Familjens ekonomi. Skatter Det finns många olika slags skatter. Huvudsakligen kan man dela in dem i Varuskatter och Inkomstskatter.

Transkript

1 Bilaga 3 1. Ur Samhällskunskap A Familjens ekonomi Olika familjer Det finns många olika sorters familjer. Man kan leva i en s k kärnfamilj, med mamma, pappa och barn. Man kan leva som ensamstående. Det finns många familjer där barnen lever med bara en förälder osv. Oavsett familjens utseende så har man mycket gemensamt. Man ska bo och leva och man ska försöka få sina inkomster att räcka till. Bruttolön = lön innan man dragit skatt Nettolön = bruttolön - skatt Disponibel inkomst = nettolön + bidrag m m Inkomster och skatter När man yrkesarbetar har man lön från sin arbetsgivare. Det kan vara timlön, veckolön eller månadslön. Denna lön, dvs lön före skatt, kallas bruttolön. Vanligen får man lönen i form av ett lönebesked. Där framgår det hur stor bruttolönen är och vilken skatt, som betalats. Resten - dvs den summa pengar man får ut - kallas nettolön. Vidare kan familjerna få vissa bidrag av stat eller kom mun. Det kan vara barnbidrag, studiebidrag eller bostadsbidrag. Nettolön plus eventuella bidrag och kanske ränteinkomster på banktillgodohavanden blir tillsammans de pengar som man har att leva på. Det är familjens disponibla inkomst. FAKTARUTA Skatter Det finns många olika slags skatter. Huvudsakligen kan man dela in dem i Varuskatter och Inkomstskatter. Varuskatter När du köper en glass eller en biobiljett så är en del av priset skatt. Det är den s k Momsen. MOMS = Mervärdes OMsättnings Skatt. Moms på livsmedel är 12 %, dagstidningar, kultur och idrott h %, hotell och camping 12 %, och på de flesta övriga varor och tjänster 25 % (2000). På vissa varor som bensin, tobak och alkohol finns det även andra varuskatter. Inkomstskatt - preliminär skatt Vanligen får man som anställd ett lönebe sked som visar vilken inkomst man har haft under t ex månaden. Det visar också hur stor preliminärskatt som dragits. Det är en ungefärlig, i förväg uträknad, skatt som arbetsgivaren drar och betalar till skattemyndigheten.

2 FAKTARUTA Deklaration För att få reda på vad man ska betala i slutlig skatt görs den årliga självdeklarationen. De flesta kan använda den förenklade självdeklarationen, där många uppgifter om lön, ränteinkomster och ränteutgifter för banklån m m redan är förtryckta av skattemyndigheten. Det är dock viktigt att själv kontrollera att uppgifterna stämmer. Man får själv fylla i andra avdrag som man har rätt till, t ex vissa ränteutgifter och kostnader för resor till arbetet m m. Sedan räknar skattemyndigheterna ut vad den skattepliktiga inkomsten, dvs den del av lönen man ska betala skatt på och hur stor den slutliga skatten blir. Därefter jämförs den preliminärskatt man redan betalat med den slutliga skatten. Har man då betalat in för mycket preliminärskatt så får man tillbaka pengar - s k skatteåterbäring. Har man betalat in för lite preliminärskatt så får man betala in extra pengar - s k restskatt. Statlig och kommunal skatt Låt oss för enkelhets skull anta att herr Andersson räknat ut sin skattepliktiga in komst för året till exakt kronor. På dessa kronor ska han betala skatt. Den består dels av en statlig skatt och dels en kommunal skatt. Man måste dock komma upp till en viss inkomst, den s k skiktgränsen, innan man behöver betala någon statlig skatt (2000: kr). Man kan även få betala förmögenhetsskatt om man har en förmögenhet över en viss summa (2000: kr). Kommunalskatt Kommunalskatten är procentuell. Det betyder att alla i en kommun - oavsett inkomst - betalar lika många procent av sin skattepliktiga inkomst i kommunalskatt. Den genomsnittliga kommunalskatten ligger på 31 %. Det betyder att på varje skattepliktig 100-lapp man tjänat under året betalar man 31 kronor i kommunalskatt. Herr Andersson i vårt exempel skulle då få betala kronor i kommunalskatt. Det som man i dagligt tal kallar för kommunalskatten består egentligen av tre delar. 1. Primärkommunal skatt, den delen av skatten som går till själva kommunen. I genomsnitt i riket är den ca 20:55 kr. 2. Landstingskommunalskatt, som går till landstinget och därmed framför allt betalar för sjukvården. I genomsnitt i riket är den ca 9:74 kr. 3. Församlings- eller Kyrkoskatten. I genomsnitt är den ca 1:19 kr. Högsta kommunalskatten i landet år 1999 hade Ragunda 34:35 och den lägsta Danderyd 27:01. 2

3 Familjen Andersson Familjen Andersson består av pappa Bo 37, som är metallarbetare, mamma Elisabeth 36, sjuksköterska och barnen Camilla 11 och Jonas 5 år. De bor i en fyrarumslägenhet i en ort i Mellansverige. I tabellen nedan ser du hur familjens inkomster ser ut under en månad. Inkomst Bo Inkomst Elisabet Barnbidrag Summa disponibel inkomst Bruttolön x 850 Prel. Skatt Nettolön Som framgår av tabellen är familjens disponibla inkomst per månad kr. Det är alltså den summan, som familjen har att leva på. Den ska räcka till hyra, mat, veckoeller månadspeng till barnen, kläder, telefon, TV, tidningar, bensinräkningar, dagisavgifter, elräkningar, försäkringar, banklån, sparande m m. Fasta och rörliga kostnader En del av utgifterna som familjen Andersson har brukar man kalla fasta utgifter eller fasta kostnader. Det är sådana utgifter som man måste betala och som man har svårt att påverka. Hyra, daghemsavgift, återbetalningar på lån och hemförsäkring är exempel på fasta utgifter. Mat och kläder måste man visserligen ha. Men där kan man mer påverka kostnaderna genom att tänka på hur och vad man handlar. Sådana utgifter brukar man kalla rörliga. Familjen Andersson försöker dessutom spara pengar för att ha till oförutsedda utgifter och för att kunna göra semesterresor m m. Familjen Anderssons budget Vad kan familjen Andersson göra om de märker att de får svårt att få familjens ekonomi att gå ihop? De får då främst försöka skära ned på de rörliga kostnaderna. De fasta kostnaderna som hyra osv måste man betala. Därför får de se över rörliga kostnader som matkostnader, klädkostnader, bilkörning, semesterresor osv och se vad de kan spara in på. 3

4 Lån och sparande Familjen Andersson sparade varje månad lite pengar för att ha till oförutsedda utgifter och till semester. Låna Det är alltid bäst att spara först, innan man skaffar det man önskar. Men ibland måste man låna. Exempelvis skulle det för de allra flesta människor vara väldigt svårt att spara ihop pengar till ett hus. Därför måste man normalt låna pengar i banken för att kunna köpa ett eget hus. Men ibland behöver man låna även till andra köp. Låt oss anta att familjen Andersson vill köpa en ny bil. För enkelhets skull säger vi att Anderssons behöver låna kronor på banken för bilköp. Banken är villig att ge familjen Andersson ett lån på kr med fem års amorteringstid och 8 % ränta. Vad betyder detta? Amortera betyder egentligen "döda" eller återbetala. I det här fallet ska man "döda" lånet på fem år. Det betyder att Anderssons ska återbetala kronor om året + att de ska betala 8 % ränta på den återstående skulden tills lånet är återbetalt. I tabellen överst på nästa sida kan du se hur mycket lånet kostar för familjen Andersson. När man har betalat färdigt på sitt lån, har alltså bilen kostat kr kr i räntor, dvs totalt kr. 4

5 Tabell överfamiljen Anderssons lån på kr. Amorterings tid 5 år. Ränta 8 %. Skuld den 1/1 Ränta under året Amortering under året Skuld 31/12 efter amortering År kr kr kr kr År kr kr kr kr År kr kr kr 40 OOOkr År kr kr kr kr År 5 20 OOO kr kr kr O kr Summa räntor: Summa amort: ANMÄRKNING Normalt amorteras lånet en gång i kvartalet. I det här fallet skulle det bli kr i kvartalet. För enkelhetens skull har vi här räknat med att man amorterar hela årsbeloppet kr i december Spara Om vi antar att familjen Andersson sparat kr om året så skulle de med 3 % ränta ha kr efter fem år. De skulle då alltså ha råd att köpa en kro norsbil och få kr över. Om de lånar pengar får de egentligen betala kr för en kronorsbil. Tabell över sparande. Insättning kr och ränta 3 % Insättning 1/1 varje år Behållning den 1/1 efter insättning Ränta under året Behållning 31/12 sparande + ränta År kr kr 600 kr kr År kr kr kr kr År kr kr kr kr År kr kr kr kr År kr kr kr kr Summa sparade pengar. 5 x = kr Spara först eller låna? Riktigt så stora skillnader som i exemplet ovan blir det inte i verkligheten. Det beror dels på att man får betala skatt på ränteinkomster och dels får man ett visst skatteavdrag för sina ränteutgifter. Dessutom får man räkna med att priset på bilen stiger under de år man sparar. Som regel är det ändå alltid billigare att spara först och köpa sedan. Allt fler sparar nu i aktier eller s k fonder. Avkastningen på sådant sparande är oftast högre än på banksparande, men innebär ett visst risktagande. 5

6 Kontokort- avbetalningar! Om man ändå måste låna pengar ska man försöka göra det i en bank. Det blir billigast - särskilt om man jämför med de kontokortslån och avbetalningar som många firmor erbjuder. I reklamen kan man t ex se hur man kan köpa stereoanläggningar och andra dyra varor för "bara" 200 kronor i månaden. Man kan också skaffa sig kontokort och köpa kläder, möbler och resor nu - och betala sedan. Mycket sällan framgår det tydligt vad den verkliga räntan blir och vad inköpen kommer att kosta totalt. Många gånger ligger den verkliga räntan på %. Kontoköp kan därför bli mycket dyra. Kontokortsfällan Det är tyvärr många ungdomar som råkat i den s k kontokortsfällan. När man flyttar hemifrån till en egen lägenhet, vill man kanske ha fina möbler, musikanläggningar m m. Dessa ungdomar köper då ofta med hjälp av kontokort. När räkningarna kommer har man inte råd att betala. Skulderna börjar växa utan kontroll. Till slut kan ärendet hamna hos kronofogden. Många människor skaffar sig på så sätt tyvärr livslånga skulder. Skuldsaneringslagen Det finns många människor som råkat i stora ekonomiska bekymmer. Exempelvis kan arbetslöshet ha medfört att man inte kunnat betala sina bostadslån och att kontokortsskulder har hopat sig m m. Till slut har man hamnat i en situation där man inte har en möjlighet att betala sina skulder ens under resten av livet. Det finns en möjlighet att, i vissa fall, få hjälp av skuldsaneringslagen. Den ger den skuldsatte möjlighet till nedskrivning eller avskrivning av sina skulder. Kraven för skuldsanering är dock stränga. Man måste t ex sälja egendom som inte kan anses ingå i bas tryggheten. Därefter måste man under fem år leva på existensminimum. Det innebär att alla inkomster därutöver används för avbetalning av skulder. När fem år har gått blir man fri från resten av skulderna och får åter en chans att leva ett normalt liv. Kronofogden = statlig myndighet som bl a driver in obetalda skatter och skulder. Det kan bli en obehaglig läxa om utan inte har råd att betala sina skulder. Det kan sluta med att kronofogden gör utmätning på ens egendom. 6

7 "Fallet Tony" När Tony var nitton är flyttade han till en egen lägenhet. Han hade fast anställning och en månadslön på kronor. Tony ville snabbt ha både bil och fina saker till sin lägenhet. Han fick först ett banklån på kronor, som hans föräldrar gick i borgen för. Att gå i borgen för ett lån innebär att man lovar att betala lånet om den som tagit lånet inte klarar av återbetalningen. Tony köpte sig en begagnad bil och en del möbler för lånet. Eftersom han hade fast anställning kunde han lätt skaffa sig kontokort. Han skaffade sig snabbt flera olika kontokort. Tony räknade aldrig efter om han hade råd att köpa allt det han önskade eller vad skulderna skulle bli. Han hoppades kunna betala sina skulder med sin lön. I början gick det väl bra, men räkningarna började komma i en allt snabbare takt och i längden hade han inga möjligheter att betala sina skulder. Skulderna hamnade till slut hos Kronofogdemyndigheten. Kronofogden kontrollerade Tonys skulder. På banklånet hade han kronor kvar att betala. Kontokortsskulderna uppgick till nästan kronor. Eftersom Tonys föräldrar hade gått i borgen för banklånet så blev de tvungna att betala det lånet. Mycket av det Tony hade köpt var dyra kapitalvaror, som stereoanläggning, videokamera m m. De sakerna gjorde kronofogden utmätning på, dvs de beslagtogs för försäljning. Vidare beslöt man att göra en utmätning på ca kronor om året på Tonys lön tills dess hans återstående skulder var betalda. kapitalvara = dyrare varor med lång livslängd Kommentar: Genom sitt dåliga omdöme och bristande kunskaper har Tony skaffat sig mycket dålig ekonomi för många år framåt. 7