Bilaga till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2001 1) EKONOMISK ÖVERSIKT September 2000 1) Regeringen har inte behandlat bilagan. Den är avsedd som bakgrundsmaterial till budgetpropositionen.
Innehåll Sid. 1 Allmän översikt 5 2 Den internationella ekonomin 16 3 Utrikeshandel 23 Export 23 Import 26 Bytesbalansen 27 4 Produktion 29 Jord- och skogsbruk 29 Industri 30 Byggen 33 Privata tjänster 35 Totalproduktionen 37 5 Arbetskraften 39 6 Kostnader och priser 42 7 Inkomster 45 Sid. 8 Konsumtion 47 9 Investeringar 50 Fasta investeringar 50 Lagerinvesteringar 53 10 Den offentliga ekonomin 54 Statsförvaltningen 54 Lokalförvaltningen 57 Socialskyddsfonderna 61 De offentliga samfunden 64 Budget propositionen för år 2001 71 11 Den finansiella jämvikten och finansmarknaden 76 Ekonomiska tilldragelser 1.9.1999-4.9.2000 81 Bilagetabeller 90 I tabellerna använda symboler - Ingenting att meddela 0 Storheten är mindre än hälften av den använda enheten.. Ingen uppgift har erhållits. Logiskt omöjligt att återge * Förhandsuppgift ** Prognos Varje tal i tabellerna har avrundats separat. Härav följer att summorna inte alltid stämmer.
Översikten utarbetad av Allmän översikt Konjunkturer Utsikterna på medellång sikt Den internationella ekonomin Euroområdet Utrikeshandel Produktion Jordbruket Skogsbruket Industri Byggande Privata tjänster Totalproduktionen Arbetskraft Kostnader och priser Inkomster Konsumtion Investeringar Fasta investeringar Lagerinvesteringar Den offentliga ekonomin Staten Lokalförvaltningen Socialskyddsfonderna De offentliga samfunden Budgetpropositionen för år 2001 Den finansiella jämvikten och finansmarknaden Ekonomiska tilldragelser Forskningssekreterare Översättning: Cajsa Rudbacka-Lax Eero Kallio Marko Synkkänen Kari Varis Hannu Jokinen Ilona Junka Arvi Suvanto Ilona Junka Ilona Junka Harri Kähkönen Arvi Suvanto Arvi Suvanto Pentti Vesterinen Erkki Karonen Erkki Karonen Arvi Suvanto Pentti Vesterinen Arvi Suvanto Eino Lahikainen Marja Tuovinen Tuomo Mäki Jorma Tuukkanen Sari Sontag Seppo Tiihonen Eino Lahikainen Marja Tuovinen Immo Pohjola Sari Sontag Urpo Hautala Riitta Merikoski Ritva Kivekäs Mirjam Lehtimäki Ulla Luukkonen Ritva Metsälä
1 Allmän översikt 1 Allmän översikt Konjunkturer Den internationella ekonomiska tillväxten är alltjämt stark, eftersom Förenta staternas långvariga högkonjunktur ännu inte är helt över och ekonomierna inom EU-området har fått god fart. Med undantag av oljepriset har kostnadsutvecklingen förblivit måttfull och räntorna är fortfarande relativt låga trots en liten uppgång. Det största hotet mot en balanserad utveckling är fortfarande att den ekonomiska utvecklingen i Förenta staterna börjar avta hastigt och kraftigt. Den positiva utvecklingen i den internationella omvärlden syns i att Finlands export har ökat snabbt. Exportens konkurrenskraft är utmärkt framför allt i förhållande till länder utanför euroområdet. Industriproduktionen väntas öka med en tiondel i år och byggverksamheten är fortsatt livlig. Volymen av totalproduktionen beräknas i år gå upp med 5,2 % från fjolårsnivån. Arbetslöshetsgraden sjunker i år till omkring 9,6 % från 10,2 % senaste år. Statsekonomin visar i år överskott för första gången på 10 år, och den offentliga ekonomins överskott stiger till 4½ % i förhållande till totalproduktionen. Undantaget från den positiva helhetsbilden utgörs av inflationen, som tilltar snabbare än vad vi vant oss med under de senaste åren. Huvudorsaken till utvecklingen är den dyrare oljan, men även bostadsprisernas utveckling samt eurons kursutveckling är bidragande orsaker. Figur 1. % 1) Förändring i konsumentpriser 7 6 5 4 3 2 1 0 16 14 12 10 8 6 4 2 0 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN I FINLAND OCH I OECD-LÄNDERNA % Förändring i bruttonationalproduktens volym 8 6 4 2 0-2 -4-6 -8 91 93 95 97 99* 01** 91 93 95 97 99* 01** % Arbetslöshetsgrad 18 91 93 95 97 99* 01** OECD Finland 1) Prisindex för privat konsumtion. 5
1 Allmän översikt Nästa år väntas den ekonomiska utvecklingen vara i stort sett likadan som i år. Exporten ökar dock långsammare än i år, eftersom kapacitetstaket börjar komma emot i vissa branscher. Den inhemska efterfrågan är alltjämt stark, eftersom den förbättrade sysselsättningen stöder ökad konsumtion och de gynnsamma tillväxtutsikterna samt god lönsamhet skapar förutsättningar för investeringar. Den totala produktionen förutspås öka med 4,2 %, fortfarande klart snabbare än medeltalet inom EU-området. Sysselsättningsgraden beräknas stiga till 67½ % och arbetslöshetsgraden sjunka till 8,6 %. Prisstegringen förväntas stanna under 2 %, om löneuppgörelserna stöder det låga inflationsmålet; ett kriterium är dessutom att oljepriset och eurons värde förblir ungefär på samma nivå som i början av augusti. Den internationella ekonomin Utsikterna för världsekonomin är ljusare än på många år, för de finanskriser som prövat den internationella ekonomin tycks vara över och ekonomierna har börjat växa till på bred front. Tillväxtdifferenserna mellan industriländerna håller på att krympa. Den ekonomiska tillväxten i Förenta staterna ser ut att avta kontrollerat och gå in på en mera hållbar bana. Inom EU-området har produktionen börjat öka snabbare och situationen har förbättrats avsevärt i krisländerna i Asien och i Ryssland. OECD-ländernas totala produktion förväntas gå upp med i medeltal 4 % i år. Världshandeln växer i år med ungefär 10 % och nästa år med nästan lika mycket. Den globala totalproduktionen beräknas i år gå upp med 4½ % och nästa år med 4 %. Inflationen har hållits rätt bra under kontroll, trots att den ekonomiska tillväxten blivit klart snabbare och priset på råolja 1999* 2000** 2001** procentuell förändring BNP-volym EU 2,3 3 1/2 3 OECD 3,0 4 3 OECD, vägd med Finlands exportandelar 2,5 3 1/2 3 Utrikeshandelns volym OECD, varuexport 4,7 10 1/2 8 1/2 OECD, varuimport 8,0 10 1/2 8 Världsmarknadspriser på råvaror HWWA-index(1) exkl. energi -7,7 5 1 energiråvaror 30,1 50 0 Konsumentpriser(2) EU 1,6 2 2 OECD 2,8 3 2 1/2 Källa: OECD och ekonomiska avdelningen. 1) I US-dollar. 2) Den privata konsumtionens prisindex. har stigit brant; exempelvis inom euroområdet stiger konsumentpriserna i år med endast 2 % i medeltal, trots att eurons försvagning har förstärkt inflationseffekten av den dyrare oljan. Eftersom prisstegringen på råolja redan till största delen har överförts till konsumentpriserna, blir inflationen inte längre snabbare och 2001 förväntas den hålla sig kring ett par procent. Industriländernas genomsnittliga arbetslöshetsgrad beräknas sjunka något, nästa år till 6 % och även i EU-länderna till omkring 8 %. Utrikeshandeln Exportutsikterna är rätt goda. Världshandeln har blivit livligare samtidigt som exporten från Finland kan visa upp en utomordentlig konkurrenskraft. Exporten till Centraleuropa har ökat i och med att den ekonomiska tillväxten i EU-länderna har förstärkts, och exporten till Asiens krisländer och Ryssland har också börjat öka. Företagens exportorderstockar har växt och är klart större än normalt; ett undantag är 6
1 Allmän översikt dock de branscher som fortfarande är beroende av exporten till Ryssland. Exportpriserna i mark har stigit kännbart till följd av att eurons kurs sjunkit trots att världsmarknadsprisernas utveckling i fråga om många nyttigheter har varit sämre än väntat. Bristen på produktionskapacitet och yrkeskunnig arbetskraft börjar i allt högre grad begränsa exportökningen, men exportvolymen väntas ändå öka med nästan 11 % i år och med 8½ % nästa år. Snabbast växer fortfarande elektronikindustrins export; kapacitetsbrist begränsar tillväxten i framför allt skogsindustrins export. Exportpriserna stiger i år med 4½ %, men börjar nästa år i genomsnitt sjunka något, till stor därför att priserna på elektronikindustrins produkter sjunker trendartat. Figur 2. Mrd mk 80 70 60 50 40 30 20 10 0-10 -20-30 DEN EXTERNA BALANSEN 12 månaders glidande summa Handelsbalansen Bytesbalansen Importökningen upprätthålls även i år av importen av råvaror och insatsvaror för den starkt växande industriproduktionen, industrins växande investeringar ökar åter importen av investeringsvaror och efterfrågan på hållbara konsumtionsvaror är alltjämt livlig. Importvolymen beräknas i år öka med 6½ %, klart snabbare än senaste år. Importpriserna stiger i första hand tack vare oljan med i medeltal 8 % och bytesförhållandet försämras klart. Trots detta ökar överskottet i handelsbalansen och når upp till nästan 10 % i förhållande till totalproduktionen. Överskottet i bytesbalansen torde åter stiga till rekordhöga 6,2 % i förhållande till totalproduktionen. -40 Figur 3. 120 110 100 90 91 93 95 97 99 01** Prognos. PRIVAT KONSUMTION OCH PRIVATA INVESTERINGAR 1990 = 100 Privat konsumtion Konsumtionen Konsumenterna litar på de ekonomiska utsikterna, sysselsättningen förbättras stadigt och hushållens finansiella ställning är i genomsnitt god. Hushållens disponibla realinkomster beräknas stiga i år med ungefär 3 % och den privata konsumtionen beräknas likaså öka med 3 %, så tillväxttakten 80 70 60 50 Privata investeringar 91 93 95 97 99* 01** 7
1 Allmän översikt blir alltså något långsammare än under de senaste åren. Fortfarande ökar anskaffningarna av hållbara konsumtionsvaror snabbast men även det penningbelopp som används för tjänster ökar klart. Hushållens skuldsättning ökar något i och med att bostadsinvesteringarna tilltar och bostadspriserna stiger. Kostnaderna för skötseln av skulderna är dock alltjämt skäliga. Investeringar Investeringarna väntas öka raskt i år, eftersom de ekonomiska utsikterna och inkomstförväntningarna är goda; den senaste tidens höjning av räntenivån tros inte kunna bryta uppgången, som fått bra fart. Tyngdpunkten flyttas till investeringar i maskiner och apparater och de blir livligare i synnerhet inom den industri som närmar sig kapacitetsgränserna och inom servicenäringarna; när det gäller industrins investeringar får forsknings- och utvecklingsprojekt samt utländska investeringar allt större tyngd. Investeringarna i husbyggen fortsätter att öka starkt framför allt när det gäller byggande av bostadsoch företagslokaler. Totalproduktionen Den ekonomiska tillväxten efter depressionen har i hög grad initierats av exporten. I år är utrikeshandelns inverkan på produktionsökningen större än normalt, nästan hälften. Den goda framgången för exporten av telekommunikationsutrustning är en central faktor för fabriksindustrins produktionstillväxt på 10 %, men också de flesta andra industrisektorer förmår öka sin produktion; sämst är utvecklingen i de branscher där exporten till Ryssland har stor betydelse. Produktionen ökar på bred front inom den privata sektorn; de privata tjänsterna med 4½ % och husbyggnadsverksamheten med 5½ %, medan den offentliga sektorn expanderar endast en aning i enlighet med den strama finanspolitiska linjen. Totalproduktionen beräknas bli 5,2 % större än i fjol. Volymen av totalproduktionen är nu nästan en fjärdedel större än vid föregående högkonjunktur för ett decennium sedan. Arbetskraften Efterfrågan på arbetskraft fortsätter att öka snabbt tack vare den fortsatt starka ekonomiska tillväxten. Antalet sysselsatta ökar i år med nästan 40 000 personer, och sysselsättningsgraden stiger till cirka 67 %. Nya arbetsplatser uppstår främst inom servicenäringarna men även inom de växande industrisektorerna samt husbyggnadsverksamheten. De förbättrade arbetstillfällena ökar också utbudet på arbetskraft, men Figur 4. Ind. 140 130 PRODUKTION OCH ARBETSLÖSHET BNP 1995 = 100 (vänstra skalan) % 28 24 120 110 100 90 80 70 Arbetslöshetsgrad (högra skalan) 90 92 94 96 98* 00** 01** 20 16 12 8 4 0 8
1 Allmän översikt mindre än senaste år eftersom arbetskraftsreserverna börjar krympa. Arbetslöshetsgraden beräknas i år sjunka till i medeltal 9½ %, drygt en halv procentenhet mindre än senaste år. Arbetslösheten blir allt mera strukturell och drabbar samma personer; den genomsnittliga arbetslöshetstiden är ett år. Kostnader och priser Inflationen började tillta redan senaste år och har fortsatt att accelerera i år. Den främsta orsaken till utvecklingen är den branta stegringen i världsmarknadspriset på råolja, men även eurons försvagning i förhållande till dollarn har bidragit till att höja importpriserna. Vid sidan av dessa faktorer har de snabbt stigande bostadspriserna, höjningen av räntenivån samt löneförhöjningarna, som är större än senaste år, hållit inflationen uppe. Löneglidningarna har i det stora hela varit måttfulla trots att flaskhalsar i arbetskraften håller på att bli vanligare. Konsumentprisindex beräknas i år stiga med 3 % från senaste år, varav en procentenhet direkt beror på att oljepriserna stigit. Finansmarknaden De korta räntorna har i år varit på väg uppåt inom euroområdet. Marknaden har dessutom väntat att räntorna skall fortsätta att stiga; Europeiska centralbanken höjde styrningsräntor med 0,25 procentenhet den 31. augusti. Det största förhöjningstrycket torde nu ha försvunnit. De långa marknadsräntorna har däremot till och med sjunkit och avkastningskurvorna har utjämnats, eftersom skärpningen av penningpolitiken har dämpat inflationsförväntningarna. Den offentliga sektorns förbättrade finansiella ställning och det mins- 1999* 2000** 2001** procentuell förändring Sysselsatt arbetskraft 3 1/2 1 1/2 1 1/2 primärproduktion 0-2 -1 1/2 industri och byggverksamhet 3 1/2 2 1/2 1 1/2 servicenäringar 3 1/2 1 1/2 2 Arbetsproduktivitet 2 3 1/2 2 1/2 procent Arbetskraftskvot 65 1/2 66 66 Arbetslöshetsgrad 10 9 1/2 8 1/2 1 000 personer Immigration (netto) 2 1/2 2 1/2 2 1/2 1999* 2000** 2001** procentuell förändring Index för förtjänstnivån 2 1/2 4 3 1/2 Index för förtjänstnivån, real 1 1/2 1 1 1/2 Konsumentprisindex 1 3 2 Arbetskostnader i fabriksindustrin (per producerad enhet) -4-2 1/2-1 Hushållens disponibla realinkomst 3 1/2 3 3 Figur 5. % 8 7 6 5 4 3 2 1 0 KORT- OCH LÅNGFRISTIG RÄNTA 10 år Tre månaders Helibor/Euribor 96 97 98 99 00 9
1 Allmän översikt kade kreditbehovet har också sänkt de långa marknadsräntorna. I Finland har räntehöjningen kännbart fördröjt bankkrediternas tillväxt och tillväxttakten understiger medeltalet inom euroområdet. Hushållens bostadskrediter har ändå ökat raskt. Figur 6. % 80 STATSSKULDEN i relation till BNP Den offentliga ekonomin Statsekonomin förstärks i år, för den förbättrade sysselsättningen och tilltagande efterfrågan ökar skatteinkomsterna klart och de totala utgifterna stannar nominellt på ungefär samma nivå som i fjol. De arbetslöshetsrelaterade transfereringarna minskar och ränteutgifterna krymper. Statsekonomin visar för första gången på tio år ett finansiellt överskott, som beräknas uppgå till 1,3 % i förhållande till totalproduktionen. Statsskulden minskar kännbart, eftersom de medel som erhållits från försäljningen av värdepapper har använts för att amortera på skulden; på grund av valutakursförändringar krymper skulden dock mindre än amorteringarna. Också kommunernas och samkommunernas ekonomi stärks i år och visar i medeltal ett litet överskott. Skillnaderna mellan kommunerna när det gäller det finansiella läget är dock stora bland annat på grund av befolkningens flyttningsrörelse och förändringarna i utdelningen av samfundsskatt. Hela den offentliga sektorns överskott i förhållande till totalproduktionen mer än fördubblas från senaste år och kommer upp till 4½ %. Det ökade överskottet beror främst på att statsförvaltningens finansiella läge förbättrats. De offentliga samfundens 70 60 50 40 30 20 10 0 Totalt I finska mark 1) I utländsk valuta 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01** 1) Från 1.1.1999 finska mark och eurovalutor. 1999 2000** 2001** miljarder mark Statsekonomin inkomster 224,7 230,5 227,2 utgifter 205,4 211,2 209,2 nettofinansieringsbehov (-) 19,2 19,3 18,0 skuld 404,6 388,6 375,4 i procent av BNP Offentliga samfund skattegrad 46,1 45,9 45,0 utgifter 49,7 47,6 46,2 finansiellt sparande (EMU) 1,9 4,5 4,7 skuld (EMU) 46,6 42,4 39,2 skuldförhållande sjunker samtidigt på grund av det snabbt förbättrade finansiella läget och nationalproduktens tillväxt; skuldförhållandet väntas i slutet av året ligga på 42½ %. 10
1 Allmän översikt År 2001 Även för 2001 är de ekonomiska utsikterna goda eftersom den internationella ekonomiska tillväxten förväntas vara fortsatt stark, den finländska exportens konkurrenskraft utmärkt och hushållens samt företagens finansiella läge gott. Osäkerhetsfaktorer är i första hand den internationella ekonomiska utvecklingen, framför allt om Förenta staternas långvariga tillväxt upphör, och bland de inhemska faktorerna höstens löneförhandlingar. Stora löneförhöjningar gör att kostnads- och prisstegringen blir högre än i konkurrentländerna, och dessutom ökar den tilltagande köpkraft de för med sig i kombination med de kommande skattelättnaderna ytterligare risken för ekonomisk överhettning. Exporten förväntas öka klart även nästa år, även om tillväxttakten inte når upp till årets siffror. Mest växer åter elektronikindustrins export, medan tillväxten av skogsindustrins export dämpas av kapacitetsbristen. Såväl den privata konsumtionen som de privata investeringarna förväntas öka ungefär lika snabbt som i år. Totalproduktionen beräknas öka med 4,2 % från i år; den viktigaste orsaken till att tillväxttakten avtar är att exportens inverkan på tillväxten avtar. Den ekonomiska tillväxtens sysselsättande effekt är alltjämt god och sysselsättningsgraden förutspås stiga till drygt 67½ % och arbetslöshetsgraden sjunka till 8½ %. Flaskhalsar i arbetskraften blir vanligare trots att arbetslöshetsgraden inom exempelvis byggverksamheten fortfarande är närmare 10 %. Inflationen förväntas bli klart långsammare nästa år än i år, om löneuppgörelserna är moderata och priset på råolja samt eurons kurs följer antagandena. Om oljeprodukternas höjande inverkan på priserna skulle lämnas bort, skulle detta ensamt betyda att konsumentprisernas tillväxttakt skulle sjunka med en procentenhet under 2001. Konsumentprisindex förutspås stiga med bara knappt 2 %, men ökningen kan också bli mindre än så, om världsmarknadspriserna på råolja sjunker eller euron förstärks. Högkonjunkturen ökar statens inkomster men skattelättnaderna fördröjer skatteinkomsternas tillväxt. Statsekonomin visar ändå ett överskott på nästan 1½ % i förhållande till totalproduktionen. När såväl den kommunala ekonomins som socialskyddsfondernas överskott förblir oförändrad, lyfter statsekonomins förbättrade ställning hela den offentliga sektorns finansiella överskott till 4,7 % i förhållande till totalproduktionen. De offentliga samfundens skuldförhållande minskar samtidigt och det beräknas i slutet av nästa år sjunka till närmare 39 %. 11
1 Allmän översikt 1. Balansen för tillgång och efterfrågan 1999* 1997 1998 1999* 2000** 2001** mrd. mk procentuell volymförändring BNP till marknadspris 724 6,3 5,5 4,0 5,2 4,2 Import av varor och tjänster 212 11,3 8,3 3,2 6,7 6,0 Totalutbud 936 7,4 6,1 3,8 5,6 4,7 Export av varor och tjänster 271 14,1 8,9 6,3 10,8 8,3 Konsumtion 520 3,7 3,9 3,1 2,3 2,3 privat 364 3,5 4,9 3,6 3,0 2,9 offentlig 155 4,1 1,7 2,0 0,6 0,8 Bruttobildning av fast kapital 138 11,9 9,4 4,6 6,5 4,9 privat 119 11,3 11,7 6,2 8,1 5,8 offentlig 20 15,0-1,4-3,8-2,8-0,8 Lagerförändring(1) (inkl. statistisk differens) 7-0,3-0,1-0,5-0,1 0,0 Totalefterfrågan 936 7,4 6,1 3,8 5,6 4,7 inhemsk efterfrågan (inkl. statistisk differens) 665 4,7 4,9 2,7 3,1 2,8 (1) Mrd. mk och inverkan på förändringen i den totala efterfrågan, i procentenheter. 1999* 1997 1998 1999* 2000** 2001** andel, % procentuell prisförändring BNP till marknadspris 77,9 2,1 3,1 0,7 1,8 1,2 Import av varor och tjänster 22,1 0,5-3,0-0,4 8,1 2,2 Totalutbud 100,0 1,7 1,6 0,4 3,2 1,4 Export av varor och tjänster 22,7-1,1-1,1-4,8 4,6-0,4 Konsumtion 57,2 1,3 2,2 1,7 2,9 2,2 privat 41,2 1,3 1,9 1,7 2,8 1,8 offentlig 16,0 1,1 3,0 1,9 3,2 3,0 Bruttobildning av fast kapital 19,8 2,4 3,2 2,5 3,7 3,9 privat 17,2 2,6 3,3 2,5 3,5 4,0 offentlig 2,6 1,6 2,4 2,2 4,8 3,1 Lagerförändring (inkl. statistisk differens) 0,2.......... Totalefterfrågan 100,0 1,7 1,6 0,4 3,2 1,4 inhemsk efterfrågan (inkl. statistisk differens) 77,3 2,9 2,9 2,8 3,0 2,5 12
1 Allmän översikt Utsikter på medellång sikt Den ekonomiska tillväxten har varit exceptionellt snabb under de senaste åren. I synnerhet elektronik- och elindustrin har växt raskt och dess betydelse har blivit lika stor som den traditionella träförädlingen och metallindustrin. Att den ekonomiska strukturen blivit mångsidigare har också förstärkt tillväxtutsikterna för de närmaste åren. Tillväxten beräknas också fortsätta med i medeltal 3½ % under åren 2000-2004. Den förväntas dock avta så småningom eftersom produktionsresurserna sätter vissa gränser. Den snabba exporttillväxten har spelat en central roll för den ekonomiska strukturförändringen. Den fortsatt goda priskonkurrenskraften och kunnandet i fråga om teknisk produktion och produktutveckling har möjliggjort tillväxten. I detta avseende är möjligheterna till en fortsatt rätt gynnsam exportutveckling på medellång sikt fortfarande goda förutsatt att inga betydande störande faktorer uppenbarar sig i världsekonomin. Ett inhemskt hot mot den positiva utvecklingen är dock de flaskhalsar i arbetskraften som blir vanligare i många yrken som förutsätter specialkunskaper. De kan leda till att branschvisa och regionala överhettningsfenomen sprider sig till hela ekonomin. Den största risken med ökad sysselsättning är att löneutvecklingen inte stannar på en måttfull nivå. I och med euroområdets uppkomst har sambandet mellan löneuppgörelserna och sysselsättningen blivit fastare än tidigare. Företagens goda konkurrenskraft och lönsamhet har främjat en fortsatt snabb tillväxt i fråga om investeringar. De flesta stora företags självförsörjningsgrad är redan mycket nära internationell nivå och deras internationella konkurrensställning är relativt stark. Under de följande 4-5 åren beräknas också investeringarna fortsätta att öka något. På grund av de ekonomiska strukturförändringarna och de höjda avkastningskraven på kapitalet är detta dock en klart lägre nivå än under tidigare årtionden. Utländska företagsköp och att forsknings- och utvecklingsverksamheten i allt högre grad flyttas utomlands begränsar dessutom företagens inhemska investeringar. Produktivitetsökningen beräknas på medellång sikt bli något under 2½ % om året. Sysselsättningen förväntas stiga under hela perioden, men den positiva utvecklingen avtar mot slutet av perioden. Sysselsättningsgraden beräknas stiga till 68½ % 2004, vilket fortfarande är lägre än nivån i början av 1990-talet som var 74 %. Om sysselsättningsgraden permanent förblir låg så avspeglas det oundvikligen i möjligheterna att upprätthålla en snabb tillväxt. Till följd av den fortsatt snabba ekonomiska tillväxten har också utbudet på arbetskraft så småningom ökat och den arbetskraft som försvann från arbetsmarknaden på grund av depressionen har till stor del redan återvänt som arbetssökande. Utbudet på arbetskraft beräknas öka långsammare på medellång sikt. Sysselsättningsgraden förväntas 2004 stanna på 7½ %. Arbetslösheten blir allt tydligare av strukturell karaktär. 13
1 Allmän översikt På kort sikt har det stigande oljepriset och försvagningen av eurons kurs tillfälligt stärkt inflationstrycket. På medellång sikt förväntas inflationen dock stanna i närheten av 2 %. Detta förutsätter dock att löneuppgörelserna leder till moderata förhöjningar. Höjningen av konsumentpriserna dämpas dessutom av den skärpta konkurrensen samt av de tryck på skattesänkningar som förorsakas av integrationen och som riktar sig till den indirekta beskattningen. Ett hot mot den positiva ekonomiska utvecklingen är förutom att de inhemska kostnaderna och priserna accelerar dessutom att tillväxten i världsekonomin avtar. Detta kunde få sin början exempelvis när Förenta staternas kraftiga uppgångsperiod tar slut. Detta inverkar oundvikligen också på den ekonomiska utvecklingen inom Europeiska unionen, vårt viktigaste marknadsområde. Utsikter för den offentliga ekonomin på medellång sikt Till följd av den exceptionellt snabba ekonomiska tillväxten, utgiftsdämpningen samt det förbättrade sysselsättningsläget har den offentliga ekonomins finansiella jämvikt förstärkts. År 2000 visar statsekonomin för första gången överskott efter depressionen. Enligt den statliga anslagsram för åren 2001-2004 som fastställdes för de enskilda förvaltningsområdena i mars 2000 hålls statens budgetanslag till fasta priser på samma nivå som i budgeten för 1999. Slutsumman i budgetpropositionen för 2001 steg något jämfört med föregående år, men realökningen är ändå nästan noll. På så sätt är finanspolitiken fortfarande relativt stram och balanserar upp den totala ekonomiska utvecklingen. Regeringen har förberett sig på att lindra inkomstskatterna och socialförsäkringspremierna med 10-11 mrd. mk under regeringsperioden. Lindras beskattningen av arbetet förutsätter det dock att löneutvecklingen förblir måttfull. Hittills har regeringen fattat beslut om skattesänkningar på ungefär 8 mrd. mk. Statsekonomins överskott kan antas förbli ungefär 1½ % i förhållande till totalproduktionen under de närmaste åren. En dylik bedömning baserar sig på det schematiska antagandet att de årliga skattesänkningar som infaller åren 2002-2003 och om vilka man fattar beslut senare skall vara ungefär 1½ mrd. mk. Till följd av den ekonomiska tillväxten och statsekonomins överskott fortsätter skuldsättningen att sjunka under perioden. Skulden är ändå oroväckande stor med beaktande av utgiftstrycket från den åldrande befolkningen och trycket på sänkt indirekt beskattning på grund av integrationsutvecklingen. Den förändrade åldersstrukturen och beredskapen för den begränsar den offentliga ekonomins spelrum även i fortsättningen. Förutom staten omfattar den offentliga sektorn socialskyddsfonderna och lokalförvaltningen, som i första hand avser kommunerna. Kommunernas finansiella läge har som helhet betraktad varit tillfredsställande under de senaste åren. Den kommunala ekonomin förväntas i år visa ett litet överskott och på medellång sikt hållas i jämvikt om inga ändringar inträffar i den lagstiftning som påverkar kommunernas ställning. Kommunernas lånestock fortsätter att krympa och kassamedlen ökar. Skillnaderna mellan kommunerna i fråga om det finansiella lägets utveckling förblir dock stora bland annat därför 14
1 Allmän översikt att samfundsskatterna och personaloptionerna är så ojämnt fördelade. Socialskyddsfondernas finansiella sparande förblir under de närmaste åren som tidigare vid ungefär 3 % i förhållande till bruttonationalprodukten. Överskottet uppkommer i huvudsak i arbetspensionsfonderna, som förbereder sig på att de stora åldersklasserna skall gå i pension. Ur socialskyddsfinansieringens synvinkel är åren 2001-2004 en tid av förberedelser, för situationen försämras snabbt efter perioden till följd av att befolkningens medelålder stiger. I slutet av perioden förväntas den offentliga ekonomins finansiella överskott stiga till närmare 5 % i förhållande till totalproduktionen. Figur 7. % 80 70 60 50 40 30 20 10 STATSSKULDEN i relation till BNP Totalt sett verkar den offentliga ekonomin på medellång sikt utvecklas i en bättre riktning. Detta förutsätter dock att ekonomin alltjämt får växa ostörd och att man håller sig till de fastslagna utgiftsramarna. Även strukturpolitiken ställs fortfarande inför avsevärda utmaningar. 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 15
2 Den internationella ekonomin 2 Den internationella ekonomin Utsikterna för världsekonomin är ljusare än på många år. Uppgången i totalproduktionen har allmänt taget förstärkts. I fjol tog tillväxten ny fart i de asiatiska krisländerna och Ryssland; Latinamerika och Japan tar sig ur recessionen i år. Återhämtningen bygger på en stark exportutveckling och på att konsumenternas förtroende är återställt. En förutsättning för att de privata investeringarna skall bli livligare och för en hållbar tillväxt är dock att de ekonomiska reformerna fortsätter. Även Kina har tack vare en stimulerande ekonomisk politik och stark exportefterfrågan lyckats stoppa nedgången i den ekonomiska utvecklingen; Kinas bruttonationalprodukt ökar med 8 % i år och nästa år. Hittills har den starkt ökade inhemska efterfrågan i Förenta staterna fungerat som lokomotiv för världsekonomins tillväxt. Den internationella konjunkturnedgången och instabiliteten på finansmarknaden har inte rubbat den, utan den har tvärtom stötts av sådana faktorer som att kapitalet har sökt en säker hamn i Förenta staterna, den starkare dollarn och den långsamma inflationen. Nu har dessa faktorers inverkan minskat. Den ekonomiska tillväxten i Förenta staterna förväntas dock avta endast så småningom och samtidigt håller efterfrågan på att öka i andra industriländer. Efter två år med långsam tillväxt antas världshandeln expandera med ungefär 10 % i år och nästan lika mycket nästa år. De genomsnittliga världsmarknadspriserna sjönk 1998 och 1999, men nu har den ökade efterfrågan gjort att de börjat stiga. Prisutvecklingen när det gäller råvaror har varit tudelad; på grund av produktionsbegränsningar steg råoljepriset kännbart 1999 och förblev högt även i början av 2000, medan den genomsnittliga prisutvecklingen i fråga om andra råvaror åter har varit måttfull. Priset på råolja förväntas bli oförändrat under resten av året och 2001 medan övriga priser antas stiga något. De sänkta priserna på datatekniska produkter bidrar till att dämpa prisutvecklingen inom den internationella handeln. Industriländernas bytesbalanser har försämrats med 350 mrd. dollar jämfört med 1997. Förenta staternas andel av förändringen i det finansiella läget är central. Underskottet i dess bytesbalans i förhållande till bruttonationalprodukten har fördjupats från 1½ % 1997 till 4½ % 2000. Situationen är inte hållbar i längden, utan i fortsättningen när investeringsverksamheten i resten av världen blir livligare strävar bytesbalanserna efter jämvikt och avtar nettokapitalströmmen till Förenta staterna. Anpassningen är dock långsam. Förenta staternas underskott torde förbli oförändrat också 2001. Den ekonomiska tillväxten i industriländerna är exceptionellt kraftig i år - i genomsnitt nästan 4 %. I Förenta staterna har högkonjunkturen varit rekordlång. Världshandelns återhämtning sätter fart på produktionstillväxten i länderna inom euroområdet och i Japan. Tillväxtsdifferenserna mellan industriländerna håller nu på att minska: i Förenta staterna kommer den kraftiga ökningen i totalproduktionen att avta i fortsättningen, medan åter konjunkturerna i EU-länderna är fortsatt 16
2 Den internationella ekonomin Figur 8. Figur 9. BRUTTONATIONALPRODUKTEN 1990 = 100 VÄRLDSMARKNADSPRISERNA PÅ RÅVAROR I dollar, kvartalsvis 1990=100 140 USA 150 140 Livsmedel 130 Finland 130 120 120 EU 110 100 Industriråvaror 110 100 Sverige Japan 90 80 70 60 Energi 50 90 91 93 95 97 99* 01** Källa: OECD och ekonomiska avdelningen. 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 Källa: HWWA-Institut für Wirtschaftsforschung: Konjunktur von Morgen, Hamburg. Figur 10. Figur 11. % 8 TRE MÅNADERS RÄNTA PÅ EURODEPOSITIONER % 9 INTERNATIONELLA LÅNGA RÄNTOR 7 USD 8 6 GBP 7 USD 5 4 DEM 6 5 4 GBP DEM 3 3 2 2 JPY 1 0 96 97 98 99 00 JPY 1 0 96 97 98 99 00 17
2 Den internationella ekonomin gynnsamma och produktionen återhämtar sig i Japan, även om företagen och hushållen fortfarande är försiktiga. I Förenta staterna har arbetslöshetsgraden sjunkit till 4 %. Inom euroområdet fortsätter arbetslösheten att minska snabbt, dock var utgångsnivån hög; arbetslöshetsgraden sjunker i genomsnitt till 8½ % år 2001 jämfört med 10 % i fjol. I Japan har arbetslösheten ökat till knappt 5 % av arbetskraften. Prisutvecklingen i industriländerna dämpades under senare hälften av 1990-talet. I Förenta staterna var inflationen som långsammast 1998, inom euroområdet 1999. I Japan sjönk priserna något 1999. Den genomsnittliga inflationen i industriländerna accelererar 2000 i första hand på grund av att priserna inom utrikeshandeln stiger. I Förenta staterna stiger konsumentpriserna i genomsnitt 3 %, inom euroområdet 2 %. I Japan fortsätter de att sjunka något, men stabiliseras i slutet av året. I slutet av 2000, när det höjda råoljepriset redan syns i konsumentpriserna, ökar inflationen inte längre. År 2001 antas inflationen fortsätta i genomsnitt som förut. Den snabbare inflationen har avspeglats i marknadsräntorna. De långa räntorna har på ett år stigit med ½-1 procentenhet i Förenta staterna och inom euroområdet (till 6 och 5½ %), i Japan har räntorna förblivit oförändrade vid 1½ %. Den långvariga högkonjunkturen i Förenta staterna har byggt på en kraftig tillväxt i den inhemska efterfrågan. De höga aktieprisernas inverkan på förmögenheten har ökat konsumtions- och investeringsefterfrågan. Kapitalrörelserna har förstärkt dollarn, vilket har sänkt importpriserna och stött amerikanernas köpkraft. Tack vare den goda produktivitetsutvecklingen och det flexibla utbudet på arbetskraft har sysselsättningen kunnat bli hög utan överhettning. Till följd av konsumtions- och investeringsboomen har hushållens spargrad sjunkit och den privata sektorn har skuldsatt sig, vilket oundvikligen begränsar tillväxten i den inhemska efterfrågan i framtiden. Tills vidare har tecknen på tilltagande inflation, stigande räntor och sjunkande aktiekurser ändå inte rubbat hushållens och företagens förtroende. För att trygga en långsamt avtagande ekonomisk tillväxt, dvs. en s.k. mjuklandning, har Förenta staternas federala bank skärpt sin politik i syfte att dämpa efterfrågan. Under det senaste året har den höjt centralbanksräntan med 1½ procentenhet till 6½ %. Inflationen har också dämpats av produktivitetsökningen och prissänkningen, som beror på datateknikens utveckling. Förenta staternas finanspolitik har i någon mån begränsat den totala efterfrågan, men håller på att förändras i en neutralare riktning. Balansen i den offentliga ekonomin i förhållande till bruttonationalprodukten visade ett överskott på 1 % 1999; överskottet beräknas öka till 1½ % 2000 och 2001. Den ekonomiska politiken har tills vidare nätt och jämt räckt till för att dämpa pris- och kostnadsstegringen, men inte för att hejda den kraftiga tillväxten i den inhemska efterfrågan och skuldsättningstrenden i anslutning därtill. Penningpolitiken kommer att vara fortsatt stram så att den ekonomiska tillväxten kan avta på ett kontrollerat sätt och inte genom plötsliga tvångsanpassningar. Tillväxten i totalproduktionen antas lugna ner sig mot slutet av året och nästa år etablera sig kring en mera hållbar tillväxttakt på 3 %. 18
2 Den internationella ekonomin 2. Bruttonationalprodukten 1997 1998 1999* 2000** 2001** procentuell volymförändring Förenta staterna 4,4 4,4 4,2 5 1/2 3 Japan 1,6-2,5 0,3 1 1/2 2 EU 2,5 2,7 2,3 3 1/2 3 Tyskland 1,5 2,2 1,5 3 3 Frankrike 1,9 3,2 2,9 3 1/2 3 Italien 1,8 1,5 1,4 3 3 Storbritannien 3,5 2,2 2,1 3 2 1/2 Spanien 3,8 4,0 3,7 4 1/2 4 Sverige 2,0 3,0 3,8 4 1/2 3 Danmark 3,1 2,5 1,6 2 2 1/2 Finland 6,3 5,5 4,0 5,2 4,2 OECD 3,4 2,4 3,0 4 3 OECD vägd med Finlands exportandelar 1999 2,8 2,7 2,5 3 1/2 3 Utvecklingsländerna 5,8 3,2 4 5 1/2 5 1/2 Transitionsekonomier 1,7-0,7 2 1/2 2 1/2 3 Hela världen 4,1 2,5 3 4 1/2 4 Källa: IMF, OECD och ekonomiska avdelningen. 3. Arbetslöshetsgraden i vissa OECD-länder 1997 1998 1999* 2000** 2001** procent Förenta staterna 4,9 4,5 4,2 4 4 Japan 3,4 4,1 4,7 5 5 Storbritannien 6,9 6,2 5,9 5 1/2 6 Italien 11,8 11,9 11,5 11 10 1/2 Frankrike 12,4 11,8 11,1 10 9 Tyskland 9,8 9,3 9,0 8 1/2 7 1/2 Sverige 8,0 6,5 5,6 5 4 1/2 Finland 12,7 11,4 10,2 9,6 8,6 Danmark 7,7 6,4 5,5 5 1/2 5 1/2 EU 10,6 10,0 9,2 8 1/2 8 OECD 7,0 6,9 6,6 6 1/2 6 Källa: OECD och ekonomiska avdelningen. 19
2 Den internationella ekonomin Den ekonomiska situationen i Japan är alltjämt osäker, vilket avspeglar sig bl.a. i försiktighet från hushållens och företagens sida och svaga aktiekurser. Företagen dras fortfarande med lönsamhetsproblem och förändringarna i omvärlden kräver anpassning från deras sida. Å andra sidan har den ekonomisk-politiska stimulansen hejdat deflationsspiralen och nedgången i den inhemska efterfrågan. Eftersom även exportefterfrågan har förstärkts har produktionen börjat växa; bruttonationalprodukten ökar med 1½ % i år. Finanspolitikens tillväxtstödjande inverkan på totalproduktionen minskar i år och upphör nästa år. Finansunderskottet inom den offentliga sektorn i förhållande till bruttonationalprodukten steg till 7 % senaste år. I år är underskottet något under 7 % och nästa år drygt 6 %. Den offentliga skulden i förhållande till totalproduktionens värde blir den största i OECD-länderna, 120 % 2001. I framtiden står Japan oundvikligen inför en stabilisering av den offentliga ekonomin, bl.a. för att finansieringen av pensionerna skall kunna garanteras. Japans centralbank förde de penningpolitiska stimulansåtgärderna till den sedvanliga politikens yttersta gräns genom att sänka centralbanksräntan till noll i februari 1999, men tillgrep ändå inte centralbanksfinansiering. I augusti 2000 bedömde centralbanken att det ekonomiska läget förbättrats så pass att den höjde räntan till ¼ %. Detta var den första räntehöjningen på tio år. Tack vare den stärkta yenen och den neutralare ekonomiska politiken ökar tillväxten inom den japanska totalekonomin endast något 2001. Den ekonomiska tillväxten inom Euroområdet blev snabbare mot slutet av fjolåret och fick ytterligare fart under början av detta år. Den ekonomiska tillväxten håller på att sprida sig från exportindustrin till hemmamarknadssektorerna. I början av året ökade importen till euroområdet redan något snabbare än exporten. Den inhemska efterfrågan stöds också av den sjunkande arbetslösheten och hushållens realinkomster, som ökar trots att inflationen blivit något snabbare. Under 2001 fortsätter totalproduktionen inom euroområdet att öka i en takt av 3½ %, och tillväxtdifferenserna i de olika länderna minskar. När industrins investeringar tar fart stiger den inhemska efterfrågans tillväxt till 3 %; man är inne i en spiral där tillväxten ökar sysselsättningen och köpkraften, förtroendet för de ekonomiska utsikterna är starkt, konsumtionen ökar, vilket i sin tur ökar produktionen. Även om den genomsnittliga arbetslösheten fortfarande är hög inom euroområdet, 9,1 % i juni, håller man på att närma sig den övre gränsen för produktionsmöjligheterna och de regionvisa riskerna för överhettning ökar i motsvarande mån. Trots att räntenivån stigit något är den ekonomiska politiken allmänt taget neutral, eftersom den offentliga ekonomins stärkta finansiella ställning helt och hållet beror på konjunkturfaktorer; både skatternas och de offentliga utgifternas andel av bruttonationalprodukten sjunker nästa år med ungefär 1 procentenhet. Samtidigt förstärks hushållens ställning och förväntas arbetslöshetsgraden sjunka till 8½ %. Inflationen har blivit något snabbare till följd av att oljepriset stigit; konsumentpriserna stiger dock inte snabbare nästa år än årets 2 % och stegringen av arbetskostnaderna per person stannar vid 2½ %. Även om exportens tillväxttakt avtar något, fortsätter euroområdets utrikeshandelsbalans att visa överskott. 20
2 Den internationella ekonomin 4. Arbetskostnader per producerad enhet 1997 1998 1999* 2000** 2001** procentuell förändring Förenta staterna 2,0 2,7 2,2 1 1/2 3 Japan 0,5 1,5-1,3-1 1/2-1 1/2 Tyskland -1,1-0,6 0,7-1/2 0 Frankrike 0,9 0,6 0,9 1 1 1/2 Storbritannien 3,3 5,1 4,1 3 1/2 4 Italien 2,9-2,1 2,4 1 1 Sverige 0,7 1,7 1,2 1 3 Finland -1,0 1,7 0,3 1/2 1 Källa: OECD och ekonomiska avdelningen. 5. Euroområdets ekonomiska utveckling 1997 1998 1999* 2000** 2001** procentuell volymförändring Privat konsumtion 1,5 3,0 2,5 2 1/2 3 Offentlig konsumtion 0,9 1,0 1,4 1 1 Bruttobildning av fast kapital 2,1 4,6 4,8 5 4 1/2 Export av varor och tjänster 13,8 4,6 3,0 12 1/2 9 1/2 Import av varor och tjänster 11,5 9,1 5,9 9 8 Bruttonationalprodukt till marknadspris 2,3 2,7 2,3 3 1/2 3 1/2 Den privata konsumtionens deflator 1,8 1,3 1,4 2 2 Arbetslöshetsgrad, % 11,6 10,9 10,1 9 8 1/2 Offentliga samfundens finansiella sparande, %/BNP -2,6-2,0-1,2-1 - 1 Bytesbalans, %/BNP 1,7 1,4 0,6 1/2 1 Källa: OECD. 21
2 Den internationella ekonomin Totalproduktionen i Storbritannien började öka snabbare under senare hälften av 1999 när centralbanken hade sänkt räntan med 2½ procentenheter till 5 % på knappt ett år. Sedan hösten 1999 har penningpolitiken skärpts på nytt och räntan är nu 6 %. Storbritanniens handelsbalans har försvagats på grund av det starka pundet. I år ökar bruttonationalprodukten med 3 %. Tillväxten baserar sig på servicebranschernas goda framgång; konkurrenskraften och utsikterna för industriproduktionen är däremot problematiska. Budgetpolitiken har hittills haft en begränsande inverkan på produktionstillväxten men har nu börjat sätta fart på tillväxten. Enligt regeringens program ökar de offentliga utgifterna reellt med 3 % om året. Tillväxten i totalproduktionens avtar till 2½ % 2001. Inflationen torde stanna kring 3 %, arbetslöshetsgraden stiger till 6 %. Det finansiella överskottet i den offentliga ekonomin minskar till ca ½ % och underskottet i bytesbalansen fördjupas till 2 % i förhållande till bruttonationalprodukten. I Sverige har den starka totalekonomiska balansen möjliggjort en lindrigare ekonomisk politik och en snabb ekonomisk tillväxt. På grund av högkonjunkturen förblir den offentliga ekonomins finansiella läge i förhållande till bruttonationalprodukten oförändrat i år och nästa år och visar ett överskott på 2 % oavsett den expansiva budgetpolitiken. I år ökar bruttonationalproduktens tillväxt till 4½ % från knappa 4 % i fjol. Hushållens konsumtion och bostadsinvesteringar ökar kraftigt, men även företagen ökar sina investeringar. Nästa år avtar tillväxten i totalproduktionen till 3 %. Den på inhemsk efterfrågan inriktade produktionstillväxten ökar sysselsättningen. Den öppna arbetslösheten sjunker i år till 4½ % och nästa år till 4 % av arbetskraften; 3 % av arbetskraften omfattas av arbetsmarknadsåtgärder. Inflationen i Sverige har flera år varit nära noll; sommaren 2000 hade konsumentpriserna stigit med 1 % jämfört med i fjol. Bytesbalansen visade i fjol ett överskott på 2½ % i förhållande till bruttonationsprodukten. Den beräknas förbli oförändrad i år och nästa år. 22
3 Utrikeshandel 3 Utrikeshandel Export I början av 1990-talet rådde en djup depression och i slutet av årtiondet dämpades världshandeln av en kris som spred sig från Asien. Ändå tredubblades exportens tillväxttakt jämfört med föregående årtionde. Under 1990- talet ökade exporten med nästan 9 % om året, medan den genomsnittliga tillväxten föregående årtionde var drygt 2½ %. Den snabbare tillväxten berodde framför allt på elektronikindustrins genombrott; i slutet av årtiondet steg elektronikindustrins andel av varuexporten till 28 %. Samtidigt började man hitta exportobjekt allt längre bort, i fjol gick en fjärdedel av vår export till länder utanför Europa, i huvudsak till Asien och Förenta staterna. Endast en dryg tredjedel av vår export gick till euroområdet, när det vanliga är att ungefär hälften av euroländernas export går till andra länder inom euroområdet. I början av 1999 led exporten fortfarande av efterdyningarna av Asienkrisen och Rysslands försämrade köpkraft. I början av året minskade exportvolymen och exportprisnivån var Figur 12. Figur 13. % 16 DE VIKTIGASTE EXPORTAVNÄMARNA Andel av exporten % 20 FINLANDS EXPORTMARKNADER SAMT FÖRÄNDRINGEN I VARUEXPORTENS VOLYM 14 12 10 Storbritannien Sverige Tyskland 15 10 Export 8 1) Ryssland 5 6 0 Marknader 4 2-5 0 91 93 95 97 99 1) Före 1992 Sovjetunionen. -10 91 93 95 97 99* 01** Källa: OECD, Statistikcentralen och ekonomiska avdelningen. 23
3 Utrikeshandel låg. Efter sommaren började världsmarknadens efterfrågan på skogsindustriprodukter och basmetaller att öka, prisnivån stiga och exporten komma i gång. Exporten av elektronikindustrins produkter började öka alldeles i slutet av året. Tack vare den kraftiga tillväxten under årets sista kvartal ökade exportvolymen senaste år med 6½ %. Figur 14. 550 500 450 400 350 VARUEXPORTENS VOLYM ENLIGT HUVUDGRUPPER 1980=100 Metallindustrivaror I början av innevarande år har exportutsikterna varit exceptionellt goda. Världshandeln har blivit livligare och exportindustrins konkurrenskraft är synnerligen god. Exporten till Centraleuropa har ökat i och med att den ekonomiska tillväxten i EU-länderna har förstärkts och exporten till Asiens krisländer och Ryssland har också börjat växa. Företagens exportorderstockar har växt och är klart större än normalt, dock med undantag av de branscher för vilka Ryssland har varit det viktigaste avnämarlandet. Exportpriserna i mark har stigit kännbart till följd av den svaga euron trots att världsmarknadsprisernas utveckling i fråga om många nyttigheter har varit sämre än väntat. Även om bristen på produktionskapacitet och yrkeskunnig arbetskraft i allt högre grad börjar begränsa exportökningen ökar exportvolymen i år med nästan 11 % och nästa år med 8½ %. Exportpriserna stiger med 4½ % i år, men sjunker något nästa år. Exportvolymen av metallindustriprodukter ökade senaste år med 12½ %, men exportpriserna sjönk med så mycket som 9 %, när prissänkningarna tilltog inom elektronikindustrin och basmetallernas prisnivå var låg. Exportvolymen av såväl basmetaller som elektronikindustriprodukter ökade dock kännbart. Exporten av maskiner och metallprodukter minskade till följd av den ringa efterfrågan. I början av innevarande år ökade exporten av elektronikindustrins produkter och nådde synnerligen hög nivå. Priserna på dem slutade att sjunka på grund av såväl den försvagade euron som de stigande priserna på importkomponenter. Även efterfrågan på basmetaller har ökat och marknadspriserna är på stark uppgång. Exportorderstocken i fråga om maskiner har växt och exporten av dem ökar snabbt i slutet av innevarande år och nästa år. Det varvsstöd som beviljats för fartyg även i år har satt fart på fartygsbeställningarna. I år ökar exporten av fartyg inte just, men nästa år blir ett stort antal fartyg klara för export. Exporten av metallindustriprodukter ökar i år med 18 % och nästa år med ytterligare 13½ %. 300 250 200 150 100 50 Skogsindustrivaror Övriga varor 91 93 95 97 99 01** Efterfrågan på skogsindustriprodukter började öka i slutet av senaste år och efterfrågan på såväl trä- som pappersindustrins produkter har varit fortsatt livlig hela början av året, men kapacitetsbristen begränsar produktionens och exportens tillväxt. Exportvolymen ökar i år med 4½ % och nästa år med 2½ %. Globalt sett har kapacitetsökningarna inom pappersindustrin trots den goda efterfrågan 24
3 Utrikeshandel 6. Export av varor och tjänster 1999 1998 1999* 2000** 2001** 1998 1999* 2000** 2001** andel, % procentuell volymförändring procentuell prisförändring Skogsbruk 28,6 5 2 1/2 4 1/2 2 1/2 2-2 9 1 1/2 Trävaruindustri 6,2 3 5 3 1-3 -4 7 0 Massa- och pappersindustri 22,4 6 2 5 3 3-1 9 2 Metallindustri 53,3 15 12 1/2 18 13 1/2-2 -9-1 -2 Metallverk 6,9-4 9 7 4 1-10 18 4 Maskiner, metallvaror, transportmedel 18,4 5-5 4 11 0-1 4 3 Elektronik- och elprodukter 28,0 31 25 27 16-5 -12-6 -5 Övriga 18,1 3 1 1/2 3 3-3 -3 20 1 1/2 Jord- och skogsbruk 0,7 3-7 -15 18-12 -24 42-5 Livsmedelsindustri 1,9-10 -13 1 2 2-1 1 1 Textil-, beklädnads- och läderindustri 1,7 1-5 1 1-1 -2 1 1 Kemisk industri 9,8 8 11 5 2-7 -3 28 2 Varuexport 1) 100,0 9,8 6,6 11,6 8,9-1,3-5,0 4,8-0,8 Export av varor och tjänster 1) 8,9 6,3 10,8 8,3-1,1-4,8 4,6-0,4 1) Pris- och volymförändringarna i summaraderna år 1998-1999 motsvarar nationalräkenskaperna. Pris- och volymförändringarna inom varje sektor är beräknade av Statistikcentralens exportprisindex och Tullstyrelsens uppgifter om exportens värde. På grund av förändringar i klassifikationen finns jämförbara uppgifter inte att tillgå före år 1998. förblivit rätt måttfulla, vilket håller prisnivån uppe. Vid sidan av kapacitetsbristen begränsade pappersbranschens strejk i april emellertid möjligheterna att öka exporten i år. Efterfrågan på trävaruprodukter inom EU-området har blivit livligare i och med att den ekonomiska tillväxten i Centraleuropa har accelererat, och till följd av den svaga euron har också exporten till Japan kommit i gång på nytt. Också nästa år förblir exportvolymen av trävaruprodukter stor och prisnivån hög men på grund av kapacitetsbristen blir tillväxten ringa. Även priskonkurrensen skärps bl.a. därför att de ryska sågvaruproducenterna är på väg tillbaka till marknaden. Exporten av konsumtionsvaror har förblivit lam till stor del på grund av ryssarnas dåliga köpkraft, men situationen håller så småningom på att förbättras. Exporten av kemiprodukter har i och med de förbättrade ekonomiska utsikterna i Europa återhämtat sig rätt snabbt från senaste års vågdal, och i synnerhet prisnivån på oljebaserade kemiprodukter har stigit högt. Tjänsteexporten ökade senaste år med 4½ %. I år ökar tjänsteexporten bl.a. till följd av den kraftigt växande turistströmmen från länder utanför euroområdet. Som en biprodukt av elektronikindustrins tillväxt ökade även elektronikindustrins tjänsteexport snabbt. 25
3 Utrikeshandel Import Trots att exportens tillväxttakt tredubblades under 1990-talet har importens tillväxttakt inte försnabbats, utan importvolymen ökade med i genomsnitt 4½ % om året under såväl 1980- som 1990-talet. I fjol ökade importen med 3 %, dvs. långsammare än trendtillväxten. Endast importen av kapitalvaror ökade i någon betydande mån, däremot ökade importen av råvaror och insatsvaror endast något medan importen av investeringsvaror minskade. Även importen av energi minskade, delvis därför att priset stigit rekordhögt. Världsmarknadspriserna var ytterst låga i början av fjolåret, men började så småningom stiga när den internationella efterfrågan tog fart. Oljepriset, som varit rekordlågt, började stiga brant under våren sedan de oljeproducerande länderna beslutat att begränsa oljeproduktionen. Den svaga euron höjde dessutom importpriserna i mark. Som årsmedeltal sjönk importpriserna emellertid något. I början av innevarande år var importpriset på energi dubbelt högre än ett år tidigare och prisnivån på råvaror och insatsvaror en tiondel högre än ett år tidigare. Priserna på andra importvaror har inte stigit mycket. Värdet av varuimporten steg med nästan en femtedel i den första hälften av året. Den snabbare inhemska ekonomiska tillväxten ökar efterfrågan på importvaror i år; importen ökar med 6½ % och importpriserna stiger med 8 %. Nästa år ökar importen med 6 %, medan prisstegringen dämpas till 2 %, eftersom oljepriset inte längre förväntas stiga. Den kraftiga tillväxten inom industrin ökar behovet av att importera råvaror och insatsvaror både i år och nästa år. Speciellt betydande i början av året har varit importökningen i fråga om elektronikindustrins produkter, bl.a. komponenter. Importen av investeringsvaror var ringa i början av året, men blev livligare under våren. Industrins ökade investeringar antas öka importen av investeringsvaror i år. Hushållens förbättrade sysselsättning och den ökade konsumtionsefterfrågan bidrar till att hålla uppe importen av konsumtionsvaror både i år och nästa år. Anskaffningen av nya bilar har dock varit rätt lam på grund av att låneräntorna stigit och bensinpriset blivit dyrare. 7. Import av varor och tjänster 1999 1998 1999* 2000** 2001** 1998 1999* 2000** 2001** andel, % procentuell volymförändring procentuell prisförändring Råmaterial och produktionsförnödenheter 40,9 10 3 9 8-4 -3 11 4 Energiprodukter 8,9 4-4 12 7-19 22 42-3 Investeringsvaror 25,9 15-2 4 4 0-1 3 2 Varaktiga konsumtionsvaror 10,5 23 11 8 8 1-2 2 2 Andra konsumtionsvaror 13,8 5 4 5 5 0-1 1 2 Varuimport 1) 100,0 11,9 2,7 7,4 6,5-4,1 0,0 9,5 2,3 Import av varor och tjänster 1) 8,3 3,2 6,7 6,0-3,0-0,4 8,1 2,2 1) Pris- och volymförändringarna i summaraderna år 1998-1999 motsvarar nationalräkenskaperna. Pris- och volymförändringar i respektive klasserna är beräknade av Statistikcentralens importprisindex och Tullstyrelsens uppgifter om importens värde. På grund av förändringar i klassifikationen finns jämförbara uppgifter inte att tillgå före år 1998. 26