de grekiska baden, men hade vissa förbättringar. Genom utgrävningar ibland annat Pompeji har man funnit rester av badanläggningar. Romarnas arkitektur på badhusen var som resten av som alla andra hus, i enorma storlekar med praktfull och storslagen utsmyckning. Berömda i hela världen Pantheon i Rom var från början ämnat som svettbadrum men bedömdes alltför vackert för ändamålet och blev i stället som tempel till alla gudar, detta är vad namnet Pantheon betyder. 44 Flertalet kända badorter i Europa som Vichy, Baden- Baden och Aachen sitt ursprung i den romerska badkulturen. Det var inte bara badhusen som var imponerande i sina storlekar och utformning, även havsbad anstalterna var exklusiva anläggningar. En av den mest berömda är orten Bajae som ligger i närheten av Neapel vid Puteoligolfen, med sitt varma klimat ur badhänseende. Badet vart så populärt och hade en många besökare ända fram till 1500talet. Kvar idag finns bara resterna av de högst belägna byggnaderna i form av spöklika ruiner. 45 Under medeltiden var kyrkan vänligt inställt till badande och bland senare munkordnar var hygienen betydelsefull och viktig. 41 Lind, 2004, sid. 13. 42 Bad och folkhälsa, 1926, sid. 25. 43 Ap.lit sid. 26. 44 ibid, sid. 26. 45 Bad och folkhälsa, 1926, sid. 27. 379 21

Andra klostermedlemmar hade som vana att doppa sig två gånger om året samt inför de stora religiösa högtiderna. Den vanliga befolkningen badade sällan eller aldrig under medeltiden. Under medeltiden började simkonsten bli en ansedd som en viktig kunskap som skulle utövas av adel och riddare. Det inrättades badhus i städerna som brukades privat för adel samt offentliga badhus som var till bönderna. 46 Under 1300- och 1400-talet blev badstugorna allt vanligare på landet runt om i Norden. Utvecklingen gjorde att snart hade flertalet bondgårdar sin egen anläggning. Det vart tradition att varje lördagskväll samlades gårdens folk för att bada. Badet på denna tid utfördes så att man klädde av sig utanför och gick sedan in i ångbadet. Värmen var hög och detta för att svettas sen piska sig med björkris. Därefter överöste man sig med kallvatten, sprang ut och doppade sig i närmsta sjö eller rullade sig i snö. I Europa, i början av 1500-talet, var franska, tyska och italienska bad- och brunnsorter välbesökta. Intresset för av hälsobad ökade och läkare vart mer intresserade av hälsobrunnar för dess effekter. Det bildades tidigt en gemensamhet vid brunnarna där segmentering inte fanns mellan samhällsklasserna. Badkurerna och brunnsdrickandet sågs som medicin som botade alla kroppens svagheter. Tidigt år 1480 fanns i Baden-Baden ett badhus där alla var välkomnade rika, fattiga och sjuka. Behandlingen var att få ligga i timmar i badet och samtidigt dricka hälsosamt mineralvatten och detta skulle rensa ut alla sjukdomar. 47 Städernas badstugor utvecklades under 1500- talet och blev till gemensamma umgängesklubbar. Som en föregångare till dagens krogar där dryck, musik, spel och mat finns. 48 Med tidens utveckling var dessa klubbar mer en mötespunkt för sexuell aktivitet och vissa badstugor liknade mer bordeller. Spridning av smittor och den dåliga hygienen var en grund till varför badstugorna började försvinna. Den andra grunden var brandrisken som fanns i dessa stugor. I slutet av 1500-talet avskaffades många badinrättningar, bad i det fria och kallbad av stat och kyrkan. 49 4.2 Förhållandena i Sverige Klimatet i Sverige har inte lika lång värmeperiod som andra länder i Europa. Från en period mellan 6000 f.kr. vidare till bronsålderns slut cirka 500 f.kr. vet man att Sverige hade en längre värmeperiod. Denna period var inte helt olikt det klimat som nu råder kring Medelhavet med torr, varm sommar och fuktig kall vinter. Under denna period kunde nog människorna som levde i Sverige söka sin svalka i vattendrag, sjöar eller i havet. 50 Det har visat sig att den första bastun troligen kom under vikingatiden, i form av rökbastu. Det var resorna till Ryssland som inspirerade vikingarna som tog traditionen med sig till Sverige. Detta var en badform som fanns kvar under lång en tidsperiod hos bönder och fattiga. Under 1500-talet utvecklades nordbornas badande och det ledde till att bastubadandet utvecklades. Bastuns inflytande ändrades och var inte bara en byggnad för nöje och avslappning. Den blev även mycket användbar från medicinsk aspekt då den var både ren och varm. Medicinska behandlingar började göras i bastun och det kunde vara som att låta koppa sig på blod och men även att kvinnor födde sina barn i bastun. 46 Ap.lit, sid.27-28. 47 Ap.lit, sid. 29. 48 Ap.lit, sid. 30. 49 ibid, sid. 30. 50 Kindblom, 1995, sid. 10. 380 22

Under denna tid fanns även kallbad i sjöar och åar som utnyttjades av både män, kvinnor och barn. Det var särskilt viktigt för soldater som skulle ut och strida att de var simkunniga. 51 Under senmedeltidens korståg neråt Europa presenterades svenska riddaren av en annan badkultur som hade badhus som var inredda i luxuös utrustning. I exempel från Konstantinopel använde man sig av flera olika sorters bad som både användes gemensamt för män och kvinnor. Återigen togs en tradition med till Sverige och snart började det byggas upp offentliga badhus i städerna och mindre badstugor i klostren. Under 1500-talet, då badstugorna började stängas igen på kontinenten, levde traditionen vidare i Sverige under ett par sekler till. Det var inte förrän år 1725 som den sista badstugan stängdes i Stockholm. Detta var början på en tidsperiod i Europa som kallas smutsåldern. En ny syn på bad hade införts och det ansågs omoraliskt, farligt och snart glömdes simkonsten bort. Finland hade bastubadet kvar och även delarna i norra Sverige överlevde badet i en av sina ursprungliga former 52 4.3 Havsbad blir på modet 1700-talet I vår Västerländska kultur ansågs det oanständig samt främmande att bada i havet under 1700-talet. Det dröjde nästa 100 år, slutet av 1800-talet, innan havsbad vart accepterat och modernt. Detta var tack vare några läkare samt bad entusiaster förde sin talan om dess kvalitéer Det var en läkare från England vid namn John Floyer (1649-1734) som genom sin forskning visade att saltvatten kurer ansåg kunde bota reumatism, mentalsjukdomar och dövhet. 53 Med denna forskning började en ny syn på en vetenskap, balneologin, som skulle intressera svenska läkare under kommande tidsperiod. En av dem var svensken Frans Westerdahl (1734-1797) som vid mitten av 1700- talet skrev Underrättelse om hälsans bevarande och hälsoeffekter. Detta var skrivit med referenser från Floyers tidigare forskning. Frans Westerdahl beskriver hur kalla bad borde tas på tom mage och även att havsbad skall tas med försiktighet. Störtar man i badet kan det skada dina finaste ådror. Det bästa sättet var att gå i havsbadet långsamt och metodiskt tills man var i med kroppen. 54 Sveriges främsta barnläkare över tid, Carl Curman (1833-1913) gav rekommendationer vuxna personer att bada havsbad högst 10 minuter. Yngre åldrar och äldre människor skulle högst vara i 1-3 minuter i kallt vatten. 55 På denna tidsperiod fanns det en enorm respekt och rädsla inför havet. Men även från historier och erfarenhet av skeppsbrott och den grova kustbefolkningen gjorde att havet var okänt och mystiskt. 56 1800-talet 51 Kindblom, 1992, sid. 2. 52 Kindblom, 1992, sid. 2. 53 Stackell, 1974, sid. 25. 54 Lind, 2004, sid. 15. 55 Kindblom, 1992, sid. 4. 56 Bergmark, 1959, sid. 220. 381 23

I början av 1800-talet började havsbad konkurrera med den traditionella brunnsdrickningen. Detta var dock i kallbadhus eller i bassänger vid stranden som havsvatten pumpades in i. Att bada på en öppen strand kom att dröja till senare sekel. 57 Läkare och vetenskapsmäns utveckling inom människans hälsa vart i större precision än tidigare. Kroppens funktioner kartlades och genom att använda tidigare accepterade medicinska metoder som kunde ha negativ inverkan på kroppen var det ofarliga vattnet en välkomnande kur att använda. Det visade sig att det ofarliga vattnet hade bara positiv effekt på kroppen. 58 I Sverige ökade populariteten med havsbad i slutet av 1800-talet och det överklassen med god ekonomi som hade råd att ta sig till kustens havsbad. 59 Det började växa ett tjugotal badanläggningar runt om i Bohuslän och norra Halland och för att klara konkurrensen fick varje havsbad profilera sin image tydligt för att locka besökare. Genom denna förtätning under 1800-talet i regionen var det grunden för Sveriges rekreations landskap som finns på västkusten. 60 Bohuslän som tidigare var glesbefolkat växte i mitten av 1800-talet och landskapet växte i befolkning samt arbetsmöjligheter som i sin tur gav ekonomisk vinst. 61 Badorternas utformning av den yttre miljön var viktig för dess popularitet. Men även dess geografiska läge samt tillgänglighet för besökaren. Badorternas miljö utformades ofta med parkstråk, vattenanläggningar med fontäner, lummig växtlighet och restauranger. 62 Många badorter anlades nära storstäder där fördelen var dess närhet. På detta sätt vart det ett populärt utflyktsmål för lokalbor att besöka över dagen. 63 Under denna period fanns det planer på att utveckla destinationerna till en mer global marknad. Västkusten skulle marknadsföras till Amerikaner som Europas populäraste semesterorter. Detta för att Amerikaner var ett turistande folk och denna målgrupp var köpstark. För att detta skulle kunna genomföras måste en ny båtlinje planeras över Atlanten med moderna båtar i anslutning till badorterna. 64 Profileringen av badorterna var olika och en del satsade på glamour medan andra ville ha mer lugn stillsam miljö. Oavsett image eller inriktning av verksamhet för badorterna så var den friska havsluften densamma samt servicen för en avslappnad semester. 65 På 1900-talet vart strandbadet populärt och med detta vart behovet av stora naturliga ytor en efterfrågan. De stora massorna av tusentals besökare som krävde yta samt utrymme minskade potentiella badorter på västkusten. År 1922 gjorde Svenska turistföreningen en invertering av lämpliga badplatser. Det man sökte var längs kusten sandstränder med goda bottenförhållanden och tillgängliga badplatser med goda kommunikationer samt natursköna omgivningar. 66 Dessa krav på godkända badplatser gav Skåne utveckling och tog över stora delar av badturismen. Kvalitén på badplatsen var genom den jämna vattentemperaturen samt det milda klimatet i Skåne erbjöd. Även att det natursköna områderna i Skåne kunde erbjuda trädgårdsområden och en modern badortsplats. 67 57 Mansén, 2001, sid. 74. 58 Stackell, 1974, sid. 26. 59 Ibid sid. 26. 60 Stackell, 1974, sid. s 267. 61 Ap.lit sid. 201. 62 Ap.lit sid. 211. 63 Ap.lit sid. 209. 64 Svensk turisttidning, Nr 2, 1922, sid. 21. 65 Stackell, 1974, sid. 202. 66 Svensk turisttidning, Nr 6, 1922, sid. 87. 67 Stackell, 1974, sid. 202. 382 24

4. 4 Kallbadhus Kallbadens utseende har förändrats över tid och det första var mer en badflotte med hus på.(se figur 2) Över tid utvecklades utseendet och det vart mer fasta hus som låg vid strandkanten. De kunde även ligga en bit bort på stenkistor med anslutande bryggor eller på pålar på stranden. Herrar och damer var åtskilda och på större anläggningar hade de egen brygga några meter emellan med insynsskydd. I kallbadhusen fanns ett antal bassänger där havsvatten pumpades in och det vart mer skyddat för de som badade. Omklädningshus fanns i anslutning till bassängerna som var skilda åt för män och kvinnor. 68 Det fanns hjälpmedel för att komma ner i bassängerna som var trälådor. Detta var dels för icke simkunniga personer men även för kvinnor som ville bada lite skyddat. 69 Figur 2. Badhus för fångar på Riddarholmen ca 1800talet Traditionen att bada direkt i havet genom att använda badvagnar från stranden för att ta sig ut i vattnet kom från England. Kvinnorna ville vara lite skyddade vid bad så vagnarna hade ett litet fönster och en dörr. När vagnen kom ut på lagom djup kunde kvinnorna gå i vattnet i godan ro. 70 Underhåll och skötsel vart kostsamt och badhusen började förändras med tiden. De tidigare husen var enkla och satsade mer på anständighet. Efter 1860-talet började badhusen mer likna våra moderna Spa anläggningar där lyx, öppna vyer, samt rekreation var mer i fokus. 71 4.4.1 Effekten av kallbad Ett sammanfattande utdrag ur tidskriften Sport medicine från 2006 berättar författarna att nedsänkning i vatten kan orsaka fysiologiska förändringar i kroppen som skulle kunna förbättra återhämtning efter tung träning. Dessa fysiologiska förändringar innefattar vätskan i kroppen som skiftar, minskning av muskel-ödem (svullnad) och ökad hjärtverksamhet (utan att öka energiförbrukningen), vilket ökar blodflödet och eventuella näringsämnen och avfall transport genom kroppen. Dessutom kan det finnas en psykologisk fördel för idrottare med en trötthet som reduceras under nedsänkning. Vattentemperaturen förändrar de fysiologiska förutsättningarna vid nedsänkning och kyls ned till termoneutrala temperaturer och kan ge bästa resultat för återvinning. Ytterligare prestationsinriktad forskning behövs för att avgöra om nedsänkning i vatten är fördelaktigt för idrottare. 72 68 Kindblom, 1992, sid. 6. 69 Lind, 2004, sid. 17. 70 Dahlberg, Koller, Ravegård, 2004, sid. 12. 71 Lind, 2004, sid. 9. 72 Wilcock, I. M., Cronin, J. B. and Hing, W. A. sid. 747-765. 383 25

4.4.2 Kallbad i Stockholm idag Idag finns det kallbad placerade utanför Stockholm stads tullar och om vi tittar i Stockholms län finns det 5 stycken. Hasselbacken har paketerbjudande med Spa, boende, restaurang och kallbadserbjudande. Även Saltsjöbaden som delvis tillkom från ekonomiska bidrag från Wallenberg har ett kallbad som är öppet under vintersäsong. Quality hotel Nacka kan erbjuda sina gäster kallbad och annat serviceutbud. Längre ut i Stockholms län finns det kallbad att besöka vid Sandhamn hotellet samt i Nynäshamns havsbad. Dessa kallbadsanläggningar är i samband med annan service som besökaren efterfrågar som exempel hotell, restauranger och Spa. Även en miljö runtom anläggningen som ger en rekreation upplevelse. Det finns ett antal strandbad inom tullarna som exempel Rålambshovsbadet och Långholmsbadet. Dessa bad är inte utnyttjade året utan endast under sommar perioden. Dessa bad erbjuder inte heller de strukturerade formerna som kallbadsanläggningarna erbjuder som restauranger, hotell eller Spa. 73 4.5 Stockholm och det rena vattnet Stockholm är en av världens huvudstäder som har det renaste vattnen och dessutom är staden byggt på öar som gör att Mälarens vatten rinner igenom och är en del av stadens miljö. Mälaren tillför Stockholmare deras dricksvatten. Mälarens vatten håller en hög kvalitet och reningen av vattnet är en enkel process vid vattenverket som gör att det används sparsamma mängder med kemikalier. Fram till år 1997 investerades 800 miljoner i att halvera utsläppen av kväve och fosfor. Stora delar av Mälarens vatten passerar Riddarfjärden och det längsta uppehållet för vattnet är runt 2 veckor. Strandbaden inom Stockholms tullar har problem med renhållningen. Stränderna och klippbaden runt om i Stockholm där sopor och fågelspillning är ett problem. Även SHR ( Sveriges hotell och restaurang företagare 74 ) kommer inom sin verksamhet arbeta om att värna miljön på ett europeiskt regelmässiga grunder. 75 På 1200-talet började Stockholm Stad byggas och detta var möjligt efter landhöjningen som skedde i Mälare samt Östersjön. Det var inte förrän år 1436 som Stockholm utnämndes att bli huvudstad i Sverige. Stockholm Stad är byggt på 14 öar som sammanlänkas med 57 broar. Invånarantal på nästan 1 miljon visar bredden av intressen som efterfrågas inom lokalbefolkning. Det som kännetecknas Stockholm är de vackra byggnaderna, grönskan, historia och rena vattnet. 76 Det finns ett hundratal museum i Stockholm och det kan bemöta en bred publik. Det finns från Stockholms största som är Vasamuseet till lite mindre Strindbergsmuseet. Det finns ett stort utbud även av restauranger, besöksattraktioner, shopping och events inom kulturlivet. 77 Historiskt runt ca år 1850-1950 har det funnits kallbadhus inom Stockholm Stads tullar, runt om Walldermansudde fanns mindre privata hus samt i Riddarfjärden fanns Strömsborg som var en större anläggning som innehöll flertalet bassänger för allmänheten. Badkulturen blev en modefluga och var något som intresserade både kvinnor och män. 78 73 http://maps.google.se/maps?q=stockholm%20l%c3%a4n %20kallbad&hl=sv&rlz=1T4ADRA_svSE381SE382&prmd=ivns&um=1&ie=UTF-8&sa=N&tab=wl 2011-04-30 74 www.shr.se/ 2011-04-22 75 www.stockholmkallbadhus.se/projektet_miljosthlm.htm 2011-04-22 76 www.stockholm.se/omstockholm/turism/ 2011-05-30 77 www.stockholm.se/omstockholm/turism/kultur-och-sevardheter/ 78 mms://stream01.edu.stockholm.se/stockholmskallan/tjerneld_bada_sth_red_1200k.wmv 2011-05-30 384 26

5.Empiri 5.1 Stockholm stads kallbadsprojekt Det kom ett förslag år 2006 från Stockholm kallbadhus AB att bygga det första moderna Kallbadet i Riddarfjärden. Det skulle bli Stockholm Stads nya landmärke och ha en spännande arkitektur. Företaget Stockholm kallbadshus AB startade 2006 med en vision : Att skapa Sveriges mest spännande och högklassiga badhus och badhotell. 79 De personer som låg bakom projektet var Olle Lundström (initiativtagare och kallbadare),björn Westerberg (Initiativtagare och projektledare) samt Thomas Sandell (arkitekt, SandellSandberg). Andra inblandade aktörer var Nordic Hotels och företaget Viamare. Projektet var att bygga ett kallbad i centrala Stockholm stad på vattnet. Det skulle vara relaterat till svenska traditioner med en blandning av hav, natur och rekreation. Kallbadhuset skulle ligga placerad i Riddarfjärden, utanför Norr Mälarstrand mellan Glemmes strandpromenad som leder till Rålampshovsparken och den hårdgjorda stenkaj som leder till Stadshuset. Kallbadhuset skall vara på vattnet utan att störa omgivningen men bli ett landmärke för Stockholm. 80 Invigningen för Stockholms kallbad skulle bli sommaren 2009.(se bilaga) Stockholm kallbad planerades för en bred och varierad marknad. Grunden för projektidén är att ta upp en gammal tradition med kallbad mitt i Stockholm med aktiviteter runt omkring för att kunna bli en stor mötesplats. I mötesplattformen ingick aktörer inom hotell, service för konferenser samt restauranger för att kunna ge en god service. Kallbadets arkitektur var framtagen för att smälta in i Stockholms miljö och symbolisera Stockholms rena vatten. Tillgängligheten och dess service utbud men även Spa, park, löpningsrunda skulle vara en lockelse för turister att komma för att bada mitt i Stockholm och prova en gammal svensk tradition i att bada kallbad. Det unika med placeringen av kallbadet är att för 50 år sedan låg ett kallbad Strömbadet på samma plats 81 Arkitekturen var formad som en ring och där mitten är öppen yta för att bada i Mälarens vatten. Byggnaden skulle ha runda former för att följa Stockholms miljö och väggarna vara av glas för att skapa en närhet till vattnet. På kvällarna skulle Kallbadet lysas upp och ge ljus åt det mörka vattnet i Riddarfjärden. Höjden skulle variera upp mellan 6-10 meter för att inte förstöra utsikten runt om. Hotellet skulle vara fem stjärnigt och varje rum skulle ha en egen badstege ner i vattnet. Ett unikt hotell som är attraktivt i Stockholm för att bristen på hotellrum eftersöker nya hotellkoncept. 82 5.2 Hur etablerat har kallbad varit i Stockholm stad? Marcus Hjulhammar har forskat om kallbad anläggningar i Stockholm stad och har gjort fältarbete samt studie om kallbadens historia. Intervjufrågorna finns med i en bilaga och här har vi sammanfattat svaren från intervjun. 79 www.stockholmkallbadhus.se/foretaget.htm 2011-04-20 80 www.stockholmkallbadhus.se/kontakt.asp 2011-04-22 81 www.stockholmkallbadhus.se/projektet_forvem.htm 2011-04-22 82 www.stockholmkallbadhus.se/press.asp 2011-04-22 385 27

Från 1800-talet till idag har det funnits ett tiotal kallbadhus inom Stockholms tullar. Idag har vi vid Hornsberg ett bad kvar, men i en enkel arkitektur mer likt en grå liten stuga på vatten. Den kan vara inspirerad från medeltiden då baden såg ut som Gillestugor. På Helgeansholmen mellan år 1978-1981 har det påträffats rester från badhus. Detta var tegelfundament som var 5 ggr 20 meter stor. Dessa anläggningar har daterats till 1400 talet. År1602 fanns det badhus på Södermalm, gatunamnet var då Bastugatan som idag är östra delen av Brännkyrkegatan. Badhuset har förmodligen redan funnits på medeltiden. Under denna tidsperiod såg människan vatten som något skadligt och de var rädda för vatten. När människor tvättade sig använde de tvättlappar som var gjorda av tyg. År 1684 byggdes att badhus i kvarteren Rosenbad på Norrmalm. Det var badmästaren Christopher Thiels som grundade det. Namnet på badet var först Lijenbad men ändrades 1708 till Rosenbad. Detta pågrund av att badet erbjöd inte bara vanliga bad utan även rosenbad. Men 1790 revs anläggningen och idag står nuvarande Rosenbad på platsen som byggdes 1902. Det noterades att 1700 talet fanns ett badhus vid Strömsborg som var en mindre, blygsam anläggning. Det första friluftsbadet, Lindska, byggdes 1827 som kom framför kajen där Nordsteds idag har sina lokaler på norra Riddarholmen. Badet fick snabbt därefter konkurrans av ett annat badhus, Åsbom. Detta gjorde att Lindska anläggningen fick utvecklas med dusch, hytter och andra service utbud för att hålla sig attraktiva. Det Åbomska badet fick lägga ner år 1850. År 1884 öppnades ett nytt Strömbad som ersatte Lindska badet. Det kallades för Gjörckes eller för Köhlers. Det låg vid Strömsborg intill järnvägsbron men revs år 1935. Det fanns över tid olika slags badanläggningar som var separerade. Det byggdes under 1800 talet kallade badsumpar som var mindre badhus för de som ville bada för att bli rena. Det fanns badanläggningar som endast var för kvinnor. Dessa kallades fruntimmersbad (låg ett på Skeppsholmen) och var isolerade med högre väggar runt om för att undgå insyn. Även flottan hade på Skeppsholmen ett eget bad under 1800-talet som de kunde bada och göra sig rena i en mer isolerad miljö.(se karta i bilaga). Modet för bad som en social aktivitet kom under 1800-talet och detta spred sig speciellt inom den kungliga sidan. Det fanns dels ett bad på Kastellholmen som användes flitigt av kungafamiljen och borgliga sidan av samhället. Det första allmänna badet var Strömsborg, en större anläggning placerad mitt i Stockholm. Det fanns även varma bad där det var ugnar som höll för värmen. Det var ofta privatpersoner som var driftiga och hade affärsidén som startade upp kallbaden. Om vi tittar tillbaka till medeltiden så hade tomtägarna ett badhus på sina tomter, små gillestugor, som fungerade som badhus. 1800-talet började Stockholm stad att finanserna badhusen och detta för att det började bli en modefluga bland människor. Mälaren vart vald för att det var renast. Strömmarna gjorde att vattnet cirkulerade runt och ett naturligt reningssystem skedde i baden. Detta gjorde att hygienen ansågs bra på baden för vattnet kunde cirkulera genom väggarna som fanns runt bassängerna. Den yttre arkitekturen på baden har ändrats över tid och det är synligt hur utvecklingen på arkitekturen sett ut. Strömsbadet år 1930 var populärt och välbesökt. Det finns funna polletter från olika bad där namnen på badhusen är på polletten. Monterat med polletten skall det ha funnits ett gummiband på så du lätt kan ha med dig polletten i badet runt foten. Projektet Kallbad i Stockholm 2007 anser M.Hjulhammar har många fördelar. Dels har det en historisk motivation och är en kultur del som har med Stockholm att göra. Nackdelen var med projektet att det inte finns någon förundersökning på lokala invånare i Stockholm har för intresse och åsikter för en förändring i Riddarfjärden. Det gjordes ingen tydlig presentation för den historiska attraktion som 386 28

Kallbad har för Stockholms historia och kultur. Det fanns ingen förklaring hur detta kunde vara en viktig utveckling för Stockholm som Stad men även för dess ekonomi. 83 5.3 Vilken problematik har Stockholm stad mött i frågan om etablering av nya kallbad under 2000 talet? I kontakt med Skönhetsrådet i Stockholm fick vi skriftligt material angående beslutet år 2007 som togs gällande byggandet av ett nytt Kallbad i Stockholm vid Riddarfjärden. Kontaktpersonen heter Martin Rörby som är Arkitekturhistoriker och sekreterare i Rådet till skydd för Stockholms skönhet. Han gav oss Skönhetsrådets vision samt beslutsdokument som framtogs gällande Kallbad i Stockholm år 2007. Vi har sammanställt detta material och presenterar det i vårt arbete. Skönhetsrådet uppkom år 1919 och deras uppgift var att skydda natur och kulturvärden i Stockholm stad. Martin Rörby skriver att visionen till år 2030 är att Stockholm stad skall bli i världsklass. För att nå upp till denna vision inom arkitekturområdet behövs det tydliga, modiga arkitekturvisioner samt gemensamma mål inom byggbranschen, hos fastighetsägare, arkitektkåren och näringslivet som då kan inspirera varandra. Hittills finns det ingen som vågat skapa ett gemensamt mål och detta är förvånande då det är ett hårt tryck inom byggsektorn. Fram till 1960-talet var Stockholm känt för sitt nyskapande inom arkitektur. År 1970-80 talet backade Stockholm kraftigt på området men ett undantag var Globen. Under 1990-talet satsades det på nya stadsutvecklingsområden som skulle vara anslutet till äldre innerstadsområden som exempel Hammarby Sjöstad. Denna nya stadsdel skulle skapa en ny vision inom arkitektoniska området för Stockholm i stort, men det var förväntningar som inte vart uppfyllda. Syftet med en arkitekturvision är att höja ribban kraftigt. Samspelet mellan bebyggelse och topografi är viktigt men även att titta på stadens befintliga profil för att få vägledning i att placera och utforma ny bebyggelse eller annat på en plats. För att destinationen skall kunna vara attraktiv och kunna utvecklas måste den som andra destinationer förnya sig. Att gamla miljöer försvinner är ett måste men endast om det nya som kommer har ett högre värde än det befintliga. Det är viktigt att identifiera Stockholms personlighet och profil och inte falla för första bästa internationella fluga. Martin Rörby skriver att för att snart nå visionen inom arkitektur måste vi släppa fram kreativitet och kvalitetsmedvetet byggande och det finns många lovande arkitekter som bara väntar på att få visa vad det kan. Nya arkitekter är viktiga för framtiden för att Stockholm snart kan säga:- Välkommen till Stockholm- arkitekturens nya huvudstad. Angående projektet Kallbad AB som togs upp år 2007 så var Skönhetsrådet inblandat i ärendet som gick genom stadsbyggnadskontoret. Placeringen av kallbadhuset skulle vara i Riddarfjärden och vara en cirkulär byggnad. Planen var 900 kvm och måttet 135 meter i diameter. Den skulle ha ett bryggparti som går från kajen norra Mälarstrand ut till kallbadsanläggningen och skulle ligga flytandes i Riddarfjärden. Det skulle finnas en allmän promenad på taket tillgänglig, men insidan där hotell, bad samt Spa skulle vara avgiftsbelagd. I det dokumentet står det vad Skönhetsrådet ansett om projektet och det nämns att Riddarfjärden är Stockholms framsida, Stadsmuseet har klassificerat det som ett riksintresse inom kulturminnesvården. Detta gör att placeringen av kallbadet blir känsligt för Skönhetsrådet. Väsentliga vyer har inte undersökts men rådet anser att perspektivet från Rålambshovsparken och Stadshuset blir den samma. Detta är viktigt och byggnadens samspel med den omkringliggande miljön och vattnet är avgörande. Stockholms vatten är ett varumärke och den erfarenheten av långvarigt miljövänlig politik har gjort att vi har badbart vatten även i innerstaden. Stockholms stads vatten har länge varit intressant för 83 Marcus Hjulhammar 387 29

kommersiell verksamhet där bygglov har önskat men skyddas emot bebyggelse för att kunna förbli öppet vatten rum. Skönhetsrådet positiv till idén om ett kallbad placerat i ett vattenrum men inte på den plats som föreslagits. Även arkitekturen på kallbadet är lovande och skulle bli en turistattraktion som staden söker. Men Riddarfjärdens betydelse som riksintresse och kommunfullmäktig beslut om att inte tillåta exploatering är en komplicerad ekvation. Men rådet är intresserad ifall det väljs ut en mindre känslig omgivning och det borde Stockholm stad finna för ett projekt som detta. 84 Förslaget med ett kallbad samt hotellanläggning på Riddarfjärden möttes av ett stort motstånd. Stadsbyggnadskontoret i Stockholm fick in ca 1000 motståndsbrev till projektet i form av namnlistor och protestbrev. Enligt Birgitta Weylandt Sandell, som arbetar på stadsbyggnadskontoret har hon aldrig varit med om liknande. 85 Enligt en undersökning som DN gjort genom Synovate 86 (tidigare Temo) var 6 av 10 personer emot, 58% motståndare 33% positiva och 9 % visste inte. Det var 1000 personer som tillfrågades och alla var äldre än 18 år. 87 Det största motståndet gällde emot placeringen av kallbadet, i Riddarfjärden. Detta gjorde att planering startade för att se nya möjligheter av platser för anläggningen. Det kom på tal att Nordvästra Kungsholmen skulle gynna området och bli en ekonomisk vinst för området. Kungsholmens stadsdelsförvaltning var positiv till idén och en utredning gjordes av området som prover av vattnets kvalitet samt en lokal marknadsundersökning med invånarna. Men tidigare protester som var hos Stadsbyggnadskontoret levde kvar och förslaget var inte lika väl bemött. Skönhetsrådet och Stockholms Stadsmuseum har däremot sagt nej. Andra förslag till placeringar som kom upp var Djursholm, Sandhamn och Saltsjöbaden 88 Allmänheten fick ta del av byggprojektet genom information som kom in i tidningar. Men denna information var inte tillräckligt tydlig enligt Birgitta Jonsson, som var motståndare för kallbadet, hon menar att mycket av den viktiga detaljinformationen försvann. Detta kan vara en anledning till att Stockholmare inte fick en klar bild över projektet. Av det stora motståndet från allmänheten började det göras ritningar över anläggningen som var i mindre skala men då miste anläggningen mycket av sitt utbud. 89 5.4 Vilka fördelar kan ett kallbad ha som attraktion för Stockholms stad? Stockholm stad vill fortsätta utvecklas och turismen har en viktig roll inom stadens utveckling som en attraktiv stad. Varumärket Stockholm- the Capital of Scandinavia och även Nordens Venedig är ett gemensamt varumärke för Stockholmsregionen och varumärket kan användas av alla som vill medverka i att etablera samt utveckla Stockholm som destination. Skälet till sitt varunamn är att det är den största staden i det största landet i Skandinavien samt har kommunikationer i världsklass. Stockholm är hjärtat av Skandinaviens städer. Det är viktigt att känna till att varumärket är ett budskap och inte en avsändare. Stockholm stad har ett rikt kulturliv med flertalet museer samt gallerior men även ett centrum för musikproduktion och mångkulturell inom mat utbudet. Stockholm, Göteborg samt Malmö noteras att ha en positiv utveckling under sommaren 2009 inom kost och logi. Under sommaren 2009 så förlades drygt hälften av alla gästnätter i landet i dessa tre 84 Martin Rörby 85 www.dn.se/kultur-noje/massiva-protester-mot-hotell-i-riddarfjarden 2011-04-24 86 Internationellt marknadsföringsföretag som mäter och publicerar regelbundet politiska opinionsundersökningar 87 www.dn.se/sthlm/majoritet-emot-badringen 2011-04-24 88 www.dn.se/sthlm/forslag-flytta-kallbadet-till-ulvsundasjon 89 http://www.dn.se/sthlm/alla-far-saga-sitt-om-badhotellet 2011-04-24 388 30

storstäder. Enligt undersökning över Stockholms gästnätter så var det flest som hyrde gästnätter i tjänsten men även privat på sin fritid låg antalet högt. 90 (figur A). Figur A. Statestik över Stockholm Stads hotellnätter 2009.Källa: www.stockholmvisitorboard.se Ett kallbad mitt i Stockholm skulle göra badsäsongen öppen året om under kontrollerade former. Att skapa denna möjlighet att bada i Mälaren året om mitt i huvudstan skulle öppna upp för en större marknad. Som destination är detta en attraktion som lockar både historiskt som push faktor. Varje år ökar hotellnätterna i Stockholm och intresset är stort för Skandinaviens Venedig. Fördelen med ett kallbad är att det kan erbjudas en tillhörighet med historien av Stockholm året om genom att ta del av stadens största resurs. En resurs som funnits i alla tidsepoker. Vi intervjuade en person som var säsongsanställd på Stockholms turist center som styrker hypotesen att det finns en efterfrågan efter bad inom Stockholms tullar. Personen berättar att varje dag på turistcentret möttes hon av frågan efter var det fanns möjlighet att bada i Stockholm stad. Den marknad som efterfrågade bad var utländska turister samt svenskar som besökte Stockholm. Efterfrågan av bad inom Stockholms tullar kunde inte bemötas av utbudet som finns i staden idag. Det finns flera platser utanför Stockholmstullar som möter efterfrågan men tillgänglighet och tid gör det komplicerat för turisten att ta del av. Det utbud som idag finns är exempel friluftsbadet vid Långholmen. Badet är aktivt under sommarmånaderna juni till augusti och resten av året tomma från aktivitet. Det som inte erbjuds där är service utbud på plats som efterfrågas som exempel flertalet restauranger, omklädningsrum eller annan aktivitet. Detta gör att platsens lockelse och förmågan att spendera en längre tid på och att se det som en attraktion att resa till inte bemöter turistens behov. 91 Neumen.N har en blogg inom träningslära med en samarbetspartner och har skrivit en artikel studie: Kallbad- fördelaktigt för återhämtning och prestationsförmåga? Han har tagit del av ett antal vetenskapliga artiklar som ger en bild över återhämtningsmetoden som att bada kallbad. Hans fråga var om denna metod fungerade fysiskt för kroppen eller om den var mer en metod för mental återhämtning som var enskild för varje individ? Nicklas tycker att metoden kallbad för den fysiska återhämtningen inte kan bevisas vetenskapligt. Men han anser ändå att studier som han läst påvisar att den mentala delen, att uppleva mindre trötthet och återhämtning genom att bada kallbad är minst lika viktig. Han menar att idrottare använder psyket för att utveckla sig och nå högre resultat. Då är den mentala delen lika viktig för att skapa en upplevelse av återhämtning och mindre trötthet. 92 90 www.stockholmtown.com/templates/page 19440.aspx 91 Säsongsanställd Stockholm turist board 92 Nicklas Neumen 389 31

Anna Wallström berättar om Seglarhotellets vision: Seglarhotellet strategiska beslut är att ha öppen verksamhet alla dagar hela året om och även att kunna erbjuda sina målgrupper den bästa upplevelsen året om. Seglarhotellet är en turistprodukt som ökar mest inom Stockholmsområdet och detta för deras året om vision. Sandhamn som varumärke är mer välkänt i denna region och även invånare i Stockholmsområdet är mer beredda att betala för produkten. Hotellet har en SPA anläggning som erbjuder behandling och kallbad som är populärt att besöka. Kallbadet uppkom för att kunna erbjuda besökaren en aktivitet från en naturlig resurs som ön Sandhamn har, som närheten till vatten. Erbjudandet är att bada kallbad under de kalla månaderna och under vinterhalvåret är kallbadet välbesökt och mycket uppskattat av besökare som kan vara privata samt konferens besökare. 93 Vi kontaktade Stockholm Visitor Board, Eva Camél Fuglseth, Director Tourist Services och frågade om det fanns tid för en intervju. Eva svarade att hon inte hade tid för en intervju men ville hjälpa oss ändå. Hon meddelade oss att de får ett antal förfrågningar av studenter varje vecka för intervju och gav oss länkar till information. Dessa webbsidor var informationsforum gjord av Stockholm Visitor Board utformat från studenters vanligaste frågor. Stockholm Visitor board är Stockholms officiella marknadsföringsbolag. Uppgiften är att sammanföra näringsliv och kommun och ta fram resurserna för att koordinera ut dem i en gemensam marknadsföring för staden. Affärsidén är att med näringslivet utveckla besöksnäringsfrågor och marknadsföring av destinationen Stockholm för att nå vår vision som är att bli norra Europas ledande destination. Det är både mot den privata sektorn som affärsresenärs sektor. 94 visar att även år 2009 ökade antalet med 3,1%. Den totala ökningen på boendet var med ca 3% i hela Sverige. Stockholm ökar mest! Stockholm visitors board har bland annat den första kontakten med turisterna som kommer till Stockholm och tar emot deras önskemål. Det resultat om önskemål från turisterna borde värdesättas och grundas för att bemöta deras önskemål. Fördelen med ett kallbad i Stockholm är att det kan erbjudas på plats ett bad året om i Mälaren. Det finns en efterfrågan bland turister och det skulle vara en positiv attraktion för Stockholm. 5.5 Egen Observation Vi gjorde en egen geografisk jämförelse med en Stockholmskarta från år 1885 (bilaga 10.6)och hur det ser ut idag över riddarfjärdens vatten område. Vår egen observation gjordes i Stockholm stad inom vår valda avgränsning. Detta gav oss en bredare analys för att kunna koppla insamlad information med vår observation. Syftet med detta var för att se utvecklingen och förändringar som har skett över Stockholm inom bebyggelse i ett avgränsat rum.vår frågeställning under observation var hur det geografiska rummet hade förändrats, vad som hade förändrats och detta kan ge oss en bild över varför placering av kallbad på samma plats kan vara möjligt eller omöjligt. Vi valde att svara på frågan hur och vad det geografiska rummet förändrats över tid. Inom denna avgränsing har blivit den centrala delen av Stockholm. Det vi upptäckte var att miljön förändrats och det har tillkommit flertalet större och byggnader som symboliserar Sverige. Vi kommer ta upp de byggnader som är mest intressanta för vår studie när det gäller rummets förändring. Det är tillkomsten av Stadshuset, Rosenbad och Riksdagshuset som byggdes efter 1900-talet som tog över rummet efter anläggningen Strömsborgskallbad. Där Eldqvarn låg med sina badsumpar på år 1885 ligger Stockholms stadshus idag gränsande med vattenkanten. Stadshuset byggdes 1923, arkitekturen är i 93 Anna Wallström 94 www.stockholmtown.com/templates/page 17735.aspx 390 32

nationalromantisk anda och dess torn sträcker sig 106 meter upp med det svenska riksvapnet tre kronor i toppen. Järnvägsbron som går över Riddarfjärden fanns år 1885 och även idag men som vi ser har det tillkommit centralbron för biltrafik. Från denna järnvägsbro fanns år 1885 en bro över till Strömsborg där det fanns kallbadsinrättning. Idag ligger det en kontorsbyggnad från 1897 som har kan nås genom att ta Strömsborgbron från Vasabron. Den bro som fanns från järnvägen har tagits bort i samband med centralbrons uppkomst. Rosenbad som ligger på Strömgatan är en symbol för Sveriges regering. Detta byggdes 1902 och den stora byggnaden är gjord i röd sandsten. Här låg innan 1900 talet en badanläggning som var lämplig i och med kanalen som finns utanför. Riksdagshuset är placerat på Helgeandsholmen i Stockholm och byggdes klart ca år 1905. Byggnaden har en stil av nybarock och den stilen kom mellan brytningspunkten av nationalromantiken och nyklassicismen. Fasaden har olika utsmyckningar som dekorerar utsidan och riksdagen har ett olika utseende beroende på varifrån du beskådar byggnaden. Bilden (figur 3) visar hur Riddarfjärden såg ut år 1885. På bilden ser vi Strömsborg badanläggning som var aktiv året om. Strömsborg var under sin tid ett landmärke för Stockholm med sin mäktiga arkitektur. Runt om finns det mer industrier som är i behov att vattnet som resurs för sin drivande verksamhet. Idag är samma område en symbol för Stockholm men för Sveriges politiska styre med tre mäktiga byggnader längs med strandkanten. Ön vid namn Strömsborg är belägen med ett hus som har samma karaktär som miljön runt sig. Användningen av huset är idag för kontorsverksamhet och har blivit osynligt trots sitt värde i kulturarv. Det har blivit tätare bebyggelsen på platsen och byggnader samt vägar har tillkommit. Vatten områdena begränsas med pampiga byggnader som med en äldre arkitektur ger rummet sin identitet. En identitet samt känsla att det är hjärtat av Sveriges politik och styre. Men för ca 150 år sen var det Strömsborg badanläggning som var symbolen för område. 391 33

Figur 3. Byggnad längst ned till höger Strömsborg kallbad ca 1885 i Riddarfjärden Byggnad mellan broar ön Strömshol 34 392

6. Analys Analysdelen kommer att sammanfatta teoridelen samt empiridelen. Vissa teorier och empiriskt material har fått mer utrymme i analysen men vi hoppas att kunna med den information som samlats kunna ge en analys. Detta bör ge oss redskapen att kunna svara på vår frågeställning och med det svara på uppsatsens syfte. 6.1 Kallbadets historia Globalt i världen ser vatten och hälsa och dess relation likadan ut. Avgränsas vattenkulturen regionalt samt lokalt ser man skillnaderna på utveckling beroende på i var i världen du studerar. Det byggdes tidigt stora anläggningarnsom hade bassänger för bad och simning men även exempel med matställen, bibliotek och lärosalar. Dessa anläggningar var ofta omgivna av kontrollerande skuggande planteringar och vackra promenader i relation till välskötta parker. Anläggningarna var en trivsam plats för alla målgrupper att umgås i en avslappnande miljö. Historiskt började bad i den grekiska kulturen och vattenkulturen vart viktig inom hälsa och som ett naturligt läkemedel. Enlig författaren Neuman kan kallbad ha en medicinsk inverkan på kroppen. Ur medicinsk synvinkel rekommenderades vattnets goda egenskaper tidigt av läkare som arbetade omkring 400 f.kr hade noggranna forskningar om badets nytta och skada för kroppen. Idag ser vi antalet SPA anläggningar växa inom Stockholm och erbjuder bad samt lugn miljö. Simkunskaper var en klassfråga och ansågs som en viktig kunskap. Allmän befolkning badade nästan aldrig i skillnad mot den högre klassen som borgare och adel som fortsatte med bad. Det anlades anläggningar i städerna som separerade klasserna åt, adel och borgare hade egna badanläggningar medans övriga befolkning hade egna badanläggningar. I början av 1500-talet började intresset öka för baden och det började bli en social umgängesplats för många. Med denna utveckling ökade antalet anläggningar runt om i Europa. Denna ökning hade ohälsosamma effekter för befolkningen då hygienen inte sköttes på anläggningarna så i slutet av 1500- talet stängde staten och kyrkan många anläggningar. Sveriges badkultur kan spåras till vikingatiden då reser till Ryssland inspirerade och rökbastun kom till Sverige. Från 1500-talet utvecklades nordbornas badande och det allmänt utbredda bastubadandet. Bastun inflytande ändrades och var inte bara en byggnad för nöje och avslappning. Den blev även mycket användbar från medicinsk aspekt då den var både ren och varm. 95 Med klimatet som råder i Sverige finns inga längre värmeperioder och detta gjorde att varmbastun blev populär att ha. Med Sveriges kalla vintrar kom även havsbaden där samspelet med bastun gjorde det till en omtyckt aktivitet. Medeltidens korståg var en del av badkulturens utveckling i Sverige. Svenska riddare möttes av en annan badkultur och badhus som var byggda på ett annorlunda arkitektur än i Sverige. Traditionen togs med hem till Sverige och snart började det byggas mer offentliga badanläggningar i Sveriges städer. I Sverige levde traditionen vidare med badanläggningar längre än i Europa. 96 95 Bad och folkhälsa, 1926, sid. 25-30 96 Kindblom, 1992, sid. 2,sid 10 393 35

6.2 Hur utbrett var kallbad inom Stockholms tullar i historiskt perspektiv? Att Stockholm har byggt bad både för kommersiell verksamhet och från statligt verksamhet med olika syften. Det kommersiella syftet med badanläggningarna har varit mer för lyx, social mötesplats samt en klassfråga. Det statliga syftet med badanläggningar som funnits har mer inriktats på hälsa, hygien och varit för allmänheten som skall ha kunnat bruka dem oavsett vilken klass i samhället de haft. Enligt forskaren Markus Hjulhammar har det funnits ett tiotal kallbadhus inom Stockholms tullar, runt 1800-talet. Om vi avgränsar det geografiska rummet och tittar på vår avgränsning som är Stockholm stad innanför tullarna, berättar Hjulhammar M att kallbad varit en del av stadens historia. Med en tidslinje här nedanför skapar vi en sammanfattning vilka årtal som efterforskning har visat de funna platser i Stockholm där kallbad har funnits. Dessa platser har daterats av forskare och ger en historisk bild över under vilken tidsepoker anläggningarna har funnits 97 : 1602 Badhus Södermalm 1684 Badhus Norrmalm Rosenbad 1827 Friluftsbad Norra Riddarholmen 1827 Badhus Åsbom Norra Riddarholmen 1884 Badhus Strömsborg, Norra Riddarholmen 1800 talet; Badsumpar, flertal runt om i Stockholm Bad, Skeppsholmen (Fruntimmersbad) Bad, Skeppsholmen ( Flottans bad) 1930 Badhus, Strömsborg (större anläggning) 2007 Badhus och hotell, projekt ide, Riddarfjärden (ej byggt) Om vi tittar globalt på hela Europa ser vi en stor variation på klimat. I södra Europa råder Medelhavsklimat,varma torra perioder, tillskillnad från Norra Europa råder korta varma perioder med längre kalla perioder. Sverige ligger i norra Europa och gränsar till endast Östersjön och detta gör att det saknas varma samt långa väderperioder som det finns i andra delar av Europa Stockholm är en av världens huvudstäder som har det renaste vattnen samt är staden byggt på öar som gör att Mälarens vatten rinner igenom och är en del av stadens miljö. Detta är en av stadens naturliga resurser som skapar destinationens image. Med en karta analyserar vi bilden över geografiska rummet som visar att Mälarens vatten är en naturlig resurs till alla öarna och att vattenpassarge är den enda porten mellan Mälarens vatten och Östersjöns vatten. Historiskt kan vi se att denna resurs har varit viktig i utvecklingen av staden, i kulturlivets och för Stockholms image men även för Stockholms sjöfart inom transport. Mälarens vatten håller idag en hög kvalitet och ger Stockholmarnas dess dricksvatten. Enligt Martin Rörby är Stockholms vatten även ett varumärke och har genom lång planering samt långvarigt miljövänlig politik gjort att vi idag har badbart vatten även i innerstaden. Det har alltid funnits ett intresse att bygga på Stockholms vattenrum och intresset för kommersiell verksamhet har varit stor. 97 Markus Hjulhammar 394 36

Martin Rörby anser att viss försiktighet av utvecklingen på vattenrummet måste vitas då detta kan påverka Stadens image, miljö och karaktär. Av att analysera historiska kartor över Stockholm (bilaga 10:3-10:5) ser vi placeringarna av baden längs Stockholms kajer. Observationen över förändringar som skett över tid visar att det geografiska rummet ändrats och med den kulturen i området. Kartan från 1885 visar att badkulturen på platsen varit stor då Strömsborg badanläggning är ett landmärke i Riddarfjärden. Runt om finns det mer industrier som är i behov att vattnet som resurs för sin drivande verksamhet. Idag är samma område en symbol för Stockholm och Sveriges politiska styre med tre mäktiga byggnader längs med strandkanten, Stockholms stadshus, Rosenbad och Riksdagshuset. 6.3 Vilka för och nackdelar har ett kallbad ha som attraktion inom Stockholms tullar? Det är viktigt att fokusera på styrkorna som kan få destinationen att turister väljer att resa till platsen. Pull faktorer är de fysiska attraktionerna på platsen som blir avgörande varför turisten väljer att resa till platsen. Push faktor som lockar många turister från olika kulturer genom sina behov som kan vara naturliga resurser som destinationen har gratis exempel berg, vatten och stränder eller historiska delar som har gått i arv. Fördelarna Stockholm Stad har är genom sin placering av bebyggelse som är på 14 öar där Mälarens vatten flödar igenom. Den historiska resursen finns i Stockholms historia som går 750 år tillbaka i tiden som visar sig genom äldre byggnader och sina olika stadsdelar. Med Stockholms stora variation av utbud inom aktiviteter och miljöer gör att staden har en bred marknad som gör destinationen attraktiv. Stockholm stad har ett rikt kulturliv med flertalet museer samt gallerior men även ett centrum för musikproduktion och mångkulturellt mat utbudet. Detta gör att Stockholm Stad är en hållbar produkt där många element finns som styrker Staden som attraktiv destination. Det primära för en destination är att det finns attraktioner som lockar turisten att resa det. Det kan vara gratis attraktion såsom kultur, byggnader, hav och natur. Fördelen med ett kallbad i Stockholm är att vattnet blir en gratis attraktion som är lättillgängligt och kallbad i sig är en del av en historisk period i Stockholm. John Howard menar att Rogers femstegsmodel är det primära att få fram när en konsument köper en upplevelseorienterad tjänst att han eller hon får en mängd aktiviteter där destinationen har skapat en miljö som kommer ge kunden en serie minnesrika händelser. John Howard menar att det innebär att kunden måste ha ett djupare intresse för själva produkten vilket leder till att konsumenten får ett långvarit engagemang. Kallbadets historia går genom Europas historia och har även idag en efterfrågan som lockar turister att välja plats efter attraktion. I generationer har badkulturen funnits globalt och attraherat många människors. Ett kallbad som primär attraktion i Stockholm skulle locka turister och öka attraktionen som destination. Idagens globalisering har platskänslan som resultat försvunnit och en anledning är de homogena platser som skapas. Denna homogena globalisering suddar bort meningsfulla och äkta platser och skapar en ökad konsumering genom fler köpcentrum och nöjesparker. Som destination är det viktigt att ta fram sina styrkor och marknadsföra något som sticker ut från andra destinationer. I det turistiska rummet är det egna erfarenheter som skapar platskänslan och tillhörighet. Denna känsla kan skilja sig från olika individer men är viktig att ta del av inom destinationsutveckling. För att kunna locka turister och tänkbara besökare behöver det finnas en image utåt sett mot världen. I marknadsföring kan ett landmärke, kulturarv eller plats vara perfekt för att locka till destinationen. Det finns förslag om att få in kallbad som landmärke för Stockholm stad. Detta skulle förändra stadens image som destination.fördelen är att ett kallbad som har funnits i Stockholms historia och kan erbjuda en hel 395 37

produkt som byggs kommer skapa attraktion för destinationen.stockholms skönhetsråd och Stockholm stad vill ha ett kallbad. En fördel,enligt Eva Camél Fuglseth,är att Stockholm stad har varumärket Capital of Scandinavia och budskapet vill visa sin storlek av mångfald som produkt. Att leva upp till denna image så utvecklas Stockholm ständigt och är aktiva inom många områden av service. Styrkorna för Stockholm stad är geografiska faktorer där Sveriges största flygplats finns kopplad till regionen. Det gör det lätt för marknaden att nå destinationen. Stockholm stad har pullfaktorn tillgänglighet som gör Stockholm till ett attraktivt besöksmål. Detta gör Stockholm attraktivt även under sociala faktorer då många besöker staden under arbete, fritid och semester. Den lokala turismen är stor och aktiv för det stora,breda utbudet av aktiviteter som passar ett mångfalt av målgruppen. Det är viktigt att identifiera Stockholms personlighet och profil och inte falla för första bästa internationella fluga. Martin Rörby skriver att för att snart nå visionen inom arkitektur måste vi släppa fram kreativitet och kvalitetsmedvetet byggande och det finns många lovande arkitekter som bara väntar på att få visa vad det kan. Dessa personer är viktiga för framtiden för att Stockholm snart kan säga :- Välkommen till Stockholm- arkitekturens nya huvudstad. Stockholm stad vill växa och det görs stora satsningar för detta. Nackdelen är att Stockholm växer för långsamt i jämförelse med antalet växande besöksantal. Turismen har blivit en viktig inkomst i många länders ekonomi. Enligt World tourism organisation växer turismindustrin och från statistik om utvecklingen kan data visa att mellan år 2007-2009 med 2% i Europa. Med den globala turismmarknaden som växer varje år i Europa är det viktigt att destinationen utvecklar sina produkter och detta i jämn takt med utvecklingen för att i framtiden fortsätta att vara en attraktiv destination. Fördelen i Stockholm är ökningen av hotellnätter varje år och det visar att utvecklingen av besöksantalet i staden ökar. Stockholm Stad har en vision att bli norra Europas ledande destination. Det är både emot den privata sektorn som affärsresenärs sektor. Deras image är norra Europas Venedig och Stockholm Stads rena vatten samt kulturella miljöer är deras stora styrkor som destination. En turism produkt är komplext och det innehåller många delar för att bli en komplett produkt. Marknadsföring av en destination gör att hela produkten blir destinationen. Men det är viktigt att titta på stadens profil för att få vägledning i hur man skall bebygga och utforma platser. Martin Rörby berättar för att Stockholm Stad skall utveckla sig måste förändring ske inom miljön. Detta kan ske genom att ta bort bebyggelse eller att lägga till ny bebyggelse. Om detta sker måste den nya miljön ha ett högre värde än den befintliga för att det skall vara gynnsamt. Det är även viktigt att bevara Stockholms personlighet och profil för att behålla besökarens image om hur de föreställer samt uppfattar destinationen men även för att behålla Stockholms image utåt. Attraktioner är knutna till resans syfte och ju fler besöksattraktioner desto mer behov kan mötas. Då efterfrågan finns att bada inom tullarna skulle ett kallbad kunna möta detta behov, året om. Kallbad har även varit en del av Stockholms historia och denna attraktion skulle både bli en pullfaktor samt en pushfaktor för destinationens turism. Badkulturen har över tid varit en viktig del för befolkningen i Europa men även Asien. Tidigt började grekerna se sambandet med vatten och hälsa och det var betydelsefullt hälsomedel. Redan 400 f.kr rekommenderades vattnet av läkare att hjälpa mot krämpor och lindra vid smärta. Även att badhusen vart en samlingsplats samt hade för människor viktig roll för socialt umgänge och mental ro. Sverige placering i norra Europa gör att landet saknar varma strömmar längs större delar av våra kuster. Klimatet i Sverige har inte lika lång värmeperiod som andra länder i Europa. Kallbad har funnits mest i de södra delarna i Sverige men även i de mellersta delarna. Idag har Stockholms län ca 5 stycken 396 38

kallbad som är ett element av en produkt. Det är SPA anläggningar som erbjuder service i hotell, boende samt restaurang i samma paket som turisten erbjuds. Under vintertid ät dessa aktiviteter välbesökta och efterfrågade av turister. Tillängligheten och tiden måste planeras för att ta sig till dessa platser för att komma åt denna service. Enligt anställd på Stockholm visitor board var det en efterfrågan av att bada innanför tullarna men utbudet inte är stort. Stockholm Stad har historiskt haft en badkultur som erbjudit badanläggningar inom tullarna och anläggningarna har varit i olika storlekar samt för olika syften. Det har varit för medicinska skäl, hygieniska skäl och för hälsoskäl. Idag handlar det om hälsoskäl och hur bad kan förändra kroppens återhämtningsförmåga och minska muskel ödem. Detta görs bäst genom att temperaturen mellan varmt och kallt sker på kroppen. Även för idrottare har det visat att det ökar prestationen mentalt och skapar välbefinnande för musklerna. Nackdelen till ett kallbad inom Stockholms tullar visar den satsning Kallbad Ab har gjort. Pilotprojektet Kallbad AB(figur 4) var ett försök i att återskapa en tradition för att bygga en attraktion. Placeringen var ungefär på samma ställe som tidigare anläggning runt 1885, mitt på Riddarfjärden. På en destination är det inblandat offentliga och privata turistaktörer som är med och skapar utveckling inom destinationen. Det är för att skapa ett värdskap inom destinationen som alla parter blir nöjda med. Detta gäller både för turisten som kommer till destinationen och lokalbefolkningen. För att veta vad som är viktigt måste det göras en integrerad kvalitetsstyrning. Det planeras en strategi som är flexibel och anpassningsbar men viktig för att nå målet av en nöjd kund. Partnerskap mellan alla inblandade aktörer är viktigt för att nå utveckling och för att öka stadens värde. Kallbad AB hade planerat partnerskap med Hotellverksamhet, Stockholm Stad och restaurangverksamhet och dessa aktörer ville åt samma mål. Efterfrågan fanns hos turisten att ta del av attraktionen samt placeringen av anläggningen var lättillgänglig mitt i centrala Stockholm. Det som missades var lokala befolkningen och den aktören fick inte vara med och att deltaga i den integrerade kvalitetsstyrningen. Uppföljningen visade att de lokala aktörerna vart negativa mot förslaget och planerings av bygget lades ner. Utvärderingen var att projektet hade sina brister och skulle flyttas utanför Stockholm Stad. Våra tomma våtrum är en attraktion och närheten till vattnet för alla besökande gör staden till en attraktiv plats. Börjar det byggas ett kallbad kan det vara vägen till att fler områden börjas bygga. Det tar bort de fria vattenytorna från destinationen. Figur 4. Pilot projekt Kallbad år 2007 98 98 www.aftonbladet.se/punktse/article11364712.ab 2011-05-25 397 39

7. Slutsats Fördelar som Stockholm har är den gamla tradition inom kallbad som finns i historien både lokalt och globalt. Denna tradition kan användas för att stärka Stockholm Stads image som är the Capital of Scandinavia och locka med en attraktion som möter många besökares behov.vi ser i historien att kallbad har varit en primär del av Stockholm och funnits i alla dess olika former för att bemöta olika behov. Strömsborg är ett exempel på en badanläggning i Stockholm stad som har varit ett landmärke som låg i Riddarfjärden runt år 1885. Turister söker ständigt nya upplevelser när det gör sitt val av nya destinationer. Den fysiska attraktionen på platsen kan bli avgörande varför turisten väljer att resa till just denna destination. Faktorer som naturliga resurser,historia samt mångfald på en destination lockar många turister och med sin rätta användning oxå kan bli en styrka för destinationen. En fördel som kallbad är att den enkelt kan skapas med platsens gratis resurser som är den historiska period av kallbad inom stockholms tullar som kan lyftas fram samt närheten till Mälarens vatten på denna destination som kan göras lättillgänglig. Stockholms närhet till natur och vatten som kan leda till att kallbad kan bjuda på en naturlig upplevelse som man inte kan hitta på andra huvudstäder i världen. Det skulle stärka Stockholms profil som en heterogen destination. Idag är många destinationer homogena. Det är viktigt att betona sina styrkor som finns på destinationen genom att marknadsföra något som sticker ut, och det i sin tur stärker resmålets unika image. I marknadsföring kan ett landmärke, kulturarv eller plats vara perfekt för att locka till destinationen. Det finns efterfrågan om tillgängliga bad i Stockholm men utbudet möter inte behovet som finns året om. Nackdelen med detta kan i slutänden göra att destinationen tappar den marknad som väljer att resa till en plats efter sin efterfrågan. Om utvecklingen går i takt med efterfrågan har Stockholm möjlighet att ta vara på behovet och bygga ett kallbad som en primär attraktion. Stockholm Stad har historiskt haft en badkultur som erbjudit badanläggningar inom tullarna och anläggningarna har varit i olika storlekar. Genom att utnyttja och utveckla en gammal global tradition inom Kallbad kan det stärka Stockholm Stads profililering för att locka fler besökare att under sitt val av resmål välja just Stockholm, Scandinaviens Venedig. Vi tror att om satsning på marknadsföringen där Stockholm lyfter fram en viktig historisk period, som kallbad, kan denna attraktion utveckla Stockholm Stad turism året om och öka antalet turister samt hotell nätter per år. Det gäller att skapa ett nätverk och få med alla inblandade aktörer åt samma mål.genom att tillsammans skapa ett levande kulturarv där lättillgänglig information om kallbadens historia och hålla en kommunikation mellan lokala aktörer, turismifiera platsen för kallbadet kan detta kulturarv vara en stark produkt för Stockholm stad.. 398 40

8. Källförteckning 8.1 Otryckta källor Aftonbladet webbsida; Kallbad utanför stadshuset 2008-03-06: www.aftonbladet.se/punktse/article11364712.ab Dagens Nyheter; Massiva protester mot hotell i Riddarfjärden, 2007-07-12 www.dn.se/kultur-noje/massiva-protester-mot-hotell-i-riddarfjarden 2011-04-24 Dagens Nyheter; Majoritet mot badringen, 2007-09-16 www.dn.se/sthlm/majoritet-emot-badringen 2011-04-24 Dagens Nyheter;Förslag att flytta kallbadet till Ulvsundasjön,2007-08-23 www.dn.se/sthlm/forslag-flytta-kallbadet-till-ulvsundasjon 2011-04-24 Dagens Nyheter;Allmänheten får säga sitt om badhotellet,2007-08-09: www.dn.se/sthlm/alla-far-saga-sitt-om-badhotellet 2011-05-03 Stockholm kallbadshus AB, Företaget,2011: www.stockholmkallbadhus.se/foretaget.htm 2011-04-20 Stockholm kallbadhus AB, För vem?, 2011: www.stockholmkallbadhus.se/projektet_forvem.htm 2011-04-22 Stockholm kallbadhus AB, Press 2011: www.stockholmkallbadhus.se/press.asp 2011-04-22 Stockholm Visitor board, 2011,Webb sida: www.stockholmtown.com/templates/page 19440.aspx 2011-05-10 www.stockholmtown.com/templates/page 17735.aspx 2011-05-10 Stockholmskällan; Film Stockholm bad 2011: mms://stream01.edu.stockholm.se/stockholmskallan/tjerneld_bada_sth_red_1200k.wmv 2011-05-30 Träningslära- information om träning, kost, prestation och skador,2009-06-14: http://traningslara.se/kallbad-fordelaktigt-for-aterhamtning-och-prestationsformaga/ 2011-05-03 Uppsatser.se, Uppsatsguiden,2011: www.uppsats.se 2011-04-12 8.2 Tryckta källor Ashworth, G. J. & Graham, Brian (red.)(2005) Senses of place, senses of time. Aldershot, England: Ashgate. Baker J Michael Marketing Theory: Thomson learn Bad och folkhälsa Föredrag och anföranden i badfrågan, 1926, Föreningen för folkbad, Stockholm. Bergmark, Mats, 1959, Bad och bot Badet, vattenläkekonsten och kurorterna genom tiderna, Stockholm Blom Thomas & Nilson Mats (2005), Turismens historia och utveckling, författarna och Liber AB, Slovenien. Bryman Alan(2011),Samhällsvetenskapliga metoder,liber Dahlberg, Marie, Koller, Lena, Ravegård, Maria,(2004), Havsbad femtioen svenska badpärlor, Värnamo. Esaiasson P, Giljam M, Oscarsson H, Wängnerud L (2007) Holloway Christopher,J, (2004),Marketing for Tourism. Fourth edition. Pearson Education Limited. Holme,I.M, Solvang, B.K. (1997). Forskningsmetodik: Om Kvalitativa Och Kvantitativa Metoder. Lund: Studentlitteratur Karlsson Erica och Krog Camilla (2007), Vad heter destinationen egentligen?-att förstå sin egna identitet i ett gemensamt varumärke. Kandidatuppsats, Handelshögskolan Umeå Universitet Kindblom, Inga 1995, Badhus bad och badande före 1950, Stockholm. 399 41

Knox, Paul & Pinch, Steven.(2010) Urban Social Geography: an introduction. 6.ed. Harlow, Prentice Hall. Kvale, S, Brinkmann, S (2010). Den kvalitativa forskningsintervjun Lund: Studentlitteratur Lind, Helena, (2004), Kallbadhus, Byggförlaget, Stockholm. Mansén, Elisabeth, (2001), Ett paradis på jorden, Stockholm Mckercher Bob & du Cros Hilary (2002), Cultural Tourism the partnership between tourism and cultural heritage management, The Haworth Press, ISBN: (0789011069) Rickly-Boyd, Jillian M. The Tourist Narrative. I Sage Publications, Tourist Studies. s.259-280. (2009). Selby Martin, (2004).Understanding urban tourism Image, culture &experiencei.i.b.tauris &Co Ltd Sharpley Richard och Telfer David.J,(2002),Aspects of Tourism-Tourism and development, Concept and issues.cambriant printers Ltd.Great Britain Stackell, Lars, (1974), Den svenska västkustens havsbadort en miljöstudie, Konstvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. Svensk turisttidning organ för turistväsen och badortsliv, nr 2, 5 och 6 1922, nr 9 (1923). 8.3 Vetenskapliga artiklar Erkki Liikanen,Europeiska Kommissionen,(2000); För en stadsturism av hög kvalitet. Integrerad kvalitetsstyrning för turistmål i städer, sid 48-60 Sérgio Dominique Ferreira Lopesi,(2011);Destination image:origins, Developments and Implications. the University of Santiago de Compostela. Vol. 9 Nº 2 sid. 305-315. Robert Govers and Frank M.go,(2003):Deconstructing destination image in the information age,information Technology & Tourism,vol.6,sid 13-29,Printed in the USA Wilcock IM, Cronin JB, Hing WA,(2006):Physiological response to water immersion: a method for sport recovery?, Institute of Sport and Recreation Research New Zealand, Division of Sport and Recreation, Faculty of Health and Environmental Sciences, Auckland University of Technology, Auckland, New Zealand. Sid747-765 8.4 Intervjuer Marcus Hjulhammar, Intendent Sjöhistoriska museet, arkeologiska enheten. 2011-04-28 Anna Wallström, marknadschef Seglarhotellet Sandhamn, 2011-02-22 Martin Rörby, Arkitekturhistoriker och sekreterare i Rådet till skydd för Stockholms skönhet.2011-05- 08 Säsongsanställd, sommar 2010, Stockholm visitorboard.2011-05-22 Nicklas Neuman utbildad i kostvetenskap vid Uppsala universitet 2011-05-03 Eva Camél Fuglseth, Director Tourist Services Stockholm Visitor Board, 2011-05-21 8.5 Kartor www.stockholmskallor.se 2011-04-30 Sjöfartsverket 2011 http://maps.google.se/maps?q=stockholm%20l%c3%a4n %20kallbad&hl=sv&rlz=1T4ADRA_svSE381SE382&prmd=ivns&um=1&ie=UTF-8&sa=N&tab=wl 2011-04-30 400 42

9. Bilagor Intervju 1;2011-04-28, Marcus Hjulhammar, Marinarkeolog: Sjöhistoriska museet i Stockholm, 1. Hur många kallbad har funnits i Stockholmstad, inom tullarna? 2. När kom det första badet till Stockholm? När revs det sista? 3. Syftet med baden? 4. Vem anlade dem, privata eller statliga? 5. Geografiskt syfte, varför just den placeringen av baden? 6. Arkitekturen, vem bestämde den? 7. Var baden för alla eller var de separerade? 8. Vilka var baden ämnade för, fattiga rika? 9. Varför försvann baden? 10. Varifrån kom influensen av kallbaden? 11. Var de välbesökta, eller skiljer det sig över tid? 12. Hur var hygienen på kallbaden? 13. Hur såg konstruktionen ut på dem, ändrades det över tid? 14. Var de olika status på baden? 15. Finns det några historiska händelser som skett på baden? 16. Idag, projektet som var 2007 med kallbad i Stockholm, vad tror du var nackdelen och fördelen med detta projekt? Hjulhammar. M har forskat om kallbad anläggningar i Stockholm stad och har gjort fältarbete samt studie om var, varför baden var placerade i staden. Intervjufrågorna finns med i en bilaga och här har vi sammanfattat svaren från intervjun. Från 1800-talet till idag har det funnits ett tiotal kallbadhus inom Stockholms tullar. Idag har vi vid Hornsberg ett bad kvar, men i en enkel arkitektur mer likt en grå liten stuga på vatten. Den kan vara inspirerad från medeltiden då baden såg ut som Gillestugor 99. På Helgeansholmen mellan år 1978-1981 har det påträffats rester från badhus. Detta var tegelfundament som var 5 ggr 20 meter stor. Dessa anläggningar har daterats till 1400 talet. År1602 har det funnits badhus på Södermalm, gatunamnet var då Bastugatan som idag är östra delen av Brännkyrkegatan. Badhuset har förmodligen redan funnits på medeltiden. Under denna tidsperiod såg människan vatten som något skadligt och de var rädda för vatten. När människor tvättade sig använde de tvättlappar som var gjorda av tyg. År 1684 byggdes att badhus i kvarteren Rosenbad på Norrmalm. Det var badmästaren Christopher Thiels som grundade det. Namnet på badet var först Lijenbad men ändrades 1708 till Rosenbad. Detta pågrund av att badet erbjöd inte bara vanliga bad utan även rosenbad. Men 1790 revs anläggningen och idag står nuvarande Rosenbad på platsen som byggdes 1902. Det noterades att 1700 talet fanns ett badhus vid Strömsborg som var en mindre, blygsam anläggning. 99 En gillestuga är ett rum i källaren på en villa 401 43

Det första friluftsbadet, Lindska, byggdes 1827 som kom framför kajen där Nordsteds idag har sina lokaler på norra Riddarholmen. Badet fick snabbt därefter konkurrans av ett annat badhus, Åsbom. Detta gjorde att Lindska anläggningen fick utvecklas med dusch, hytter och andra service utbud för att hålla sig attraktiva. Det Åbomska badet fick lägga ner år 1850. År 1884 öppnades ett nytt Strömbad som ersatte Lindska badet. Det kallades för Gjörckes eller för Köhlers. Det låg vid Strömsborg intill järnvägs bron men revs år 1935. Det fanns över tid olika slags badanläggningar som var separerade. Det byggdes under 1800 talet kallade badsumpar som var mindre badhus för de som ville bada för att bli rena. Det fanns badanläggningar som endast var för kvinnor. Dessa kallades fruntimmersbad (låg ett på Skeppsholmen) och var isolerade med högre väggar runt om för att undgå insyn. Även flottan hade på Skeppsholmen ett eget bad under 1800 talet som de kunde bada och göra sig rena i en mer isolerad miljö.(se karta i bilaga). Modet för bad som en social aktivitet kom under 1800 talet och detta spred sig speciellt inom den kungliga sidan. Det fanns dels ett bad på Kastellholmen som användes flitigt av kungafamiljen och borgliga sidan av samhället. Det första allmänna badet var Strömsborg, en större anläggning placerad mitt i Stockholm. Det fanns även varma bad där det var ugnar som höll för värmen. Det var ofta privatpersoner som var driftiga och hade affärsidén som startade upp kallbaden. Om vi tittar tillbaka till medeltiden så hade tomtägarna ett badhus på sina tomter, små gillestugor, som fungerade som badhus. 1800-talet började Stockholm stad att finanserna badhusen och detta för att det började bli en modefluga bland människor. Mälaren vart vald för att det var renast. Strömmarna gjorde att vattnet cirkulerade runt och ett naturligt reningssystem skedde i baden. Detta gjorde att hygienen ansågs bra på baden för vattnet kunde cirkulera genom väggarna som fanns runt bassängerna. Den yttre arkitekturen på baden har ändrats över tid och det är synligt hur utvecklingen på arkitekturen sett ut. Strömsbadet år 1930 var populärt och välbesökt. Det finns funna polletter från olika bad där namnen på badhusen är på polletten. Monterat med polletten skall det ha funnits ett gummiband på så du lätt kan ha med dig polletten i badet runt foten. Projektet Kallbad i Stockholm 2007 anser M.Hjulhammar har många fördelar. Dels har det en historisk motivation och är en kultur del som har med Stockholm att göra. Nackdelen var med projektet att det inte finns någon förundersökning på lokala invånare i Stockholm har för intresse och åsikter för en förändring i Riddarfjärden. Det gjordes ingen tydlig presentation för den historiska attraktion som Kallbad har för Stockholms historia och kultur. Det fanns ingen förklaring hur detta kunde vara en viktig utveckling för Stockholm som Stad men även för dess ekonomi. Placeringen av Kallbadet, år 2007, var planerad utanför Stadshuset framför Mariaberget där kultureliten bor. Det var här ifrån det största motståndet var emot att placera ett kallbad och förstöra deras utsikt. 100 Intervju 2 ;2011-02-22, Anna Wallström, marknadschef Seglarhotellet Sandhamn 1 Vad har ni för arbetssätt, mål och strategier? 2 Vad anser ni om dagens turism och dess effekter i skärgården? 3 Har ni något samarbete mellan aktörer av utvecklingen av turismen på Sandhamn? 4 Anser du man kan utveckla Skärgården, Sandhamn mer som resmål? 5 Vad kan man göra för att få en mer hållbar turism i skärgården? 6 Vilken vision och profil önskar ni för området? 7 Vilka samarbetsmöjligheter finns? (Samarbete/ Samverkan) 100 Marcus Hjulhammar 402 44

( Samarbetar ni lokalt med varandra, hotell emellan, butiker osv.?) 8 Vad har ni för styrkor och Resurser som destination: interna? Externa? Vad är eran svaghet? 9 Hur Finansierar ni er verksamhet? 10 Marknad: Till vilken marknad vänder ni er till? Är det olika för säsongen? 11 Hur många besök har ni till livsen? Lokalbefolkningen, hur ser eran sida ut om turismen? 12 Vad har ni för konkurrenter? Hur ser ni på konkurrenter? 13 Säkerhet på ön, finns det kriminalitet efter säsong? 14 Vad är era kortsiktiga mål/ Långsiktiga mål? 15 Har ni planer att produktifiera Er, i så fall hur? 16 Transporter, hur ser samarbetet ut där? Vilka bolag samarbetar ni med? Telefonintervjun började med att Anna Wallström berättar om Seglarhotellets vision: Seglarhotellet strategiska beslut är att ha öppen verksamhet alla dagar hela året om. Även att kunna erbjuda sina målgrupper den bästa skärgårdsupplevelsen året om och det kan vi göra tack vare läget på ön Sandhamn och dess tillgänglighet. Hotellets mål är att ha uppbokade dagar med besökare som är boende på hotellet året om. För att nå visionen och målet gäller det att leva upp till sin 4 stjärniga hotell betyg och vad den kvalitén innebär. Hotellet har 30 000-33 000 boende varje år. Anna berättar att säsongerna varierar och sommarsäsongen är mellan cirka 1juni-31 aug, målgrupperna är semestergäster med sol- bad, privatgäster, paketboende och båtgäster som bor på Seglarhotellet. Resten av säsongen, ca 1 september - 1juni är det mer konferensgäster på vardagar och helgerna matgäster samt weekend gäster. Hotellet arbetar ständigt för att nå ut till fler målgrupper och gäster. Under loven skapas teman för barnfamiljer, exempel piratveckor, för att erbjuda en varierad aktivitet för olika målgrupper. Hotellet har en SPA anläggning som erbjuder behandling och kallbad som är populärt att besöka. Kallbadet uppkom för att kunna erbjuda besökaren en aktivitet från en naturlig resurs som ön Sandhamn har, som närheten till vatten. Erbjudandet är att bada kallbad under de kalla månaderna i relation till en varm bastu. Under vinterhalvåret är kallbadet välbesökt och mycket uppskattat av besökare som kan vara privata samt konferens besökare. Hotellet erbjuder 210 stycken bäddar i varierande miljöer och de har fullbelagt de flesta helger året om. Omsättningen har ökat med 55 % på fem år och det är satsningen på konferens och weekend gäster som har ökat omsättningen. Anna talar om att marknadsföringen sker mest i Stockholmstrakten och Mälardalen. Geografiskt är detta bättre enligt Anna för att närheten till Skärgården är lockande. Sandhamn som varumärke är mer välkänt i denna region och även invånare i Stockholmsområdet är mer beredda att betala för produkten. Detta gör att verksamheten kan få ut mer pengar från varje vistelse. Det framgick att satsning på marknadsföring utanför detta geografiska område inte sker, även om turister söker sig till Sandhamn ändå, men de satsar inte på den marknaden. Anna tillägger på slutet att de arbetar ständigt med att utveckla skärgården och visa att det är bättre turistprodukt. Med detta menar hon Stockholms skärgårds läge, naturen, vattnet och de vill kunna visa stadsbor att de kan få miljöombyte från stress till lugn och ro. 101 Intervju 3;2011 Martin Rörby, Arkitekturhistoriker/ sekreterare i Stockholms skönhetsråd. 101 Anna Wallström 403 45

I kontakt med Skönhetsrådet i Stockholm fick vi skriftligt material angående beslutet år 2007 som togs gällande byggandet av ett nytt Kallbad i Stockholm vid Riddarfjärden. Kontaktpersonen heter Martin Rörby som är Arkitekturhistoriker och sekreterare i Rådet till skydd för Stockholms skönhet. Han gav oss Skönhetsrådets vision samt beslutsdokument som framtogs gällande Kallbad i Stockholm år 2007. Vi har sammanställt detta material och presenterar det i vårt arbete. Skönhetsrådet uppkom år 1919 och deras uppgift var att skydda natur och kulturvärden i Stockholm stad. Martin Rörby skriver att visionen till år 2030 är att Stockholm stad skall bli i världsklass. För att nå upp till denna vision inom arkitekturområdet behövs det tydliga, modiga arkitekturvisioner samt gemensamma mål inom byggbranschen, hos fastighetsägare, arkitekturkåren och näringslivet som då kan inspirera varandra. Hittills finns det ingen som vågat skapa ett gemensamt mål och detta är förvånande då det är ett hårt tryck inom byggsektorn. Fram till 1960-talet var Stockholm känt för sitt nyskapande inom arkitektur. År 1970-80 talet backade Stockholm kraftigt på området men ett undantag var Globen. Under 1990-talet satsades det på nya stadsutvecklingsområden som skulle vara ansluten till äldre innerstadsområden som exempel Hammarby Sjöstad. Denna nya stadsdel skulle ge ett nytänk inom arkitektoniska området för Stockholm i stort, men det var förväntningar som inte vart uppfyllda. Syftet med en arkitekturvision är att höja ribban kraftigt. Samspelet mellan bebyggelse och topografi är viktigt men även att titta på stadens befintliga profil för att få vägledning i att placera och utforma ny bebyggelse eller annat på en plats. För att Stockholm skall kunna leva och kunna utvecklas måste den som andra länder förändra sig. Att gamla miljöer försvinner är ett måste men endast om det nya som kommer har ett högre värde än det befintliga. Det är viktigt att identifiera Stockholms personlighet och profil och inte falla för första bästa internationella fluga. Att inte jämföra sig för mycket med andra stora städer som exempel New York, Paris eller Dubai kan också vara ett problem. Martin Rörby skriver att för att snart nå visionen inom arkitektur måste vi släppa fram kreativitet och kvalitetsmedvetet byggande och det finns många lovande arkitekter som bara väntar på att få visa vad det kan. Dessa personer är viktiga för framtiden för att Stockholm snart kan säga:- Välkommen till Stockholm- arkitekturens nya huvudstad. Angående projektet Kallbad AB som togs upp år 2007 så var Skönhetsrådet inblandat i ärendet som gick genom stadsbyggnadskontoret. Placeringen av kallbadhuset skulle vara i Riddarfjärden och vara en cirkulär byggnad. Planen var 900 kvm och måttet 135 meter i diameter. Den skulle ha ett bryggparti som går från kajen vid norra Mälarstrand ut till kallbadsanläggningen och skulle ligga flytandes i Riddarfjärden. Det skulle finnas en allmän promenad på taket tillgänglig, men insidan där hotell, bad samt Spa skulle vara avgiftsbelagd. I det dokumentet står det vad Skönhetsrådet ansett om projektet och det nämns att Riddarfjärden är Stockholms framsida, Stadsmuseet har klassificerat det som ett riksintresse inom kulturminnesvården. Detta gör att placeringen av kallbadet här gör det känsligt. Väsentliga vyer har inte undersökts men rådet anser att perspektivet från Rålambshovsparken och Stadshuset blir den samma. Detta är viktigt och byggnadens samspel med den omkringliggande miljön och vattnet är avgörande. Stockholms vatten är ett varumärke och den erfarenheten av långvarigt miljövänlig politik har gjort att vi har badbart vatten även i innerstaden. Detta ger en karaktär till staden där vattnet även att har minnen om sjöfartens och stadens historia. Stockholms stads vatten har länge varit i intresse för kommersiell verksamhet där bygglov har önskats. Skönhetsrådet vill till projektet Kallbad AB påminna om att de historiska bad som funnits i Stockholm var under en tidsperiod då det saknades möjligheter att simma på det sätt som idag simhallarna kan erbjuda. Även om kallbad är en tradition eller inte så är skönhetsrådet positiv till idén om ett kallbad placerat i ett vattenrum men inte på den plats som föreslagits. Även arkitekturen på kallbadet är lovande och skulle bli en turistattraktion som staden söker. Men Riddarfjärdens betydelse som riksintresse och kommunfullmäktigt beslut om att inte tillåta exploatering är en komplicerad ekvation. Men rådet är intresserad ifall det väljs ut en mindre känslig omgivning och det borde Stockholm stad finna för ett projekt som detta. 102 102 Martin Rörby 404 46

Intervju 4;2011 Eva Camél Fuglseth, Stockholm Visitor Board Vi kontaktade Stockholm Visitor Board, Eva Camél Fuglseth, Director Tourist Services, per mejl och frågade om det fanns tid för en intervju. Eva svarade att hon inte hade tid för en intervju men ville hjälpa oss ändå. Hon meddelade oss att de får ett antal förfrågningar av studenter varje vecka för intervju och gav oss länkar till information. Dessa webbsidor var informationsforum gjord av Stockholm Visitor Board utformat från studenters vanligaste frågor. Stockholm Visitor board är Stockholms officiella marknadsföringsbolag. Uppgiften är att sammanföra näringsliv och kommun och ta fram resurserna för att kordinera ut dem i en gemensam marknadsföring för staden. Affärsiden är att med näringslivet utveckla besöksnäringsfrågor och marknadsföring av destinationen Stockholm för att nå vår vision som är att bli norra Europas ledande destination. Det är både emot den privata sektorn som affärsresenärs sektor. 103 År 2010 var ett starkt år för Sveriges turism och det var ca 52,5 miljoner övernattningar i Sverige detta är. Om vi tittar endast på övernattande besökare från utlandet ökade Sverige med ca 4,1% år 2010 och statistiken visar att även år 2009 ökade antalet med 3,1%. Den totala ökningen på boendet var med ca 3% i hela Sverige. Stockholm ökar mest! Logiintäkterna på hotell, stugbyar och vandrarhem ökade med totalt 1,3 miljarder kronor eller 7,7 procent under 2010. Störst ökning hade Stockholm, där intäkterna ökade med 653 miljoner kronor, följt av Västra Götaland som ökade med 228 miljoner kronor. Procentuellt var det Uppsala som ökade mest, plus 13,6 procent. På hotellen ökade antalet sålda rum med nästan sex procent och logiintäkten per disponibelt rum med 11 procent. Turismen bidrar med 160 000 heltidsjobb och är viktig för Sveriges ekonomi. För att skapa långsiktig tillväxt behöver vi öka tillgängligheten och förbättra förutsättningarna för turistföretagen. Här kan Tillväxtverket bidra med både kunskap och samordning, säger Tillväxtverkets generaldirektör Christina Lugnet. Stockholm stad vill fortsätta utvecklas och turismen har en viktig roll inom stadens utveckling som en attraktiv stad. Varumärket Stockholm- the Capital of Scandinavia och även Nordens Venedig är ett gemensamt varumärke för Stockholmsregionen och varumärket kan användas av alla som vill medverka i att etablera samt utveckla Stockholm som destination. Skälet till sitt varunamn är att det är den största staden i det största landet i Skandinavien samt har kommunikationer i världsklass. Stockholm är hjärtat av Skandinaviens städer. Det är viktigt att känna till att varumärket är ett budskap och inte en avsändare. Stockholm stad har ett rikt kulturliv med flertalet museer samt gallerior men även ett centrum för musikproduktion och mångkulturell inom mat utbudet. Stockholm, Göteborg samt Malmö noteras att ha en positiv utveckling under sommaren 2009 inom kost och logi. Under sommaren 2009 så förlades drygt hälften av alla gästnätter i landet i dessa tre storstäder. Enligt undersökning över Stockholms gästnätter så var det flest som hyrde gästnätter i tjänsten men även privat på sin fritid låg antalet högt. 104 (figur A) 103 www.stockholmtown.com/templates/page 17735.aspx 104 http://www.stockholmtown.com/templates/page 19440.aspx 405 47

. Figur A. Statestik över Stockholm Stads hotellnätter 2009.Källa: www.stockholmvisitorboard.se Intervju 5;2011 Anonym anställd, Stockholm Visitor Board Vi intervjuade en person som var säsongsanställd på Stockholms turist center som styrker hypotesen att det finns en efterfrågan efter bad inom Stockholms tullar. Personen berättar att varje dag på turistcentret möttes hon av frågan efter var det fanns möjlighet att bada i Stockholm stad. Den marknad som efterfrågade bad var utländska turister samt svenskar som besökte Stockholm. Efterfrågan av bad inom Stockholms tullar kunde inte bemötas av utbudet som finns i staden idag. Det finns flera platser utanför Stockholmstullar som möter efterfrågan men tillgänglighet och tid gör det komplicerat för turisten att ta del av. Det utbud som idag finns är exempel friluftsbadet vid Långholmen där det är mer utvecklat med mindre strand, klippor och större ytor som kan erbjuda ett stort besöksantal. Det som inte erbjuds där är service utbud på plats som efterfrågas som exempel flertalet restauranger, omklädningsrum eller annan aktivitet. Detta gör att platsens lockelse och förmågan att spendera en längre tid på och att se det som en attraktion att resa till inte bemöter turistens behov. 105 Intervju 6;2011 Neumen.N,Blogg samt artikel författare inom hälsa Neumen.N har en blogg inom träningslära med en samarbetspartner och har skrivit en artikel studie: Kallbad- fördelaktigt för återhämtning och prestationsförmåga? Han har tagit del av ett antal vetenskapliga artiklar som ger en bild över återhämtningsmetoden som att bada kallbad. Hans fråga var om denna metod fungerade fysiskt för kroppen eller om den var mer en metod för mental återhämtning som var enskild för varje individ? Nicklas berättar att det inte finns några klara vetenskapliga bevis på att kallbad är en bevislig återhämtningsmetod, utan den forskningen är svag i dagsläget men det finns teorier som tämligen kan påvisa att det är fördelaktig metod. Nicklas tycker att metoden kallbad för den fysiska återhämtningen inte kan bevisas vetenskapligt. Men han anser ändå att studier som han läst påvisar att den mentala delen, att uppleva mindre trötthet och återhämtning genom att bada kallbad är minst lika viktig. Han menar att idrottare använder psyket för att utveckla sig och nå högre resultat. Då är den mentala delen lika viktig för att skapa en upplevelse av återhämtning och mindre trötthet. 106 Intervju 7;2011 Företaget Stockholm kallbadshus AB 105 Säsongsanställd Stockholm turist board 106 Nicklas Neuman 48 406

Företaget Stockholm kallbadshus AB startade 2006 med en vision : Att skapa Sveriges mest spännande och högklassiga badhus och badhotell. 107 De personer som låg bakom projektet var Olle Lundström (initiativtagare och kallbadare), Björn Westerberg (Initiativtagare och projektledare) samt Thomas Sandell (arkitekt, SandellSandberg). Andra inblandade aktörer var Nordic Hotels och företaget Viamare. Projektet var att bygga ett kallbad i centrala Stockholm stad på vattnet. Det skulle vara relaterat till svenska traditioner med en blandning av hav, natur och rekreation. Kallbadhuset skulle ligga placerad på Riddarfjärden, utanför Norr Mälarstrand mellan Glemmes strandpromenad som leder till Rålampshovsparken och den hårdgjorda stenkaj som leder till Stadshuset. Kallbadhuset skall vara på vattnet utan att störa omgivningen men bli ett landmärke för Stockholm. 108 Invigningen för Stockholms kallbad skulle bli sommaren 2009.(se bilaga) Stockholm kallbad planerades för en bred och varierad marknad. Grunden för projektidén är att ta upp en gammal tradition med kallbad mitt i Stockholm med aktiviteter runt omkring för att kunna bli en stor mötesplats. I mötesplattformen ingick aktörer inom hotell, service för konferenser samt restauranger för att kunna ge en god service. Kallbadets arkitektur var framtagen för att smälta in i Stockholms miljö och symbolisera Stockholms rena vatten. Tillgängligheten och dess service utbud men även Spa, park, löpningsrunda skulle vara en lockelse för turister att komma för att bada mitt i Stockholm och prova en gammal svensk tradition att bada kallbad. Det unika med placeringen av kallbadet är att för 50 år sedan låg ett kallbad Strömbadet på samma plats 109 Arkitekturen på byggnaden var formad som en ring och där mitten är öppen yta för att bada i Mälarens vatten. Byggnaden skulle ha runda former för att följa Stockholms miljö och väggarna vara av glas för att skapa en närhet till vattnet. På kvällarna skulle Kallbadet lysas upp och ge ljus åt det mörka vattnet i Riddarfjärden. Höjden skulle variera mellan 6-10 meter för att inte förstöra utsikten runt om. Hotellet skulle erbjuda rum i 5 stjärnig skala med en egen badstege ner i vattnet. Ett unikt hotell som är attraktivt i Stockholm för att bristen på hotellrum eftersöker nya hotellkoncept. 110 9.2 Vår avgränsning Karta från Sjöfartsverket som visar vår avgränsning inom Stockholms tullar. Bearbetad av Susanna Monaxios och Kristina Ekwall, Arc Gis.2011 107 www.stockholmkallbadhus.se/foretaget.htm 2011-04-20 108 www.stockholmkallbadhus.se/kontakt.asp 2011-04-22 109 www.stockholmkallbadhus.se/projektet_forvem.htm 2011-04-22 110 www.stockholmkallbadhus.se/press.asp 2011-04-22 407 49

9.3. Fruntimmers bad/ Flottans bad år 1870 på Skeppsholmen Utsnitt av karta från år1870 som visar platsen för fruntimmer bad och Flottans bad på Skeppsholmen som visas med pil samt nummer. Bearbetad av Susanna Monaxios/Kristina Ekwall Nr 1. Flottans bad på Skeppsholmen Nr 2. Fruntimmersbad på Skeppsholmen 50 408

9.4 Helgeandsholmen Utsnitt av karta från år 1751 som visar platsen för Helgeandsholmen där bad funnits. Detta markeras med en ring på kartan. Bearbetad av Susanna Monaxios/Kristina Ekwall 2011-04-30 51 409

9.5 Strömsborg mm. År 1885 Utsnitt av karta från år 1885 som visar platserna för Strömsborg samt badsumpar i Stockholm.Dessa är markerade med pil samt nummer. Bearbetad av Susanna Monaxios 2011-04-30 Nr 1. Bad sumpar Nr 2. Strömsborg Nr 3. Sim och badanrättning, utbyggnad av Strömsborg 410 52

9.6 Strömsborg En foto bild av kallbad Strömsborg i Stockholm, ca år 1885. Var ett landmärke för Stockholm stad under en lång tid Källa: www.stockholmkallbadhus.se/projektet_historik.htm 53 411