MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING Östra Torp 15:12, Trelleborgs kommun

Transkript

1 MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING Östra Torp 15:12, Trelleborgs kommun Brösarp Beställare: Jan Rundkvist Utförd av: Lisa Lindberg Granskad av: Niklas Persson vavatten.se

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND OCH SYFTE AVGRÄNSNING OMRÅDESBESKRIVNING Allmänt Geologi Planbestämmelser och markanvändning Skyddade områden HISTORIK Allmänt F.d. grustäkt Potentiella föroreningskällor Tidigare undersökningar UTFÖRANDE OCH METODIK Allmänt Provtagning Aktuella provpunkter RIKTVÄRDEN RESULTAT - MARK RESULTAT - GRUNDVATTEN SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Allmänt Föroreningssituation - mark Föroreningssituation - grundvatten Slutsats och diskussion REFERENSER BILAGOR 1. Ritning 01-14, Situationsplan (A4) 2. Provtagningsprotokoll, Geo Syd AB 3. Analysresultat från laboratorium

3 1. BAKGRUND OCH SYFTE På uppdrag av Jan Rundkvist har VA-Teknik och Vattenvård AB genomfört en översiktlig miljöteknisk markundersökning på den del av fastigheten Östra Torp 15:12 i Trelleborgs kommun, där det tidigare bedrivits grustäktsverksamhet. Syftet med den miljötekniska markundersökningen är att utreda ifall mark och grundvatten i anslutning till den f.d. grustäkten är förorenat och ifall det har tillförts förorenade massor i samband med återställning av täkten. 2. AVGRÄNSNING Föreliggande utredning behandlar inte åtgärdsutredning, riskvärdering eller ansvarsutredning. Undersökningen är avgränsad till de delar av undersökningsområdet som var tillgängliga för provtagning. Mark under byggnader, ledningar eller andra konstruktioner är inte undersökta. Valet av analysparametrar har grundats på den information som framkommit under förstudien beträffande de verksamheter som bedrivits på platsen. 3. OMRÅDESBESKRIVNING 3.1 Allmänt Aktuellt undersökningsområde ligger strax nordost om Smygehamns samhälle. Topografin är svagt sluttande mot sydöst. På området har det bedrivits julgransodling. Enligt tidigare utförd geoteknikutredning varierar markytan mellan +8,1 och + 5,8 med fall mot söder och sydost. Undersökningsområdet omfattar ca 1 ha, se bild 1 nedan. F.d. område för grustäkt Bild 1. Aktuellt planområde, f.d. grustäkt i sydvästra delen är rödmarkerad. 1

4 3.2 Geologi Enligt SGU:s jordartskarta består den naturliga jordarten i området av postglacial sand-grus. En geoteknisk markundersökning utfördes i april Enligt denna utgörs jordlagren överst av 0,2-0,5 m matjord utom i borrhål 14 (undersökningsområdets nordvästra hörn) där matjordstjockleken uppgår till 0,8 m. Humushalten karakteriseras som låg. Matjorden underlagras av sediment bestående av sand och ställvis silt och lera följt av moränjord till mer än 3,2 meter under markytan. Moränen är vanligtvis siltig och sandig. 3.3 Planbestämmelser och markanvändning En ny detaljplan för aktuell fastighet har tagits fram. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för bostadsbebyggelse med tillhörande grön- och naturområden på fastigheten Östra Torp 15:12. Markanvändning i form av bostadsområde motiverar användandet av Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning, KM. 3.4 Skyddade områden Undersökningsområdet ligger inom området för grundvattenförekomsten SV Skånes kalkstenar som också omfattas av miljökvalitetsnormer. Dess miljökvalitetsnorm är fastställd till god kemisk grundvattenstatus. Undersökningsområdet är inte beläget inom något vattenskyddsområde. Inom undersökningsområdet ligger inga enskilda dricksvattenbrunnar enligt SGU:s brunnsarkiv. Det ska dock nämnas att uppgifterna i brunnsarkivet främst gäller bergborrade brunnar som borrats efter Hela undersökningsområdet ingår i riksintressen för högexploaterad kust enligt 4 kap 4 paragrafen Miljöbalken. I öster angränsar utredningsområdet till skyddat område för kulturmiljövård enligt 3 kap 6 paragrafen Miljöbalken. I övrigt finns det inte mer av miljöbalken skyddade områden inom undersökningsområdet. 4. HISTORIK 4.1 Allmänt Uppgifter om fastighetens historik har inhämtats från Jan Rundkvist samt från Trelleborgs kommun och Länsstyrelsen i Skåne. 4.2 F.d. grustäkt Planområdet omfattar ca 6 ha. I den sydvästra delen av planområdet på ett område som omfattar ca 1 ha har Statens Vägverk bedrivit grustäktsverksamhet från mitten av 60-talet och hela 70-talet. Enligt flygfoto från 40-talet kan viss mindre täktverksamhet ha bedrivits redan då, se bild 2 nedan. 2

5 F.d. väg F.d. järnväg Bild 2. Aktuellt område, flygfoto från 1940-talet. Bild 3. Aktuellt område, karta från

6 Enligt Statens Vägverks täktbeslut daterat den 2 februari 1975 fick uttag ej ske till större djup än 1 meter över högsta grundvattenytan. Återfyllnad skedde, enligt uppgift från fastighetsägaren, främst med material från Vägverkets verksamhet. Bland annat med material från den väg som gick tvärs över området, se bild 2 ovan. Det har inte gått att få fram någon dokumentation av de massor som användes för att fyllda igen täktområdet. Det har enligt uppgift gått ett järnvägsspår över den nordvästra delen av planområdet, se bild 2 ovan. Järnvägsspåret lades ner på 1960-talet. F.d. banvall finns inte kvar utan tillfördes grustäkten. 4.3 Potentiella föroreningskällor Det finns inga tydliga potentiella föroreningskällor kopplade till f.d. grustäktsverksamhet. Det har gått en väg och en järnväg i anslutning till området, som enligt uppgift har tillförts grustäkten när denna upphörde. Därmed kan det finnas PAH och metaller i marken som härrör från kreosotimpregnerade järnvägssliprar. Vidare kan det finnas olja- och dieselföroreningar som härrör från såväl f.d. väg som f.d. järnväg. Det kan även finnas bekämpningsmedelsrester som härrör från ogräsbekämpning av f.d. banvallen. 4.4 Tidigare undersökningar En geoteknisk markundersökning utfördes i april I samband med den geotekniska undersökningen framkom inga indikationer på att planområdet skulle vara förorenat eller att förorenade massor skulle ha tillförts f.d. grustäkten, enligt geotekniker Torsten Brodin på GeoSyd AB. Markradon har undersökts på aktuell fastighet. Erhållna mätvärden ligger inom normalriskintervallet och föranleder inga speciella radonskyddande åtgärder. Det har inte utförts någon MIFO-inventering av aktuell fastighet. MIFO står för Metodik för Inventering av Förorenade Områden och bygger på en modell som tagits fram av Naturvårdsverket. 5. UTFÖRANDE OCH METODIK 5.1 Allmänt Provtagning har utförts på mark och grundvatten. En provtagningsplan har tagits fram av VA-Teknik & Vattenvård AB, daterad den 24 november Provtagningsplanen har godkänts (efter tillägg av ytterligare ett referensprov) av tillsynsmyndigheten via mail. Provpunkternas placering redovisas på karta i bilaga 1. Provtagningsplanen, inklusive tillsynsmyndighetens tillägg, redovisas i punktform nedan: 4

7 6 provpunkter inom f.d. område där det har bedrivits grustäkt (P1-P6). 2 provpunkter (referensprov) utanför f.d. område där det har bedrivits grustäkt (P7-P8). 5-7 markprov skickas för analys av alifater, aromater, BTEX, PAH16 samt metaller. 1 markprov skickas för analys av ph och organiskt material. 2 befintliga grundvattenrör nedströms f.d. grustäkten provtas och analyseras map en omfattande screeninganalys. 1 grundvattenprov analyseras även map ytterligare bekämpningsmedelsrester. I detta fall är syftet att utreda huruvida mark- och grundvatten i anslutning till f.d. grustäkten är förorenat eller ej samt huruvida det har tillförts förorenade massor i samband med återställning. Därför är det viktigt att vi utför markprovtagning ner tills vi når naturlig mark. 5.2 Provtagning Fältundersökningen utfördes den 27 november Provtagande personal utgjordes av Lisa Lindberg på VA-Teknik & Vattenvård AB i samarbete med Torsten Brodin på GeoSyd AB. Jordprovtagningen utfördes genom skruvborrning i totalt åtta punkter ner till ca 3 m under markytan. I några punkter fick vi borrstopp redan på 1,6 meter under markytan. Samlingsprover togs ut för varje 0,5 m alternativt vid skiftning i jordlagerföljd. Fältprotokoll där jordlagerföljd för respektive provpunkt framgår redovisas i bilaga 2. Samtliga jordprov har kontrollerats med hjälp av en fotojonisationsdetektor (PID), vilken detekterar lättflyktiga kolväten. Aktuell PID-mätare utgörs av märket Photovac 2020 ComboPRO. Totalt skickades åtta markprov till ackrediterat laboratorium för analys. 5.3 Aktuella provpunkter Totalt valdes åtta provtagningspunkter ut, sex punkter inom området för den f.d. grustäkten samt två referenspunkter strax utanför detta område. Punkterna lokaliserades för att på ett så bra sätt som möjligt täcka in undersökningsområdet, se bilaga 1. Fokus låg dock på området där f.d. grustäkten var belägen, se bilaga 1. P1 Provpunkt 1, P1, placerades i den sydöstra delen av undersökningsområdet. Här påträffades relativt grov sand. Det påträffades inga synliga föroreningar och ingen lukt noterades vid provtagningstillfället. PID-mätaren gav inget utslag. Prov togs ut ner till 3,1 meter under markytan. P2 Provpunkt 2, P2, placerades i den sydvästra delen av undersökningsområdet. Här påträffades relativt grov sand. Inga synliga föroreningar eller lukt noterades vid provtagningstillfället. PID-mätaren gav inget utslag. På grund av borrstopp togs prov endast ut ner till 1,6 meter under markytan. Ett prov från 0,9-1,6 meter under markytan skickades in för analys. 5

8 P3 Provpunkt 3, P3, placerades centralt inom området för f.d. grustäkten. Inga synliga föroreningar eller lukt noterades vid provtagningstillfället. PID-mätaren gav inget utslag. Efter ca 1,5 meter under markytan följde en stor mängd grundvatten med skruvborren upp. Prov togs ut ner till 3,1 meter under markytan. Ett prov från 0,7-1,4 meter under markytan skickades in för analys. P4 Provpunkt 4, P4, är lokaliserad i den nordvästra delen av undersökningsområdet, längs med f.d. järnvägsspåret. Inga synliga föroreningar eller lukt noterades vid provtagningstillfället. PID-mätaren gav inget utslag. Prov togs ut ner till 3,1 meter under markytan. Ett ytligt prov som togs ut 0-0,8 meter under markytan skickades in för analys. Bild 4. Provpunkt 2. Bild 5. Provpunkt 3. Bild 6. Provpunkt 4. P5 Provpunkt 5, P5 är lokaliserad i den nordöstra delen av undersökningsområdet. Viss svag lukt noterades vid provtagningstillfället, i det översta marklagret. PID-mätaren gav dock inget utslag. På grund av borrstopp togs prov endast ut ner till 1,6 meter under markytan. Ett ytligt prov som togs ut 0-0,4 meter under markytan skickades in för analys. P6 Provpunkt 6, P6, är lokaliserad i den norra delen av undersökningsområdet, längs med f.d. järnvägsspåret. Varken synliga föroreningar eller lukt kunde noteras vid provtagningstillfället. PID-mätaren gav inget utslag. På grund av borrstopp togs prov endast ut ner till 2,1 meter under markytan. Ett prov från 0,9-1,2 meter under markytan skickades in för analys. P7 Provpunkt 7, P7, placerades strax öster om P5, utanför f.d. grustäkten. Inga synliga föroreningar eller lukt noterades vid provtagningstillfället. PID-mätaren gav inget utslag. 6

9 Prov togs ut ner till 2,6 meter under markytan där det blev borrstopp. Ett ytligt referensprov som togs ut 0-0,9 meter under markytan skickades in för analys. P8 Provpunkt 8, P8, placerades norr om P4, utanför f.d. grustäkten. Inga synliga föroreningar eller lukt noterades vid provtagningstillfället. PID-mätaren gav inget utslag. Prov togs ut ner till 3,1 meter under markytan. Ett referensprov som togs ut 0,6-1,6 meter under markytan skickades in för analys. Bild 7. Provpunkt 5. Bild 8. Provpunkt 6. Bild 9. Provpunkt 7. O16 och O18 Grundvattenprov togs ut i de befintliga provpunkterna/grundvattenrören O16 och O18. Provpunkt 16, O16, är belägen i nära anslutning till P2 i den sydvästra delen av området. Provpunkt 18, O18, är belägen strax sydöst om f.d. grustäkten. Bild 10. Grundvattenrör O18. 7

10 6. RIKTVÄRDEN 6.1 Riktvärden för mark Markanvändningen är avgörande för vilka riktvärden som bör användas för jämförelse mot påträffade föroreningshalter. Naturvårdsverket har tagit fram generella riktvärden som är avsedda att användas för förenklade riskbedömningar av förorenade områden. Riktvärdena anger en föroreningsnivå vid vilken risker för negativa effekter på människor, miljö eller naturresurser inte anses föreligga. Naturvårdsverkets generella riktvärden är utformade för två typer av markanvändning: KM, känslig markanvändning, innebär att markkvaliteten inte begränsar val av markanvändning. Alla grupper av människor kan vistas permanent inom området under en livstid. De flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten skyddas. MKM, mindre känslig markanvändning, begränsar val av markanvändning. Marken kan användas till t.ex. kontor, industrier eller vägar. De exponerade grupperna antas vara personer som vistas i området under sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre som vistas i området tillfälligt. Markkvaliteten ger förutsättningar för markfunktioner som är av betydelse vid mindre känslig markanvändning, till exempel kan vegetation etableras och djur tillfälligt vistas i området. Grundvatten på ett avstånd av cirka 200 m samt ytvatten skyddas (Naturvårdsverket, 2009). Mot bakgrund av att markanvändningen ska ändras till bostadsområde är det jämförelse med riktvärdena för KM som gäller i första hand. 6.2 Riktvärden för grundvatten SPI (Svenska Petroleum Institutet) har tagit fram branschspecifika riktvärden för föroreningar i bl.a. grundvatten. Riktvärdena är baserade på samma förutsättningar och ämnes data som används för Naturvårdsverkets generella riktvärden. I förekommande fall tillämpas SPI:s riktvärden för grundvatten som ska användas som dricksvatten - inte för att grundvattnet ska användas som dricksvatten utan för att påvisa att innehållet av föroreningar är lågt. Grundvattnets föroreningsinnehåll jämförs även med Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (LIVSFS 2011:3). För metaller och bekämpningsmedel används gränsvärden angivna för när dricksvatten kan anses vara otjänligt hos användaren, som jämförelsevärden. 7. RESULTAT - MARK I tabell 1-3 nedan redovisas analysresultaten från de sju markprover som skickats till ackrediterat laboratorium analys. Samtliga analysresultat redovisas också i sin helhet i bilaga 3. Analysresultaten avseende uppmätta halter av metaller redovisas nedan i jämförelse med Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM och MKM. Metaller är viktiga basmaterial i vårt industrisamhälle och metallförorenade markområden är mycket vanliga. 8

11 Tabell 1. Analysresultat markprover metaller. Halter anges i mg/kg TS. ANALYS P2 P3 P4 P5 P6 P7 P8 KM MKM Nivå (m u my) 0,9-1,6 0,7-1,4 0-0,8 0-0,4 0,9-1,2 0-0,9 0,6-1,6 Arsenik <2 2,8 3,3 3,1 4,6 2,2 <1, Barium Bly 3,9 4,9 4,5 7,9 7,7 5,2 2, Kadmium <0,16 0,39 0,21 0,29 0,29 <0,16 <0,15 0,5 15 Kobolt 2,8 1,8 3,0 3,0 2,4 2,8 0, Koppar 4,2 3,8 3,0 6,4 4,8 5,9 1, Krom 5,9 9,8 7,1 7,5 5,7 8,2 3, Nickel 5,0 4,6 8,0 6,4 5,0 6,8 2, Vanadin 8,5 10 9,8 12 9,5 9,6 4, Zink , Kvicksilver <0,01 0,01 0,01 0,011 0,012 <0,01 0,014 0,25 2,5 Enligt tabell 1 kan det konstateras att innehållet av metaller är mycket lågt och att Naturvårdsverkets riktvärden för KM innehålls med god marginal i samtliga analyserade prov. I tabell 2 nedan redovisas uppmätta halter av organiska ämnen som bland annat ingår i petroleumprodukter och som normalt analyseras vid markundersökningar. Tabell 2. Analysresultat markprover - Övriga analyser. Halter anges i mg/kg TS. ANALYS P2 P3 P4 P5 P6 P7 P8 KM MKM Nivå (m u my) 0,9-1,6 0,7-1,4 0-0,8 0-0,4 0,9-1,2 0-0,9 0,6-1,6 Alifat >C5-C8 <3 <3 <3 <3 <3 <3 < Alifat >C8-C10 <5 <5 <5 <5 <5 <5 < Alifat >C10-C12 <10 <10 <10 <10 <10 <10 < Alifat >C12-C16 <10 <10 <10 <10 <10 <10 < Alifat >C5-C16 <10 <10 <10 <10 <10 <10 < Alifat >C16-C35 <10 <10 <10 <10 <10 <10 < Aromat >C8-C10 <1 <1 <1 <1 <1 <1 < Aromat >C10-C16 <1 <1 <1 <1 <1 <1 < Aromat >C16-C35 <1 <1 <1 <1 <1 <1 < Bensen <0,003 <0,003 <0,003 <0,003 <0,003 <0,003 <0,003 0,012 0,04 Toluen <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0, Etylbensen <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0, Xylen <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0, TS (%) 90,5 85,0 92,2 89,2 88,9 92,6 92,2 - - Som kan avläsas i tabell 2 är innehållet av organiska ämnen som bland annat ingår i petroleumprodukter mycket lågt och Naturvårdsverkets riktvärden för KM innehålls med god marginal i samtliga analyserade prov. 9

12 Analysresultaten avseende uppmätta halter av PAH:er (polycykliska aromatiska kolväten) redovisas nedan i jämförelse med Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM och MKM. PAH:er är en grupp ämnen som bland annat bildas vid ofullständig förbränning. PAH finns också i kreosot som tidigare var vanligt förekommande i samband med impregnering av järnvägssliprar. Tabell 3. Analysresultat markprover PAH. Halter anges i mg/kg TS. ANALYS P2 P3 P4 P5 P5 1 P6 P7 P8 KM MKM Nivå (m u my) 0,9-1,6 0,7-1,4 0-0,8 0-0,4 0,4-1,4 0,9-1,2 0-0,9 0,6-1,6 PAH-L <0,03 <0,03 <0,03 0,076 0,032 <0,03 <0,03 <0, PAH-M <0,05 <0,05 <0,05 0,73 0,24 <0,05 <0,05 <0, PAH-H <0,08 <0,08 <0,08 2,4 0,86 <0,08 <0,08 <0, Ett extra prov skickades in den 15 december 2014 för att avgränsa påträffad förorening horisontellt. Som kan avläsas i tabell 3 har PAH endast kunnat detekteras i provpunkten P5. I det översta marklagret överskrids Naturvårdsverkets riktlinjer för känslig markanvändning, KM. Samtliga markprover från respektive provpunkt har sparats, vilka kan lämnas till analys om ytterligare behov skulle uppstå framöver. Proverna sparas på lämpligt sätt i fyra månader. 8. RESULTAT - GRUNDVATTEN Grundvattenprovtagning och nivåmätning i grundvattenrören O16 och O18 utfördes den 27 november Innan provtagning omsattes grundvattenrören. Grundvattennivån i O16 uppmättes till ca 1,2 meter under markytan och i O18 till ca 2,58 meter under markytan. Grundvattenprov från både O16 och O18 har skickats in för en omfattande screeninganalys som bland annat innefattar PAH, PCB, metaller, fenoler, ftalater och bekämpningsmedel. Innehållet av metaller redovisas i tabell 4 nedan. Inför metallanalys har grundvattenproven filtrerats, vilket är gängse förfarande. Tabell 4. Analysresultat grundvatten metaller. Halter anges i μg/l. ANALYS Grundvattenrör O16 Grundvattenrör O18 SLVFS 2001:30 ph 7,5 7,6 - Konduktivitet (µs/cm) Bly <3 <3 10 Kadmium <0,4 <0,4 5,0 Arsenik <3 <3 10 Koppar 7,2 4, Krom <2 <2 50 Nickel <2 <2 20 Zink 11 <5 - Kvicksilver <0,04 <0,04 1,0 Kobolt <1 <1 - Vanadin <2 <2-10

13 Det är endast ett fåtal metaller som kunde påvisas i de båda proven. Som kan avläsas i tabell 4 ovan är innehållet av metaller i grundvattnet mycket lågt. Samtliga halter underskrider Livsmedelsverkets gränsvärde för när dricksvatten kan anses vara otjänligt hos användaren. Vidare uppmättes innehållet av TPH C10-C12 i O16 till 11 µg/l vilket innebär låg halt jämfört med de branschspecifika riktvärden som SPI har tagit fram. Resultaten från respektive screeningsanalys redovisas i sin helhet i bilaga 3. I tabell 5 nedan redovisas analysresultaten från det grundvattenprov som skickats till ackrediterat lab för analys av bekämpningsmedel, O16. Med bekämpningsmedel (pesticider) avses, enligt ALcontrol, organiska ämnen som används som insekticider, herbicider, fungicider, tillväxtreglerande medel och liknande produkter samt relevanta metaboliter, nedbrytnings- och reaktionsprodukter. I grundvattnet har de bekämpningsmedel, som vanligtvis användes i järnvägsverksamhet för att hålla banvallen fri från vegetation, analyserats. Tabell 5. Analysresultat grundvatten bekämpningsmedel. Halter anges i μg/l. ANALYS Grundvattenrör LIVSFS O :3 1,2 Glyfosat 0,018 0,1 Ampa 0,011 0,1 2,4,5-Triklorfenoxisyra <0,01 0,1 2,4-Diklorfenoxisyra <0,01 0,1 Atrazin <0,01 0,1 Desetylatrazin <0,01 0,1 Desisopropylatrazin <0,01 0,1 BAM (2,6-diklorbensamid) <0,05 0,1 Simazin <0,01 0,1 Monuron <0,05 0,1 1 Gränsvärdet ska tillämpas på halten av varje enskilt bek. medel som påvisas och kvantifieras i ett prov. 2 Gränsvärdet 0,5 µg/l ska tillämpas på summan av halterna av alla enskilda bekämpningsmedel i ett prov. Det är endast två bekämpningsmedel som kan påvisas i grundvattnet, Glyfosat och Ampa. Glyfosat är den aktiva ingrediensen i många av de växtbekämpningsmedel, bland annat i Roundup. AMPA är en nedbrytningsprodukt av Glyfosat. Innehållet av bekämpningsmedel understiger dock underskrider Livsmedelsverkets gränsvärde för när dricksvatten kan anses vara otjänligt hos användaren. Analysresultatet redovisas i sin helhet i bilaga SAMMANFATTANDE BEDÖMNING 9.1 Allmänt Totalt har åtta olika punkter provtagits från markytan ner mot 3 meter under markytan. Från dessa åtta provpunkter har ett systematiskt urval lett till att sju markprov har skickats för analys på ackrediterat lab. Därutöver har två befintliga grundvattenrör, som är placerade nedströms den f.d. grustäkten, provtagits och skickats för analys. Detta förfarande kan anses vara väl tilltaget vid en översiktlig undersökning för ett område av denna storlek. 11

14 Samtliga jordprover från respektive provpunkt sparas på lämpligt sätt i fyra månader för att kunna lämnas till analys om ytterligare behov skulle uppstå framöver. 9.2 Föroreningssituation - mark Det är endast i en punkt som PAH-förorening har påträffats, i matjorden i det ytliga marklagret i punkten P5. Utförd markundersökning ger i övrigt inga indikationer på att undersökningsområdet skulle vara förorenat av tidigare verksamhet eller av tillförda fyllnadsmassor. Uppmätta PID-halter var också mycket låga överlag vilket indikerar att innehållet i marken med avseende på lättflyktiga kolväten är mycket lågt. 9.3 Föroreningssituation - grundvatten Ett grundvattenprov har tagits ut och analyserats med avseende på en omfattande screeninganalys som bland annat innefattar PAH, PCB, metaller, fenoler, ftalater och bekämpningsmedel. Föroreningsinnehållet i grundvattnet är generellt lågt. Föroreningsnivån för de metaller som har kunnat påvisas är mycket lågt i grundvattnet och det har inte kunnat påvisas några övriga parametrar förutom låga halter av bekämpningsmedlen glyfosat och ampa. 9.4 Slutsats och diskussion Utförd undersökning är översiktlig och det finns alltid områden mellan provtagna punkter som inte omfattas av provtagning och analys. Man kan därför aldrig helt utesluta risken för att marken mellan två provpunkter kan vara förorenad på ett avvikande sätt. Antalet borrpunkter bedöms dock vara väl tilltaget för att ge en bra bild över det aktuella området. Den generella bedömningen av undersökningsområdet är att det i huvudsak består av naturlig jord. Det är endast i en punkt som PAH-förorening har påträffats, i matjorden i det ytliga marklagret i punkten P5. Det är oklart vad påträffad förorening har för ursprung. Föroreningen har avgränsats i vertikalled men inte horisontellt. Det förorenade området bör saneras innan byggnation sker. Förslagsvis genom utgrävning av ett område på ca 1x1 meter med ett djup på ca 0,5 meter. De förorenade massorna skickas iväg för omhändertagande på godkänd avfallsanläggning. När de förorenade massorna är bortgrävda bör en miljökontrollant ta nya markprov på den orörda marken i utgrävningsområdets botten och sidor för att konstatera och verifiera att all förorenad jord är borta. I grundvattnet har endast låga föroreningshalter påträffats. Någon saneringsåtgärd med avseende på grundvattensituationen bedöms således inte föreligga. Enligt 10 kap 11 i miljöbalken ska den som äger eller brukar en fastighet oavsett om området tidigare ansetts förorenat genast underrätta tillsynsmyndigheten om det upptäcks en förorening på fastigheten och föroreningen kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller för miljön. Eftersom det har påträffats PAH i ett ytligt markprov ska denna rapport därmed skickas in till tillsynsmyndigheten för kännedom. 12

15 Syftet med den miljötekniska markundersökningen är att utreda huruvida mark- och grundvatten i anslutning till f.d. grustäkten är förorenat eller ej samt huruvida det har tillförts förorenade massor i samband med återställning. Med undantag av det ytliga markskiktet i punkten P5 finns det inga indikationer på att så skulle vara fallet varken utifrån mark- eller grundvattenprovtagningen. Det går dock inte att utesluta att avvikande massor kan påträffas i samband med framtida byggnation. Utifrån vad som framkommit av denna utredning kan konstateras att föroreningsinnehållet i mark och grundvatten på del av fastigheten Östra Torp 15:12 i Trelleborgs kommun, där det tidigare bedrivits grustäktsverksamhet inte bedöms utgöra något hinder för byggnation, under förutsättning att det förorenade markområdet saneras. Om förorenade massor därefter påträffas i samband med framtida byggnation ska dessa provtas och eventuella åtgärder vidtas. Avslutningsvis bör det noteras att bedömningen som gjorts ovan är utredarnas expertutlåtande. Det är dock alltid tillsynsmyndigheten som fattar avgörande beslut i ärendet. REFERENSER Geoexperten i Skåne AB (2014). Översiktlig geoteknisk undersökning, Östra Torp 15:12. Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten. Länsstyrelsen i Skåne (2014). Naturvårdsverket (1999). Metodik för inventering av förorenade områden - Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Vägledning för insamling av underlagsdata. Rapport Naturvårdsverket (2009). Riktvärden för förorenad mark Modellbeskrivning och vägledning. Rapport SGU (2014). Brunnsarkivet SGU (2014). Jordartskarta SPI rekommendation (2010). Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar. Trelleborgs kommun (2014). Detaljplan för Östra Torp 15:12, Trelleborgs kommun. Samrådshandling. Vatteninformationssystem Sverige (VISS), (2014). 13

16 BILAGA 1 Ritning Miljöteknisk markundersökning, Östra Torp 15:12 vavatten.se

17

18 BILAGA 2 Provtagningsprotokoll, Geo Syd AB Miljöteknisk markundersökning, Östra Torp 15:12 vavatten.se

19

20

21 BILAGA 3 Översikt analysresultat Miljöteknisk markundersökning, Östra Torp 15:12 vavatten.se

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49