Styrmedel för biogas Kartläggning av andra länders styrmedel, importgasfrågor och analys av den svenska skattebefrielsen för biogas

Rapport 2017:32 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning Biologisk återvinning ISSN 1103-4092 Styrmedel för biogas Kartläggning av andra länders styrmedel, importgasfrågor och analys av den svenska skattebefrielsen för biogas

FÖRORD Svenska biogasproducenter är ekonomiskt hårt pressade bland annat av importerad biogas som åtnjuter dubbla stöd i form av produktionsstöd i hemlandet och skattebefrielse i Sverige. Det har hittills saknats en sammanhängande bild av hur situationen ser ut vad gäller importvolymer, stödnivåer och vilka effekter detta får på den svenska skattebefrielsen för biogas. Avfall Sveriges arbetsgrupp för biologisk återvinning har därför efterfrågat en utredning som kartlägger dessa frågetecken. Under arbetets gång har det förts en aktiv dialog med beslutsfattare och tjänstemän på regeringskansliet så väl som andra organisationer (SKL med flera) för att lyfta problematiken kring biogasens konkurrenssituation. Projektet Nationell biogasstrategi, där Avfall Sverige är en av finansiärerna, anordnade ett rundabordssamtal med miljöminister Karolina Skog i maj 2017. Denna rapport skickades kort därefter in till regeringskansliet som underlag i deras pågående analys. Projektet har genomförts av WSP Sverige AB genom Anna Nordling (projektledare), Stefan Dahlgren, Claës af Burén, Henrik Elfström och Erik Dahlberg. Avfall Sveriges utvecklingssatsning inom Biologisk återvinning har finansierat studien. Malmö oktober 2017 Per-Erik Persson Ordförande Avfall Sveriges utvecklingssatsning Biologisk återvinning Weine Wiqvist Vd Avfall Sverige

SAMMANFATTNING Import av dansk biogas till Sverige: Import 2016 (jan-dec): 0,155 TWh Import 2017 (jan-mar): 0,140 TWh Om importen av dansk biogas skulle fortsätta i samma takt som den gjort i Q1 2017 skulle det innebära en total import på 0,56 TWh för hela 2017. Biogasimporten kan ställas i relation till att det i Sverige producerades 1,947 TWh biogas varav 1,219 TWh uppgraderades år 2015. Detta innebär att om den svenska produktionen fortsätter i samma nivå som 2015 så kommer importen under 2017 uppgå till ca 45,9 % av den svenska produktionen av uppgraderad biogas. All importerad dansk biogas har varit berättigad till produktionsstöd och kan antas ha fått produktionsstöd i Danmark. Stödvolym, i form av skattebefrielse, som den importerade danska volymen skulle innebära i ett scenario där all den danska importerade biogasen används i transportsektorn Om importerad dansk biogas antas ersätta bensin i transportsektorn så medför detta en stödvolym, i form av skattebefrielse, motsvarande: ca 131,9 miljoner kronor för 2016, och ca 119,4 miljoner kronor för de tre första månaderna 2017. Siffrorna kan sättas i relation till att budgeten för gödselgasstödet för 2017 är på 60 miljoner kronor. 1 Skattebortfall för svenska staten om hela den naturgasvolym som idag används i sektorer där det är skatt byts ut mot dansk biogas som kommer att vara skattebefriad. Försäljningspriset på dansk biogas är mycket lågt till följd av produktionsstöd i Danmark, vilket medfört att flera industrier 2 gått över från naturgas till importerad dansk biogas. Det totala skattebortfallet, om det antas att användningsnivåerna för naturgas ligger kvar på 2015 års nivå, med samma allokering och att den ersätts med skattebefriad dansk biogas, blir 2,11 miljarder SEK för 2016 och 2,13 miljarder för 2017 (inklusive moms). Övergripande beskrivning av stödsystem/styrmedel för biogas i Nederländerna, Tyskland och Danmark. Nederländernas stödsystem bygger på ett produktionsstöd/inmatningstariff, skattelättnad och kvotplikt. Tysklands stödsystem bygger på reducerade nätverkstariffer, garanterad avsättning och inmatningstariffer. Danmarks stödsystem bygger på produktionsstöd och användningsstöd. Jämförs endast inmatningstarifferna mellan de olika länderna så erhåller dansk biogas, 0,638 SEK/ kwh, tysk biogas får upp till 2,25 SEK/kWh och nederländsk 0,372 SEK/kWh. Detta inkluderar dock inte eventuella skattelättnader, användarstöd och andra incitament som kan vara tillämpliga i respektive land. Dessa inmatningsstödnivåer kan jämföras med det svenska gödselgasstödet som uppgår till 0,4 SEK/kWh. 1 http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/stod/andrastod/godselgasstod/beskrivningavstodet.4.5027191e14d8eb30892e7b68.html 2 T.ex. http://www.ja.se/artikel/53450/mejeri-gar-fran-naturgas-till-biogas.html, http://www.mynewsdesk.com/se/oatly/pressreleases/oatlysatsar-paa-foernybar-energi-1837285

Mängd dansk biogas som kan importeras innan risk att den svenska skattebefrielsen faller p.g.a. överkompensation Den billigare danska biogasen bidrar till att produktionskostnaden för hela biogasvolymen minskar och närmar sig referenspriset för naturgas. Detta medför risk för överkompensation enligt EUs statsstödsregler och därmed ett hot mor den svenska skattebefrielsen för biogas. Om Energimyndighetens estimeringar för 2016 används om en biogasanvändning om 1,1 TWh så innebär det att dansk import om 0,825 TWh krävs för att hota skattebefrielsen. Med nuvarande takt under 2017 kommer skattebefrielsen att hotas redan under Q1 2018, men med tanke på prisnivån på den danska importerade biogasen kan den redan idag anses vara överkompenserad.

INNEHÅLL 1 Inledning 1 Bakgrund 1 Syfte 1 Omfattning 1 Definitioner 2 2 Import av biogas 3 Frågeställning 1.1: Volymer dansk biogas importerad till Sverige under 2016 samt de tre första månaderna 2017. 4 Frågeställning 1.2: Uppskattning av andelen importerad dansk gas som fått produktionsstöd. 5 Frågeställning 1.3: Beräkning av stödvolym (i form av skattebefrielse) den importerade danska volymen skulle innebära i ett scenario där all den danska importerade biogasen används i transportsektorn 5 Frågeställning 1.4: Beräkning av skattebortfallet för Svenska staten om hela den importerade biogasvolymen antas användas istället för naturgas i uppvärmningssektorn. 7 Frågeställning 1.5: Beräkna vad det skulle innebära i skattebortfall om hela den naturgasvolym som idag används i sektorer där det är skatt byts ut mot dansk biogas som kommer att vara skattebefriad. 9 3 Stödsystem/styrmedel i andra länder 12 Frågeställning 2.1: Övergripande beskrivning av stödsystem/styrmedel för biogas i Nederländerna, Tyskland och Danmark. 13 Frågeställning 2.2: Detaljerad beskrivning av det danska produktionsstödet för biogas. 16 Frågeställning 2.3: Utreda om det finns mekanismer för att hindra läckage (biogas som fått produktionsstöd lämnar landet). Detta inkluderar mekanismer på nationell nivå i de tre länderna och EU. 20 4 Skattebefrielse som nuvarande styrmedel i Sverige 24 Frågeställning 3: Beräkning av skattebortfall för staten till följd av skattebefrielsen för den svenska biogasen 24 5 Beräkning av effekter av att byta styrmedel för svensk biogasproduktion 26 Frågeställning 5.1: Utreda prisbild för naturgas för olika sektorer i Sverige (industri, sjöfart, kraftvärme) 26 Frågeställning 5.2: Utreda hur stor mängd dansk biogas som kan tas in i systemet innan den svenska skattebefrielsen för biogas hotas. 30

1 INLEDNING Bakgrund Avfall Sveriges medlemmar inom biologisk återvinning (dvs kommunala och privata biogasanläggningar) är hårt ekonomiskt pressade. En orsak är ökande volymer biogas med dubbla stöd (produktionsstöd i produktionslandet och skattebefrielse i Sverige) som importeras till Sverige och sänker marknadspriset. Med anledning av ovanstående så har det börjat växa fram en önskan hos Avfall Sveriges medlemmar att Avfall Sverige ska undersöka förutsättningar för produktionsstöd istället för skattebefrielse, för att skapa konkurrensneutralitet genom att harmonisera med övriga Europa. Syfte Syftet med denna delrapport är att kartlägga hur dagens stödsystem i Sverige och närliggande länder påverkar biogasmarknaden, det svenska stödsystemet samt statens skatteutgifter. Detta för att senare kunna belysa hur förändringar i subventionsmodellen, genom att harmonisera med övriga Europa, kan skapa konkurrensneutralitet. Omfattning Uppdraget omfattar att belysa biogasmarknaden i Sverige, import av biogas till Sverige, samt vilka effekter Sveriges och andra länders stödsystem ger. Arbetet har delats in i sex huvudområden, vilka illustreras i Figur 1 Huvudområden. 1. Import av biogas 2. Stödsystem/styrmedel i andra länder 3. Skattebefrielse som nuvarande styrmedel ger i Sverige 4. Utvecklat gödselgasstöd 5. Effekter av att byta styrmedel för svensk biogasproduktion 6. Ansökan till Avfall Sveriges utvecklingssatsning Figur 1 Huvudområden Denna utredning berör område 1, 2, 3 och 5 och besvarar följande frågeställningar: Frågeställning 1: Import av biogas 1. Volymer dansk biogas importerad till Sverige under 2016 samt de tre första månaderna 2017. 2. Uppskattning av andelen importerad dansk gas som fått produktionsstöd. 3. Beräkning av stödvolym (i form av skattebefrielse) den importerade danska volymen skulle innebära i ett scenario där all den danska importerade biogasen används i transportsektorn. 4. Beräkning av skattebortfallet för svenska staten om hela den importerade volymen dansk biogas antas användas istället för naturgas i uppvärmningssektorn. 5. Beräkna vad det skulle innebära i skattebortfall om hela den naturgasvolym som idag används i sektorer där det är skatt byts ut mot dansk biogas som kommer att vara skattebefriad. 1

Frågeställning 2: Stödsystem/styrmedel i andra länder 1. Övergripande beskrivning av stödsystem/styrmedel för biogas i Nederländerna, Tyskland och Danmark. 2. Detaljerad beskrivning av det danska produktionsstödet för biogas. 3. Utreda om det finns mekanismer för att hindra läckage (biogas som fått produktionsstöd lämnar landet). Detta inkluderar mekanismer på nationell nivå i de tre länderna och EU. Frågeställning 3: Skattebortfall som nuvarande styrmedel ger i Sverige 1. Beräkning av skattebortfall på grund av skattebefrielsen av den svenska biogasen Frågeställning 5: Effekter av att byta styrmedel för svensk biogasproduktion 1. Utreda prisbild för naturgas för olika sektorer i Sverige (industri, sjöfart, kraftvärme) 2. Utreda hur stor mängd dansk biogas som kan importeras innan skattebefrielsen för biogas hotas till följd av överkompensation (EUs statsstödsregler). Definitioner Växelkurs I detta dokument är växelkursen per 2017-05-19 använd: 100 SEK = 76,34 DKK 100 DKK = 130,99 SEK 1 EUR = 9,79 SEK Förklaringar NPI Nettoprisindex Energinet.dk Energinet.dk äger det danska el- och gastransmissionssystemet och ägs av danska energi-, försörjnings- och klimatdepartementet. Värmevärde I denna rapport avses nedre värmevärde 2

2 IMPORT AV BIOGAS Den svenska natur- och biogasmarkanden är till viss del integrerade då naturgasnätet även kan användas för distribution av biogas. Det enda som krävs är att biogasen uppgraderas till naturgaskvalitet och för närvarande finns det nio biogasproducenter vilka är kopplade till det västsvenska naturgassystemet, varav två till själva transmissionsnätet. I Figur 2 illustrerar de röda pelarna biogasanläggningar i Sverige och de blå områdena biogasproduktion där mörkare blå färg indikerar större produktion. Figuren visar att majoriteten av produktionen sker i de södra delarna av landet och då främst i Västra Götaland och Skåne. Det är även dessa regioner som omfattas av det västsvenska gasnätet. Genom en ökad import från Danmark skulle i första hand de södra delarna av Sverige påverkas, vilket även får en påverkan på den produktion av biogas som sker där. 3 Hur stor denna påverkan är, och då främst hur stor påverkan kommer den att ha på statens finanser, redovisas mer ingående i nedanstående kapitel. Figur 2 Anläggningar och produktion (Källa: Statens Energimyndighet) 3 https://www.energimyndigheten.se/globalassets/nyheter/2016/es-2016-04-produktion-och-anvandning-av-biogas-och-rotrester-ar-2015.pdf 3

Frågeställning 1.1: Volymer dansk biogas importerad till sverige under 2016 samt de tre första månaderna 2017. Under år 2016 importerades 0,155 TWh (1,6*10 7 Nm 3 ) biogas till Sverige och under de tre första månaderna 2017, jan-mars importerades 0,140 TWh (1,44*10 7 Nm 3 ) biogas. Att biogasimporten under de tre första månaderna nästan var lika stor som hela importen under 2016 (ca 90 %) visar på en kraftigt ökande trend för biogasimporten. 4 Om importen av dansk biogas skulle fortsätta i samma takt som den gjort i Q1 2017 skulle det innebära en total import på 0,56 TWh för hela 2017. Biogasimporten kan ställas i relation till att det i Sverige producerades 1,947 TWh biogas varav 1,219 TWh uppgraderades år 2015. Detta innebär att om den svenska produktionen fortsätter i samma nivå som 2015 så kommer importen under 2017 uppgå till ca 45,9 % av den svenska produktionen av uppgraderade biogas, vilket är en betydande andel av marknaden. 5 Den danska importen för 2016 motsvarar ungefär den totala produktionen från biogasanläggningarna i Borås, Kristianstad, Västerås (den anläggning som drivs av VafabMiljö Kommunalförbund), Uppsala, Karlskoga och Jönköping. 6 Siffrorna för import baseras på den mängd biogascertifikat som blir annullerade i de danska registren, med hänsyn till export till Sverige. Biogascertifikat utfärdas av Energinet.dk för biogas som uppgraderas och levereras till gassystemet. Certifikatet visar därmed gasens ursprung som biogas och gör det möjlighet för aktörer att handla med biogas även om biogas och naturgas blandas i nätet. När biogasen lämnar det danska nätet annulleras certifikaten. 7,8 Resultat frågeställning 1.1 Import av dansk biogas till Sverige: Import 2016 (jan-dec): 0,155 TWh Import 2017 (jan-mar): 0,140 TWh Om importen av dansk biogas skulle fortsätta i samma takt som den gjort i Q1 2017 skulle det innebära en total import på 0,56 TWh för hela 2017. Biogasimporten kan ställas i relation till att det i Sverige producerades 1,947 TWh biogas varav 1,219 TWh uppgraderades år 2015. Detta innebär att om den svenska produktionen fortsätter i samma nivå som 2015 så kommer importen under 2017 uppgå till ca 45,9 % av den svenska produktionen av uppgraderade biogas, vilket är en betydande andel av marknaden. 9 4 Kristiansen, Dorte, Energinet.dk, mailkonversation 2017-04-24 5 Energimyndighetens rapport ES 2016:04 Produktion och användning av biogas och rötrester år 2015 6 Steinwig, C, Avfall Sverige, 20170519 7 Kristiansen, Dorte, Energinet.dk, mailkonversation 2017-04-24 8 http://www.energinet.dk/da/gas/biogas/gascertifikater/sider/default.aspx 9 Energimyndighetens rapport ES 2016:04 Produktion och användning av biogas och rötrester år 2015 4

Frågeställning 1.2: Uppskattning av andelen importerad dansk gas som fått produktionsstöd. De som är berättigade stöd för biogas är ägare av biogasuppgraderingsanläggningar som levererar biogas till naturgasnätet eller som är ägare av en anläggning som renar och levererar biogas för stadsgasnätet. Då den svenska importen av biogas sker genom naturgasnätet från Danmark samt att avräkning av exporterad volym till Sverige sker genom annullering av certifikat, kan det därför antas att all importerad dansk biogas som levererats till Sverige har varit berättigad till produktionsstöd. Det ger att under år 2016 importerades 0,155 TWh (1,6*10 7 Nm 3 ) biogas till Sverige och under de tre första månaderna 2017, jan-mars importerades 0,140 TWh (1,44*10 7 Nm 3 ) biogas som varit berättigat till danskt produktionsstöd. Resultat frågeställning 1.2 Andel dansk biogas som fått produktionsstöd All importerad dansk biogas har varit berättigad till produktionsstöd och kan antas ha fått produktionsstöd i Danmark. Frågeställning 1.3: Beräkning av stödvolym (i form av skattebefrielse) den importerade danska volymen skulle innebära i ett scenario där all den danska importerade biogasen används i transportsektorn För att beräkna den stödvolym där all den danska importerade biogasen används i transportsektorn behöver energibeskattningen för biogas jämföras med ett alternativt bränsle som t.ex. naturgas. Att just naturgas används har flera anledningar, dels då både uppgraderad biogas, naturgas eller en blandning av dessa utgör den svenska fordonsgasen, dels då naturgas används som referenspunkt i de övervakningsrapporter som Energimyndigheten skickar till EU-kommissionen för att Sverige fortsatt ska kunna tillämpa skattebefrielse för biogas. I Sverige utgörs energibeskattningen av bränslen av två komponenter, energiskatt och koldioxidskatt, där en styrning för att främja användningen av förnybar energi fås genom att olika bränslen beskattas på olika sätt genom olika skattenivåer. Dessa nivåer sätts genom en beräkning av vilken sorts slutanvändning och emissionsnivå som bränslet har. Utöver detta tillkommer moms som både betalas på själva bränslet och på skatten. Vid punktskatter kan momsen därmed ses som en skatt på skatten. Tabell 1 ger ett exempel på hur energibeskattningen kan se ut för naturgas och hur energibeskattningen skiljer sig åt mellan användningsområdena. Den visar att naturgas beskattas enbart med koldioxidskatt om det används i transportsektorn samt att både koldioxidskatten och energiskatten har höjts det senaste året. Tabell 1 Skattesatser på naturgas exkl. moms (Källa: Skatteverket) 10 * Energiskatt kr/1000 m 3 Koldioxidskatt kr/1000 m 3 Summa skatt kr/1000 m 3 År 2017 2016 2017 2016 2017 2016 Naturgas för drift av motordrivet fordon, 0 0 2 424 2 399 2424 2 399 fartyg eller luftfartyg Naturgas för annat ändamål 945 935 2424 2 399 3 369 3 334 * Värdena anges i m 3 men vid kontakt med Skatteverket är det normalkubikmeter som åsyftas. 10 https://www.skatteverket.se/foretagochorganisationer/skatter/punktskatter/energiskatter/ skattesatserochvaxelkurser.4.77dbcb041438070e0395e96.html 5

Biogas har i dagsläget en 100-procentig nedsättning av både koldioxidskatt och energiskatt oavsett energiändamål, vilket ger en skattenedsättning om 2 424 kr/1000 m 3 exkl. moms (2017) i förhållande till naturgas som används i transportsektorn, eller 3 369 kr/1000 m 3 exkl. moms för andra ändamål. Vid beräkningar av stödvolymen bör även hänsyn tas till det skiftande energiinnehåll som finns mellan biogas och naturgas och som illustreras i Tabell 2. Tabell 2 Värmevärden (Källa: Energimyndigheten) 11 Bränsle Enhet Energiinnehåll (MJ/enhet) kwh Naturgas 1 Nm 3 39,78 11,05 Biogas 1 Nm 3 34,92 9,7 Om 100 % av den importerade biogasen från Danmark, dvs. 0,1549 TWh (2016) och 0,1402 TWh biogas under jan-mars 2017 används i drivmedelssektorn och biogas har ett värmevärde på (34,92 MJ/enhet 12 ) ges följande resultat: Tabell 3 Stödvolym Komparativ stödvolym (MSEK inkl. moms) 2017 2016 I förhållande till naturgas i transportsektorn 33,75 36,90 Resultatet visar att om naturgas används som ett referensscenario, så subventionerade den svenska staten den danska biogasen med 36,9 miljoner kronor under 2016 samt 33,75 miljoner kronor under de tre första månaderna 2017. Att subventionen för de tre första månaderna 2017 nästan överstiger subventionen för helåret 2016 beror dels på den ökade mängden biogas som importeras, och dels på den ökande skillnaden i skatt mellan den skattebefriade biogasen och naturgasen. Ett annat sätt att beräkna den totala stödvolymen som ges till den importerade biogasen är att jämföra den skattebefriade biogasen med en vanlig bil som drivs med vanlig miljöklass 1 motorbensin. Stödvolymen utgörs av det skattebortfall som den svenska staten annars skulle ha fått in i energibeskattning och moms på energibeskattningen från bensinen. Skatten för bensin som uppfyller krav för miljöklass 1 motorbensin är 6 kr 50 öre per liter eller ca 0,72 kr/kwh (vid ett energiinnehåll om 9,06 kwh/liter bensin och exkl. moms) 13. Men då all bensin som säljs i Sverige innehåller 5 % etanol beräknas skattesatsen endast på 95 %. Vid ett sådant alternativscenario var den totala stödvolymen för den importerade biogasen ca 131,9 miljoner kronor för 2016, och ca 119,4 miljoner kronor för de tre första månaderna 2017. Siffrorna kan sättas i relation till att budgeten för gödselgasstödet för 2017 är på 60 miljoner kronor. 14 11 http://epi6.energimyndigheten.se/pagefiles/54548/%c3%96vervakningsrapport%20avseende%20skattebefrielse%20f%c3%b6r%20 biogas%20%c3%a5ret%202016%202016-12009.pdf 12 Variationer i värmevärden kan skifta beroende på kvalitet 13 http://www.biogasportalen.se/franravaratillanvandning/vadarbiogas/energiinnehall 14 http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/stod/andrastod/godselgasstod/beskrivningavstodet.4.5027191e14d8eb30892e7b68.html 6

Resultat frågeställning 1.3 Stödvolym, i form av skattebefrielse, som den importerade danska biogasvolymen skulle innebära i ett scenario där all den danska importerade biogasen används i transportsektorn Skattebefrielse som den importerade danska biogasen skulle få om den ersatte naturgas i transportsektorn: 36,9 miljoner kronor under 2016 samt 33,75 miljoner kronor under de tre första månaderna 2017. Skattebefrielse som den importerade danska biogasen skulle få om den ersatte bensin i transportsektorn: ca 131,9 miljoner kronor för 2016, och ca 119,4 miljoner kronor för de tre första månaderna 2017. Siffrorna kan sättas i relation till att budgeten för gödselgasstödet för 2017 är på 60 miljoner kronor. 15 Frågeställning 1.4: Beräkning av skattebortfallet för svenska staten om hela den importerade biogasvolymen antas användas istället för naturgas i uppvärmningssektorn. Vid beräkning av skattebortfallet för svenska staten om hela den importerade volymen dansk biogas antas användas istället för naturgas i uppvärmningssektorn görs liknande antaganden som vid beräkningen av skattebortfallet om biogasen antas användas i transportsektorn. Här används dock en jämförelse med naturgas som används i andra sektorer än transportsektorn, och som enligt Tabell 1 har en total energibeskattning på 3 369 kr/1000 m 3 för 2017 och 3 334 kr/1000 m 3 för 2016 (inkl. koldioxidskatt och energiskatt men exkl. moms på punktskatten). För uppvärmningssektorn finns dock det generella undantag från energibeskattningen och det är i fall bränslet förbrukas vid produktion av kraftvärme. Med kraftvärme menas att värme och skattepliktig el produceras samtidigt i samma process, att värmen nyttiggörs genom att den överförs till fjärrvärmevatten eller motsvarande samt att elverkningsgraden är minst 15 %. Skattebefrielsens storlek illustreras i Tabell 4. Tabell 4 Skattebefrielsen från energi- och koldioxidskatt för kraftvärme (Källa: Skatteverket) Bränsleförbrukning för framställning av: Elverkningsgrad Energiskatt Koldioxidskatt Koldioxidskatt utsläppsrätter Skattepliktig el 100% 100% 100% Värme >15 % 70% 20% 100% Värme <15 % 0% 0% 0% Tabell 4 visar att för kraftvärme med en elverkningsgrad på minst 15 % ges en skattebefrielse på 70 % av energiskatten och 20 % av koldioxidskatten. Till detta kommer EU:s system för handel med utsläppsrätter som omfattar alla förbränningsanläggningar med en installerad kapacitet över 20 megawatt (I Sverige även mindre anläggningar anslutna till fjärrvärmenät med en total kapacitet om 20 megawatt). Dessa beräkningar har dock inte tagits med i ovanstående beräkningar av skattebortfallet vid uppvärmning. Kraftvärme av naturgas har endast utgjort en mindre andel av den totala kraftvärmen i Sverige. 2015 användes naturgas till elproduktion i kraftvärmeanläggningar på endast på tre ställen i Sverige 16 ; Rya kraftvärmeverk i Göteborg som levererar värme till fjärrvärmenätet i Göteborg Ale och Partille och ägs av Göteborg Energi AB Öresundsverket ett kombikraftverk i Malmö som levererar fjärrvärme till nätet i staden och som ägs av E.ON Värme Sverige AB; Södra Verket i Lund som är en reservpanna i anslutning till fjärrvärmenätet i Eslöv-Lund-Lomma mfl. och som ägs av Kraftringen Energi AB. 15 http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/stod/andrastod/godselgasstod/beskrivningavstodet.4.5027191e14d8eb30892e7b68.html 16 http://www.svenskfjarrvarme.se/statistik--pris/fjarrvarme/energitillforsel/ 7

Dessa tre anläggningar hade tillförd naturgas, för levererad och producerad värme på totalt 1,168 TWh. Till detta tillkom 0,982 TWh som var allokerat till el i kraftvärmeprocessen. Dessa kraftvärmeverk uppfyller kravet på en elverkningsgrad om minst 15 % och åtnjuter därmed en skattebefrielse om 70 % av energiskatten och 20 % av koldioxidskatten. Utöver dessa finns även naturgaseldade pannor till fjärrvärmeproduktion i ett antal städer, främst i anslutning till det västsvenska naturgasnätet enligt figur 3. Figur 3 Tillförd naturgas till fjärrvärmeproduktion, levererad och producerad värme, GWh 2015 Dessa anläggningar hade total tillförd naturgas till fjärrvärmeproduktion på ca 25,87 GWh och utgör således en mindre del av naturgasanvändningen. Den totala siffran för tillförd naturgas till fjärrvärmeproduktion, levererad och producerad värme, samt tillförd naturgas till elproduktion i kraftvärmeanläggningar är dock inte i paritet med den användning av natur- och stadsgas per sektor som publiceras av Energimyndigheten, vilken för 2015 uppgick till 2,484 TWh. Det kan ha flera orsaker som olika statistiska metoder och källor, men för beräkningen antas att all naturgas som inte används i de tre kraftvärmeanläggningarna enkom går till uppvärmning som inte ger någon skattenedsättning. Fördelningen blir då enligt Tabell 5. Tabell 5 Fördelning av tillförd naturgas Fördelning Elverkningsgrad Tillförd naturgas Skattepliktig el 982 GWh Värme Minst 15 % 1 168 GWh Värme Lägre än 15 % 0,33 GWh Då elproduktion ges 100 % skattebefrielse även för naturgas, och det antas att den skattebefriade biogasen ersätter en proportionell del av naturgasen och den allokering som idag sker enligt Tabell 5, blir skattebortfallet enligt Tabell 6. 8

Tabell 6 Skattebortfall då biogas används till uppvärmning Skattebortfall biogas till uppvärmning (SEK) Elverkningsgrad 2017 (jan-mar) 2016 Skattepliktig el 0,00 0,00 Värme Minst 15 % 1 432 823 2 186 299 Värme Lägre än 15 % 620 312 946 514 Totalt 2 053 136 3 132 813 Resultat frågeställning 1.4 Beräkning av skattebortfallet för svenska staten om hela den importerade danska biogasvolymen antas användas istället för naturgas i uppvärmningssektorn. Skattebortfall för den svenska staten 2016 (jan-dec): 3,1 miljoner SEK Skattebortfall för den svenska staten 2017 (jan-mar): 2,1 miljoner SEK Frågeställning 1.5: Beräkna vad det skulle innebära i skattebortfall om hela den naturgasvolym som idag används i sektorer där det är skatt byts ut mot dansk biogas som kommer att vara skattebefriad. Eftersom den danska biogasen har ett konkurrenskraftigt pris så ser man redan idag en övergång från naturgas till importerad dansk biogas inom flera industrier. 17 För att beräkna hur stort skattebortfallet är om hela naturgasvolymen som idag används i sektorer där det är skatt byts ut om dansk biogas som kommer vara skattebefriad, behöver andra sektorer än transportsektorn och uppvärmning kartläggas, samt vilka skatteregler som gäller för respektive område och hur dessa påverkar ett eventuellt skattebortfall. Förutom uppvärmning och transportsektorn används naturgas inom främst industrin och då främst som processbränsle inom stål och metall samt livsmedel. Naturgas används även i sektorer som bostäder och service samt till icke energiändamål. Förändringen och utvecklingen av naturgasanvändningen per sektor illustreras i Figur 4. Figur 4 Användning av natur- och stadsgas per sektor fr.o.m. 1983 17 T.ex. http://www.ja.se/artikel/53450/mejeri-gar-fran-naturgas-till-biogas.html, http://www.mynewsdesk.com/se/oatly/pressreleases/oatlysatsar-paa-foernybar-energi-1837285 9

Figuren visar att industrin använde 3,19 TWh (40 %) naturgas under 2015, att Bostäder och service m.m. använde 1,587 TWh (16 %), samt att andra icke energiändamål uppgick till 1,265 TWh (13 %). Totalt använde dessa tre sektorer 6,767 TWh natur- och stadgas. För att underlätta nedanstående beräkningar antas denna siffra vara konstant under 2016 och 2017, vilket i verkligheten inte är fallet. Nedanstående beräkningar kan därför antas utgöra en lägre estimering av det totala skattebortfallet. Generellt gäller liknande beräkningar som vid beräkningarna av skattebortfallet i tidigare avsnitt men med en total energibeskattning på 3 369 kr/1000 m3 för 2017 och 3 334 kr/1000 m 3 för 2016 inkl. koldioxidskatt och energiskatt inkl. moms på punktskatten. Tabell 7 Skattebortfall Skattebortfall (MSEK inkl. moms) 2017 2016 Skattebortfall industri, bostäder och service m.m. samt andra icke energiändamål 2 579 2 552 Skattebortfallet är då baserat på den skillnad i intäkter som naturgas ger till statskassan och som inkluderar både energibeskattning och moms samt baseras på den totala naturgasvolymen för de tre sektorerna: Icke energiändamål, Industri och Bostäder och Service m.m. Likt transportsektorn och uppvärmning finns det dock en viss skattebefrielse från energibeskattningen i t.ex. industrisektorn, där bränslen som används i den industriella tillverkningsprocessen har en nedsättning av energi- och koldioxidskatt, beroende på vilket år det används, vilket redovisas enligt Tabell 8. Tabell 8 Skattebefrielse från skatt vid industriell verksamhet (Källa: Skattemyndigheten) År Energiskatt Koldioxidskatt 2018 70% - 2017 70% 20% 2016 70% 20% 2015 70% 40% Tabellen visar att skattebortfallet, dvs. skillnaden mellan den skattebefriade biogasen och den nedsatta naturgasen, utgör en skillnad på 30 % av energiskatten (då naturgas är skattebefriad med 70 %) och 80 % av koldioxidskatten (20% skattebefrielse för naturgas) för 2016. Utöver detta finns även viss skattebefrielse för viss verksamhet som t.ex. jordbruk, skogsbruk och vattenbruk samt för vissa förbrukare. Dock har detta inte tagits med i beräkningarna och för sektorerna icke energiändamål samt Bostäder och Service m.m. har ingen skattenedsättning antagits för naturgasen. Med den natur- och stadsgasanvändning som anges i Figur 3 anges följande resultat för de tre sektorerna, Tabell 9. 10

Tabell 9. Skattebortfall per sektor Skattebortfall (MSEK inkl. moms) 2017 2016 Industri 877 868 Icke Energiändamål 482 477 Bostäder och Service m.m. 605 598 För uppvärmnings- och transportsektorn används liknande beräkningar som i deluppgift 3 och 4 men med ändrade totalmängder, vilket är 0,445 TWh för transporter och 2,484 TWh för el, fjärrvärme mm. (kraftvärme). För transporter blir då skattebortfallet: Tabell 10. Skattebortfall transporter Skattebortfall (SEK inkl. moms) 2017 2016 Transporter 122 121 För kraftvärmen medges skattebefrielse på energibeskattningen beroende på elverkningsgraden. För uppvärmningen blir: Tabell 11. Skattebortfall för uppvärmning Skattebortfall (MSEK inkl. moms) 2017 2016 Uppvärmning 41 46 Det totala skattebortfallet, om det antas att användningsnivåerna för naturgas ligger kvar på 2015 års nivå, med samma allokering och att den ersätts med skattebefriad biogas, blir enligt följande: Tabell 12. Totala skattebortfallet Skattebortfall (MSEK inkl. moms) 2017 2016 Totalt 2 127 2 110 Resultat frågeställning 1.5 Skattebortfall om hela den naturgasvolym som idag används i sektorer där det är skatt byts ut mot dansk biogas som kommer att vara skattebefriad. Skattebortfall (MSEK inkl. moms) 2017 2016 Industri 877 868 Icke energiändamål 482 477 Bostäder och service 602 598 Transporter 122 121 Uppvärmning 41 46 Totalt 2 127 2 110 11

3 STÖDSYSTEM/STYRMEDEL I ANDRA LÄNDER Produktion och konsumtion av biogas har stadigt ökat under de senaste åren i Europa och det fanns i slutet av 2015 mer än 17 000 biogasanläggningar. Under senare år har användningen och produktionen av uppgraderad biogas ökat kraftigt i flera europeiska länder. 2015 producerades uppgraderad biogas i mer än 459 anläggningar i 17 länder. 18 Utvecklingen har gynnats av olika former av stöd och styrmedel men också genom förutsättningar för biogasdistribution genom det befintliga naturgasnätet, vilket illustreras Figur 5. 19 Figur 5 Gasnätet i norra Europa (Källa: EntsoG 20 ) Den ökande biogasmarknaden i kombination med de skiftande stödsystemen i angränsande marknaden kommer i ökande grad att ha en påverkan på den svenska biogasmarknaden. I följande avsnitt görs en beskrivning av de skiftande stödsystemen i de tre andra marknaderna, Danmark, Nederländerna och Tyskland och samt om länderna hindrar skatteläckage. 19 http://european-biogas.eu/2016/12/21/eba-launches-6th-edition-of-the-statistical-report-of-the-european-biogas-association/ 20 Backman, M; Rogulska, M. Biomethane Use in Sweden, 2016 21 https://www.entsog.eu/public/uploads/files/maps/transmissioncapacity/2016/entsog_cap_may2016_a0format.pdf 12

Frågeställning 2.1: Övergripande beskrivning av stödsystem/styrmedel för biogas i Nederländerna, Tyskland och Danmark. Nederländerna I Nederländerna finns 252 biogasanläggningar som producerar runt 4 TWh biogas (data från 2013). Landet är EUs fjärde största producent av uppgraderad biogas. Dess 21 uppgraderingsanläggningar är anslutna till landets naturgasnät. 21 De huvudsakliga subventionerna och styrmedlen i Nederländerna är: SDE+: Produktionsstöd/inmatningstariff för biogas (förnyelsebara energikällor) Skattelättnader vid investeringar. Investeringsstödet ges i form av skattelättnader som räknas av mot investeringskostnaden genom avdrag från inkomst- eller bolagsskatten på upp till 57,5 % vid installation av förnyelsebar energi eller energieffektiva teknologier. 22 Krav på en viss kvot biobaserade bränslen vid försäljning av drivmedel. Produktionsstöd/inmatningstariff SDE+ Stimuleringsregeling Duurzame Energieproductie (SDE+) syftar till att stödja förnyelsebar energi i landet. SDE+ fungerar som ett produktionsstöd/inmatningstariff där biogasproducenter kompenseras för skillnaden mellan deras produktionskostnader och marknadspriset under ett visst antal år, beroende på vilken teknik som används. Produktionskostnaden sätts som en baskostnad för teknologin medan genomsnittliga marknadspriset för energin under ett år ingår i en korrektionssumma enligt följande: SDE+ stödbelopp = baskostnad korrektionssumma Om energipriset är högt minskar således SDE+ stödbeloppet och det högsta belopp som erhålls är om marknadspriset för energin når sin undre gräns. Slutgiltiga betalningen baseras på faktisk produktion och faktiska energipriser. 23 Systemet möjliggör även för producenterna att spara stöd till nästkommande år, vilket i korthet innebär att oanvänd subventionerad produktion kan användas andra år (underproduktion) och i motsatt fall kan förnyelsebar energi som generas över den högsta subventionerade produktionen sparas till nästkommande år. Detta gäller maximal 25 % av den subventionerade årliga produktionen. 24 Budgeten höjdes under 2016 och uppgår nu till 9 miljarder Euro. 25 Enligt det kalkylexempel om stödnivåer som SDE+ ger för en rötningsanläggning för framställning av biogas ett stöd om 0,294 SEK/kWh 0,372 SEK/kWh exklusive skattelättnader. Tyskland Tyskland representerar idag ca 75 % av den totala produktionen av uppgraderad biogas i Europa. Majoriteten pumpas in i naturgasnätet där den tillsammans med naturgasen används till i huvudsak elproduktion och för uppvärmning. 26 21 http://european-biogas.eu/wp-content/uploads/2016/05/biomethintransport.pdf 22 http://european-biogas.eu/wp-content/uploads/2016/05/biomethintransport.pdf 23 http://english.rvo.nl/subsidies-programmes/sde 24 http://english.rvo.nl/subsidies-programmes/sde 25 https://www.iea.org/policiesandmeasures/pams/netherlands/name-24872-en.php 26 http://european-biogas.eu/wp-content/uploads/2016/05/biomethintransport.pdf 13

De huvudsakliga subventionerna och stöden i Tyskland är 27 : Ersättning för nätverksavgifter biogasproducenter betalar inga nätverksavgifter under produktionens första tio år. Flexibilitetstillägg/bidrag om 392 SEK/kW installerad effekt samt en premie om 1230 SEK/kW för ytterligare tillgänglig installerad kapacitet (upp till 1350 MW) Lågräntelån på upp till 979 miljoner SEK per projekt Garanterad avsättning möjlighet att tillföra gasen till nätet är alltid garanterad för biogasanläggningar. Balansen i nätet beräknas för biogas årsvis och inte på daglig basis. EEG: Inmatningstariffer för kraftvärmeproducerad elektricitet från biogas (endast för gas använd i Tyskland, export exkluderat). Utöver detta finns en växthusgaskvotplikt med fördefinierade utsläppsnivåer för företag som handlar med drivmedel. 28 Inmatningstariff EEG: Under 2017 uppdaterades lagen om förnyelsebara källor (EEG). I överenskommelsen är finansieringen till stor del begränsad till avfall och restprodukter. På grund av den höga kostnaden för biogasförädling kommer gasbehandlingsbonusen för nya installationer avskaffas. Stödsatserna för nya biogasinstallationer kommer att minskas i högre grad om den årliga biogasutbyggnaden överstiger 100 MW. Incitament till mer flexibel kraftproduktion på marknaden kommer att öka för befintliga och nya biogasinstallationer. Enligt EEG kan mindre elgenererande förnyelsebara anläggningar med elproduktion på upp till 100 kw erhålla stöd i form av inmatningstariffer. Biogasen ge följande incitament beroende på ursprung; Restprodukter; 1,26-1,44 SEK/kWh Gödsel, 2,25 SEK/kWh Deponigas, 0,53-0,78 SEK/kWh Avloppsgas, 0,54-0,62 SEK/kWh Större anläggningar är inte garanterade stöd utan kan vara med i ett anbudsförfarande, där nya anläggningar har möjlighet att få ett stöd på upp till 1,46 SEK/kWh medan existerande anläggningar kan få 1,65 SEK/kWh. 29 Danmark 2012 infördes ett nytt stödsystem med styrmedel för ökad produktion och användning av biogas. Energinet. dk som är icke-vinstdrivande företag under det danska energi- och klimatdepartementet ansvarar för administrationen av systemet som består av både produktionsstöd samt användarsubventioner för förbrukning inom transport, process och värme. 30 27 Sven Jacob, DENA Biogasregister Support 28 http://www.res-legal.eu/search-by-country/germany/single/s/res-t/t/promotion/aid/biofuel-quota-3/lastp/135/ 29 http%3a%2f%2fenr-ee.com%2fde%2fveranstaltungen%2fleser%2fkonferenz-zu-biogas-in-der-direktvermarktung-und-flexibilisierungder-produktion.html%3ffile%3dfiles%2fofaenr%2f02-conferences%2f2016%2f161013_conference_commercialisation_directe_du_ biogaz%2fpresentations%2f07_stefan_rauh_fachverband_biogas_ofate_dfbew.pdf&usg=afqjcneydztqugck-qhekzzn2cvgnxe- 8g&cad=rja 30 http://www.energinet.dk/da/gas/biogas/stoette-til-biogas/sider/stoette-til-biogas.aspx 14

Produktionsstöd Stödberättigad är den som är: ägare av en uppgraderingsanläggning för biogas, som levererar biogas till naturgasnätet, eller ägare av en anläggning som renar biogas som levereras till stadsnätet. Stödet utgår med 0,638 SEK/kWh. Användarstöd Subventionsbeloppet beror på användningen av biogas. Stödet ges i form av ett minimumpris eller ett pristillägg beroende på hur gasen används. 31 Bidrag ges till: den som säljer gasen till en slutanvändare inom transport; den verksamhet som använder biogasen till processändamål eller bearbetning; den verksamhet som använder biogasen till värmeproduktion. Bidraget uppgår 2017 för transport och processändamål till 0,44 SEK/kWh, samt för värmeproduktion 0,26 SEK/kWh. 15 31 http://energnet.dk/da/gas/biogas/stoette-til-biogas/sider/biogas-pso.aspx

Resultat frågeställning 2.1 Övergripande beskrivning av stödsystem/styrmedel för biogas i Nederländerna, Tyskland och Danmark. Nederländerna Tyskland Danmark PRODUKTIONSSTÖD / INMATNINGSTARIFF SDE+: Produktionsstöd/ inmatningstariff för biogas - kompensation för skillnaden mellan produktionskostnader och marknadspriser SKATTELÄTTNAD Skattelättnader vid investeringar KVOTPLIKT DRIVMEDEL Krav på en viss kvot biobaserade bränslen vid försäljning av drivmedel REDUKTION NÄTVERKSAVGIFTER Ersättning för nätverksavgifter biogasproducenter betalar inga nätverksavgifter under produktionens första tio år GARANTERAD AVSÄTTNING Möjlighet att tillföra gasen till nätet är alltid garanterad för biogasanläggningar FÖRDELAKTIG BERÄKNING BALANS Balansen i nätet beräknas för biogas årsvis och inte på daglig basis INMATNINGSTARIFFER EEG: Inmatningstariffer för kraftvärmeproducerad elektricitet från biogas (endast för gas använd i Tyskland, export exkluderat) PRODUKTIONSSTÖD Ägare av en uppgraderingsanläggning för biogas som levererar biogas till naturgasnätet Ägare av anläggning som renar biogas som levereras till stadsgasnätet ANVÄNDARSTÖD Säljare till slutanvändare inom transport Verksamhet som använder biogasen till process eller bearbetning Verksamhet som använder biogasen till värmeproduktion Endast dansk biogas erhåller stöd i form av inmatningstariffer oavsett vad den används till. Jämförs endast inmatningstarifferna mellan de olika länderna så erhåller dansk biogas, 0,638 SEK/kWh, tysk biogas får upp till 2,25 SEK/kWh och nederländsk 0,372 SEK/kWh. Det inkluderar inte eventuella skattelättnader, användarstöd och andra incitament som kan vara tillämpliga i respektive land. Det kan jämföras med det svenska gödselgasstödet som uppgår till 0,4 SEK/kWh. Frågeställning 2.2: Detaljerad beskrivning av det danska produktionsstödet för biogas. Danmark ger produktionsstöd samt subvention för användning. Tidigare har Energinet.dk även gett investeringsstöd, men det är avslutat. Kraftverk och verksamheter kan få stöd vid bruk av biogas istället för naturgas till elproduktion, processändamål eller värme. Stöd ges också när biogas används till transport samt när den uppgraderas och tillförs naturgasnätet. Energistyrelsen ansvarar för reglerna. 32 Bränslets energiinnehåll benämns ofta värmevärde. Man skiljer på övre och nedre, eller högt och lågt, värmevärde. Stöd i denna studie anges för nedre värmevärde vilket står angivet i lagen. 32 https://ens.dk/ansvarsomraader/bioenergi/stoette-til-biogas 16

Produktionsstöd Stödberättigad är den som är: ägare av en uppgraderingsanläggning för biogas, som levererar biogas till naturgasnätet, eller ägare av en anläggning som renar biogas som levereras till stadsnätet. Stöden räknas i Danmark i DKK/GJ. I tabellerna nedan har DKK omvandlats till SEK enligt växelkursen i avsnitt 4. Produktionsstödet till uppgraderad och renad biogas består av tre delar: Pristillägg 1: Årligt indexreglerat, a) Pristillägg 2: Reglerat mot naturgaspriset, b) Pristillägg 3: Reduceras årligen med 2 DKK/GJ från 01.01.2016, c) a) Pristillägg 1, ett pristillägg på 106 SEK/GJ (motsvarande 81,3 DKK/GJ, i 2017 års priser) biogas eller renad biogas tillfört till danska gasnätet respektive stadsgasnätet. Pristillägget indexeras den 1 januari varje år från och med 2013 på grundval av 60 % av ökningen i konsumentprisindex i föregående kalenderår jämfört med 2007. Pristillägget för 2017 beräknas enligt nedanstående: b) Pristillägg 2, ett pristillägg på 63 SEK/GJ (48,1 DKK/GJ, i 2017 års priser) biogas eller renad biogas tillfört till danska gasnätet respektive stadsgasnätet. Pristillägget indexeras den 1 januari varje år från och med 2013 då naturgaspriset i DKK/GJ under föregående år är högre än ett grundpris på 53,2 DKK/GJ. Är naturgaspriset lägre än baspriset ökas tillägget motsvarande. Vid beräkningen används det genomsnittliga marknadspriset på naturgas under kalenderåret baserat på det dagliga day ahead-slutpriset i DKK/m3 på den danska gasbörsen Gaspoint Nordic A/S, omräknat till DKK/ GJ vid gasens lägre värmevärde. c) Pristillägg 3, ett pristillägg på 7,86 SEK/GJ (6 DKK/GJ, i 2017 års priser) biogas eller renad biogas tillfört till danska gasnätet respektive stadsgasnätet. Bidraget minskas med 2 DKK/GJ per år från den 1 januari 2016 och upphör vid slutet av 2019. Energinet.dk beräknar i januari månad varje år kommande årets stödpriser och publicerar dem på www. energinet.dk. Stöden utgår för 2016 och 2017 enligt Tabell 13. Tabell 13 Stödsatser År Enhet Pristillägg 1 Pristillägg 2 Pristillägg 3 TOTALT 2016 SEK/GJ 106,102 44,013 10,479 160,594 2016 SEK/kWh 0,382 0,158 0,038 0,578 2017 SEK/GJ 106,495 63,006 7,859 177,229 2017 SEK/kWh 0,384 0,227 0,029 0,638 17

Subvention för användning 33 Subventionsbeloppet beror på vad gasen används till. Stöd kan erhållas för användning av biogas för: transport bearbetning i företag värme Biogas för transport När biogas säljs till en slutanvändare inom transport kan bidrag beviljas med totalt en grundsubvention, subvention 2 och subvention 3 enligt tabellen nedan. Tabell 14 Bidrag för biogas i Danmark för transportändamål Subvention Subvention 2016 SEK/GJ Subvention 2016 SEK/kWh Subvention 2017 SEK/GJ Subvention 2017 SEK/kWh Grundsubvention 51,09 0,184 51,09 0,184 Subvention 2 44,01 0,158 63,01 0,227 Subvention 3 10,61 0,038 7,86 0,028 Totalt 105,71 0,381 121,95 0,439 Subventionen ges till säljaren av gasen när gasen säljs direkt till slutanvändare till transportbränsle. Säljarna kan vara gastankstationer ( gasmackar ), eller biogasproducenter som säljer gasen direkt till slutanvändare. Biogas för processändamål När biogas används för processändamål kan bidrag beviljas med totalt en grundsubvention, subvention 2 och subvention 3 enligt tabellen nedan: Tabell 15 Bidrag för biogas i Danmark för processändamål Subvention Subvention 2016 SEK/GJ Subvention 2016 SEK/kWh Subvention 2017 SEK/GJ Subvention 2017 SEK/kWh Grundsubvention 51,086 0,182 51,086 0,182 Subvention 2 44,013 0,157 63,006 0,225 Subvention 3 10,479 0,037 7,859 0,028 Total 105,578 0,377 121,952 0,436 Subventionen ges till den verksamhet som använder biogasen till processändamål i produktion, där en produkt bearbetas, och den bearbetade produkten går till försäljning. Processen kan vara t ex uppvärmning, kokning, rostning, destillering, sterilisering, pastörisering, indunstning, torkning, indunstning, förångning och kondensation, Stöd ges också för biogas till processutrustning, för bearbetning, pannsystem, motorer för elproduktion eller andra industriella anläggningar, hos biogasproducenter. El producerad med biogas för användning i driften av maskiner, anläggningar, datorutrustning, belysning etc, samt pumpar och fläktar i ventilationssystem i lokalerna betraktas som processändamål. 33 http://energinet.dk/da/gas/biogas/stoette-til-biogas/sider/biogas-til-transport.aspx, http://energinet.dk/da/gas/biogas/stoettetil-biogas/sider/biogas-til-procesformaal-i-virksomheder.aspx, http://energinet.dk/da/gas/biogas/stoette-til-biogas/sider/biogas-tilvarmeproduktion.aspx 18

Biogas till värmeproduktion När biogas används för värmeproduktion kan bidrag beviljas totalt subvention 2 och subvention 3 enligt tabellen nedan: Tabell 16 Bidrag för biogas i Danmark för värmeproduktion Subvention Subvention 2016 SEK/GJ Subvention 2016 SEK/kWh Subvention 2017 SEK/GJ Subvention 2017 SEK/kWh Subvention 2 44,013 0,157 63,006 0,225 Subvention 3 10,479 0,037 7,859 0,028 Totalt 54,492 0,195 70,866 0,253 Subventionen ges till den verksamhet som använder biogasen för värmeproduktion. Stöd ges till biogas som används för värmeproduktion, inkluderande uppvärmning, komfortkyla och varmvatten och tillverkningsprocesser som inte omfattas av definitionen av process ovan. Med uppvärmning avses till exempel uppvärmning av industriella lokaler, lager, försäljningsytor, kontor, hotellrum och serveringslokaler. Stöd för användning sammanfattas i bilden nedan: Grundsubvention (2017, 0,184 SEK/kWh) Grundsubvention (2017, 0,182 SEK/kWh) Användarstöd Subvention 2 (2017, 0,227 SEK/kWh) Subvention 2 (2017, 0,225 SEK/kWh) Subvention 2 (2017, 0,225 SEK/kWh) Subvention 3 (2017, 0,028 SEK/kWh) Subvention 3 (2017, 0,028 SEK/kWh) Subvention 3 (2017, 0,028 SEK/kWh) Stöd för användning av biogas i Danmark Detta innebär följande användarstöd: Transporter: 0,439 SEK/kWh för 2017 Processändamål: 0,436 SEK/kWh för 2017 Värme: 0,253 SEK/kWh för 2017 19

Resultat frågeställning 2.2 Detaljerad beskrivning av det danska produktionsstödet för biogas. Pristillägg 1: Årligt indexreglerat 2017, 0,384 SEK/kWh Produktionsstöd Pristillägg 2: Reglerat mot naturgaspriset 2017, 0,227 SEK/kWh Pristillägg 3: Reduceras årligen med 2 DKK/GJ 2017, 0,029 SEK/kWh Detta innebär ett totalt produktionsstöd på och 0,638 SEK/kWh för 2017 Frågeställning 2.3: Utreda om det finns mekanismer för att hindra läckage (biogas som fått produktionsstöd lämnar landet). Detta inkluderar mekanismer på nationell nivå i de tre länderna och EU. I Sverige baseras skattebefrielsen för biogas på att biogasen anses hållbar enligt hållbarhetslagen (2010:589). För att den ska vara hållbar, har Energimyndighetens föreskrifter angett att den ska vara spårbar på massabalansnivå, vilket ska uppfyllas inom en plats med tydlig gräns, som t.ex. en lagertank eller produktionsanläggning och att den inte kan uppfyllas om avgränsningen sträcker sig över landsgränser. Det har gjort att det europeiska naturgasnätet inte har ansetts vara en plats med tydlig gräns och att den importerade naturgasen inte har medgetts skattebefrielse för transportändamål. 34 Biogas importerad på annat sätt, såsom lastbil, tåg eller fartyg uppfyller spårbarheten, även om den matas in i nätet och tas ut någon annanstans enligt gröngasprincipen. 35 Denna syn har dock bestridits av bl.a. EON som drivit ett mål vid EU-domstolen (Mål C-549/15). Under våren 2017 kom dock en av EU-domstolens generaladvokater med ett förslag till avgörande där Energimyndighetens restriktioner om biogas som importeras via gasnätet utgör en otillåten importrestriktion och att den därför ska tas bort. Hållbarhetslagen anses kunna uppfyllas ändå genom att importören får lägga fram beräkningar och handlingar som godtagits i ursprungslandet. 36 Det har gjort att t.ex. att importerad biogas som kommer från länder där subventionen sker i produktionsledet nu har möjlighet att få dubbla subventioner och som sätter press på de svenska biogasproducenterna. 37 34 http://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2013/biogas-gar-inte-att-spara-via-det-europeiska-naturgasnatet/ 35 Nulägesbeskrivning över den svenska handeln med biometan, Per Wennerberg, Tecnofarm, 2015 36 http://curia.europa.eu/juris/document/document_print.jsf?doclang=sv&text=&pageindex=0&part=1&mode=lst&docid=186871&occ=first&d ir=&cid=491519 37 http://www.ja.se/artikel/53601/dansk-gas-kan-sla-ut-svensk-biogas.html 20

Det sker t.ex. genom att hållbarhetscertifiera sitt företag i ett av EU godkänt certifieringsorgan. Certifieringen går bland annat ut på att man garanterar och dokumenterar den uppgraderade biogasens spårbarhet, ursprung och produktionssätt med hänsyn till hållbarhetsdirektiven. Energimyndigheten gör gällande att denna import via certifiering som ger skattefrihet för drivmedel inte går att stoppa med hänsyn till Hållbarhetslagen då det av EU godkända certifieringsorganet garanterar att hållbarhetslagen efterlevs. 38 Generellt ses en trend mot en gemensam europamarknad för grön gas. Nederländerna Det nederländska stödsystemet är uppbyggt av en kombination av produktionsstöd/inmatningstariffer samt skattelättnader vid investeringar. Det finns skatteläckagehinder för att exportera uppgraderad biogas till andra länder, men det gäller specifikt de skattelättnader som ges till användning av biogas för el eller värme och som då inte betalas ut. Det finns annars inget generellt hinder för export av uppgraderad biogas. 39 Nederländerna och Tyskland ser över möjligheten att godkänna varandras certifikat, vilket ger att gasen kan exporteras länderna emellan och fortfarande kallas grön. 40 Tyskland De huvudsakliga subventionerna och stöden för biogas i Tyskland är: Ersättning för nätverksavgifter biogasproducenter betalar inga nätverksavgifter under produktionens första tio år. Garanterad avsättning Möjlighet att tillföra gasen i nätet är alltid garanterad för biogasanläggningar. Balansen i nätet beräknas för biogas årsvis och inte på daglig basis. EEG: Inmatningstariffer för kraftvärmeproducerad elektricitet från biogas (endast för gas använd i Tyskland, export exkluderat). För närvarande finns det mekanismer som hindrar att viss del av subventionen av biogas går på export. Det gäller t.ex. användarstöd för biogas som används till elproduktion där inmatningstariffer inte ges för exporterad gas. 41 Danmark Från Danmark finns inget som hindrar läckage av det statliga produktionsstödet dvs ingen mekanism som hindrar att dansk biogas med produktionsstöd importeras till Sverige. Danmark har som mål att utvidga användningen av biogas för andra ändamål än produktion av kraftvärme. Därför har en marknadsmodell utvecklats som gör det möjligt att tillföra, distribuera och sälja biogas i gassystemet. 42 Energinet.dk bidrar även aktivt till utvecklingen av en europeisk marknad för biogas och finna gemensamma lösningar för övergången till ett grönare gassystem. 43 38 Nulägesbeskrivning över den svenska handeln med biometan, Per Wennerberg, Tecnofarm, 2015 39 Vad der Velde, B, groengas.nl, mailkonversation 20170519 40 https://www.vertogas.nl/hoofdmenu/nieuws/biogas-gaat-de-grens-over 41 Biogasregister, Sven Jacob 42 Kristiansen, D, Energinet 2017 43 http://energinet.dk/da/gas/biogas/stoette-til-biogas/sider/biogas-pso.aspx 21

Det som dokumenterar biogasen i Danmark är certifikat, där det för varje anläggning är angivet om anläggningen har fått stöd för den producerade gasen som har blivit tillfört till nätet. Certifikaten annulleras vid export från Danmark. Producenterna av biogas med de annullerade certifikaten har mottagit stöd. 44 EU En av EUs grundläggande principer är att få till en fri rörlighet av varor mellan medlemsländer, inom vilket biogas ingår. För att underlätta fria rörlighet har ett flertal övergripande regler, standarder och lagar införts och som ska tillämpas i medlemsländerna. Dock är den gränsöverskridande handeln relativt outvecklad och idag skiljer sig produktion, distribution och användning åt mellan de olika länderna. 45 Exempel på initiativ som verkar för att underlätta den fria marknaden är harmonisering av naturgaskvalitet inom EU, t.ex. CEN/TC 408 vilket är en plattform som syftar till att utveckla de europeiska standarderna för att biometantillförsel i naturgasnätet (pren16723-1). 46 Ett annat är BIOSURF vilket är ett EU-finansierat projekt som bl.a. syftar till att öka den gränsöverskridande handeln av uppgraderad biogas för fordonsändamål. 47 De flesta länderna inom EU har produktionsstöd och inmatningstariffer för att producera el. Vissa har även inmatningstariffer för att uppgradera biogas till biometan för naturgasnätet, vilka förutom tidigare nämnda Tyskland, Danmark och Nederländerna även innefattar Frankrike, Storbritannien och Österrike. Enligt EBA (European Biogas Association) har just inmatningstariffer föredragits då dessa ger ett säkert kassaflöde men även bonus-tariffer (prispremium) och skattebefrielser fungerar på en välfungerande marknad. Oavsett val av stödsystem så är det som föredras transparenta och stabila styrmedel över tid. 48 Handel med biogas mellan EU-länder är dock uppe för diskussion och t.ex. finns European Biomethane Conference vilken utgör en plattform tillägnad att identifiera trender och framtidsutsikter för biometan i Europa. Diskussionen om de senaste trenderna och centrala aspekter av de två första konferenserna kommer att fortsätta under tredje konferensen 2017 med ett särskilt fokus på den senaste EU-politiska utvecklingen. I innehållet märks bland annat diskussioner om en gemensam europamarknad för förnyelsebara gaser, samt harmonisering och verifiering av gränsöverskridande handel med biogas. 49 44 Kristiansen, D, Energinet 2017 45 https://www.innovatum.se/wp-content/uploads/2015/07/nulagesbeskrivning-av-svensk-handel-med-biometan-implement-2015-04-14.pdf 46 http://european-biogas.eu/wp-content/uploads/2016/05/biomethintransport.pdf 47 http://www.biosurf.eu/en_gb/about-biosurf/ 48 http://european-biogas.eu/wp-content/uploads/2016/05/biomethintransport.pdf 49 https://www.dena.de/en/newsroom/veranstaltungen/2017/3rd-european-biomethane-conference-2017/ 22

Resultat frågeställning 2.3 Finns mekanismer för att hindra läckage (biogas som fått produktionsstöd lämnar landet) Nederländerna Det nederländska stödsystemet är uppbyggt av en kombination av produktionsstöd/inmatningstariffer samt skattelättnader vid investeringar. Det finns skatteläckagehinder för att exportera uppgraderad biogas till andra länder, med det gäller specifikt de skattelättnader som ges till produktion av el eller värme och som då inte betalas ut. Det finns annars inget generellt hinder för export av uppgraderad biogas. Nederländerna och Tyskland ser över möjligheten att godkänna varandras certifikat, vilket ger att gasen kan exporteras länderna emellan och fortfarande kallas grön. Tyskland För närvarande finns det mekanismer som hindrar att subventionerad biogas går på export. Det gäller t.ex. produktionsstöd för biogas som används till elproduktion där inmatningstariffer inte ges för exporterad gas. Danmark Från Danmark finns inget som hindrar läckage av det statliga produktionsstödet dvs ingen mekanism som hindrar att dansk biogas med produktionsstöd importeras till Sverige. Danmark har som mål att utvidga användningen av biogas för andra ändamål än produktion av kraftvärme. Därför har en marknadsmodell utvecklats som gör det möjligt att tillföra, distribuera och sälja biogas i gassystemet. 23

4 SKATTEBEFRIELSE SOM NUVARANDE STYRMEDEL I SVERIGE I Sverige finns en generell energiskattebefrielse enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE). Hur stor denna energiskattebefrielse är redovisas mer ingående i följande kapitel. Frågeställning 3: beräkning av skattebortfall för staten till följd av skattebefrielsen för den svenska biogasen Den svenska biogasproduktionen uppgick 2015 till 1,947 TWh. Av denna volym uppgraderades ca 63 % eller 1,219 TWh. Den uppgraderade biogasen är det användningsområde som ökat snabbast under de senaste 10 åren, där det främsta användningsområdet är som drivmedel. Leveranser av uppgraderad biogas som fordonsgas uppgick till 1,131 TWh. I den volymen ingår även volymer som importerats till Sverige samt de mängder som har facklats eller sålts till värmekunder. Det gör att mängden uppgraderad biogas inte överensstämmer med såld volym biogas till tankstationer. Övriga användningskategorier redovisas i Tabell 17 Biogasens användning i uppdelat på användningsområde år 2015 (Källa: Energimyndigheten) 50 Tabell 17 Biogasens användning i uppdelat på användningsområde år 2015 (Källa: Energimyndigheten) 51 Område Användning (TWh) Uppgradering 1,219 Värme 0,387 El 0,062 Industriell anv. 0,049 Övrig anv. 0,019 Fackling 0,198 Saknad data 0,13 Summa 1,947 All biogas som uppgraderas antas användas till fordonsgas och skattebortfallet beräknas i förhållande till vanlig bensin. Gällande biogas som facklas bort så antas det att inget stöd ges för detta. Detta antagande kommer från resonemanget att det är bättre att använda gasen på annat sätt än att fackla bort den. Alltså är fackling av biogas inget som uppmuntras och därför har stöd ej getts för detta. Vidare har antagits att även den volym biogas som ingår i kategorin Saknad data inte har getts stöd. Kategorin Övrig användning har beräknats genom skillnaden i skattebefrielse mellan naturgas och biogas som används i andra sektorer. Om samma mängd biogas antas följa användningen i Tabell 17 under 2016 och 2017 ges ett resultat enligt Tabell 18. Tabellen visar att det totala skattebortfallet för den svenska biogasen är mellan 787 miljoner kronor och 795 miljoner kronor (inkl. moms) årligen. 50 https://www.energimyndigheten.se/globalassets/nyheter/2016/es-2016-04-produktion-och-anvandning-av-biogas-och-rotrester-ar-2015.pdf 51 https://www.energimyndigheten.se/globalassets/nyheter/2016/es-2016-04-produktion-och-anvandning-av-biogas-och-rotrester-ar-2015.pdf 24

Tabell 18 Skattebortfall för svensk biogas (SEK inkl. moms) Skattebortfall biogas (MSEK inkl. moms) 2017 2016 Uppgradering 759 762 Värme 10 14 El 0 0 Industriell anv. 11 11 Övrig anv. 7 7 Fackling 0 0 Saknad data 0 0 Summa 787 795 Resultat frågeställning 3 Skattebortfall på grund av skattebefrielsen av den svenska biogasen Totalt skattebortfall för den svenska biogasen 2016 (jan-dec): 795 miljoner SEK (ink. moms) Totalt skattebortfall för den svenska biogasen 2017 (jan-mar): 787 miljoner SEK (ink. moms) 25

5 BERÄKNING AV EFFEKTER AV ATT BYTA STYRMEDEL FÖR SVENSK BIOGASPRODUKTION Den svenska natur- och biogasmarknaderna är relativt integrerade med varandra som tidigare nämnts, och i följande avsnitt utreds därför prisbilden för naturgas samt vilka nivåer av dansk naturgas som skulle kunna hota den svenska skattebefrielsen. Frågeställning 5.1: Utreda prisbild för naturgas för olika sektorer i sverige (industri, sjöfart, kraftvärme) Naturgasen introducerades i Sverige år 1985. 52 I Sverige representerar naturgas ca tre procent av den totala energiförsörjningen och används främst i södra och västra Sverige genom det naturgasnät som finns där. Det finns även ett stadsgasnät i Stockholm, vilket drivs av Stockholm Gas. I de 33 kommuner som omfattas av nätet där utgör naturgasen ca 20 procent av energiförbrukningen. Totalt har naturgasen ca 41 000 kunder i Sverige varav den största volymen går till stora industrier och kraftvärmeverk. Figur 6 Gasnätet i Västsverige Det västsvenska gasnätet får naturgas från eller via Danmark. 90 % av den danska produktionen av naturgas kommer från Nordsjön, där den viktigaste plattformen är Tyra-plattformen där Maersk Oil är operatör. Under 2016 meddelade bolaget att plattformen sjunker och att den kommer ha uppnått sin operativa livslängd nästkommande år och därmed kommer att stängas i oktober 2018 om ingen ekonomisk lösning har hittats. Olje- och gasproduktionen i Nordsjön har stadigt minskat sedan 2000 pga. svag europeisk efterfråga på gas och låga råoljepriser. I mars 2017 enades dock de olika operatörerna och den danska staten om en investeringsplan för dess fortsatta produktion, dock kommer plattformen behöva stängas under ca 1,5-2 år för renovering med start 2019. 52 https://data.riksdagen.se/fil/ea8e53b1-7aa3-4c6c-9138-0e8edba8ee53 26

Vid en renovering, eller om utvinningen skulle upphöra, påverkas både Danmark och Sverige, ett tapp som då skulle ersättas med gas från det tyska nätet. Prisutveckling SCB samlar på uppdrag av Energimyndigheten in statistik om prisutvecklingen på naturgasområdet efter den avreglering som skedde år 2007. Totalpriserna för hushållskunder av naturgas inkluderar gasnätspris, gashandelspris, skatt och moms, och är uppdelad i tre kundkategorier och utgörs av ett genomsnitt av samtliga avtalsformer. Kundkategorierna är indelade efter storleksordning < 5,5 MWh, 5,5MWh -< 55 MWh och >= 55 MWh. Överlag är det genomsnittliga nätpriset per kwh lägre för kunder med stor gasförbrukning. Kundgruppen med lägst användning har haft de största prisökningarna över tid, vilket illustreras i figur 7. Figur 7 Totalpriser för hushållskunder (Öre/kWh) För industrikunder redovisas motsvarande fem kundkategorierna, fast då exklusive moms, och redovisas i figur 8. Figur 8 Totalpriser för Industrikunder (Öre/kWh) En orsak till att kundgruppen med lägst förbrukning har haft de största prisökningarna kan vara att förändringar av fasta årsavgifter påverkar totalpriset mer för denna grupp. 27

Skatteregler En viktig påverkan av gaspriset är de punktskatter som finns och som främst utgörs av koldioxid- och energiskatter. Till skillnad från biogas är naturgasen inte skattebefriad men skattereduktion är däremot möjlig. För naturgas som används för drift av motordrivet fordon, fartyg eller luftfartyg är energiskatten 0 kr medan koldioxidskatten 2424 kr per 1000 m 3 vilket ger en total skattesats på 2 424 kr per 1000 m 3. För annat ändamål som t.ex. uppvärmning mm är energiskatten istället 945 kr per 1000 m 3 vilket ger en total skatt på 3 369 kr per 1000 m 3. Det är dock den allmänna energi- och koldioxidskatten, men det finns flera undantag. Industrikunder som använder naturgas i tillverkningsprocessen och som inte omfattas av EU ETS kan även ansöka om skattereduktion av energi- och koldioxidskatten och betalar då endast 30 procent av den allmänna energiskatten och 80 procent av koldioxidskatten. För de företag som omfattas av EU ETS så betalar de 30 % av energiskatten och ingen koldioxidskatt. Bränsle till värme för kraftvärmeproduktion betalar 30 % av energiskatten och 0 % av koldioxidskatten. Naturgasens punktskatter har förändrats över åren och dess inverkan illustreras i Figur 9. Figur 9 Gaspris för industrikunder inklusive energi- och koldioxidskatt (öre/kwh) Figuren illustrerar hur skatteförändringen 2015, då koldioxidskatten för industrier utanför EU ETS 53 höjdes till 60 procent av den allmänna koldioxidskatten, ökade gaspriset med 19 procent under första halvåret 2015. Punktskatterna på naturgas ska sättas i relation till punktskatter för andra bränslen och el. En jämförelse visar att den allmänna energi- och koldioxidskatterna för naturgas under 2016 var omkring 30 öre/kwh vilket var i nivå med el men klart lägre än eldningsolja (ca 40 öre/kwh) och kol (ca 45 öre/kwh). 53 Företag inom EU ETS måste istället köpa utsläppsrätter 28