Utmaningar i morgondagens vattenrening

Relevanta dokument
Problem vid Analyser. - hur vet vi att reningen ger rätt effekt? av Jörgen Magnér (Forskare IVL)

Anna Maria Sundin NAM18, Linköping 31 januari 2018

Miljöindikatorer inom ramen för nationella läkemedelsstrategin (NLS)

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Enskilda avlopp som källa till läkemedelsrester och kemikalier Karl-Axel Reimer, Södertälje kommun Helene Ejhed, IVL Svenska Miljöinstitutet

Läkemedel det nya miljögiftsproblemet?

Läkemedel och miljö. Lina Jansson, miljösamordnare Catharina Krumlinde, miljöcontroller

Reduktion av läkemedelsrester

Systemförslag för rening av läkemedelsrester och andra prioriterade svårnedbrytbara ämnen

Ozonförsök för rening av läkemedelsrester vid Himmerfjärdsverket

Läkemedel och miljö. Marie-Louise Ovesjö

Biologisk rening, primärt för enskilda avlopp. Malmö 20 januari,

Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB

46 pharma industry nr 4-15

Riskbedömningar av läkemedelsutsläpp

Systemperspektiv vid läkemedelsrening Seminar: Läkemedelsrening och mikroföroreningar NAM 2017, Växjö

Estelle Larsson Membrane Extraction Group Division of Organic Chemistry 9/16/2010 1

Biologisk avloppsvattenrening primärt för enskilda avlopp Marint Centrum Simrishamn

Kartläggning av läkemedelsrester i avlopps- och dricksvatten. Provtagning vid Akademiska sjukhuset, Uppsala och Lasarettet i Enköping hösten 2005.

Läkemedelsrester i avloppsvatten

Utvärdering av reningsmetoder för att minska utsläpp av läkemedelsrester och andra svårnedbrytbara föroreningar

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

Rapporter från regeringsuppdrag om läkemedel HaV-projekten

RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin

Läkemedel - förekomst i vattenmiljön, förebyggande åtgärder och möjliga reningsmetoder. Stockholm Vattens projekt. Bakgrund. Ingår i projektet:

Resultatrapport - screening av miljögifter 2014

Title. Läkemedelsrester i vattnet. Var står vi vart går vi? Subtitle SIWI swedishwaterhouse.se

Uppmärksamma LÄKEMEDEL & MILJÖ!

Reningsmetoder och ny teknik kostnadseffektiva metoder som fungerar i praktiken. Berndt Björlenius, Industriell Bioteknologi, KTH

Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam

Estelle Larsson Doktorand i miljövetenskap 11/25/2011 1


Handlingsplan Läkemedel och miljö 2012

Borttagning av läkemedelsrester i renat avloppsvatten

Provtagning av läkemedelsrester i rå- och dricksvatten, SLL 2017

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.

Verksamhet. 10 vattenverk (VV) 19 avloppsreningsverk (ARV) 120 pumpstationer 230 mil rörnät

Svensk miljöklassificering av läkemedel

Och vad händer sedan?

Berndt Björlenius

VAD HÄNDER PÅ NATURVÅRDS- VERKET?

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik

Provtagning av läkemedelsrester i avloppsvatten, SLL 2017

Nr , Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun

Läkemedelsrester i avloppsvatten. Berndt Björlenius Stockholm Vatten VA AB

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

AVANCERAD RENING I FULLSKALA ERFARENHETER OCH RESULTAT FRÅN KNIVSTA RENINGSVERK BERNDT BJÖRLENIUS, KTH JERKER FICK, UMU

Läkemedelsrester, andra farliga ämnen och reningsverk

Screening av miljögifter och läkemedel vid Trelleborgs avloppsreningsverk

Miljöpåverkan från avloppsrening

IVLs arbete som tredjepartsgranskare av miljöinformationen på ww.fass.se. av Jörgen Magnér (PhD in Applied Environmental Science)

NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB

Reningsteknik läkemedel och viss kunskap om mikroplast

Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt.

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA och Michael Cimbritz, LTH

Förekomst av läkemedelsrester i miljön - Hjälmaren, Mälaren och Östersjön. Utvärdering av reningstekniker för reningsverk

Motion om att rena vattnet från läkemedelsrester. KS

MIKROPLAST. Redovisning av regeringsuppdrag. 2 juni Kerstin Åstrand, projektledare

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

AOT/AOP Avancerade OxidationsProcesser

Jämförelse av halter av läkemedel i utgående vatten från avloppsreningsverk i Sörmlands läns landsting mellan 2008/2009 och

Läkemedelsnivåer i vatten och miljöklassificering av läkemedel i Stockholms läns landsting. Örebro 2 september 2005

LÄKEMEDEL OCH MILJÖ Anteckningar från konferens 21 april 2004 i Göteborg

Global Water Stress Östen Ekengren

Möjligheter att införa rening för att avskilja mikroföroreningar vid Ryaverket

BDT-vatten Bad-, Disk- och Tvättvatten från hushåll, även kallat gråvatten och BDT-avlopp.

Stina Jansson Kemiska institutionen Umeå Universitet

Biofilmsprocess med rörligt bärarmaterial för nedbrytning av läkemedelsrester. Sofia Johannesson

Teknikmarknad Teknikmarknad

Mikroplaster i miljön Källor och reningstekniker. Christian Baresel

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar

Motion 2017:52 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) om punktrening för läkemedelsrester

Emma Fältström 11/ MIKROPLASTER I KRETSLOPPEN

Internationella erfarenheter av rening från läkemedelsrester

Läkemedel & miljö i ett landstingsperspektiv. Thomas Lindqvist Apotekare Enheten för kunskapsstöd Region Uppsala

Läkemedelsrester i vatten

Utveckling av membranbaserade analysmetoder och mätning av läkemedelsrester i avloppsvatten och slam

Finns det miljögifter i sockerbetor odlad på slamgödslad mark?

Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad

små avlopp i kretslopp

E!e_rottoxacin #; s t. - JaCeu seconda'y. uses. to USP and PhEur

Anna Maria Sundin Vattenstämman, Helsingborg 23 maj 2018

Arsenik i dricksvatten i enskilda brunnar

VARUINFORMATIONSBLAD Härdare

Renare mark Sarah Josefsson Institutionen för vatten och miljö Sveriges lantbruksuniversitet

Vilka utmaningar ser vi framöver? Vad har gjorts för att möta dem? KARIN JÖNSSON

Jämförelser av VA-system. Erik Kärrman CIT Urban Water Management AB 12 november 2008

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument

Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Hav, land och vatten och vår traditionella, linjära ekonomi. TA TILLVERKA SLÄNG

Utbildning oljeavskiljare Åke Stenqvist

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten

SÄKERHETSDATABLAD. I nödsituationer ring Swed Handling AB för ytterligare information om produkten.

Transkript:

Utmaningar i morgondagens vattenrening - Läkemedel Av Jörgen Magnér (PhD) (PhD i Tillämpad Miljövetenskap) Jorgen.magner@ivl.se

IVL Svenska Miljöinstitutet Ägs av en stiftelse som drivs av Staten & Svenskt näringsliv Oberoende & icke vinstdrivande

Analytiska Avdelningen Analyser av: Organiska miljögifter Luft, vatten, jord, slam, sediment, biota, blod & urin Metaller & Oorganiska ämnen Luft, vatten, jord, slam, sediment & biota Biologiska tester Bakterier, växter, maskar, räkor, kräftor & fisk Mykologiska undersökningar (Mögel) Byggnadsmaterial, luft & textilier mm.

Dagens föreläsning Läkemedlens fysiska & kemiska egenskaper Källor till utsläpp av läkemedel Läkemedlens öde i naturen Exempel där läkemedel orsakat problem i naturen Möjliga åtgärder

Läkemedel är inte en homogen grupp

Läkemedel är inte en homogen grupp Bas

Läkemedel är inte en homogen grupp Bas Syra

Läkemedel är inte en homogen grupp Bas Fosfat Syra

Källor till spridning av läkemedel i Kommunalt avlopp Reningsverk Sjukhus avlopp Utgående vatten Slam

Källor till spridning av läkemedel i Kommunalt avlopp Enskilda avlopp Reningsverk Sjukhus avlopp Utgående vatten Slam

Reningsprocessen i reningsverk Konventionellt tre-stegsreningsverk

Reningsprocessen i reningsverk Konventionellt tre-stegsreningsverk

Reningsprocessen i reningsverk Konventionellt tre-stegsreningsverk

Reningsprocessen i reningsverk Konventionellt tre-stegsreningsverk

Reningsprocessen i reningsverk Konventionellt tre-stegsreningsverk

Enskilda avlopp som källa till utsläpp

Läkemedlens öde i naturen Fortsatt biologisk nedbrytning * Gielen et al. 2009, Chemosphere. & Kümmer 2004, J. Antimicrob. Chemother. Semi-persistenta pga kontinuerliga utsläpp. Återfinns i grundvatten 0.1-1.0 ng/liter. Upptag i växter * Boxall et al. 2006, J. Agric. Food Chem. & Chenxi et al. 2010, Environ. Sci. Technol. Upptag via porvattnet. Ämnen med Log Kow 1.8 ackumuleras bäst. Intag via födan kan uppgå till 10% av ADI. Upptag i levande organismer * Martin Schlabach, Peter Haglund, Pawel Rostkowski and Christian Dye. Non-target screening - A powerful tool for selecting environmental pollutants (M-27/2013). Låg bioackumulering i mask. Kenny et al 2008 Environ. Sci. Technol. Stort antal läkemedel har påträffats i fågel (NILU). Påverkan på bakterier * Gullberg et al. 2011, PloS Pathogenes. Uppkomst av antibiotika resistenta gener vid miljömässigt relevanta nivåer.

Läkemedlens öde i naturen Fortsatt biologisk nedbrytning * Gielen et al. 2009, Chemosphere. & Kümmer 2004, J. Antimicrob. Chemother. Semi-persistenta pga kontinuerliga utsläpp. Återfinns i grundvatten 0.1-1.0 ng/liter. Upptag i växter * Boxall et al. 2006, J. Agric. Food Chem. & Chenxi et al. 2010, Environ. Sci. Technol. Upptag via porvattnet. Ämnen med Log Kow 1.8 ackumuleras bäst. Intag via födan kan uppgå till 10% av ADI. Upptag i levande organismer * Martin Schlabach, Peter Haglund, Pawel Rostkowski and Christian Dye. Non-target screening - A powerful tool for selecting environmental pollutants (M-27/2013). Låg bioackumulering i mask. Kenny et al 2008 Environ. Sci. Technol. Stort antal läkemedel har påträffats i fågel (NILU). Påverkan på bakterier * Gullberg et al. 2011, PloS Pathogenes. Uppkomst av antibiotika resistenta gener vid miljömässigt relevanta nivåer.

Läkemedlens öde i naturen Fortsatt biologisk nedbrytning * Gielen et al. 2009, Chemosphere. & Kümmer 2004, J. Antimicrob. Chemother. Semi-persistenta pga kontinuerliga utsläpp. Återfinns i grundvatten

Läkemedlens öde i naturen Fortsatt biologisk nedbrytning * Gielen et al. 2009, Chemosphere. & Kümmer 2004, J. Antimicrob. Chemother. Semi-persistenta pga kontinuerliga utsläpp. Återfinns i grundvatten 0.1-1.0 ng/liter.

Läkemedlens öde i naturen Fortsatt biologisk nedbrytning * Gielen et al. 2009, Chemosphere. & Kümmer 2004, J. Antimicrob. Chemother. Semi-persistenta pga kontinuerliga utsläpp. Återfinns i grundvatten 0.1-1.0 ng/liter.

Läkemedlens öde i naturen Fortsatt biologisk nedbrytning * Gielen et al. 2009, Chemosphere. & Kümmer 2004, J. Antimicrob. Chemother. Semi-persistenta pga kontinuerliga utsläpp. Återfinns i grundvatten 0.1-1.0 ng/liter. Upptag i växter

Läkemedlens öde i naturen Fortsatt biologisk nedbrytning * Gielen et al. 2009, Chemosphere. & Kümmer 2004, J. Antimicrob. Chemother. Semi-persistenta pga kontinuerliga utsläpp. Återfinns i grundvatten 0.1-1.0 ng/liter. Upptag i växter * Boxall et al. 2006, J. Agric. Food Chem. & Chenxi et al. 2010, Environ. Sci. Technol.

Läkemedlens öde i naturen Fortsatt biologisk nedbrytning * Gielen et al. 2009, Chemosphere. & Kümmer 2004, J. Antimicrob. Chemother. Semi-persistenta pga kontinuerliga utsläpp. Återfinns i grundvatten 0.1-1.0 ng/liter. Upptag i växter * Boxall et al. 2006, J. Agric. Food Chem. & Chenxi et al. 2010, Environ. Sci. Technol. Upptag via porvattnet.

Läkemedlens öde i naturen Fortsatt biologisk nedbrytning * Gielen et al. 2009, Chemosphere. & Kümmer 2004, J. Antimicrob. Chemother. Semi-persistenta pga kontinuerliga utsläpp. Återfinns i grundvatten 0.1-1.0 ng/liter. Upptag i växter * Boxall et al. 2006, J. Agric. Food Chem. & Chenxi et al. 2010, Environ. Sci. Technol. Upptag via porvattnet. Ämnen med Log Kow 1.8 ackumuleras bäst.

Läkemedlens öde i naturen Fortsatt biologisk nedbrytning * Gielen et al. 2009, Chemosphere. & Kümmer 2004, J. Antimicrob. Chemother. Semi-persistenta pga kontinuerliga utsläpp. Återfinns i grundvatten 0.1-1.0 ng/liter. Upptag i växter * Boxall et al. 2006, J. Agric. Food Chem. & Chenxi et al. 2010, Environ. Sci. Technol. Upptag via porvattnet. Ämnen med Log Kow 1.8 ackumuleras bäst. Intag via födan kan uppgå till 10% av ADI.

Läkemedlens öde i naturen Fortsatt biologisk nedbrytning * Gielen et al. 2009, Chemosphere. & Kümmer 2004, J. Antimicrob. Chemother. Semi-persistenta pga kontinuerliga utsläpp. Återfinns i grundvatten 0.1-1.0 ng/liter. Upptag i växter * Boxall et al. 2006, J. Agric. Food Chem. & Chenxi et al. 2010, Environ. Sci. Technol. Upptag via porvattnet. Ämnen med Log Kow 1.8 ackumuleras bäst. Intag via födan kan uppgå till 10% av ADI.

Läkemedlens öde i naturen Fortsatt biologisk nedbrytning * Gielen et al. 2009, Chemosphere. & Kümmer 2004, J. Antimicrob. Chemother. Semi-persistenta pga kontinuerliga utsläpp. Återfinns i grundvatten 0.1-1.0 ng/liter. Upptag i växter * Boxall et al. 2006, J. Agric. Food Chem. & Chenxi et al. 2010, Environ. Sci. Technol. Upptag via porvattnet. Ämnen med Log Kow 1.8 ackumuleras bäst. Intag via födan kan uppgå till 10% av ADI. Upptag i levande organismer

Läkemedlens öde i naturen Fortsatt biologisk nedbrytning * Gielen et al. 2009, Chemosphere. & Kümmer 2004, J. Antimicrob. Chemother. Semi-persistenta pga kontinuerliga utsläpp. Återfinns i grundvatten 0.1-1.0 ng/liter. Upptag i växter * Boxall et al. 2006, J. Agric. Food Chem. & Chenxi et al. 2010, Environ. Sci. Technol. Upptag via porvattnet. Ämnen med Log Kow 1.8 ackumuleras bäst. Intag via födan kan uppgå till 10% av ADI. Upptag i levande organismer * Martin Schlabach, Peter Haglund, Pawel Rostkowski and Christian Dye. Non-target screening - A powerful tool for selecting environmental pollutants (M-27/2013).

Läkemedlens öde i naturen Fortsatt biologisk nedbrytning * Gielen et al. 2009, Chemosphere. & Kümmer 2004, J. Antimicrob. Chemother. Semi-persistenta pga kontinuerliga utsläpp. Återfinns i grundvatten 0.1-1.0 ng/liter. Upptag i växter * Boxall et al. 2006, J. Agric. Food Chem. & Chenxi et al. 2010, Environ. Sci. Technol. Upptag via porvattnet. Ämnen med Log Kow 1.8 ackumuleras bäst. Intag via födan kan uppgå till 10% av ADI. Upptag i levande organismer * Martin Schlabach, Peter Haglund, Pawel Rostkowski and Christian Dye. Non-target screening - A powerful tool for selecting environmental pollutants (M-27/2013). Låg bioackumulering i mask. Kenny et al 2008 Environ. Sci. Technol.

Läkemedlens öde i naturen Fortsatt biologisk nedbrytning * Gielen et al. 2009, Chemosphere. & Kümmer 2004, J. Antimicrob. Chemother. Semi-persistenta pga kontinuerliga utsläpp. Återfinns i grundvatten 0.1-1.0 ng/liter. Upptag i växter * Boxall et al. 2006, J. Agric. Food Chem. & Chenxi et al. 2010, Environ. Sci. Technol. Upptag via porvattnet. Ämnen med Log Kow 1.8 ackumuleras bäst. Intag via födan kan uppgå till 10% av ADI. Upptag i levande organismer * Martin Schlabach, Peter Haglund, Pawel Rostkowski and Christian Dye. Non-target screening - A powerful tool for selecting environmental pollutants (M-27/2013). Låg bioackumulering i mask. Kenny et al 2008 Environ. Sci. Technol. Stort antal läkemedel har påträffats i fågel (NILU).

Läkemedlens öde i naturen Fortsatt biologisk nedbrytning * Gielen et al. 2009, Chemosphere. & Kümmer 2004, J. Antimicrob. Chemother. Semi-persistenta pga kontinuerliga utsläpp. Återfinns i grundvatten 0.1-1.0 ng/liter. Upptag i växter * Boxall et al. 2006, J. Agric. Food Chem. & Chenxi et al. 2010, Environ. Sci. Technol. Upptag via porvattnet. Ämnen med Log Kow 1.8 ackumuleras bäst. Intag via födan kan uppgå till 10% av ADI. Upptag i levande organismer * Martin Schlabach, Peter Haglund, Pawel Rostkowski and Christian Dye. Non-target screening - A powerful tool for selecting environmental pollutants (M-27/2013). Låg bioackumulering i mask. Kenny et al 2008 Environ. Sci. Technol. Stort antal läkemedel har påträffats i fågel (NILU).

Läkemedlens öde i naturen Fortsatt biologisk nedbrytning * Gielen et al. 2009, Chemosphere. & Kümmer 2004, J. Antimicrob. Chemother. Semi-persistenta pga kontinuerliga utsläpp. Återfinns i grundvatten 0.1-1.0 ng/liter. Upptag i växter * Boxall et al. 2006, J. Agric. Food Chem. & Chenxi et al. 2010, Environ. Sci. Technol. Upptag via porvattnet. Ämnen med Log Kow 1.8 ackumuleras bäst. Intag via födan kan uppgå till 10% av ADI. Upptag i levande organismer * Martin Schlabach, Peter Haglund, Pawel Rostkowski and Christian Dye. Non-target screening - A powerful tool for selecting environmental pollutants (M-27/2013). Låg bioackumulering i mask. Kenny et al 2008 Environ. Sci. Technol. Stort antal läkemedel har påträffats i fågel (NILU). Påverkan på bakterier

Läkemedlens öde i naturen Fortsatt biologisk nedbrytning * Gielen et al. 2009, Chemosphere. & Kümmer 2004, J. Antimicrob. Chemother. Semi-persistenta pga kontinuerliga utsläpp. Återfinns i grundvatten 0.1-1.0 ng/liter. Upptag i växter * Boxall et al. 2006, J. Agric. Food Chem. & Chenxi et al. 2010, Environ. Sci. Technol. Upptag via porvattnet. Ämnen med Log Kow 1.8 ackumuleras bäst. Intag via födan kan uppgå till 10% av ADI. Upptag i levande organismer * Martin Schlabach, Peter Haglund, Pawel Rostkowski and Christian Dye. Non-target screening - A powerful tool for selecting environmental pollutants (M-27/2013). Låg bioackumulering i mask. Kenny et al 2008 Environ. Sci. Technol. Stort antal läkemedel har påträffats i fågel (NILU). Påverkan på bakterier * Gullberg et al. 2011, PloS Pathogenes.

Läkemedlens öde i naturen Fortsatt biologisk nedbrytning * Gielen et al. 2009, Chemosphere. & Kümmer 2004, J. Antimicrob. Chemother. Semi-persistenta pga kontinuerliga utsläpp. Återfinns i grundvatten 0.1-1.0 ng/liter. Upptag i växter * Boxall et al. 2006, J. Agric. Food Chem. & Chenxi et al. 2010, Environ. Sci. Technol. Upptag via porvattnet. Ämnen med Log Kow 1.8 ackumuleras bäst. Intag via födan kan uppgå till 10% av ADI. Upptag i levande organismer * Martin Schlabach, Peter Haglund, Pawel Rostkowski and Christian Dye. Non-target screening - A powerful tool for selecting environmental pollutants (M-27/2013). Låg bioackumulering i mask. Kenny et al 2008 Environ. Sci. Technol. Stort antal läkemedel har påträffats i fågel (NILU). Påverkan på bakterier * Gullberg et al. 2011, PloS Pathogenes. Uppkomst av antibiotika resistenta gener vid miljömässigt relevanta nivåer.

Är läkemedelsrester giftiga för vår miljö?

Begränsningar i dagens toxtester EC 50 /LC 50 Definiera nya endpoints. Är läkemedelsrester giftiga för vår miljö?

Begränsningar i dagens toxtester EC 50 /LC 50 Definiera nya endpoints. Antidepressiva Aggressivare & kaxigare beteenden hos fiskar. Mer utsatta för faror & minskad chans att para sig. Är läkemedelsrester giftiga för vår miljö?

Begränsningar i dagens toxtester EC 50 /LC 50 Definiera nya endpoints. Syntetiska hormoner Antidepressiva Aggressivare & kaxigare beteenden hos fiskar. Mer utsatta för faror & minskad chans att para sig. Är läkemedelsrester giftiga för vår miljö? Feminisering av testikelvävnad hos Ägg cell fisk. Spermie cell Skev könsfördelning.

Begränsningar i dagens toxtester EC 50 /LC 50 Definiera nya endpoints. Anti-inflammatoriska Gamar hårt drabbade när de åt av kadaver från kor som behandlats med Diclofenac. Svagaste länken? Syntetiska hormoner Antidepressiva Aggressivare & kaxigare beteenden hos fiskar. Mer utsatta för faror & minskad chans att para sig. Är läkemedelsrester giftiga för vår miljö? Feminisering av testikelvävnad hos Ägg cell fisk. Spermie cell Skev könsfördelning.

Begränsningar i dagens toxtester EC 50 /LC 50 Definiera nya endpoints. Anti-inflammatoriska Gamar hårt drabbade när de åt av kadaver från kor som behandlats med Diclofenac. Svagaste länken? Syntetiska hormoner Antidepressiva Aggressivare & kaxigare beteenden hos fiskar. Mer utsatta för faror & minskad chans att para sig. Är läkemedelsrester giftiga för vår miljö? Feminisering av testikelvävnad hos Ägg cell fisk. Spermie cell Skev könsfördelning. Antibiotika resistens 1 av 3 saker som anses hota vår hälsa (WHO). Låga halter av antibiotika i miljön kan gynna uppkomsten av antibiotika resistenta bakterier. Bakterier i jord kan bevara antibiotika resistenta gener över tid.

Extremfallet!!! * Joackim Larsson, Sahlgrenska, Göteborg. http://www.youtube.com/watch?v=_xcle3levmo

Extremfallet!!! Hyderabad, Indien >90 läkemedelsindustrier som tömmer sitt avfall i ett och samma reningsverk. Koncentrationer i mg/liter nivåer av läkemedelsrester i recipienten. 44 kg/dag av Ciprofloxacin. Användningen i Sverige c:a 9 kg/ dag. * Joackim Larsson, Sahlgrenska, Göteborg. http://www.youtube.com/watch?v=_xcle3levmo

Åtgärder för att minska spridningen av Uppströms åtgärder Minska utsläppen av avfall från läkemedelstillverkningen. Rena vid källa Sjukhus. Miljömärkning alt. ursprungsmärkning av läkemedel. Kampanjer för att öka människors medvetenhet kring vikten att återvinna läkemedel. Minska förskrivningen av miljöfarliga läkemedel (Kloka listan eller Fass.se) Hälsa på recept minska behovet av läkemedel genom ökad hälsa. Läkemedelsgenomgångar ökad patienthälsa & minskade utsläpp. Uppström s Nedström s Reningsver k Utgående vatten Slam

Åtgärder för att minska spridningen av Uppströms åtgärder Minska utsläppen av avfall från läkemedelstillverkningen. Rena vid källa Sjukhus. Miljömärkning alt. ursprungsmärkning av läkemedel. Kampanjer för att öka människors medvetenhet kring vikten att återvinna läkemedel. Minska förskrivningen av miljöfarliga läkemedel (Kloka listan eller Fass.se) Hälsa på recept minska behovet av läkemedel genom ökad hälsa. Läkemedelsgenomgångar ökad patienthälsa & minskade utsläpp. Nedströms åtgärder Uppström s Nedström s Reningsver k Utgående vatten Slam

Nedströms Konventionellt tre- Fördelar: Hög avskiljning av partikulärt organiskt material och näringsämnen, så som fosfor och kväve

Nedströms Konventionellt tre- Fördelar: Hög avskiljning av partikulärt organiskt material och näringsämnen, så som fosfor och kväve Nackdelar: Dålig rening av organiska miljögifter Låg avskiljning av bakterier

Membran bioreaktor - MBR

Membran bioreaktor - MBR Fördelar: Hög avskiljning av partiklar Hög avskiljning av bakterier Ökad vattenreningskapacitet i en kompakt process ( slam)

Membran bioreaktor - MBR Fördelar: Hög avskiljning av partiklar Hög avskiljning av bakterier Ökad vattenreningskapacitet i en kompakt process ( slam) Nackdelar: Dålig rening av organiska miljögifter Ökade driftskostnader (energikrävande)

Avancerade Oxidativa tekniker Ozone, ClO 2 or AOP (H 2 O 2, TiO 2 och UV)

Avancerade Oxidativa tekniker Ozone, ClO 2 or AOP (H 2 O 2, TiO 2 och UV) Fördelar: Hög rening av organiska miljögifter Hög avskiljning av bakterier Minskad spridning av antibiotika resistens

Avancerade Oxidativa tekniker Ozone, ClO 2 or AOP (H 2 O 2, TiO 2 och UV) Fördelar: Hög rening av organiska miljögifter Hög avskiljning av bakterier Minskad spridning av antibiotika resistens Disadvantages: Ökade driftskostnader (energikrävande) Uppkomst av transformation & nedbrytnings produkter Ökad toxicitet?

Avancerade Separerande/absorberande tekniker Aktivt kol, så som granulerat kol (GAC) eller pulveriserat kol (PAC)

Avancerade Separerande/absorberande tekniker Aktivt kol, så som granulerat kol (GAC) eller pulveriserat kol (PAC) Fördelar: Hög rening av organiska miljögifter Bildar inte transformations eller nedbrytnings produkter GAC är möjligt att

Avancerade Separerande/absorberande tekniker Aktivt kol, så som granulerat kol (GAC) eller pulveriserat kol (PAC) Fördelar: Hög rening av organiska miljögifter Bildar inte transformations eller nedbrytnings produkter GAC är möjligt att Nackdelar: Låg avskiljning av bakterier Ökade driftskostnader (energi och/eller material kostnader)

PAC MBR <20 mg PAC/L avloppsvatten

PAC MBR <20 mg PAC/L avloppsvatten Fördelar: Hög avskiljning av organiskt material, miljögifter & kväve Hög avskiljning av bakterier Minskad spridning av antibiotika resistens Bildar inte transformations eller nedbrytnings

PAC MBR <20 mg PAC/L avloppsvatten Fördelar: Hög avskiljning av organiskt material, miljögifter & kväve Hög avskiljning av bakterier Minskad spridning av antibiotika resistens Bildar inte transformations eller nedbrytnings Nackdelar: Ökade material kostnader Går ej att regenerera Ökad mängd organiska miljögifter i slam (svårigheter att lägga slam på åkermark för att återföra kväve & fosfor)

Gemensamma ansatser vid Miljöindikatorer inom ramen för nationella läkemedelsstrategin (NLS) Ciprofloxacin Citalopram Clarithromycin Diklofenak Erytromycin Estradiol Etinylestradiol Flukonazol Ibuprofen Karbamazepin Ketokonazol Levonorgestrel Losartan Metoprolol Metotrexat Naproxen Oxazepam Sulfametoxaz ol Tramadol Trimetroprim Zolpidem *https://lakemedelsverket.se/upload/nyheter/2015/miljoindikatorer-rapport- NLS_2015-09-07.pdf

Tack för er uppmärksamhet