Lektion 1 och Lektion 2

Repetition ì

Lektion 1 och Lektion 2 LEKTION 1 LEKTION 2

Procent (2,5 %) 2,5% / 100 = 0,025 Hur mycket är x % av y Enkel ränteräkning (med Dd) Lån med jämn amortering 1 + 2,5/100 = 1,025 Ränta på ränta Annuitet 1 2,5/100 = 0,975 Priset sjunker

Räkna med procent Priset sdger med 4,5 % och kostar nu 3 euro. Vad var ursprungliga priset? x * 1,045 = 3 104,5% = 3 100% = x Priset sdger från 50 Dll 75 hur många % sdger priset? Nya / gamla = 75 / 50 50 = 100% 75 = x% 50 * x = 75

Sjunker med x % stiger sedan med y % Priset X sjunker först med 7,5 % sedan sdger det med 3,4 %: Sjunker: X * 0,925 = 0,925X S*ger: 0,925X * 1,034 = 0,95645X Tillsammans: X * 0,925 * 1,034 = 0,95645X 0,95645 1 = 0,04355 = 4,355 %

Beskattning av förvärvsinkomst ì Försko_sinnehållning Vad din arbetsgivare betalar staten varje månad (progressiv) Månadslön 2400 1425 * 0,065 = 92,625 (2400 1425) * 0,28 = 273 Totalt: 92,625 + 273 =365,625 =365,63

Statsskatt à Slutliga skatten ì Ska_eåterbäring Kvarska_ (Statens inkomstska_eskala) 28 800 i lön under hela året à Intevallet 25300 41 200 25300 à 533 i ska_ (28800-25300)*0,175 à 612,50 i ska_ Totalt: 533 + 612,50 = 1145,50

Kommunalskatt-Kyrkoskatt-Premie Helsingfors: 18,50 % Kyrka: 1,0% Arbetspensinspremie: 5,15 % Inte progressiva à 18,50 + 1,0 + 5,15 = 24,65 % 28800 i lön under hela året: à 28800*0,2465 = 7099,20 i ska_

Övriga skatter Skatt på kapitalinkomster ì Ränteinkomster ì Försäljningsvinster ì Dividender ì Hyresinkomster ì Vinst på överlåtelse av egendom

Kapitalinkomst Kostnader för förvärvande Kapitalinkomst Kostnader för förvärvande = Ne_okapitalinkomst * kapitalska_sprocent Du får 10800 I hyresintäkter under e_ år. Du betalar 1200 I bostadsvederlag under året Kapitalska_ 30 %: =Kapitalska_ à 10800-1200 = 9600 ß Ne_kapitalinkomst à 9600*0,30 = 2880 ß Kapitalska_

Arvs- och gåvoskatt Fungerar på samma sä_ som statens inkomstska_eskala

Mervärdesskatt - MOMS ì Ska_ på konsumdon av varor och tjänster Produktens ska_efria pris + Mervärdesska_ = Produktens pris inklusive ska_ En produkts ska_efria pris är 5. Mervärdesska_en är 14 %: 5 * 1,14 = 5, 70 ß Produktens pris I budken En produkt kostar 5, 70 I budken. Vad är det ska_efria priset? Moms 14 %: X * 1,14 = 5,70 5,70 = 114 % X = 5,70 / 1,14 X = 100 % X = 5 X = 100*5,70/114 X = 5

Enkel ränteräkning En ränteperiod ì Storleken på kapitalet ì RänteDden Ränta R = kpt ì Räntesatsen 3000 1år 2 % Ränta = 3000 * 1 * 0,02 Ränta = 60 3000 7 månader 2 % Ränta = 3000 * 7/12 * 0,02 Ränta = 35 OBS! I enkel ränteräkning vill vi alldd a_ använda 0,02 inte 1,02

Nettoränta Vi betalar 30 % källskac på våra ränteinkomster: 3000 1 år 2 % Ränta = 3000 * 1 * 0,02 = 60 Ska_ = 60 * 0,3 = 18 Ne_oränta = 60 18 = 42 3000 1 år 2 % Ne_oränta = 3000 * 0,02 * (1-0,3) Ne_oränta = 42 Ne_oräntesats = 0,02 * (1-0,3) = 0,14 à 1,4 %

Första dagen varje månad Du lägger in 100 på di_ konto den första dagen varje månad I exakt e_ år. Ränta 2 %. Hur mycket ränta får du? R = kpt Januari = 100*0,02*12/12 Februari = 100*0,02*11/12 Mars = 100*0,02*10/12 April = 100*0,02*9/12... December = 100*0,02*1/12 100*0,02*(12/12+11/12+10/12+ +1/12) =100*0,02*78/12 =13

(Räntemarginal) ì Ifall: Låneräntan är 2,05 % och bankens räntemarginal är 2,15 % à Räntan vi betalar är då: 2,05 + 2,15 = 4,2 %

R = kpt

K = kq n Ränta på ränta ì I ränta på ränta vill vi alldd använda räntefaktorn Räntesats = 2 % 1+2/100 = 1,02 ß räntefaktor Vi kan använda ne_oräntesatsen eller räntesatsen à Ifall vi betalar källska_ på räntan vill vi alldd använda ne_oräntesatsen elersom ska_en på räntan betalas varje år. (Vi vill inte betala ut ränta på en ska_ vi redan betalat)

Ränta på ränta K = kq n 3000 5 år 2% K = 3000*1,02 5 K = 3312,24 3000 5 år 2 % KällskaC 30% Ne_oräntesats = 2*(1-0,3) = 1,4 % à 1,014 K = 3000*1,014 5 K = 3215,96

Vad är räntesatsen på kontot? 3000 har eler 5 år vuxit Dll 3500. Vad är räntesatsen? K = kq n 3500 = 3000*q 5 3500/3000 = q 5 5 3500/3000 = q q = 1,031310306.. 3,13 %

K = kq n Ifall vi inte vet n 3500 = 3000 * 1,0313 n 3500/3000 = 1,0313 n Log(3500/3000) = n*log1,0313 Log(3500/3000) = n Log(1,0313) n = 5,0016 5 Perioder (5 år)

Diskontering K = kq n Omvandla pengarnas värde bakåt i Dden Hur mycket måste du deponera idag för a_ kunna lyla exakt 10 000 om 3 år? Räntesats 2%. K q n = k 10 000/1,02 3 = k 9423,22

Vi saknar tiden R = kpt Ifall vi vet a_ Dden är under 1 år Ex. à t = 0,25 0,25*365 = 91,25 dagar K = kq n Ifall vi vet a_ Dden är över 1 år (många ränteperioder) Utgångsläget ifall man är osäker är a_ man använder den här formeln. Om vi får svaret n < 1 betyder det a_ kapitalet är på kontot i mindre än en period. Då kan det löna sig a_ kontrollräkna med R = kpt à Om hur många år finns det à Om hur många ränteperioder finns det

Placering och Finansiering BankdeposiDon Försäkringar OligaDoner / Masskuldbrevslån AkDer Lägenheter Fonder Skog

Bankdeposition ì Ifall bankdeposidonen är på många år och vi betalar källska_ för räntan är det vikdgt a_ använda ne_oräntesatsen! (Annors betalar vi ränta på det kapital vi redan betalat i ska_) ì Ifall det betalas en *llägsränta betalas den på det insa_a kapitalet. Inte på de nya ränteintäkterna. ì Fungerar som ränta på ränta eller enkel ränteräkning

Försäkringar (placeringsförsäkring) ì Placeringsförsäkringen har en års avkastning (%) àvi använder ränta på ränta ì Ska_en på försäkringen betalas när du säljer försäkringen à vi använder hela Dden den vanliga räntestasen och betalar ska_en när vi säljer försäkringen. ì Ifall försäkringen har en skötselavgil borde det vara nogrant angivet ifall hela avgilen betalas vid låneddens slut eller I slutet av deposidonsdden. (Exempel 2 sidan 70).

Masskuldebrevslån Ränteintäkterna på masskuldebrev får man alldd på lånets värde (man kan altså bortse emissionskursen då man räknar de totala ränteintäkterna! Då vi räknar de totala ränteintäkterna måste vi komma ihåg a_ vi betalat en del av det första årets ränta ifall vi köpt brevet eler emissionsdagen Räntan betalas ut årligen à INTE ränta på ränta!

Aktier Viktigt att komma ihåg ì Förmedlingsarvode vid köp/försäljning ì Betalas som % av det totala affärsvärdet ì Dividendinkomst beska_as ì 15 % av dividendinkomsten är ska_efri ì Vinsten vid köp/försäljning beska_as ì Vi kan ta bort förmedlingsarvoden från beska_ningen

Olika lån När du betalar Dllbaka lånet à Amortering + Ränta = Återbetalning Lån med jämn amortering Amorteringen alldd lika stor. Räntan sjunker i takt med a_ man betalat Dllbaka mera. Annuitetslån Återbetalingen är alldd lika stor. I början består en större del av återbetalningen av ränta och i slutet en mindre andel. Återbetalning 1: à Amortering + ränta på hela lånet Sista återbetalningen: à Amortering + Ränta på Amortering

Lån med jämn amortering Lån: 120 000 Ränta(år): 2,4 % Återbetalning varje månad i 5 år. 5*12 = 60 månader à 1 amortering = 2000 Ränta / månad = 2,4%/12 à 0,2% à 0,002 Första återbetalningen = 2000 + 120000*0,002 = 2240 Andra återbetalningen = 2000 + 118000*0,002 = 2236 Sista återbetalningen = 2000 + 2000*0,002 = 2004

Annuitetslån K = 100 000 n = 120 månader q = 1,002! = 100 000 1,002!"# 1 1,002 1 1,002!"# =938,16 938,16*120 = 112 579,20 = Vad vi återbetalat totalt

Återstående annuitetslån K = 100 000 (lånet) k = 50 månader q = 1,002 A=938,16!!" = 100000 1,002!" 938,16 1 1,002!" 1 1,002 = 61224,25 Kvar av lånet

Formler i inträdesprovet V k = K q k A (1-q k )/(1-q)

Valutor Indirekt notering à 1 = x utländska 1 = 1,0682 USD Euron är bas valutan à Direkt notering? 1 = 1,0682 USD :1,0682 1 / 1,0682 = 1 USD 0,9362 = 1 USD

Köp och sälj valuta AllDd bankens fördel: Tänk som om du är banken àbanken säljer dig valuta àbanken köper valuta av dig

Revalvering - Devalvering ì Ur vems ögon ser vi? ì ì Euron i förhållande Dll utländsk valuta? Utländsk valuta I förållande Dll Euron? 2014: 1 = 1,3652 $ 2017: 1 = 1,0921 $ 2014: 1 $ = 0,7325 2017: 1 $ = 0,9157 Värdet på euron sjunker I förhållande Dll USD. à euron devalveras i förhållande Dll USD. Nya/gamla = 1,0921/1,3652 =0,7999 à0,7999..-1 = -0,2000.. = -20 % Värdet på USD sdger i förhållande Dll euron à USD revalveras I förhållnde Dll euron. Nya/gamla = 0,9157/0,7325 = 1,2501.. à1,2501..-1 = 0,2501 = 25 %

Index Index poänget alldd 100 för basåret och är det samma som motsvarande %-tal utan %-tecken Gruppindex En korg av produkter KPI konsumentprisindex Tidsserie på index, Indexserie Används för a_ mäta prisförändring jämfört med basåret

Inflation - Deflation ì Sker när mängden pengar i omlopp ändras I förhållande Dll värdet av produkter och tjänster som produceras ì Ökning/minsking av prisnivån under en Ddsperiod ì Pengarnas värde sjunker och den allmäna prisnivån sdger à INFLATION ì Pengarnas värde ökar och den allmäna prisnuvånsjunker à DEFLATION

Mått på Inflation / Deflation KPI som må_ på infladon / defladon Ex. InflaDons % mellan 2013 och 2015 à Nya/gamla = 108,8/107,9 = 1,00834 à0,83 %

Nominell och Reel förändring Din lön är 5000 år 2011 då KPI indexet är 102. År 2015 är din lön 5500 och KPI indexet är 106. Nominell förändring Beaktar inte infladonen (defladonen) Reel förändring Beaktar infladonen (defladonen) Nya / Gamla 5500/5000 = 1,1 = 10% Lönen har nominellt sdgit med 10 % àx = 5196,08 Nya / Gamla 5500/5196,08 =1,0584 Lönen har Reelt sdgit med 5,8 %

Nya / gamla 1 Pengars köpkraft