MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING Verkmästaren 18, Ystads kommun

MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING Verkmästaren 18, Ystads kommun Brösarp 2014-02-18 Beställare: Ystads Industrifastigheter AB Utförd av: Lisa Lindberg Granskad av: Peter Nilsson vavatten.se

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 1 2. SYFTE... 1 3. AVGRÄNSNING... 1 4. OMRÅDESBESKRIVNING... 1 4.1 Allmänt... 1 4.2 Markanvändning... 2 4.3 Geologi... 2 4.4 Hydrogeologi... 2 4.5 Närliggande recipienter... 2 4.6 Skyddade områden... 3 5. HISTORIK... 3 6. UTFÖRANDE OCH METODIK... 4 6.1 Allmänt... 4 6.2 Provtagning av jord... 4 6.3 Provtagning av betong... 7 6.4 Provtagning av grundvatten... 9 7. RIKTVÄRDEN... 10 7.1 Riktvärden för jord... 10 7.2 Riktvärden för betong... 10 7.3 Riktvärden för grundvatten... 10 8. RESULTAT - MARK... 11 8.1 PID-analyser... 11 8.2 Laboratorieanalyser... 11 9. RESULTAT - BETONG... 14 10. RESULTAT - GRUNDVATTEN... 17 9. BEDÖMNING... 19 9.1 Allmänt... 19 9.2 Föroreningssituation - mark... 19 9.3 Föroreningssituation - betong... 20 9.4 Föroreningssituation - grundvatten... 20 9.5 Åtgärdsförslag... 21 10. REFERENSER... 22 BILAGOR 1. Fältprotokoll - jordartsprofiler. 2. Ritning provpunkter översikt (01-14). 3. Analysresultat - laboratorieanalyser.

1. INLEDNING På uppdrag av Ystads Industrifastigheter AB har VA-Teknik och Vattenvård AB genomfört en översiktlig miljöteknisk markundersökning på fastigheten Verkmästaren 18. Undersökningsområdet är beläget centralt i Ystad. Föreliggande markundersökning har föranletts av att en ny detaljplan för fastigheterna är i uppstartsskedet. Avsikten är att ändra markanvändningen till förskola/skola. 2. SYFTE Det övergripande syftet med föreliggande miljötekniska markundersökning har varit att översiktligt utreda om mark, betonggolv och grundvatten inom aktuell fastighet är förorenat. Vidare syftar undersökningen till att utgöra beslutsunderlag beträffande lämpligheten att ändra markanvändningen till skola. Den planerade skolan är en förskola samt låg- och mellanstadieskola. 3. AVGRÄNSNING Föreliggande rapport behandlar inte åtgärdsutredning, riskvärdering eller ansvarsutredning. I uppdraget ingår inte heller inventering av miljöstörande ämnen i byggnader och andra fasta installationer. Provtagning har dock utförts i och under betonggolvet i vissa delar av byggnaden. Valet av analysparametrar har grundats på den information som framkommit under förstudien beträffande den verksamhet som bedrivits på platsen. Det kan således finnas andra typer av föroreningar i mark och grundvatten som inte varit föremål för analys vilket alltid är fallet vid miljötekniska markundersökningar av översiktlig karaktär. 4. OMRÅDESBESKRIVNING 4.1 Allmänt Fastigheten Verkmästaren 18 utgörs av en f.d. industrifastighet som omfattar ca 1,5 ha varav byggnader utgör ca 0,17 ha. För närvarande är delar av området uthyrt till Ekonomibilar AB och Sydskånska gymnasieförbundet. Fridhemsgatan Bild 1. Flygfoto över aktuell fastighet, röd linje visar aktuellt område. Google 1

Topografin inom undersökningsområdet är relativt plan, markbeläggningen utgörs i huvudsak av asfalt. Området framför entrén samt området i den sydöstra delen består av gräsmatta/parkmark. 4.2 Markanvändning En ny detaljplan för fastigheterna är i uppstartsskedet med avsikt att ändra markanvändningen till förskola/skola. Mot bakgrund av den pågående planprocessens syfte bör den framtida markanvändningen klassificeras som känslig markanvändning. 4.3 Geologi Uppgifter om geologi har baserats på information från aktuell fältundersökning (Geosyd AB) samt Sveriges geologiska undersökning (SGU). Jordartsprofiler för respektive provpunkt framgår av bilaga 1. Enligt jordartskartan består jordarten inom fastigheten huvudsakligen av sand och grus (SGU, 2013). I den västra delen av fastigheten noterades fyllning av bärlagergrus ner till 0,2 meter under markytan, vid fältundersökningen. Under bärlagret bestod fyllningen av något mullhaltig sand ned till ca 1,5 m. Underliggande naturliga jordarter utgörs av brun eller grå sand med inslag av brunsvart torv. I östra delen av fastigheten består översta jordlagret i huvudsak av fyllning av en något mullhaltig sand som efter en knapp meter övergår till en grusig, siltig sand. Underliggande lager från 1,2 meters djup utgörs av grå, siltig lerig morän. I den södra delen av fastigheten utgörs översta jordlagret av matjord. Under detta ligger naturliga jordarter som utgörs av sand som varierar från att vara något mullhaltig och siltig till en brun och grå sand. Det finns inslag av torv i en mäktighet mellan 1,1-1,2 meter under markytan. 4.4 Hydrogeologi Grundvattnets strömningsriktning är inte känd men bedöms utifrån känd grundvattenströmning på närliggande fastigheter samt aktuell fastighets läge i förhållande till närliggande ytvattenrecipient, Östersjön, i huvudsak vara sydlig. Vid fältundersökningen installerades ett grundvattenrör (O1). Vid undersökningstillfället påträffades grundvattenytan ca 1,85 meter under markytan. 4.5 Närliggande recipienter Ö sydkustens kustvatten, SE552170-130626, utgör närmsta ytvattenförekomst vilken ligger längs med Ystads kust. Den ekologiska statusen i ytvattenförekomsten har klassificerats till måttlig, otillfredsställande eller dålig främst till följd av övergödning. Vattenmyndigheten har ändå bedömt att det finns skäl att fastställa miljökvalitetsnormen till god ekologisk status med tidsfrist till 2021. Den kemiska statusen är fastställd till god vilket generellt gäller för alla ytvattenförekomster i landet (VISS 2013). 2

Fastigheten ligger inom området för grundvattenförekomsten SV Skånes kalkstenar, SE615989-133409 vars miljökvalitetsnorm är fastställd till god kemisk grundvattenstatus. Följande framgår av riskbedömningen: De kemidata som finns tyder på att det lokalt finns problem med höga halter klorid och en hög konduktivitet. I flera punkter har det också detekterats rester av bekämpningsmedel. I och med detta görs bedömningen att det kan finnas en risk att förekomsten inte uppnår god status (VISS 2013). 4.6 Skyddade områden Undersökningsområdet är inte beläget inom vattenskyddsområde eller något annat av miljöbalken skyddat område (VISS 2013). Enligt SGU:s brunnsarkiv finns inga enskilda dricksvattenbrunnar i närheten. Det ska dock nämnas att uppgifterna i brunnsarkivet främst gäller bergborrade brunnar som borrats efter 1976. 5. HISTORIK Fastigheten har ursprungligen utgjort jordbruksmark. Det har även funnits kolonilotter här tidigare. Nuvarande fastighet Verkmästaren 18 bestod tidigare av en större och en mindre fastighet. På den mindre fastigheten i den sydöstra delen har det tidigare funnits en åkeriverksamhet med spolplatta som användes på 1950-1960-talet. På den större fastigheten har det utförts en MIFO-inventering. Enligt Länsstyrelsens bedömning placeras fastigheten i riskklass 3, måttlig risk. Byggnaderna på fastigheten uppfördes 1964. Därefter bedrevs mekanisk verkstad och snickerifabrik 1964-2001. Den del som omfattade mekanisk verkstad utförde legotillverkning bland annat till Sydkraft. I denna verksamhet ingick lackering i form av sprutlackering och pulverlackering. Trikloreten användes för avfettning före ytbehandling där metallföremål doppades ner i en triapparat under perioden 1964-1976. Det var dock endast ca 30 % av all tillverkning som omfattades av avfettning. Snickeridelen omfattade tillverkning av furumöbler och innefattade lackering med ridålack. Lackeringsdelen var större i snickeridelen än i den mekaniska verkstaden. I mitten av 1980-talet utfördes en omfattande om- och tillbyggnad av befintliga lokaler. Bland annat uppfördes de södra och västra delarna då. Telefonsamtal och platsbesök har gjorts med Nils Ek som jobbade som chef på Ystad Industrialster på aktuell fastighet från 1965-1985. Nils Ek kan inte erinra sig att det har skett några kemikalieincidenter vare sig inomhus eller utomhus, under den period han var med och drev verksamheten. All förvaring av färger och lacker har skett i den centrala norra delen av befintlig byggnad. Under Nils Eks tid skedde det endast enstaka stycketillverkning av metall. Metalldelar svetsades och gjordes mekaniskt klara. Sedan skickades de oavfettade och olackerade vidare eftersom det inte var funktionellt att avfetta innan transport. I huvudsak all lackering omfattade därmed trä. I snickeriet skedde lackering av trä i stora boxar med utsug. Allt bildat vatten samlades upp. Ingen lackering kom i kontakt med golvet eftersom de hade skyddsplåt under. Till en början använde de en härdad tvåkomponentslack som så småningom blev förbjuden, BEST 64. Därefter hanterades enbart vattenbaserade plastlacker. 3

Enligt Nils Ek har det inte förekommit någon hantering av trikloreten inne i byggnaderna. Trikloreten förvarades strax söder om då befintliga byggnader (1964-1976) i ett utrymme mellan en bod och stora byggnaden, se P12 i bilaga 2. Trikloreten förvarades i ett mindre kärl med lock (mått ca 80x120x10 cm) som stod direkt på asfalten. Zäta Förpackning AB har bedrivit verksamhet på fastigheten från 2001 fram till 2013. Zäta Förpackning AB har tillverkat tryckta, stansade och limmade förpackningar i kartong, kascherad well samt damm-sugarpåsar. En oljetank var enligt MIFO-inventeringen placerad inne i byggnaden. Under perioden 2006-2013 har återvinning skett av tvättvätskor i en destillationsapparat. Den kemikalie som har använts mest under denna verksamhet är isopropylalkohol (1,2 ton/år). Den isopropylalkohol som användes i processen avdunstade och bidrog enligt MIFO endast med utsläpp till luft. Använda kemikalier lämnades iväg till godkänd avfallsanläggning. Det har enligt uppgift från Ystad-Österlenregionens miljöförbund utförts en PCB-inventering på fastigheten. Någon förekomst kunde inte påvisas. 6. UTFÖRANDE OCH METODIK 6.1 Allmänt Betongprovtagning utfördes den 27 november 2013 av Lisa Lindberg, VA-Teknik & Vattenvård AB, i samarbete med Österlen Håltagning AB. Jordprovtagning och installation av grundvattenrör utfördes den 28 november 2013 av Lisa Lindberg och Lena Lydén, VA-Teknik & Vattenvård AB i samarbete med GeoSyd AB. Provtagning på betong, mark och grundvatten utfördes i stort i enlighet med föreslagen provtagningsplan, daterad den 20 november 2013, vilken kommunicerats tillsynsmyndigheten i förekommande fall Ystad-Österlen-regionens miljöförbund. Mindre avvikelser mot provtagningsplanen gjordes med anledning av platsspecifika förutsättningar som tidigare varit okända. Bland annat tillkom en punkt i den sydöstra delen av området där en tidigare okänd jordhög påträffades. Vidare omfördelades de interna punkterna inne i byggnaden efterhand som mer detaljerade uppgifter om tidigare verksamhet framkom. Respektive provpunkts placering i plan framgår av bilaga 2. 6.2 Provtagning av jord 6.2.1 Allmänt Jordprovtagning utfördes genom skruvborrning i totalt elva punkter ner till 0,7-4,1 meter under markytan. Samlingsprover togs generellt ut för varje 0,5 m alternativt vid skiftning i jordlagerföljd. Fältprotokoll där jordlagerföljd för respektive provpunkt, med undantag av P12, framgår av bilaga 1. Undersökning med PID-instrument utfördes för respektive samlingsprov. PID-instrumentet som användes är av fabrikat Photovac, modell 2020 Combo PRO. De prover som inte skickats för analys sparas i ca 4 månader i de fall omständigheter medför att analys blir aktuell i efterhand. Därefter kommer proverna att kasseras. 4

6.2.2 Analysparametrar för jord Analyserade parametrar varierar i förhållande till vart samlingsprovet tagits inom fastigheterna till följd av att potentiella föroreningskällor varierar inom området. I tabell 1 nedan redovisas vilka analyser som utförts i respektive provpunkt. Tabell 1. Valda analyser för jordprov. Analyspaket Antal analyser (provpunkt) Alifater, aromater, B-TEX, PAH, metaller 3 st (P3, P4, P7) Screeninganalys, S2C (>200 föreningar) 1 st (P1) Screeninganalys av flyktiga föroreningar, B-TEX, PAH, 2 st (P1, P8) alifater, aromater, metaller Metaller, kvicksilver 3 st (P2, P5, Jordhög) Screeninganalys av flyktiga föroreningar, metaller 1 st (P12) Alifater, aromater, B-TEX, PAH, metaller, TOC, ph 1 st (P6) PAH, metaller 2 st (P3, P6) PAH 1 st (P8) *Samtliga parametrar framgår av analysrapporter, se bilaga 3. 6.2.3 Val av provtagningspunkter De elva provtagningspunkterna är lokaliserade för att på ett så bra sätt som möjligt täcka in aktuellt undersökningsområde. Provpunkternas ungefärliga placering redovisas i bilaga 2. Totalt skickades tretton samlingsprov till ackrediterat laboratorium för analys. Urvalet av samlingsprov för analys baserades på resultat från PID-analyser samt övriga fältobservationer så som lukt, färgnyanser samt avstånd till mark- och grundvattenyta. P1/O1 Provpunkt 1 placerades i den sydvästra delen av fastigheten. Inga synliga föroreningar kunde noteras vid provtagningstillfället. Däremot kändes stark lukt av lösningsmedel/plast i nivå med grundvattnet. PID-mätaren visade dock på låg förekomst av flyktiga kolväten (0-3 ppm). Prov togs ut ner till 4,1 meter under markytan. Ett blandprov som togs ut i det skikt där lukt påträffades skickades för screeninganalys (1,9 2,5 m u my). Ett grundvattenrör O1 installerades här. P2 Provpunkt 2 placerades i den västra delen av fastigheten. Varken synliga föroreningar eller lukt kunde noteras vid provtagningstillfället. PID-mätaren visade på låg förekomst av flyktiga kolväten (0-3 ppm). Prov togs ut ner till 3,1 meter under markytan. Ett blandprov som togs ut i fyllnadsmassorna i det ytliga skiktet skickades för analys (0,2 1,2 m u my). P3 Provpunkt 3 placerades i den nordvästra delen av fastigheten. I den översta halvmetern kunde viss petroleumlukt kännas. I övrigt noterades inga synliga föroreningar och ingen lukt vid provtagningstillfället. PID-mätaren visade på låg förekomst av flyktiga kolväten (0-3 ppm). Prov togs ut ner till 3,1 meter under markytan. Ett blandprov som togs ut i fyllnadsmassorna i det övre skiktet skickades för analys (0,2 0,9 m u my). Höga halter av PAH kunde då konstateras. Med anledning därav skickades ytterligare ett blandprov från det underliggande skiktet in för analys i efterhand (0,9 1,6 m u my). 5

P4 Provpunkt 4 placerades centralt i den norra delen av fastigheten, invid entrén till f.d. verkstadsbyggnaden. Det ytligaste markskiktet var lite svart. I övrigt kunde inga synliga föroreningar och ingen lukt noteras vid provtagningstillfället. PID-mätaren visade på låg förekomst av flyktiga kolväten (0-4 ppm). Prov togs ut ner till 3,1 meter under markytan. Ett blandprov som togs ut i fyllnadsmassorna i det övre skiktet skickades för analys (0 1,2 m u my). Bild 2. P1/O1, grundvattenrör. Bild 3. P3, nordvästra delen. P5 Provpunkt 5 placerades centralt i den östra delen av fastigheten, längs verkstadsbyggnaden. Det var svårt att borra här och vi fick flera borrstopp. Inga synliga föroreningar och ingen lukt noterades vid provtagningstillfället. PID-mätaren visade på låg förekomst av flyktiga kolväten (0-3 ppm). Prov togs ut ner till 1,2 meter under markytan. Ett blandprov skickades för analys (0 1,2 m u my). P6 Provpunkt 6 placerades i den sydöstra delen av fastigheten, längs f.d. fastighetsgränsen. Det var svårt att borra här och vi fick flera borrstopp. Inga synliga föroreningar och ingen lukt noterades vid provtagningstillfället. PID-mätaren visade på låg förekomst av flyktiga kolväten (0-3 ppm). Prov togs ut ner till 2,2 meter under markytan. Ett blandprov som togs ut i fyllnadsmassorna i det övre skiktet skickades för analys (0 1,2 m u my). Förhöjda halter av arsenik, barium och PAH kunde då konstateras. Med anledning därav skickades ytterligare ett blandprov från det underliggande skiktet in för analys i efterhand (1,2 1,6 m u my). P7 Provpunkt 7 placerades i den sydöstra delen av fastigheten, strax söder om f.d. fastighetsgränsen. Här har tidigare funnits en åkeriverksamhet med spolplatta som användes på 1950-1960-talet. Inga synliga föroreningar och ingen lukt noterades vid provtagningstillfället. PID-mätaren visade på låg förekomst av flyktiga kolväten (0-2 ppm). Prov togs ut ner till 2,5 meter under markytan. Ett blandprov som togs ut i det övre skiktet skickades för analys (0 1 m u my). P8 Provpunkt 8 placerades direkt söder om f.d. verkstadsbyggnaden, under ett skärmtak. Inga synliga föroreningar kunde noteras vid provtagningstillfället. Däremot kändes svag kemisk lukt från markytan ner till ca 1 meter under markytan och starkare lukt ca 1-1,5 meter under markytan. 6

PID-mätaren visade dock på låg förekomst av flyktiga kolväten (0-8 ppm). Prov togs ut ner till 2,8 meter under markytan där det blev borrstopp. Ett blandprov som togs ut i det skikt där lukt kunde kännas skickades för analys (1,2 1,6 m u my). Förhöjda halter av PAH kunde då konstateras. Med anledning därav skickades ytterligare ett blandprov från det underliggande skiktet in för analys i efterhand (1,6 2,2 m u my). P9 Provpunkt 9 placerades längs den södra fastighetsgränsen. Inga synliga föroreningar och ingen lukt noterades vid provtagningstillfället. PID-mätaren visade på låg förekomst av flyktiga kolväten (0-3 ppm). Prov togs ut ner till 2,0 meter under markytan. Inget prov skickades för analys. P12 Provpunkt 12 placerades mitt inne i den f.d. verkstadsbyggnaden där det enligt uppgift tidigare har förvarats trikloreten i ett mindre kar på marken. Prov togs ut under det betonggolv som byggts här på 1980-talet. Inga synliga föroreningar och ingen lukt noterades vid provtagningstillfället. PIDmätaren visade på låg förekomst av flyktiga kolväten (0-2 ppm). Prov togs ut med manuell utrustning ner till 0,7 meter under markytan. Ett blandprov skickades för analys (0,3 0,7 m u my). Jordhög Eftersom det påträffades en större jordhög inne på grönområdet i den sydöstra delen av fastigheten togs ett extra prov för att fastställa föroreningsnivån. Inga synliga föroreningar och ingen lukt kunde noteras vid provtagningstillfället. PID-mätaren visade på låg förekomst av flyktiga kolväten (0-3 ppm). Prov togs ut ner till 1,6 meter under markytan. Ett blandprov skickades för analys (0 1,6 m u my). Bild 4. P6, sydöstra delen. Bild 5. P7, grönområde. Bild 6. Jordhög. 6.3 Provtagning av betong 6.2.1 Allmänt Inne i f.d. verkstadsbyggnaderna påträffades ett antal platser där tidigare verksamhet avspeglas i betonggolvet. Prov togs ut på fem utvalda platser i form av en borrkärnor som skickades in för analys. De prover som inte skickats för analys sparas i ca fyra månader i de fall omständigheter medför att analys blir aktuell i efterhand. Därefter kommer proverna att kasseras. 7

6.2.2 Analysparametrar för betong Analyserade parametrar varierar i förhållande till vart betongprovet tagits ut till följd av att potentiella föroreningskällor varierar inne i byggnaden. I tabell 2 nedan redovisas vilka analyser som utförts i respektive provpunkt. Tabell 2. Valda analyser för betongprov. Analyspaket Alifater, aromater, B-TEX, PAH, metaller, kvicksilver Screeninganalys, volatila föreningar samt metaller Screeninganalys, TerrAttesT (220 föroreningar) Antal analyser (provpunkt) 2 st (Btg10, Btg11) 1 st (Btg13a+13b) 1 st (Btg14) *Samtliga parametrar framgår av analysrapporter, se bilaga 3. 6.2.3 Provtagningspunkter De fem provtagningspunkterna är lokaliserade för att ge en så bra uppfattning som möjligt över huruvida tidigare verksamhet har förorenat befintligt betonggolv eller ej. Totalt skickades fyra prov till ackrediterat laboratorium för analys. P10 Provpunkt 10 placerades i den södra delen av f.d. verkstadsbyggnaden i ett mindre rum där det enligt uppgift har stått en destillationsapparat för återvinning av tvättvätskor. Den kemikalie som har använts mest här är isopropylalkohol, en kemikalie som mycket lätt avdunstar till luft. I golvet syntes tydliga färgskiftningar i svart där apparaten tidigare har varit placerad. Prov togs ut i denna färgskiftning. Borrkärnan räckte ca 20 cm. Färgskiftningen kunde endast avläsas på ytan av borrkärnan. I övrigt påträffades inga indikationer på att eventuella föroreningar skulle ha trängt ner i betongen. P11 Provpunkt 11 placerades i den södra delen av f.d. verkstadsbyggnaden i ett mindre rum där det fortfarande idag står en kompressor. På betonggolvet hade kompressorolja läckt ut och tydliga svarta färgskiftningar kunde utläsas. Prov togs ut i denna färgskiftning. Borrkärnan räckte ca 15 cm. Färgskiftning kunde endast avläsas på ytan av borrkärnan. I övrigt inga indikationer på att eventuella föroreningar skulle ha trängt ner i betongen. Bild 2. P10, f.d. rum för destillation. Bild 3. P11, borrkärna. 8

P13 Provpunkt 13a och 13b placerades i ett mindre färgrum i den norra delen av f.d. verkstadsbyggnaden. I golvet och på väggarna syntes tydliga färgskiftningar i svart och rött. Prov togs ut på två ställen i rummet. Borrkärnorna räckte vardera ca 11 cm. Färgskiftning kunde endast avläsas på ytan av respektive borrkärna. I övrigt inga indikationer på att eventuella föroreningar skulle ha trängt ner i betongen. Båda borrkärnorna skickades in för gemensam analys. P14 Provpunkt 14 placerades centralt i f.d. verkstadsbyggnaden i ett genomgångsrum där det enligt uppgift tidigare ska ha förvarats färger och lacker under lång tid tillbaka. Prov togs ut där färgskiftning kunde ses i betonggolvet, i anslutning till en f.d. svarv. Borrkärnan delades och de översta 4 cm bedömdes vara mest intressanta och skickades in för analys. Färgskiftning kunde endast avläsas på ytan av borrkärnan. I övrigt inga indikationer på att eventuella föroreningar skulle ha trängt ner i betongen. Bild 2. P13a, borrkärna. Bild 3. P13b, borrkärna. Bild 3. P14, f.d. svarv. 6.4 Provtagning av grundvatten Grundvattenprovtagning och nivåmätning utfördes den 18 december 2013, en vecka efter att grundvattenröret hade satts. Några dagar innan provtagning omsattes grundvattenröret. Grundvattennivån uppmättes till ca 1,85 meter under markytan. Vattenproven förvarades kallt och mörkt och transporterades till laboratorium samma dag. Metallanalyser filtrerades på laboratoriet, övriga analyser utfördes på ofiltrerat vatten. Mot bakgrund av att industriverksamhet bedrivits på fastigheten under längre tid samt att stark kemisk/plastig lukt kunde kännas i markprov från P1 valdes en screeninganalys som bland annat omfattar metaller, PAH, aromatiska komponenter, flyktiga halogenerade kolväten bland annat trikloreten, PCB m.m. Enligt laboratorium, ALS Scandinavia AB, är det inte intressant att analysera alkoholer i mark eftersom de omedelbart avdunstar, däremot kan det vara intressant att utföra en sådan analys på vatten. Därför valdes även ett analyspaket som omfattar alkoholer eftersom isopropylakohol har hanterats på fastigheten. 9

Tabell 3. Valda analyser för grundvattenprov. Analyspaket Screening, TerrAttesT (220 föroreningar) Alkoholer (12 parametrar) ph Antal analyser (provpunkt) 1 st (O1) 1 st (O1) 1 st (O1) *Samtliga parametrar framgår av analysrapporter, se bilaga 3. 7. RIKTVÄRDEN 7.1 Riktvärden för jord Markanvändningen är avgörande för vilka riktvärden som bör användas för jämförelse mot påträffade föroreningshalter. Naturvårdsverket har tagit fram generella riktvärden som är avsedda att användas för förenklade riskbedömningar av förorenade områden (Naturvårdsverket, 2009). Riktvärdena anger en föroreningsnivå vid vilken risker för negativa effekter på människor, miljö eller naturresurser inte anses föreligga. Naturvårdsverkets generella riktvärden är utformade för två typer av markanvändning: KM, känslig markanvändning, innebär att markkvaliteten inte begränsar val av markanvändning. Alla grupper av människor kan vistas permanent inom området under en livstid. De flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten skyddas. MKM, mindre känslig markanvändning, begränsar val av markanvändning. Marken kan användas till t.ex. kontor, industrier eller vägar. De exponerade grupperna antas vara personer som vistas i området under sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre som vistas i området tillfälligt. Markkvaliteten ger förutsättningar för markfunktioner som är av betydelse vid mindre känslig markanvändning, till exempel kan vegetation etableras och djur tillfälligt vistas i området. Grundvatten på ett avstånd av cirka 200 m samt ytvatten skyddas. Mot bakgrund av att marken planeras användas för skoländamål motiveras jämförelse med riktvärdena för KM i första hand. 7.2 Riktvärden för betong Eftersom det inte finns riktvärden för betong ska dessa prover framförallt jämföras mot varandra. Vidare kan Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenade områden anses ge en indikation på föroreningsinnehållet även för betong. Mot bakgrund av att byggnaden planeras användas för skoländamål motiveras jämförelse med riktvärdena för KM i första hand. I förekommande fall hänvisas även till Holländska riktvärden för mark. Dock bör beaktas att egenskaperna för jord och betong skiljer sig åt. 7.3 Riktvärden för grundvatten SPI (Svenska Petroleum Institutet) har tagit fram branschspecifika riktvärden (SPI-RV) för föroreningar i bl.a. grundvatten. Riktvärdena är baserade på samma förutsättningar och ämnes data som används för Naturvårdsverkets generella riktvärden. SPI-RV för grundvatten finns för flera olika användningsområden. I förekommande fall tillämpas SPI:s riktvärden för grundvatten som ska användas som dricksvatten, ångor i byggnader samt grundvatten för skydd av ytvatten. 10

För metaller samt en del organiska ämnen av intresse används Livsmedelsverkets gränsvärden (SLVFS 2001:30) angivna för när dricksvatten kan anses vara otjänligt hos användaren, som jämförelsevärden. 8. RESULTAT - MARK 8.1 PID-analyser Resultatet från samtliga PID-analyser från de totalt tio samlingsproven visade samtliga på låg förekomst av lättflyktiga organiska kolväten (< 8 ppm). 8.2 Laboratorieanalyser I tabell 4-7 nedan redovisas analysresultaten från de jordprover som skickats till ackrediterat laboratorium analys. Analysresultaten beträffande uppmätta halter av metaller redovisas nedan i jämförelse med Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM och MKM. Tabell 4. Analysresultat markprover metaller (mg/kg TS). ANALYS P1 P2 P3 P3 P4 P5 P6 P6 P7 P8 P12 Nivå m u my Jordhög 1,9-2,5 0,2-1,2 0,2-0,9 0,9-1,6 0-1,2 0-1,2 0-1,2 1,2-1,6 0-1,0 1,2-1,6 0,3-0,7 0-1,6 KM MKM As 50 2,4 8,7 2,9 13 6,5 12 5,6 4,1 9,6 9,8 15 10 25 Ba 16 32 66 48 60 46 230 70 32 53 71 85 200 300 Pb 4,4 14 60 51 23 11 20 7,9 5,4 7,5 71 37 50 400 Cd 0,27 0,21 0,22 <0,15 0,25 <0,19 0,23 0,19 <0,17 <0,15 0,38 0,32 0,5 15 Co 2,4 3,0 3,4 2 3,3 3,1 3,3 3,7 1,8 3,4 13 4,2 15 35 Cu 2,6 11 27 15 14 5,5 7,5 8,1 3,2 6,7 100 34 80 200 Cr 6,2 7,9 7,4 5,2 6,2 7,7 6,9 12 5,0 7,4 8,6 9,7 80 150 Hg <0,01 0,046 0,11-0,076 0,070 0,046-0,021 0,014 0,13 0,053 0,25 2,5 Ni 5,0 7,2 7,6 4,2 6,7 5,2 6,0 8,3 2,8 6,0 8,4 8,7 40 120 Zn 14 35 68 31 49 32 39 31 12 28 87 88 250 500 V 23 10 13 8,6 11 10 12 17 8,5 11 12 15 100 200 Som framgår av tabell 4 ovan har det påträffats en del metaller i fyllnadsmassorna på fastigheten. Det är metallerna arsenik, barium, bly och koppar som påträffats i förhöjda halter. Det är dock endast i P1 som halter som överskrider MKM har påträffats. I punkterna P3 och P6 har föroreningarna avgränsats i djupled. I punkten P12 har metaller påträffats i något förhöjda halter men inte i så höga halter att de kan anses utgöra något problem eftersom denna punkt är belägen under det befintliga betonggolvet. Den påträffade jordhögen i den sydöstra delen innehöll förhöjda halter av arsenik. Analysresultaten avseende uppmätta halter av PAH:er (polycykliska aromatiska kolväten) redovisas nedan i jämförelse med Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM och MKM. 11

Tabell 5. Analysresultat markprover PAH (mg/kg TS). ANALYS P1 P3 P3 P4 P6 P6 P7 P8 P8 KM MKM Nivå (m u my) 1,9-2,5 0,2-0,9 0,9-1,6 0-1,2 0-1,2 1,2-1,6 0-1 1,2-1,6 1,6-2,2 PAH-L <0,03 0,88 <0,03 0,040 <0,03 <0,03 <0,03 1,1 0,042 3 15 PAH-M <0,05 12 0,41 0,68 1,6 1,3 <0,05 7,8 0,31 3 20 PAH-H <0,08 15 0,77 0,87 2,7 2,4 <0,08 4,6 0,19 1 10 PAH:er har påträffats i förhöjda halter i punkterna P3, P6 och P8 på fastigheten. I punkten P3 överskrids även MKM. I punkterna P3 och P8 har föroreningarna avgränsats i djupled. Analysresultaten beträffande uppmätta halter av alifater, aromater och BTEX vilka samtliga ingår i petroleumprodukter, har sammanställts i tabell 6 nedan. Som jämförelsevärden används Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM och MKM. Tabell 6. Analysresultat markprover alifater, aromater och BTEX (mg/kg TS). ANALYS P1 P3 P4 P6 P7 P8 KM MKM Nivå (m u my) 1,9-2,5 0,2-0,9 0-1,2 0-1,2 0-1 1,2-1,6 Alifat >C5-C8 <3 <3 <3 <3 <3 <3 12 80 Alifat >C8-C10 <5 <5 <5 <5 <5 <5 20 120 Alifat >C10-C12 <10 <10 <10 <10 <10 <10 100 500 Alifat >C12-C16 <10 <10 <10 <10 <10 <10 100 500 Alifat >C5-C16 <10 <10 <10 <10 <10 <10 100 500 Alifat >C16-C35 15 18 20 14 <10 59 100 1000 Aromat >C8-C10 <1 <1 <1 <1 <1 <1 10 50 Aromat >C10-C16 <1 2,0 <1 <1 <1 1,0 3 15 Aromat >C16-C35 <1 6,2 <1 <1 <1 1,3 10 30 Bensen <0,003 <0,003 <0,003 <0,003 <0,003 <0,003 0,012 0,04 Toluen <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 10 40 Etylbensen <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 10 50 Xylener <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 10 50 Det kan konstateras att endast mycket låga halter av alifater, aromater och BTEX har påträffats i de provtagna punkterna på fastigheten. Riktvärdena för KM underskrids med mycket stor marginal. I tabell 7 nedan redovisas de parametrar som vanligtvis analyseras för att ge en bra bild över om de generella riktvärdena är tillämpbara i detta fall. Tabell 7. Analysresultat markprover generella analyser (mg/kg TS). ANALYS P1 P2 P3 P3 P4 P5 P6 P6 P7 P8 P12 Nivå m u my Jordhög 1,9-2,5 0,2-1,2 0,2-0,9 0,9-1,6 0-1,2 0-1,2 0-1,2 1,2-1,6 0-1,0 1,2-1,6 0,3-0,7 0-1,6 ph - - - - - - 8,6 - - - - - TS (%) 82,1 90,1 90,2 92,2 87,7 91,8 86,3 86,8 92,1 93,0 87,8 88,7 TOC (% av TS) - - - - - - 1,1 - - - - - 12

För att bedöma om Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark är tillämpbara inom aktuellt undersökningsområde bör markförhållandena inom undersökningsområdet jämföras mot de generella antagandena. Halten organiskt kol har betydelse för b.la. fastläggning och spridning avseende organiska föroreningar och metaller. I Naturvårdsverkets riktvärdesmodell antas att minst 2 viktprocent organiskt kol finns i jorden. Totalhalten organiskt kol (TOC) har undersökts i ett referensprov, P6 (fyllning, något stenig grusig sand) där TOC-halten beräknats till 1,1 % av TS. Beräkningarna av Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark har gjorts för att täcka in ett intervall mellan ph 5 och 7. Uppmätt ph-värde i P6 var 8,6. Uppmätt ph och beräknad TOC halt i delar av undersökningsområdet avviker från antaganden i Naturvårdsverkets riktvärdesmodell för förorenad mark. Avvikelserna bedöms inte vara av avgörande betydelse varvid de generella riktvärdena bör kunna tillämpas som en vägledning avseende föroreningshalter i det aktuella området. I tabell 8 nedan redovisas övriga parametrar som analyserades genom en screeninganalys (VOC) som omfattar flyktiga lösningsmedel. Denna analys utfördes på P1, P8 och P12. Tabell 8. Analysresultat markprover screening (mg/kg TS). ANALYS P1 P8 P12 KM MKM Nivå (m u my) 1,9-2,5 1,2-1,6 0,3-0,7 Klorbensen <0,1 <0,1 <0,1 Diklorbensen <0,1 <0,3 <0,3 Triklorbensen <0,1 <0,2 <0,2 1 10 1,1-dikloreten <0,1 <0,1 <0,1 Trans-1,2-dikloreten <0,1 <0,1 <0,1 MTBE <0,1 <0,1 <0,1 Cis-1,2 dikloreten <0,1 <0,1 <0,1 1,1,1-triklormetan <0,1 <0,1 <0,1 0,4 1,2 1,1,1-trikloretan <0,1 <0,1 <0,1 5 30 Tetraklormetan <0,1 <0,1 <0,1 0,08 0,35 Trikloretylen <0,1 <0,1 <0,1 0,2 0,6 Bromdiklormetan <0,1 <0,1 <0,1 1,1,2-trikloretan <0,1 <0,1 <0,1 1,3-diklorpropan <0,1 <0,1 <0,1 Dibromklormetan <0,1 <0,1 <0,1 0,5 2 Tetrakloretylen <0,1 <0,1 <0,1 1,2-dibrometan <0,1 <0,1 <0,1 0,0015 0,025 Brombensen <0,1 <0,1 <0,1 2-klortoluen <0,1 <0,1 <0,1 4-klortoluen <0,1 <0,1 <0,1 1,2-dibrom-3-klorpropan <0,1 <0,1 <0,1 Hexaklorbutadien <0,1 <0,1 <0,1 Naftalen <0,05 0,97 <0,1 13

Om man inte specifikt vet vilken eller vilka substanser som ska analyseras och syftet är att karakterisera provet med avseende på organiska föroreningar rekommenderar flertalet lab en screeninganalys. En sådan screeninganalys kan vara mer eller mindre omfattande. I ett första läge analyserades flyktiga organiska ämnen enligt tabell 1. Det kan konstateras att det inte påträffades några flyktiga organiska ämnen varken i P1, P8 eller i P12. I punkten P12 känns det rimligt eftersom ingen lukt kunde kännas här. I punkterna P1 och P8 däremot känns det mer tveksamt eftersom stark kemisk/plastig lukt påträffades här, framförallt i P1. En mer omfattande screening valdes därför ut för punkten P1. Denna screening har lägre detektionsgräns än ovanstående och omfattar betydligt fler parametrar, se bilaga 3. Eftersom vi kände stark kemisk/plastig lukt var vi framförallt intresserade av att undersöka flyktiga aromater. Trots att den utökade screeningen omfattade mer än 200 föreningar visade denna samma resultat som tidigare, att det endast är metaller som kan detekteras i P1. 9. RESULTAT - BETONG I tabell 9-11 nedan redovisas analysresultaten från de betongprover som skickats till ackrediterat laboratorium analys. Provet krossas innan analys. Analysresultaten beträffande uppmätta halter av metaller redovisas nedan i jämförelse med Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM och MKM. Tabell 9. Analysresultat betongprover metaller (mg/kg TS). ANALYS Btg 10 Btg 11 Btg 13 Btg 14 KM MKM Arsenik 2,8 4,4 7,5 7,3 10 25 Barium 63 49 25,5 27 200 300 Bly 6,0 6,4 3,7 8,2 50 400 Kadmium <0,20 <0,20 <0,10 <0,3 0,5 15 Kobolt 3,3 2,6 2,9 3,3 15 35 Koppar 9,4 6,6 12 22 80 200 Krom 7,5 8 23 12 80 150 Kvicksilver <0,010 <0,010 <0,20 <0,05 0,25 2,5 Nickel 5,4 7,2 12,3 18 40 120 Zink 43 34 30 48 250 500 Vanadin 15 11 11 15 100 200 Beryllium - - 0,174 <1,0 - - Järn - - 6 730 - - - Mangan - - 161 - - - Fosfor - - 255 - - - Strontium - - 263 - - - Antimon - - - <3,0 - - Molybden - - - 1,4 40 100 Selen - - - <5,0 - - Tenn - - - <5,0 - - TS (%) 94 95,5-95,4 - - Organisk halt (%) - - - 6,7 - - 14

Innehållet av metaller i betonggolvet är likartat och föroreningshalten är generellt låg. Ett undantag är järn som analyserats i betongprov 13. Det höga värdet kan bero på inslag från armeringsjärn. Analysresultaten avseende uppmätta halter av PAH:er (polycykliska aromatiska kolväten) redovisas nedan i jämförelse med Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM och MKM. Tabell 9. Analysresultat betongprover PAH-föreningar (mg/kg TS). ANALYS Btg 10 Btg 11 Btg 14 KM MKM Summa PAH-L <0,30 <0,30 <0,03 1 3 15 Summa PAH-M <0,30 <0,30 <0,05 1 3 20 Summa PAH-H <0,30 <0,30 <0,08 1 1 10 1 Summan fås genom att de enstaka parametrarnas rapporteringsgräns har adderats. Enligt tabell 10 ovan kan konstateras att innehållet av PAH i betonggolvet är mycket lågt. Analysresultaten beträffande uppmätta halter av alifater, aromater, TPH (Total Petroleum Hydrocarbon) och BTEX (bensen, toluen, etylbensen och xylener) vilka samtliga ingår i petroleumprodukter, har sammanställts i tabell 6 nedan. Som jämförelsevärden används Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM och MKM. Tabell 10. Analysresultat betongprover alifater, aromater, TPH och BTEX (mg/kg TS). ANALYS (mg/kg) Btg 10 Btg 11 Btg 13 Btg 14 KM MKM Alifat >C5-C8 <5,0 <5,0 <10-12 80 Alifat >C8-C10 <3,0 <3,0 <10-20 120 Alifat >C10-C12 <5,0 <5,0 - - 100 500 Alifat >C12-C16 <5,0 <5,0 - - 100 500 Alifat >C5-C16 <20 <20 - - 100 500 Alifat >C16-C35 25 26 - - 100 1000 Aromat >C8-C10 <4,0 <4,0 - - 10 50 Aromat >C10-C16 <3,0 <3,0 - - 3 15 Aromat >C16-C35 <1,0 <1,0 - - 100 1000 Bensen <0,0035 <0,0035 <0,050 <0,1 0,012 0,04 Toluen <0,10 <0,10 <0,050 <0,2 10 40 Etylbensen <0,10 <0,10 <0,050 <0,2 10 50 Xylener <0,10 <0,10 <0,050-10 50 Summa TEX <0,20 <0,20 - - - - Oljetyp Motorolja Motorolja - - - - TPH C10-C12 - - - 31 - - TPH C12-C16 - - - 8,1 - - TPH C16-C21 - - - 290 - - TPH C21-C30 - - - 4200 - - TPH C30-C35 - - - <6,0 - - TPH C35-C40 - - - 190 - - Summa TPH (C10-C40) - - - 4700 - - 15

Som framgår av tabell 10 ovan har det påträffats alifater (>C16-C35) i betongprov 10 och 11 dock endast i mycket låga halter. I betongprov 14 har en annan typ av analys körts och svaret här ges istället i TPH, Total Petroleum Hydrocarbon. Det går inte att rakt av jämföra TPH med alifater och aromater men indikation ges att innehållet av kolväten är betydligt högre i betongprov 14 än i de övriga proven. Det saknas svenska jämförvärden för TPH. Enligt Holländska riktvärden innebär 50 mg/kg TS ingen påverkan i mark medan 5 000 mg/kg TS innebär kraftig påverkan i mark. I tabell 11 nedan redovisas övriga parametrar som analyserades genom en screeninganalys (VOC) som omfattar flyktiga lösningsmedel. Denna analys utfördes på betongprov 13 och 14. Tabell 11. Analysresultat betongprover klorerade lösningsmedel (mg/kg TS). ANALYS Btg 13 Btg 14 KM MKM Diklormetan <0,050-0,08 0,25 Triklormetan <0,050 <0,05 0,4 1,2 Tetraklormetan <0,050 <0,1 - - 1,1-dikloretan <0,050 - - - 1,2-dikloretan <0,050 <0,1 0,02 0,06 1,1,1-trikloretan <0,050 0,09 5 30 1,1,2-trikloretan <0,050 <0,05 - - 1,1,2,2-tetrakloretan <0,050 <0,05 - - Summa Trikloretan - 0,1 - - 1,2-diklorpropan <0,050 <0,05 - - Cis-1,2-dikloreten <0,050 - - - Trans-1,2-dikloreten <0,050 - - - Trikloreten <0,050 <0,2 0,2 0,6 Tetrakloreten <0,050 <0,2 0,4 1,2 Vinylklorid <0,10 - - - Monoklorbensen <0,040 <0,01 - - Diklorbensen <0,090 - - - Andra föreningar (volatil Ej det. - - - Det kan konstateras att det endast är trikloretan som har kunnat detekteras i betongprov 14 och då endast i låga halter. Trikloreten som tidigare har hanterats på fastigheten har inte kunnat påvisas. En screeninganalys i betongprov 14 genomfördes på 220 möjliga föroreningar, varav några har listats i ovanstående tabeller. I nedanstående tabell listas de övriga som har detekterats. Tabell 12. Analysresultat betongprov 14 detekterade halter enligt screening (mg/kg TS). ANALYS Btg 14 KM MKM Ftalater Dibutylftalat 10 - - Di-n-oktylftalat (DNOP) 0,6 - - Summa ftalater 11 1 - - 1 Enligt Holländska riktvärden är 60 mg/kg TS kraftig påverkan i mark. 16

Tabell 12 forts. Analysresultat betongprov 14 detekterade halter enligt screening (mg/kg TS). ANALYS Btg 14 KM MKM PCB:er Summa PCB 7 0,021 0,008 0,2 Fenoler Fenol 0,23 1,5 2 5 2 o-kresol 0,07 - - m-kresol 0,06 - - Kresoler 0,13 1,5 2 5 2 m-etylfenol 0,01 - - 4-etyl/2,3/3,5-dimetylfenol 0,05 - - Övriga Bifenyl 0,01 - - 2 Riktvärdet gäller summan av fenol och kreosoler i mark. Eftersom en del screeninganalyser endast har körts på betongprov 14 saknas referensprov att jämföra med. Summan av fenol och kreosoler understiger dock KM i betongprov 14. PCB har däremot påträffats i halter som överstiger KM. Det har även påvisats ftalater och bifenyl. 10. RESULTAT - GRUNDVATTEN I tabell 13-15 nedan redovisas analysresultaten från det grundvattenprov som skickats till ackrediterat laboratorium för analys. Som jämförelsevärden för metaller används Livsmedelsverkets gränsvärden (SLVFS 2001:30) angivna för när dricksvatten kan anses vara otjänligt hos användaren. Tabell 13. Analysresultat grundvatten metaller. Halter anges i μg/l. SLVFS ANALYS Grundvattenrör O1 2001:30 Bly <3 10 Kadmium <0,4 5,0 Arsenik <3 10 Koppar 15 2000 Krom <2 50 Nickel <2 20 Zink 33 - Kvicksilver 0,046 1,0 Kobolt <1 - Vanadin <2 - Som kan avläsas i tabell 13 är innehållet av metaller i grundvattnet mycket lågt. Samtliga halter underskrider Livsmedelsverkets gränsvärde för när dricksvatten kan anses vara otjänligt hos användaren med mycket stor marginal. 17

Som jämförelsevärden för organiska analyser används Livsmedelsverkets gränsvärden (SLVFS 2001:30) angivna för när dricksvatten kan anses vara otjänligt hos användaren. Tabell 14. Analysresultat grundvatten organiska analyser. Halter anges i mg/l. SLVFS ANALYS Grundvattenrör O1 2001:30 THM 1 <0,0005 2 0,1 Tetra- och trikloreten <0,0002 2 0,01 Bensen <0,0001 0,001 1,2-Diklormetan <0,0001 0,003 Benso(pyren <0,0001 0,00001 1 Summa kloroform, bromoform, dibromklormetan och bromdiklormetan. 2 Summan erhålls genom att de enstaka parametrarnas rapporteringsgräns har adderats. Som kan avläsas i tabell 14 ovan går det t.ex. inte att påvisa trikloreten i grundvattnet. Som jämförelsevärden för övriga organiska analyser används SPI:s riktvärden för dricksvatten så långt möjligt. Det är dock viktigt att poängtera att dessa jämförelsedata endast används för att visa att föroreningsinnehållet i grundvattnet är lågt. Vidare används SPI:s riktvärden för ångor i byggnader samt skydd av grundvatten. Svenska jämförelsedata saknas för TPH. Tabell 15. Analysresultat grundvatten övriga organiska analyser. Halter anges i mg/l. ANALYS Grundvattenrör O1 SPI RV dricksvatten SPI RV ångor i byggnader SPI RV ytvatten 1 PAH-L <0,00054 2 0,01 2 0,12 PAH-M <0,00012 2 0,002 0,01 0,005 PAH-H <0,00046 2 0,00005 0,3 0,0005 TPH C10-C12 0,015 - - - TPH C12-C16 0,016 - - - TPH C16-C21 0,02 - - - TPH C21-C30 0,24 - - - TPH C30-C35 0,12 - - - TPH C35-C40 0,04 - - - Summa TPH (C10-C40) 0,45 3 - - - Bensen <0,0001 0,0005 0,05 0,5 Toluen 0,0001 0,04 7 0,5 Etylbensen <0,0001 0,03 6 0,5 Xylener <0,0001 0,25 3 0,5 Diklormetan 0,0003 4 - - - 1 Riktvärdet gäller skydd av ytvatten (inräknat en utspädning på 1/100). 2 Summan fås genom att de enstaka parametrarnas rapporteringsgräns har adderats. 3 Enligt Holländska riktvärden är 0,05 mg/l opåverkat och 0,6 mg/l kraftig påverkan. 4 Enligt Holländska riktvärden är 0,00001 mg/l opåverkat och 1 mg/l kraftig påverkan. Som kan avläsas i tabell 15 ovan är det endast TPH, toluen och diklormetan som förutom metaller har detekterats i grundvattnet. 18

Det saknas svenska riktvärden för TPH, Total Petroleum Hydrocarbon. En jämförelse med Holländska riktvärden indikerar att innehållet av kolväten är relativt högt. Vid tillfället för grundvattenprovtagning kunde dock ingen petroleumlukt kännas. Eftersom det har skett återvinning av tvättvätskor i en destillationsapparat på fastigheten har även alkoholer som innehåller glykol analyserats där bland annat isopropylalkohol ingår. Dock kunde inga alkoholer detekteras i grundvattnet. 9. BEDÖMNING 9.1 Allmänt Totalt har 15 olika punkter provtagits och 14 markprov, 4 betongprov och 1 grundvattenprov har skickats för analys på ackrediterat laboratorium, vilket kan anses vara väl tilltaget för ett undersökningsområde av denna storlek. 9.2 Föroreningssituation - mark PID-värdena var generellt mycket låga på fastigheten, samtliga understeg 8 ppm, vilket indikerar att innehållet i marken med avseende på lättflyktiga kolväten är lågt. Eftersom den planerade ändrade markanvändningen utgör förskola/skola är det framförallt intressant att undersöka föroreningsinnehållet i det övre markskiktet. Då det övre markskiktet består av fyllnadsmassor är det svårt att ge en generell bild över föroreningssituationen. Det kan dock konstateras att det har påträffats förhöjda föroreningshalter av PAH samt av metallerna arsenik, bly, barium och koppar i flera punkter på fastigheten, framförallt i det övre markskiktet. Erhållna analysresultat indikerar att föroreningshalterna avtar med djupet. I punkterna P3 och P8 har påträffade föroreningar avgränsats ner till ca 1,5 meter under markytan. I punkten P1 har en förhöjd arsenikhalt påträffats på ca 2 meter under markytan. Koncentrationen av arsenik var betydligt högre här än för övriga undersökta punkter. Eftersom en stark kemisk/ plastig lukt kunde kännas i P1 vid fältprovtagningen utfördes en omfattande screeninganalys för detta prov. Trots att den utökade screeningen omfattade mer än 200 föreningar var en förhöjd arsenikhalt den enda förorening som påträffades i förhöjda halter i P1. Det är således fortfarande oklart vad som genererade den distinkta lukten. Efter diskussion med laboratorium kan dock flyktiga organiska ämnen avge stark lukt redan vid mycket låga halter. Den påträffade jordhögen i den sydöstra delen innehåller förhöjda halter arsenik. Denna bör därför forslas bort från området för omhändertagande på godkänd anläggning. Enligt Kemikalieinspektionen är trikloreten en färglös vätska med stark sötaktig lukt som är klassat som cancerogent och skadligt för nervsystemet. Ämnet har hög densitet (betydligt tyngre än vatten) och låg löslighet i vatten. Trikloreten har använts på fastigheten, dock i mindre skala, men har inte påträffats i föreliggande markprov. Eftersom trikloreten har hög densitet kan det dock inte uteslutas att detta ämne kan påträffas i djupare markskikt på fastigheten. Med förhöjda föroreningshalter menas föroreningshalter som överskrider Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning, KM. 19

I punkterna P1 och P3 har dock föroreningshalter påträffats som även överskrider Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning, MKM. I Naturvårdsverkets rapport 4918, Metodik för inventering av förorenade områden, anges olika ämnens farlighet. Med farlighet avses i detta sammanhang ett ämnes inneboende möjlighet att skada människa och miljö. Enligt denna rapport bedöms föroreningarna arsenik, bly och PAH ha mycket hög farlighet medan koppar har hög farlighet. Barium omfattas inte av denna klassning. I rapporten anges också en indelning av tillstånd för förorenad mark baserat på riktvärden för förorenad mark. Tillståndsindelningen är uppdelad i mindre allvarligt, måttligt allvarligt, allvarligt och mycket allvarligt. Påträffade föroreningar indikerar i huvudsak mindre allvarligt tillstånd med undantag för punkterna P3 och P8 där halten cancerogena PAH indikerar mycket allvarligt tillstånd på nivån 0-1,5 meter under markytan. Vidare indikeras allvarligt tillstånd med avseende på arsenikhalten i P1 på nivån ca 2 meter under markytan. 9.3 Föroreningssituation - betong På flera ställen inne i byggnaden avspeglas tidigare verksamhet i betongen. Prov togs ut på fem olika platser inne i byggnaden och fem betongkärnor skickades för analys. Borrkärnornas längd varierade från ca 4 cm till ca 20 cm. Det kan konstateras att den borrkärna som endast hade längden 4 cm visade en högre föroreningspåverkan än övriga borrkärnor vilket troligtvis kan förklaras av att föroreningarna är koncentrerade på ytan av betongkärnan och därför ger ett kraftigare genomslag om provmängden är mindre. Analysresultaten visar att innehållet av metaller och PAH generellt är mycket lågt. Inga alifater, aromater eller BTEX har heller kunnat påvisas. I betongprov 14 har inte dessa parametrar analyserats utan istället har innehållet av TPH (Total Petroleum Hydrocarbons) analyserats. Riktvärden för TPH saknas men halterna är dock betydligt högre än riktvärdena för alifater och för aromater. Det kan därför inte uteslutas att dessa oljehalter skulle kunna innebära vissa miljörisker. Olika typer av screeninganalyser har körts för betongprov 13 och 14. Resultatet visar att innehållet av klorerade lösningsmedel är mycket lågt då endast trikloretan har kunnat påvisas. I betongprov 14 har även fenoler, kreosoler ftalater, bifenyl och PCB kunnat påvisas. Summan av fenol och kreosoler understiger KM medan PCB-halten är något förhöjd jämfört med KM. Ftalater används som mjukgörare i polymerer (plaster). Bifenyl är ett organiskt ämne som ofta ingår vid framställning av PCB. Det saknas svenska jämförvärden för dessa ämnen. Enligt Holländska jämfördata är halten ftalater betydligt högre än i naturlig mark. 9.4 Föroreningssituation - grundvatten Ett grundvattenprov har tagits ut inom aktuellt område och analyserats med avseende på en omfattande screeninganalys. De enda parametrar som har detekterats var enstaka metaller, toluen, diklormetan och TPH. Föroreningsinnehållet i grundvattnet är generellt lågt med undantag av TPH. Det bör dock beaktas att det saknas svenska riktvärden för innehållet av TPH och diklormetan. Sammanfattningsvis är påträffade föroreningshalter i grundvattnet generellt låga och alla parametrar med undantag för PAH-H, TPH och diklormetan underskrider Livsmedelsverkets gränsvärden för när dricksvatten kan anses vara otjänligt hos användaren. 20

Det har inte kunnat detekteras några PAH:er i grundvattenprovet. PAH-H har dock redovisats med något hög detektionsgräns för att kunna jämföras mot riktvärden för dricksvatten. I jämförelse med motsvarande riktvärde för skydd av ytvatten är dock uppmätta halter av PAH-H att anse som låga. Det bör dock nämnas i sammanhanget att det inte finns några avsikter att använda grundvattnet i undersökningsområdet som dricksvatten. 9.5 Åtgärdsförslag Syftet med föreliggande miljötekniska markundersökning var att översiktligt utreda om mark, betonggolv och grundvatten inom aktuell fastighet är förorenat. Vidare var syftet med undersökningen att ta fram ett beslutsunderlag beträffande lämpligheten att ändra markanvändningen till förskola/skola. Den sammanfattande bedömningen är att marken är förorenad inom vissa delar av fastigheten. Föroreningarna verkar vara koncentrerade till fyllnadsmassor i det övre marklagret. Flertalet av de påträffade föroreningarna som är förhöjda är endast något förhöjda jämfört med riktvärdet för åtgärdsmålet som är KM. Den ändrade markanvändningen till förskola/skola motiverar dock att kraven ställs högt. De förhöjda föroreningshalterna i mark inom undersökningsområdet bör därför åtgärdas inför ändrad markanvändning. Eftersom föroreningar har påträffats ställvis i fyllnadsmassorna är det svårt att uppskatta hur mycket förorenad jord som behöver forslas bort. Förslagsvis grävs det övre skiktet i anslutning till påträffade föroreningar, ner till ca 1,5 meter under markytan, bort och skickas iväg för omhändertagande på godkänd avfallsanläggning. Åtgärder bör även vidtas i anslutning till påträffad förorening i punkten P1. När de förorenade massorna är bortgrävda bör nya markprov tas på den orörda marken i utgrävningsområdets botten och sidor för att konstatera och verifiera att all förorenad jord är borta. Vi rekommenderar att man vid sanering har en miljökontrollant närvarande för att säkerställa att saneringen blir genomförd på ett miljömässigt godtagbart sätt. Slutligen bör även den jordhög som påträffats i områdets sydöstra del forslas bort för omhändertagande på godkänd anläggning. Det har även påträffats förorenad betong inne i byggnaden. Det fanns dock inga synliga indikationer på att föroreningarna skulle ha trängt ner i betongen. Mycket tyder på att föroreningarna är koncentrerade på betongens ytskikt. Rekommendationen är därmed att detta ytskikt bör slipas alternativt bilas bort i anslutning till synliga föroreningar, inför en ändrad markanvändning. Någon saneringsåtgärd med avseende på grundvattensituationen bedöms inte föreligga. Grundvattnet bedöms dock inte vara lämpligt att använda som dricksvatten. Bedömningen är således att markanvändningen på aktuell fastighet bör kunna ändras till förskola/skola under förutsättning att åtgärder vidtas. Provpunkter och samlingsprover för analys har riktats mot de platser där utredarna bedömt att risken för att påträffa föroreningar varit som störst. I sammanhanget bör man dock beakta att utförd undersökning är av översiktlig karaktär. Det finns områden mellan provpunkter som inte omfattas av provtagning och analys. Man kan aldrig helt utesluta risken för att marken mellan provpunkter kan vara förorenad på ett avvikande sätt. 21