VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2016 MED FYRA PROCENT Underskottet i handelsbalansen ökade markant

Transkript

1 Tulli tiedottaa Tullen informerar Customs Information Fritt för publicering kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 216 MED FYRA PROCENT Underskottet i handelsbalansen ökade markant Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet av Finlands varuexport år 216 med fyra procent. Värdet på exporten uppgick till 51,7 miljarder euro. Värdet på importen höll sig däremot nästan på samma nivå som året innan och var 54,6 miljarder euro. År 215 minskade exporten också med fyra procent, men då sjönk importen med sex procent. Underskottet i handelsbalansen ökade i fjol mycket jämfört med åren innan. År 216 visade handelsbalansen enligt de preliminära uppgifterna ett underskott på 2,9 miljarder euro. Underskottet i handelsbalansen var det största sedan år 211 då det var 3,7 miljarder euro. Underskottet i handeln med EU-länderna växte i fjol till lite över 3,3 miljarder euro. Handeln med länderna utanför EU visade däremot ett överskott på 415 miljoner euro. År 215 uppgick underskottet i handelsbalansen endast till 613 miljoner euro, underskottet i handeln med EU-länderna var då 2,3 miljarder euro, medan handeln med länderna utanför EU då visade ett överskott på 1,7 miljarder euro. År 214 låg underskottet på nästan 1,8 miljarder euro. Underskottet i handeln med länderna utanför EU var då 7 miljoner euro och i EU-handeln 1,7 miljarder euro. År 216 var motigt för exporten i nästan alla huvudnäringsgrenar. Exporten av skogsindustriprodukter var nästan på föregående års nivå, men exporten av maskiner och apparater minskade. Av huvudnäringsgrenarna var det exporten av transportmedel som minskade mest, men exporten av metallindustriprodukter sjönk också kraftigt. Värdet på exporten av oljeprodukter steg däremot i maklig takt, men exporten inom övrig kemisk industri minskade. Exporten av instrument och mätare samt utrustning för mobilteknologis nätverk var livlig. Tullen publicerar detaljerade lands- och varuuppgifter om utrikeshandeln för hela fjolåret den 28 februari 217. Den totala importen stannade i fjol på samma nivå som året innan. Importen av investeringsvaror växte kraftigt år 216. Mest växte importen av transportmedel. Importen av konsumtionsvaror ökade likaså. Importen av energiprodukter samt råmaterial och produktionsförnödenheter minskade däremot. Exporten till EU-länderna minskade med fyra procent år 216. Exporten till euroområdet minskade också med fyra procent. Exporten till länderna utanför EU minskade med fem procent. År 215 minskade exporten till EU-länderna med en procent, medan exporten till länderna utanför EU minskade med åtta procent. Importen från alla EU-länder låg år 216 på samma nivå som året innan. År 215 växte EU-importen med en procent. Importen från länderna utanför EU ökade med en procent år 216. Året innan minskade importen från länderna utanför EU med 15 procent. Totalutveckling, milj. euro (siffrorna för år 216 baserar sig på preliminär statistik) Förändring Export (fob) Import (cif) Handelsbalans Tulli Opastinsilta 12 PL HELSINKI vaihde Tullen Semaforbron 12 PB HELSINGFORS växel

2 Figur 1. Finlands export, import och handelsbalans månadsvis, , miljoner euro Milj. e Handelsbalans Export Import Figur 2. Finlands export, import och handelsbalans årsvis, , miljarder euro mrd e Handelsbalans Import Export Skogsindustrins andel av den totala exporten störst Skogsindustriprodukternas andel av den totala exporten steg i fjol till 22 procent beräknat med uppgifterna för januari-november. Därmed var den åter vår största industrigren inom exporten. Maskin- och fordonsindustrins andel minskade en aning i fjol, men den var fortfarande den näst största industrigrenenen inom exporten. Den kemiska industrins andel ökade lite i fjol och var nu nästan lika stor som maskin- och fordonsindustrins andel, dvs. nästan en femtedel. Metallindustrins andel var nästan 15 procent och el- och elektronikindustrins 12 procent. Ändringarna var dock mycket små jämfört med året innan. Tulli Opastinsilta 12 PL HELSINKI vaihde Tullen Semaforbron 12 PB HELSINGFORS växel

3 Figur 3. Olika industrigrenars (CPA) andelar av den totala exporten (1 11) i procent El och elektronikindustri Metallindustri Maskin och fordonsindustri (11) Skogs och pappersindustri Kemisk industri Övrigt Fortfarande motigt för exporten i nästan alla huvudnäringsgrenar i fjol Exporten inom sektorn för skogsindustri var i sin helhet nästan på fjolårsnivå under januari-november 216, minskningen var en procent. År 215 steg exporten av skogsindustriprodukter med tre procent. Exporten inom den mekaniska skogsindustrin ökade, men exporten av papper och pappersmassa minskade i fjol. Exporten av maskiner, apparater och transportmedel minskade med sju procent under januari-november i fjol. Exporten av industrimaskiner och -apparater sjönk också med sju procent och exporten av transportmedel minskade med 13 procent. Under de två senaste åren stod transportmedlen för den största tillväxten inom exporten. Exporten av motorfordon minskade betydligt i fjol, men värdet på exporten av fartyg var tre procent högre än år 215. Exporten av elmaskiner och -apparater höll sig på ungefär samma nivå som året innan. I januari november 216 ökade värdet på exporten av oljeprodukter med fem procent. Året innan minskade värdet på exporten av oljeprodukter med 42 procent på grund av att exportpriserna och exportmängderna sjönk. Exportpriserna på oljeprodukter sjönk med en femtedel under januari-november i fjol, men exportmängderna ökade samtidigt med nästan 32 procent jämfört med motsvarande period året innan. Oljeprodukternas andel av den totala exporten ökade från 215 års 6,4 procent till 7,2 procent. Exporten av produkter från övrig kemisk industri sjönk däremot något i fjol. Exporten av metallindustriprodukter minskade totalt sett med åtta procent under januari-november 216. Mest minskade exporten av järn och stål. Exporten ökade inom få näringsgrenar i fjol. Förutom oljeprodukter ökade endast exporten av instrument och mätare, malmer och metallskrot samt utrustning för mobilteknologis nätverk. Den ökade importen av investeringsvaror hade största höjande inverkan på den totala importen. Den totala importen av maskiner, apparater och transportmedel ökade med sex procent under januari-november. Värdet på importen av energiprodukter sjönk sammanlagt med över en tiondedel. Enligt uppgifterna för januari november sjönk importpriserna på råolja med nästan en femtedel, men importmängderna ökade med en dryg tiondedel vilket ledde till att värdet på importen av råolja minskade med tio procent. Importpriserna på oljeprodukter minskade också med över en fjärdedel, men importmängderna ökade med 15 procent. Importen av råmaterial och produktionsförnödenheter minskade något i fjol. Importen av konsumtionsvaror växte däremot i fjol. Tulli Opastinsilta 12 PL HELSINKI vaihde Tullen Semaforbron 12 PB HELSINGFORS växel

4 Figur 4. Förändring i exporten av största exportindustrigrenar (1-11), i procent Skogsindustriprodukter Oljeprodukter Kemiska ämnen och produkter Metaller och metallprodukter Industrimaskiner och utrustning Elektriska maskiner och apparater Transportmedel EU-ländernas andel av Finlands utrikeshandel över 59 procent EU-ländernas andel av Finlands export steg år 216 en aning från föregående års 59, procent till 59,2 procent. Inom importen minskade EU-ländernas andel en smula från föregående års 62,6 procent till 62,2 procent. Andelarna i handeln med länderna utanför EU ändrades på motsvarande sätt. I fjol utgjorde denna handel 4,8 procent av exporten och 37,8 procent av importen, medan andelarna år 215 var 41, vid export och 37,4 vid import. Figur 5. EU-exportens och EU-importens andelar av Finlands utrikeshandel månadsvis 7, 65, 6, 55, 5, 45, 4, EU exportens andel EU importens andel Obs: den vertikala axelns värde börjar vid 4 procent. Tyskland fortfarande vår största handelspartner Sverige var i flera års tid vårt största exportland och Ryssland vår största handelspartner när man ser på den totala handelsomsättningen. Detta ändrades år 214 då Tyskland blev både vårt största exportland och vår största handelspartner. Tyskland behöll sin position också år 216 trots att dess andel av den totala exporten sjönk,5 procentenheter till 13,4 procent enligt uppgifterna för januari november. Sverige var fortsättningsvis vårt näst största exportland med 1,7 procents andel och Tulli Opastinsilta 12 PL HELSINKI vaihde Tullen Semaforbron 12 PB HELSINGFORS växel

5 även vår näst största handelspartner. Förenta staterna var åter vårt tredje största exportland med en andel på 7,6 procent åtföljt på fjärde plats av Nederländerna med en andel på 6,7 procent. Ryssland var i fjol igen vårt femte största exportland. Landets andel minskade i fjol till 5,7 procent, när den året innan hade varit 5,9 procent. År 214 var andelen ännu 9,8 procent. Ryssland var Finlands största importland från år 23 till 215. År 215 föll landet till en tredje plats med en andel på 11 procent. År 214 var Rysslands andel av den totala importen nästan 15 procent och år 213 hela 18 procent. Under januari-november i fjol var Ryssland fortfarande vårt tredje största importland med en andel på 1,9 procent. Tyskland förblev vårt största importland med en andel på 15 procent av vår totala import. Sverige placerade sig på andra plats med en andel på 11,3 procent. Kina var vårt fjärde största importland med en andel på 7,5 procent och Nederländerna var femte med en andel på 6,1 procent under januarinovember i fjol. Sett till den totala handelsomsättningen var Kina vår femte största handelspartner, Nederländerna vår fjärde största och Ryssland vår tredje största handelspartner. Figur 6. Tysklands, Rysslands, Sveriges, Nederländernas och USA:s andelar av Finlands totalexport (1-11), i procent 16, 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, (11) Tyskland Nederländerna Ryssland Sverige USA Exporten till Tyskland minskade med åtta procent under januari-november i fjol och exporten till Sverige förblev på samma nivå som under motsvarande period året innan. Exporten till Förenta staterna ökade under samma period med tre procent, men exporten till Nederländerna minskade med tre procent. Exporten till Ryssland sjönk i januari-november i fjol med sex procent. Tullen publicerar landsspecifik utrikesstatistik för hela året 216 den 28 februari 217. Importen från Ryssland sjönk i januari-november i fjol med en procent. Importen från Sverige minskade under samma period med två procent. Importen från Tyskland minskade också med två procent. Importen från Förenta Staterna låg på samma nivå som året innan, men importen från Nederländerna minskade med sju procent. Importen från Kina ökade med två procent och importen från Frankrike, som var vårt sjätte största importland, ökade med hela 27 procent. Tulli Opastinsilta 12 PL HELSINKI vaihde Tullen Semaforbron 12 PB HELSINGFORS växel

6 Figur 7. Förändring i Finlands export till Tyskland, Ryssland, Sverige, Nederländerna och USA (1-11), i procent (11) Tyskland Nederländerna Ryssland Sverige USA Exportutveckling i EU-länderna år 216 EU-ländernas (EU28) sammanlagda export minskade under januari-oktober 216 med en procent. 1 Finlands export enligt EU:s definition minskade under motsvarande period med tre procent. Finlands exportutveckling var den tredje svagaste bland EUländerna i fjol (januari-oktober). Det var bara i Luxemburg (-4 ) och Storbritannien (-12 ) som exporten minskade mera än i Finland. Exporten var på nedgång eller på samma nivå som året innan i 14 EU-länder. Därtill var exporttillväxten mycket anspråkslös (1-2 ) i sex EU-länder. Exporten växte mest på Malta samt i Rumänien och Irland. Av Finlands största handelspartner sjönk både Sveriges och Nederländernas export med en procent. Tysklands export växte med en procent medan Frankrikes export sjönk med två procent. Spaniens export steg två procent och Belgiens export minskade med en procent. 1 Källa: Eurostat, Comext-databasen, de senaste tillgängliga uppgifterna är för januari-oktober. Tulli Opastinsilta 12 PL HELSINKI vaihde Tullen Semaforbron 12 PB HELSINGFORS växel

7 Figur 8. Förändring av exporten i olika EU-länder år 216 (1 11) i procent MT Malta RO Rumänien IE Irland HR Kroatien CZ Tjeckien HU Ungern SI Slovenien SK Slovakien BG Bulgarien ES Spanien EE Estland PL Polen DE Tyskland IT Italien CY Cypern PT Portugal AT Österrike DK Danmark SE Sverige NL Nederländerna BE Belgien LV Lettland FR Frankrike LT Litauen GR Grekland FI Finland LU Luxemburg GB Storbritannien Källa: Eurostat news release 9/217 Moderat minskning i handeln med Ryssland år 216 Tillväxten inom exporten till Ryssland blev svagare redan år 211 fastän den året därpå ännu visade en tillväxt på sju procent. Exporten till Ryssland började minska år 213 då minskningen var sex procent. År 214 minskade exporten redan med 13 procent och år 215 minskade den med hela 32 procent. Exportminskningen år 215 nådde dock inte samma nivå som år 29 då exporten sjönk med 47 procent. Under januari november 216 minskade exporten med sex procent. Exporten av nästan alla huvudvarugrupper till Ryssland sjönk, men minskningen var moderat jämfört med året innan. Exporten av oljeprodukter steg med en procent och exporten av instrument och mätare steg med sex procent. Mest ökade exporten av malmer och metallskrot. Av huvudnäringsgrenarna var det exporten av kemiska ämnen och produkter som minskade mest under januari november. Exporten av skogsindustriprodukter samt exporten av maskiner, apparater och transportmedel minskade också något. Importen från Ryssland vände neråt redan år 212, då den sjönk med sju procent. Följande år minskade importen med bara en procent, men år 214 redan med 18 procent. År 215 minskade importen med hela 31 procent. Det var lika mycket som år 29, då importen senast sjönk kraftigt. Under januari november 216 minskade importen med bara en procent. Importen från Ryssland bestod i januari november i fjol till 71 procent av energiprodukter av vilka 82 procent var oljeprodukter. Minskningen av importpriserna på råolja från Ryssland stannade i fjol på under 2 procent och då importmängderna samtidigt ökade nästan lika mycket som priserna sjönk så minskade värdet på importen av råolja endast med fyra procent. Importen av gas minskade också, men importen av elström och stenkol ökade. Importen av metaller och metallprodukter samt maskiner, apparater och transportmedel ökade. Importen av skogsindustriprodukter ökade också en aning. Tulli Opastinsilta 12 PL HELSINKI vaihde Tullen Semaforbron 12 PB HELSINGFORS växel

8 I januari-november i fjol sjönk EU-ländernas sammanlagda export till Ryssland med två procent och importen från Ryssland med 16 procent. 2 Finlands export till Ryssland har alltså sjunkit mer än EU-ländernas export i genomsnitt. EU-ländernas sammanlagda import från Ryssland har däremot sjunkit betydligt mer än Finlands import. Figur 9. Förändring i Finlands export till och import från Ryssland, (1-11), i procent Förändring av exporten till Ryssland Förändring av importen från Ryssland Transittransporter Enligt Tullens statistik över transittransporter exporterades nästan 714 ton varor i transit från Finland till Ryssland år 216. Mängden transitvaror i ton sjönk med nästan nio procent jämfört med året innan. Antalet transittransporter minskade dock betydligt mindre i fjol än under år 215 då de minskade med hela 39 procent. Antalet transittransporter har minskat varje år sedan 211. Transitstatistiken innehåller uppgifter om landsvägstransporter av transitvaror genom Finland och över östgränsen via de viktigaste gränsövergångsställena. Transitvarorna anländer till Finlands tullgräns och transiteras därifrån landvägen till Ryssland utan att varorna förtullas på Finlands tullområde. Varorna i transitstatistiken ingår inte i Finlands utrikeshandelsstatistik. Figur 1. Transittransporter (1 ton), kvartalsvis 1 ton Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q Källa: Eurostat news release 9/217 Tulli Opastinsilta 12 PL HELSINKI vaihde Tullen Semaforbron 12 PB HELSINGFORS växel

9 Gränstrafik Tullens gränstrafikstatistik beskriver trafikmängderna över Finlands gräns per trafikmedel och gränsövergångsställe. Trafikmängderna i gränstrafiken ökade i hela landet under januari november i fjol med,5 procent. Vid östra gränsens övergångsställen sjönk trafikmängderna med fyra procent medan trafikmängderna vid alla de övriga gränsövergångställena ökade med en dryg procent. Vid Helsingfors gränsövergångsställe ökade trafikmängderna med sex procent. Figur 11. Gränstrafik i Helsingfors, vid östra gränsen och vid övriga gränsövergångsställen, (1-11), 1 st. 1 st (11) Övriga gränsövergångsställen Helsingfors Östra gränsen 216 (11) Förfrågningar Telasuo Christina, tel Kaarna Anssi, tel Riikonen Johanna, tel E-post: förnamn.efternamn@tulli.fi Tulli Opastinsilta 12 PL HELSINKI vaihde Tullen Semaforbron 12 PB HELSINGFORS växel