Fossilbränslefria transporter i Kalmar län hur når vi dit? Regionala aspekter - miljö och sysselsättning Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län
Potential gödsel Miljöaspekter Greppa Näringen begränsad klimatpåverkan Ekonomiska styrmedel - Landsbygdsprogrammet
Biogaspotential från gödsel Kommun GWh Vimmerby 27,0 Västervik 41,3 Hultsfred 19,5 Oskarshamn 7,9 Högsby 16,1 Mönsterås 22,0 Nybro 14,3 Kalmar 41,8 Emmaboda 4,9 Torsås 16,8 Borgholm 65,3 Mörbylånga 55,3 Gödsel står för ca 75% av den totala biogaspotentialen Källa: Biogas i Sydost 2012, En potentialstudie för Kronobergs, Kalmar och Blekinge län
Kor för mjölkproduktion Kalmar län Kommun Sysselsättning, % 2003 2013 Kalmar 11,8 5 342 4 675 Torsås 16,1 2 498 2 336 Emmaboda 15,3 322 237 Nybro 30,4 1 411 992 Mönsterås 23,9 1 412 1 437 Högsby 24,3 1 279 1 579 Oskarshamn 10,8 1 084 578 Hultsfred 18,4 2 327 2 931 Vimmerby 24,2 3 944 4 018 Västervik 12,2 6 051 5 911 Borgholm 22,9 9 552 11 020 Mörbylånga 24,9 5 429 6 228 Kalmar län 16,6 40 651 41 942
Miljöaspekter på biogasproduktion Gödselbaserad biogasproduktion bidrar till dubbel klimatnytta genom minskad metanavgång vid gödsellagring ersättning av fossila bränslen Begränsad klimatpåverkan Men. Metan är en växthusgas med 20-25 gånger kraftigare växthusverkan än koldioxid Potentiell risk för avgång av metan från rötrestlagret Åtgärd: effektiv utrötning, kylning och efterrötning
Miljöaspekter på biogasproduktion Ingen övergödning Växtnäringsinnehållet bibehålls Kväve mer lättillgängligt för växterna Risk för ammoniakavgång vid lagring och spridning Lukt minskar Åtgärd: snabb nedbrukning av rötrest, vårspridning
Spridningsregler I hela landet gäller max 22 kg P/ha år (5- årsperiod) Gäller stallgödsel och organiska gödselmedel I känsliga områden gäller dessutom max 170 kg N/ha år (årligen) Gäller endast stallgödsel
Växtnäring från djurhållning i Kalmar län - 2013 Kommun Åkerareal Kväve, total Kväve, kg/ha Fosfor, total Fosfor kg/ha Mönsterås 6135 755 908 123 146 402 24 Högsby 3590 479 127 133 74 189 21 Emmaboda 2027 211 551 104 37 127 18 Nybro 4712 489 046 104 82 916 18 Vimmerby 8119 937 726 115 139 009 17 Borgholm 20 939 2 327 080 111 339 948 16 Torsås 5677 569 440 100 86 382 15 Hultsfred 6959 695 715 100 103 160 15 Mörbylånga 19 824 1 824 625 92 281 980 14 Oskarshamn 3312 265 049 80 42 530 13 Västervik 19 442 1 522 244 78 232 448 12 Kalmar 20 707 1 395 705 67 224 311 11 Kalmar län 121443 11473214 94 1790403 15
Miljöaspekter på biogasproduktion Fosfor och kväve sprids i närområdet Hålla koll på fosforflödena Åtgärd: Ta analyser, gödselseparering
Totalt rapporterat utsläpp Sverige 2010: 66,2 miljoner ton CO 2 e exkl. LULUCF 42% Andra sektorer 31 % Jordbruk 3 % Alla areella näri 58% 69 % 97 % Metan 5,3 miljoner ton CO 2 e alla sektorer Lustgas 7,1 miljoner ton CO2e alla sektorer Källa: Sweden's National Inventory Report 2012 submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change Koldioxid 52,9 miljoner ton CO 2 e alla sektorer 2015-04-22
Vad är en koldioxidekvivalent? Koldioxidekvivalenter (CO 2 -ekv ibland skrivet som CO 2 -e ) - gemensam valuta för växthusgaser 1 kg koldioxid = 1 kg koldioxidekvivalenter 1 kg metan = 25 (21) kg koldioxidekvivalenter 30??? 1 kg lustgas = 298 (310) kg koldioxidekvivalenter I ett hundraårsperspektiv Källa: IPCC, 2007 [4AR] (IPCC, 1995) [SAR])
Metan från idisslare CO 2 + 8 H + CH 4 + 2 H 2 O Även enkelmagade djur bildar metan vid matsmältning men inte lika mycket Väte frigörs när ättiksyra och smörsyra bildas. Väte förbrukas när propionsyra bildas. Foto: Anna Hagerberg
Vi överskrider planetens begränsningar för vad den tål Klimatförändringar Ett rikt odlingslandskap Förlust av arter biologisk mångfald Kväveomsättning Oersättliga för att bevara den biologiska mångfalden
Klimatanknuten rådgivning i Greppa Näringen På djurgårdar Klimatkollen Energikollen Utfodringsrådgivning Grovfoderproduktion Betesstrategi Byggrådgivning Markpackning Dränering Växtnäringsbalans Test mineralgödselspridare Precisionsodling (Kvävestrategi)
Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Programmet har en total budget på ca 36,1 miljarder Finansieras gemensamt av Sverige (59%) och EU (41%) 279 miljoner kronor till anläggningar för gödselbaserad biogasproduktion
Tidplan EU-kommissionen väntas godkänna Sveriges förslag till Landsbygdsprogram i juni 2015 Länsstyrelserna arbetar nu med att ta fram regionala handlingsplaner September 2015 öppnar ansökan för investeringsstöd till biogas
Investeringsstöd September 2015 öppnas ansökan för investeringsstöd till biogas Länsstyrelsen handlägger och beslutar Viktigt att inte påbörja investeringen innan ansökan kommit in!
Investeringsstöd Gödselbaserad biogasproduktion 40% stöd Maximalt stöd 40 mkr Länsstyrelsen avropar medel från den nationella potten på 279 mkr för varje ansökan Prioritering sker enligt nationella urvalskriterier (ej fastställda): Uppfyllande av miljö- och klimatmål Innovation Kunskap och genomförandekapacitet Förbättring av företagets konkurrenskraft
Gödselgasstödet Nationellt stöd Jordbruksverket handlägger och beslutar Projekt under 10 år fram till år 2023 Stöd som mest 20 öre per kwh