Facklig ordlista - Polisförbundet Absolut majoritet Minst 50% av rösterna Acklamation När en beslutar genom att ropa ja eller nej på ordförandens fråga Adjungera Att tillfälligt ta med någon som medlem i till exempel arbetsgrupp, styrelse, fackklubb. Den person som är adjungerad har inte samma ställning som de andra som är ordinarie i gruppen eller styrelsen. AFL Lagen om allmän försäkring Ajournera Ta paus. Vanlig begäran vid förhandling, när en part vill studera ett förslag närmare A-kassa Arbetslöshetsförsäkring som de flesta fackliga organisationer har, där medlemmar kan få ersättning om de blir arbetslösa. Polisförbundet har ingen A- kassa men en egen lösning med arbetslöshetsersättning som hjälper medlemmar som blivit arbetslösa. AFA Arbetsmarknadens försäkringsbolag för arbetsmarknadsförsäkringar ALFA (from okt 2013 Villkorsavtalet) Allmänt löne- och förmånsavtal. Centralt avtal som reglerar de generella anställningsvillkoren för arbetstagare hos myndigheter under regeringen. Det innehåller regler för anställning, lön och olika typer av ersättningar, bisysslor, arbetstid, semester och annan ledighet, uppsägningstid m.m. Det innehåller också specialbestämmelser för vissa yrkesgrupper. Arbetsgivarverkets råd för tillämpning av avtalet finns i anslutning till avtalstexten. ALFA/Polis (from okt 2013 Villkorsavtalet/Polis) Lokalt avtal som tecknats mellan RPS och Polisförbundet, med stöd av ALFA. AMS, Arbetsmarknadsstyrelsen Arbetsmarknadsstyrelsen var från 1948 till 2007 ett statligt verk som hade det övergripande ansvaret för arbetsmarknadsfrågor och därmed chefsmyndighet för länsarbetsnämnderna, arbetsförmedlingarna och Arbetsmarknadsinstituten, AMI. Ansvarsfrihet Ett årsmöte beviljar styrelsen ansvarsfrihet om förvaltningen har skötts på rätt sätt.
Anställningsbevis Skriftlig överenskommelse mellan arbetstagare och arbetsgivare om anställningsvillkor. Arbetsbrist Begrepp som förekommer i lagen om anställningsskydd, LAS. Ett av de sakliga skäl som en arbetsgivare kan ange i samband med en uppsägning. Samma lag ger den uppsagda på grund av arbetsbrist rätt till företrädesrätt om arbetsgivaren behöver återanställa inom nio månader. Arbetsdomstolen, AD Om parterna inte kommer överens lokalt eller centralt vid förhandlingar i en rättstvist kan ärendet gå vidare till Arbetsdomstolen. Dess utslag kan inte överklagas. AD kan också döma ut böter, t.ex. vid vilda strejker. Arbetsgivaravgift Social avgift från arbetsgivaren till staten för t.ex. pension åt den anställde Arbetsgivarverket Arbetsgivarverket (AgV) är en arbetsgivarorganisation för statliga myndigheter och affärsverk. AgV tecknar centrala avtal med huvudorganisationerna OFR/S,P,O (sammantagna), SACO-S och SEKO. Arbetsledningsrätten Arbetsgivarens rätt att fritt leda och fördela arbetet samt fritt anställa och avskeda arbetstagare, fastslogs av AD i början av 1930-talet utgör en allmän rättsgrundsats som gäller även utan stöd i kollektivavtal. Den är långtgående vilket innebär förutom beslutanderätt över arbetsuppgifter även fri omplaceringsrätt. Det brukar sägas att den utgör en dold klausul i kollektivavtalet. Arbetsledningsrätten kan dock inskränkas genom bl.a. 29/29-principen och den sk bastubadarprincipen. Arbetsmiljöinspektionen Myndighet, som tidigare hette Yrkesinspektionen, inom Arbetsmiljöverket som bland annat kontrollerar att reglerna för arbetsmiljö följs på arbetsplatserna Arbetsmiljölagen, AML Lag som reglerar arbetsmiljön. Har till ändamål att "förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö". Ersatte den gamla arbetarskyddslagen och gav skyddsombuden en betydligt starkare ställning. Den ger facket möjlighet att sätta kraft bakom kraven. Arbetsmiljöverket Statligt verk som övervakar att de lagar som reglerar arbetsskydd följs. Arbetsplatsombud Ett annat namn på kontaktombud, fackets lokala ombud på en arbetsplats vilken är förtroendevald av arbetskamraterna. Det är viktigt att anmäla det fackliga ombudet till arbetsgivaren för att åtnjuta skydd och rättigheter enligt Förtroenemannalagen (FML)
Arbetsplatsträff (APT) Enligt samverkansavtalen ger arbetsplatsträffen de anställda direkt inflytande. Här deltar de i planering och utveckling samt beslutar om och genomför den dagliga verksamheten. Träffarna är öppna för alla på arbetsplatsen. De är bara rådgivande, men kommer en överens brukar det gälla som beslut. Arbetsskyldigheten (29/29-principen) Arbetsskyldigheten är en rättsprincip som har fått sitt namn efter AD 1929 nr 29 där arbetsdomstolen angav att en arbetstagare "är skyldig att mot de avtalsenliga löneförmåner, som gälla för det arbete, vari han är anställd, utföra allt sådant arbete för arbetsgivarens räkning, som står i naturligt samband med dennes verksamhet och kan anses falla inom vederbörande arbetares allmänna yrkeskvalifikationer." 29/29-principen är en dold klausul i kollektivavtal och gäller både i privat och offentlig sektor. Akademiker, tjänstemän och offentligt anställda har dock en snävare arbetsskyldighet. I stället för att det ska falla inom arbetstagarens allmänna yrkeskvalifikationer undersöks det om omplaceringen innebär att tjänstens beskaffenhet har förändrats i grunden, d.v.s. att arbetstagaren i realiteten har fått en annan anställning än tidigare. Arbetstagarorganisation Kallas ofta för fackförening i Sverige. Fackföreningarna beslutar om sina egna angelägenheter i enlighet med stadgarna som är ett slags avtal mellan medlemmen och organisationen. Arbetsvillkoret För att få ersättning av en a-kassa måste en vara medlem i tolv månader och uppfylla arbetsvillkoret. Dvs. ha arbetat minst 75 dagar under den tiden. Som arbete räknas även arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabilitering. Arbetsvärdering Sätt att beskriva olika moment och krav på arbetet och värdera detta systematiskt och rättvist. Det finns ännu inget system som accepteras av alla, men olika försöksmodeller prövas. ATL, Arbetstidslagen Lag med regler om bland annat hur lång arbetstiden får vara och när på dygnet en får arbeta. Avgångsvederlag Ersättning som en anställd kan få när han eller hon blir av med sitt jobb. Avsked När en arbetstagare får sluta sin anställning omedelbart, utan uppsägningstid. Det krävs att arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren. Arbetsgivaren får grunda avskedandet enbart på omständligheter som han har känt till mer än två månader. LAS 18. Jämför uppsägning.
Avtal Överenskommelse som reglerar förhållandena i olika frågor mellan två eller flera parter. Avtalslöst tillstånd Uppkommer då kollektivavtal upphör att gälla, antingen genom uppsägning eller genom att tidsbegränsade avtal löper ut och prolongeringsavtal inte tecknas. Avtalskrav Inför lönerörelsen överlämnas krav eller yrkanden till motparten. Det kan gälla löneökningar, förändrade arbetstider, semesterbestämmelser, med mera. Avtalsperiod Den tid då avtalet gäller Avtalsråd Fackliga företrädare som kallas in under avtalsrörelsen för att ge förhandlarna råd inför förhandlingarna Avtalsrörelse Lönerörelse, tiden då förhandlingar pågår om ett nytt avtal. Basbelopp Belopp som används som standard för uträkning av till exempel studiebidrag, pension och försäkringsersättning. Beloppet justeras varje år för att spegla prisändringar i samhället. Bastubadarprincipen Bastubadarprincipen är en rättsprincip som slogs fast av Arbetsdomstolen i AD 1978 nr 89 med innebörden att en särskilt ingripande omplacering p.g.a. personliga skäl kräver godtagbara skäl och är en begränsning av arbetsgivarens arbetsledningsrätt. Den utgör en dold klausul i kollektivavtalet och ska enligt AD tillämpas restriktivt. Befattning Anger vad en anställd arbetar med. Begreppet tjänst är numera borta inom polisorganisationen. En söker alltså en befattning eller en funktion. Blockad När arbetarna på en arbetsplats strejkar kan facket samtidigt utfärda blockad - blockering av arbetsplatsen. Då kan inte arbetsgivaren kunna byta ut de strejkande mot "arbetsvilliga" och inte frakta ut några färdiga varor. Arbetsgivaren kan ta till liknande motåtgärder. Bordläggning När en skjuter upp behandlingen av en fråga till ett senare tillfälle.
Bruttolön Lön innan skatt och andra avdrag är gjorda. Bud Förhandlingsförslag från arbetsgivaren. Den fackliga motsvarigheten kallas yrkande. Bundet mandat Normalt förhandlar ingen med bundet mandat, dvs. att en absolut inte får vika från en viss, exakt linje. En förhandling kräver svängrum och utrymme för kompromisser Central beslutandeförhandling (MBL 14-förhandling) Förhandling som förs mellan Polisförbundet på central nivå då lokala parter, dvs Förbundet och polismyndigheten avslutat en förhandling enligt 11 eller 12 i oenighet och förbundsområdet påkallat en central förhandling enligt 14 MBL. Måste påkallas senast fem dagar efter att den lokala förhandlingen avslutats. Central kollektivavtalsförhandling Förhandling som förs mellan Polisförbundets huvudorganisation Offentliganställdas Förhandlingsråd OFR/s,p,o och AgV för att teckna centralt kollektivavtal som kommer att gälla för alla statligt anställda. Central tvisteförhandling Förhandling som förs mellan Polisförbundet på central nivå och AgV då lokal förhandling i rättstvist avslutats i oenighet. Tex vid brott mot diskrimineringslagen, FML, MBL, LAS mm. I rättstvister har inte RPS delegerat förhandlingarna till polismyndighetsnivå, varför lokal nivå utgörs av Polisförbundet centralt och RPS. Centralt kollektivavtal Rikstäckande avtal mellan centrala arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, som gäller för alla myndigheter anslutna till samma arbetsgivarorganisation. Inom polisorganisationen tecknas avtal mellan Arbetsgivarverket (AgV) och OFR/s,p,o. Dagordning Föredragningslista över de ärenden som ska behandlas vid ett möte Delegera Överflytta befogenheten till någon, exempelvis rätten att förhandla i en viss fråga. Ett fackförbund kan delegera sin förhandlingsrätt på en lokalavdelning, som i sin tur kan delegera den till den lokale förtroendevalde. Delegationsordning Visar vem i facket som har rätt att förhandla och vem hos motparten som har det. Förhandlingsnivåerna regleras i vårt Huvudavtal.
Diskrimineringslagen Började gälla 1 januari 2009 och ersatte sju olika lagar, bla jämställdhetslagen. I arbetslivet ges skydd mot trakasserier och diskriminering för sju olika tillhörigheter. Editionsplikt Om någon part hänvisar till en skriftlig handling i en förhandling, måste hen hålla den tillgänglig så motparten kan läsa den (MBL 18) Enkel majoritet Det innebär att ett förslag vid en omröstning måste stödjas av mer än hälften av det totala antalet avgivna röster. Enkel majoritet är det vanligaste vid omröstningar. Om det inte särskilt anges vilken majoritet som avses i stadgar eller liknande avses i regel enkel majoritet. Erinran Skriftligt påpekande eller motivering till avvikande uppfattning vid förhandling. Firmatecknare Den eller de ledamöter som har rätt att för styrelsens räkning, företa rättshandlingar som sköta ekonomiska transaktioner. FML. Lagen om facklig förtroendeman Ger förtroendemannen förstärkt anställningsskydd. Hon eller han får inte ges sämre villkor på grund av sitt fackliga arbete. Lagen ger också viss rätt att sköta uppdraget på betald arbetstid. Först måste en dock anmäla hos arbetsgivaren vilka som är förtroendemän. Fredsplikt När ett avtal gäller råder fredsplikt. Då får ingen av parterna ta till stridsåtgärder som strejk, blockad eller lockout. Fyllnadsval När en väljer in en ny ledamot i t.ex. en styrelse på grund av att det blivit en vakans under året. Förbundsstyrelsen, FS Väljs var fjärde år av Representantskapet och är Polisförbundets högsta beslutande organ mellan de årliga Representantskapen. Består av ordförande, förste vice ordförande, andre vice ordförande, sex ledamöter och fyra suppleanter. Föreningsrätt I praktiken innebär föreningsrätten att anställda har rätt att vara med i en fackförening. Föreningsrätten innebär att en arbetsgivare inte får diskriminera någon som är med i en fackförening, t ex ge en anställd sämre arbete eller lön. I så fall gör sig arbetsgivaren sig skyldig till föreningsrättskränkning och kan dömas till att betala skadestånd.
Förhandling När arbetsgivare och fackförbund för fram sina respektive krav och sedan försöker enas om en kompromiss. Förhandlingsframställan Kallelse till förhandling, bör ske skriftligt. Förhandlingsrätt MBL 10 ger den grundläggande rätten för de fackliga organisationerna att förhandla Försäkringskassan Ombildades till en statlig myndighet 2008 från att tidigare ha varit länsmyndigheter. De sköter den allmänna försäkringen samt betalar även ut vissa andra sociala förmåner som föräldrapenning mm. Förtidspension Den som får sin arbetsförmåga nedsatt kan få pension i förtid. Förtroendevald Person som fått exempelvis de fackliga medlemmarnas förtroende att representera dem i en styrelse eller vid en förhandling. Förtur Den som blir uppsagd på grund av arbetsbrist har förtur till nytt jobb om arbetsgivaren nyanställer igen. Detta gäller alla som arbetat hos arbetsgivaren i minst 12 månader de senaste två åren. Giltighetstid Den tid t.ex. ett avtal gäller. Huvudavtal Avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare som reglerar spelreglerna vid förhandling, procedurfrågor kring konflikter, vem eller vilka som är parter, med mera. Huvudskyddsombud Finns det mer än ett skyddsombud vid en arbetsplats ska ett av dom utses till huvudskyddsombud. Enligt Arbetsmiljölagen, AML, har huvudskyddsombudet stora möjligheter att ingripa när det gäller arbetsmiljön på arbetsplatsen. Hängavtal Avtal som hämtar sitt innehåll från ett redan träffat kollektivavtal och som sluts med arbetsgivare som inte är med i en arbetsgivarorganisation. Individgaranti Garanterad minsta löneökning för den enskilde arbetstagaren.
Individuell lön Individen, inte tjänsten lönesätts. Gäller i princip inom statsförvaltningen från 1998. Lönen bestäms för varje enskild anställd med hänsyn till arbetsuppgifter, kunskap och hur arbetet utförs. Informationsskyldighet En viktig del i MBL är informationsskyldigheten enligt paragraf 19, som tvingar arbetsgivaren att fortlöpande informera facket om ekonomin, verksamheten och personalpolitiken. Internkontroll Heter sedan 2001 systematiskt arbetsmiljöarbete. Intressetvist När det är fråga om ren dragkamp mellan parterna, exempelvis vid de centrala löneförhandlingarna. Intresseförhandling Det finns tre huvudtyper av förhandlingar. Det är beslutandeförhandlingar, intresseförhandlingar och tvisteförhandlingar. Intresseförhandlingar kallas även kollektivavtalsförhandlingar och handlar om att parterna vill få till stånd en reglering i ett kollektivavtal. Beslutandeförhandling eller samverkansförhandling (även kallad MBL-förhandling) handlar om att arbetsgivaren ska fatta ett beslut men dessförinnan måste förhandla med arbetstagarorganisationerna enligt 11, 12 MBL. Jusek Fackförbund som tillhör centralorganisationen SACO. Jusek organiserar jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Många polischefer är medlemmar i Jusek. Justering Protokoll från en förhandling justeras, dvs. godkänns, genom att företrädare för vardera parten undertecknar det. Justerare, justeringsman Har till uppgift att justera, godkänna, protokollet och med sitt namn skriva under på att det är rätt skrivet. Jämställdhetslagen Lag som gällde mellan 1979 och 2008 som förbjöd arbetsgivare att diskriminera arbetstagare och arbetssökande på grund av kön. Lagen har ersatts av Diskrimineringslagen som trädde i kraft den 1 januari 2009. Karensdag Första sjukdagen är karensdag. Då betalas ingen sjuklön.
Kassör Förtroendevald person som sköter föreningens ekonomi och bör ha beslut från konstituerande möte att vara firmatecknare. Kollektivavtal Överenskommelse för en grupp av anställda. Kollektivavtalet reglerar vilka löner och arbetsvillkor som ska gälla. Centralt avtal för polisorganisationen tecknas mellan Arbetsgivarverket, AgV och OFR/O,P,S. Lokalt avtal tecknas mellan RPS och Polisförbundet men kan också tecknas mellan polismyndighet och ett förbundsområde. Komptid Förkortning för kompensationstid. Kompensation betyder ersättning och komptid får den som har arbetat extra. Han eller hon kan då ta ut ledig tid vid annat tillfälle, som ersättning för den tid han eller hon arbetade extra. Konfliktvarsel Måste enligt spelreglerna läggas för att varna motparten innan en stridsåtgärd utlöses. Konfliktåtgärder Tillåtna konfliktåtgärder för den statliga sektorn är: strejk, lock out, nyanställningsblockad, övertidsblockad Kongress Tidigare var Kongressen Polisförbundets högsta beslutande organ, som hölls var fjärde år. Ersattes genom stadgeändring 2002 med Representantskap som hålls vartannat år. Konjunktur Växlingar i den ekonomiska aktiviteten. Konsolidera Befästa, förstärka; som när vinsten sätts in i företaget istället för att delas ut till aktieägarna. Konstituering När en styrelse fördelar de olika uppdragen inom sig. Protokoll från konstituerande mötet ska tillställas banken, för information om vem som är firmatecknare. Konstituerande möte ska hållas av den nyvalda styrelsen så snart som möjligt efter årsmötet. Kvalificerad majoritet Minst två tredjedelar, tre fjärdedelar eller fyra femtedelar av rösterna vilket kan krävas för att fatta vissa beslut.
Kvotering Kvotering är en särbehandling som innebär att en andel av positionerna på tex en arbetsplats, en beslutande församling eller en utbildning, reserveras för en speciell grupp. I Sveriges Riksdag tillämpas geografisk kvotering medan det tillämpas kvotering pga kön i Rwanda. KÅPAN Extra Kåpan Extra är ett lokalt kollektivavtal med en individuell kompletterande pension som baseras på individens utbetalade lön varje månad. Den har även kallats "polispension". Kåpan Extra kom till efter det att Polisförbundet i de centrala förhandlingarna 1998 försökte finna ett system för att poliser skulle kunna gå i pension före 65 års ålder. LAS Lagen om anställningsskydd, innehåller bl.a. regler om provanställning, uppsägningstid, skäl för uppsägning och turordning vid uppsägning. Ingen får sägas upp från sitt arbete utan saklig grund. Ledamot Person som är medlem av en sluten grupp. Inom fack- och arbetarrörelsen ofta en person som ingår i en styrelse eller arbetsgrupp. Ledamoten har ingen specifik arbetsuppgift som ordföranden, sekreteraren (protokoll och handlingar) eller kassören (ekonomi). LO Landsorganisationen i Sverige Gemensam huvudorganisation för 15 fackförbund på arbetarsidan. Bildades 1898 och har knappt 1,9 miljoner medlemmar. Lock out Stridsåtgärder där arbetsgivaren utestänger de anställda från arbetet. Lokal beslutandeförhandling (MBL 11,12 förhandling) Förhandling där antingen arbetsgivaren kallat arbetatagarorganisationen till förhandling enligt 11 MBL, inför ett beslut som rör verksamheten (arbetsgivarens primära förhandlingsskyldighet) eller en förhandling som den fackliga organisationen påkallat med stöd av 12 MBL. Lokal kollektivavtalsförhandling (intresseförhandling) Förhandling där arbetsgivaren, RPS och Polisförbundet (OFR/p) vill få till stånd en reglering i ett kollektivavtal som kommer att gälla för alla poliser i Sverige. Lokal-Lokal kollektivavtalsförhandling (intresseförhandling) Förhandling där arbetsgivaren, Pmy och Förbundsområdet (OFR/p) vill få till stånd en reglering i ett kollektivavtal som kommer att gälla för alla poliser i aktuell pmy.
Lokal lönebildning Innebär att löneformer, lönesystem och lönesättning sker ute på myndigheten, inte på central nivå. Regleras i kollektivavtalen RALS och RALS/Polis. Låglönesatsning Löneökningar till personer eller grupper med låga löner, oberoende prestation. Lönebild En bild över löneläget kallas lönebild. Det är i första hand statistik, men kan också vara andra beskrivningar av personalens löner. Lönebilden beskriver lönestrukturen (se nedan). Lönebildning Lönebildning är de beslut som fattas och det arbete som görs kring löner. Parterna har genom förhandlingsrätten ett starkt inflytande på lönebildningen men även andra aktörer anger förutsättningar och påverkar som exempelvis regering, riksbank och prognosinstitut. Regleras i kollektivavtalen RALS och RALS/Polis. Lönediskriminering Lika eller likvärdigt arbete betalas olika. Diskriminering kan ske utifrån sju olika grunder, tex kön, etnicitet, funktionshinder eller sexuell läggning. Till exempel lönediskriminering pga kön: När kvinnor och män får olika lön trots att de utför samma eller likvärdigt arbete är det en form av diskriminering som är förbjuden enligt lag. Arbetsgivaren kan dömas i Ad att utge diskrimineringsersättning. Löneglidning När lönerna ökar mer än vad som står i avtalen. Lönekostnad Löner plus sociala avgifter på i dagsläget 30 % av lönen. Kallas också för arbetskraftskostnad. Lönenämnd Ett organ som kan avgöra tvister som inte klaras av i förhandlingarna. I nämnden sitter normalt tre representanter för båda parterna samt en opartisk ordförande. Regleras i kollektivavtalen RALS och RALS/Polis. Lönerevision Lokala löneförhandlingar, genomgång, översyn och utvärdering av lönesättningen i ett företag, verk eller myndighet. Regleras i kollektivavtalen RALS och RALS/Polis.
Lönesamtal Ett regelbundet återkommande samtal mellan chef och anställd om hur arbetet utförs, vilka resultat som förväntas och vilken kompetensutveckling som behövs för att kunna göra ett bra/bättre jobb och därmed förbättra lönen. Lönerna förhandlas och fastställs sedan i ett kollektivavtal mellan arbetsgivaren och förbundsområdet. Regleras i kollektivavtalen RALS och RALS/Polis. Lönesättning Lönesättning är att bestämma lönens storlek, det vill säga själva genomförandet och beslutet om vilken lön som gäller. Det är vid lönesättningen en bestämmer vilken lön den enskilda individen eller grupper av individer får. Lönesättande samtal Ett samtal där chef och anställd tillsammans kommer överens om lönen, uttryckt i kronor och ören. Överenskommelsen fastställs sedan i de kollektivavtalsförhandlingar som förs mellan arbetsgivaren och förbundsområdet. Regleras i kollektivavtalen RALS och RALS/Polis. Lönestruktur Struktur betyder uppbyggnad. Lönestrukturen är lönerna och dess inbördes förhållande till varandra. För att visa lönestrukturen krävs ett system för att beskriva dem, till exempel BESTA (tidigare TNS) eller annan klassificering. Lönestrukturen är innehållet i en lönebild. Löntagarfonder Statliga fonder som fick sina pengar från företagens vinster och köpte och förvaltade aktier. Vinsterna skulle gå till pensioner. Meningen var att fonderna också skulle öka det demokratiska inflytandet över företagen. Avskaffades av den borgerliga regeringen efter 1991 års val. Löneväxling När arbetstagaren byter en del av sin lön mot någon skattefri eller skattepliktig förmån. En kan t.ex. växla lön till pension. MBL Lagen om medbestämmande i arbetslivet kom 1977 och gäller på arbetsplatser med kollektivavtal och ger de anställda och deras fackliga organisation, rätt att få vara med och påverka beslut innan de fattas. Arbetsgivaren har primär förhandlingsskyldighet, innan viktiga beslut tas. Medling Kan parterna inte komma överens om ett nytt kollektivavtal och parterna har rätt att konflikta kan den ena eller båda parterna gemensamt begära hjälp av medlare. Medlarnas uppgift är att föröka få parterna att träffa avtal utan att vidta konfliktåtgärder. Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet (MI) är en statlig myndighet med ansvar för medling i arbetstvister och med uppdrag att verka för en väl fungerande lönebildning.
Minimilön Den lägsta lön som arbetsgivaren enligt gällande kollektivavtal får betala ut. Noll-avtal Kollektivavtal utan centralt fastställda löneökningar - även kallat sifferlöst avtal. OFR OFR står för Offentliganställdas förhandlingsråd och är ett samverkansorgan för ett flertal fackliga organisationer med medlemmar inom den offentliga sektorn. OFR/S,P,O OFR/S står för statstjänstemän, OFR/P för Poliser och OFR/O för Officerare. Dessa utgör tre förbundsområden inom OFR, som förhandlar gemensamt på den centrala nivån där motparten är Arbetsgivarverket. Ombudsman Person som är anställd för att företräda medlemmarna i till exempel förhandlingsärenden. Osakliga löneskillnader Diskriminerande skillnader i lön- och anställningsvillkor mellan män och kvinnor som utför ett arbete som är lika eller likartat. Arbetsgivare kan göras ansvarig för brott mot Diskrimineringslagen och bli dömda till diskrimineringsersättning. Omställningsavtal Kollektivavtal om insatser och åtgärder för anställda som berörs av personalneddragningar. PA03 Den pension som facket och arbetsgivaren har avtalat om och som ligger ovanpå den allmänna pensionen. Nuvarande pensionsavtal, PA03, gäller från den 1 januari 2003. Paragraf 32 Gammal paragraf i Svenska Arbetsgivareföreningens stadgar som fram till 1970-talet fungerade som rättesnöre på svenska arbetsplatser. Arbetsgivaren kunde ensam "fritt anställa och avskeda" samt "leda och fördela arbetet". Se arbetsledningsrätt i ordlistan om vad som gäller nu. PAN, Personalansvarsnämnden Alla myndigheter ska, enligt verksförordningen ha en personalansvarsnämnd som avgör disciplinpåföljd för de anställda som begått brott eller tjänstefel. Partssammansatt Grupp med personer från både facket och arbetsgivaren.
Permittering När de anställda tillfälligt stängs av från arbetsplatsen för att det inte finns tillräckligt med jobb. Positiv särbehandling Vid anställning, befordran och utbildning kan parterna ha kommit överens om att välja en person från tex underrepresenterat kön trots att det finns andra med bättre meriter. Den som antas måste dock uppfylla kravprofilen. Ska inte sammanblandas med kvotering. Primär förhandlingsskyldighet MBL:s 11 ger arbetsgivaren skyldighet att förhandla först, om han vill genomföra en viktig förändring i verksamheten. Protokoll Formella anteckningar från ett möte eller en förhandling. Vid förhandling är det ofta arbetsgivaren som för protokoll. Den som skriver det har möjlighet att formulera vad parterna kommit överens om, så tveka aldrig att sitta sekreterare själv om tillfälle ges. Provanställning Enligt LAS får avtal träffas om högst 6 månaders provanställning Prolongeringsavtal Tillfälligt avtal om förlängning av kollektivavtal. Pott Fastställt förhandlingsutrymme för en myndighet eller del av myndighet för varje avtalsperiod i vissa löneavtal. I RALS som gäller för polisorganisationen tillämpas inte en fastställd pott. RALS Ett Centralt kollektivavtal tecknat mellan AgV och OFR/s,p,o. Det är ett ramavtal kring löner m.m. för statligt anställda och ger parterna, RPS och OFR/p, delegation att teckna lokalt avtal (RALS/Polis). RALS/Polis Ett lokalt kollektivavtal tecknat mellan RPS och OFR/p. Det är ett ramavtal kring löner m.m. för poliser och ger parterna, Pmy och OFR/p, delegation att teckna lokal-lokalt avtal (RALS/Polis/polis). RALS/Polis/Polis Ett lokal-lokalt kollektivavtal tecknat mellan Pmy och OFR/p i Förbundsområdet. Det är ett avtal som bestämmer hur löner m.m. för poliser ska sättas i den egna myndigheten.
Reallöneökning Löneökningar minus inflation. Rättshjälp Medlemmar kan få rättshjälp efter prövning. Det kan till exempel gälla om en har blivit anmäld för tjänstefel. SACO Sveriges akademikers centralorganisation. Gemensam huvudorganisation för 26 fackförbund för akademiker. Saklig grund Krävs i lagen om anställningsskydd, LAS, i samband med en uppsägning. Innebär att arbetsgivaren måste kunna motivera en uppsägning, den får inte vara godtycklig. Saltsjöbadsavtalet Det första huvudavtal som träffades 1938 mellan LO och SAF och lade grunden till den svenska modellen ("Saltsjöbadsandan"). Avtalet innehöll regler om bla förhandlingsordningen och kom till för att skydda den fria förhandlingsrätten mot statliga ingrepp Samarbetsavtalet Ett avtal mellan Arbetsgivarverket och de statliga huvudorganisationerna. Samarbetsavtalet syftar till att stärka förhandlingsprocesser och till att fredliga avtalsförhandlingar ska kunna föras. Avtalet har också till syfte att genom samarbetsrådet utveckla lönebildningen under avtalsperioden. Under tiden samarbetsavtalet gäller kan inte Medlingsinstitutet ingripa på det statliga området. Samarbetskommittén Samarbetskommittén består av opartisk ordförande och vice ordförande, tre representanter från facket samt tre representanter från arbetsgivarsidan. De har till uppgift att främja att de centrala förhandlingarna blir konstruktiva. De kan besluta om att sätta in opartiska rådgivare och medlare i förhandlingen. Samarbetsrådet Samarbetsrådet består av åtta ledamöter från den fackliga sidan och åtta ledamöter från arbetsgivarsidan. Samarbetsrådets primära uppgift är att utveckla tillämpningen av ramavtalet RALS under avtalsperioden och vara stöd för de lokala parterna. Samverkansgrupp En samverkansgrupp enligt samverkansavtal ger facket möjlighet till kollektivt inflytande. Gruppen kan knytas till olika beslutsnivåer och ibland brukar även skyddskommitténs uppgifter integreras i arbetet. Det kan vara vettigt att låta facket representeras av skyddsombud och vana förhandlare i samverkansgruppen.
SEKO Facket för service och kommunikation. De är anslutna till centralorganisationen LO. De som arbetar inom polisen med passhantering och service är oftast medlemmar i SEKO Semesterlagen Lag som reglerar rätten till semester. Alla har rätt till 25 dagars semester per år. Semidispositiv En lag eller enskilda bestämmelser som kan ersättas av kollektivavtal är semidispositiva. Tex kan större delen av MBL ersättas av samverkansavtal och många arbetstidsavtal ersätter Arbetstidslagen och Semesterlagen. Sifferlöst avtal Kollektivavtal utan centralt fastställda löneökningar - även kallat noll-avtal. Skiljedom Parterna kan komma överens om, att när de inte själva kan lösa en tvist, får det i stället ske genom bindande skiljedom i en skiljenämnd. En sådan nämnd utses vanligen genom att parterna väljer varsin representant och sedan tillkallar de valda själva den tredje skiljemannen. ST Fackförbundet ST tillhör TCO och organiserar tjänstemän inom polisen och annan statlig verksamhet, tex som boverket, länsstyrelserna, räddningsverket Strandning När förhandlarna inte längre förmår komma vidare och begär hjälp av medlare eller när medlarna konstaterar att förhandlingar inte är meningsfulla. Studieledighet Studieledighetslagen från 1975 ger alla anställda möjlighet att ta ledigt från jobbet för att studera. Lagen reglerar dock inget om ersättning. Stupstock Tvingande regel om lokala fack och arbetsgivare inte kommer överens. Suppleant Ersättare Svenskt näringsliv f.d. SAF och Sveriges Industriförbund. Svenska arbetsgivareföreningen, SAF, bildades 1902. Svenskt näringsliv företräder cirka 46 000 små och stora medlemsföretag som är organiserade i 52 bransch- och arbetsgivarförbund
Sympatiåtgärder Konfliktåtgärder som vidtas för att stödja annan som har vidtagit en lovlig konflikt. Statligt anställda får vidta sympatiåtgärder till förmån för andra offentligt anställda, men inte för övriga. Syndikalism Variant av anarkismen som i Sverige företräds av SAC Systematiskt arbetsmiljöarbete Hette fram till 2001 intern kontroll. Innebär att arbetsgivaren har huvudansvaret för den interna kontrollen av arbetsmiljön, bland annat med hjälp av årliga handlingsplaner. Tarifflön Avtalad minsta löneutveckling under att antal år, motsvarar de tidigare statliga befordringsgångarna. Tillämpas inte i RALS. TCO Tjänstemännens centralorganisation, där Polisförbundet ingår tillsammans med 15 andra fackförbund. Tillsvidareanställning Hette tidigare fast anställning och är grunden för alla anställningar. Undantag anges i 5 LAS. Uppsägning När arbetsgivaren upphäver anställningen. Kan ske om det finns saklig grund för det, till exempel arbetsbrist. En uppsägning ska vara skriftlig och överlämnas till dig personligen. Uppsägningstid Tiden från att en blir uppsagd eller sagt upp sig själv till dess att en slutar. Alltid minst en månad, om en inte kommer överens om något annat. Längre uppsägningstider förekommer också i vissa fall, både i lagen om anställningsskydd och om det finns kollektivavtal. Varsel Förhandsbesked om konflikt. Ska lämnas till motpart och till Medlingsinstitutet sju arbetsdagar i förväg. Vikariat För den som arbetar som vikarie hos samma arbetsgivare i sammanlagt mer än två år under de senaste fem åren övergår anställningen till en fast anställning, enl. LAS Vild strejk Strejk trots att avtalet är undertecknat och arbetsfred råder.det är en otillåten stridsåtgärd som kan leda till skadeståndskrav från arbetsgivarorganisationen.
Visstidsanställning Tidsbegränsad anställning, till exempel projektanställning eller vikariat. Övertidsblockad Förbud för arbetstagare att arbeta mer än den ordinarie arbetstid de är anställda för. Ej heller deltidsarbetandes arbetstid får utökas. Övertidstak Om arbetsgivaren bedömer att det finns särskilda skäl kan denne begära att arbetstagare ska arbeta övertid, högst 48 timmar under en fyra veckors period eller 50 timmar under en kalendermånad och högst 150 timmar under ett kalenderår (enligt ALFA-avtalet för staten).